Jump to content

Liberal LCHF


Blixtern
 Share

Recommended Posts

Hej:)

 

Jag är 167cm och var 74kg när jag började med LCHF för 5 veckor sedan.  I dag är jag 71kg, samma som för 2 veckor sedan:/  Mitt mål är att komma till 62kg men jag vet det kommer att ta tid.

 

Jag tycker att LCHF fungerar utmärkt på mitt sug för bröd, kakor och godis och jag har inga problem som helst att motstå detta i dagliga livet nu.  Eller i bland är det lite svårt men inte jättesvärt:) Jag går på kalas där det finns 10 olika smaskiga kaloriebomber och jag nöjer mig utan stora problem med kaffe:)  Men sanningen är att jag kan inte tänka mig att leva resten av mitt liv helt utan bröd, kakor och godis.  Jag har inga stora överviktsproblem utan har blivit lite väl "mjuk" med åren.  Jag skulle önska att kunna äta LCHF med lite undantag 1 gång i veckan.  T ex tycker jag att det är tråkigt att inte kunna äta hämtpizza och äta lite godis när det är fredagsmys.  En tradidion som familjen haft länge (som flesta andra Svensons;).  Jag vet att detta betyder att jag vill ha någon slags "belöning" efter en tuff vecka och att jag tycker att "belöningen" skall vara kolhydrater.  Inte helt i LCHF anda.  Men är det så jättefel om man inte har så stora problem med vikten (men ändå vill gå ner i vikt)?  Jag blir lite deppig när jag läser trådar med liknande frågor där man seger att om man äter kolhydrater eller drycker vin 1 gång i veckan så stoppar det viktnedgången i en hel vecka efteråt!  Jag tycker inte det är rättvist!:)  Jag äter definitivt färre kalorier per vecka nu jfm tidigare pga att håller mig mätt och är inte hela tiden småätande.  Varför behöver då 1 glas vin och några praliner eller halv semla göra att inget händer på vågen?

 

Detta är bara lite funderingar hos mig, undrar om det är någon som tänker som jag?  Passar LCHF kanske inte mig som viktminskningsmetod (jaja, jag vet detta är livstil men just nu vill jag gå ner i vikt:) om jag tänker som jag gör? 

 

VH

Blixtern

Link to comment
Share on other sites

Mnja.. fundera på varför du anser att socker och godis är en belöning?

 

Varför är det sämsta du kan stoppa i dig belöning?

 

Varför inte belöna dig med något riktigt gott.. och nyttigt.. det handlar nog mer om vanor?

 

Sen så menar jag att mat inte är belöning.. det är för energi och hälsa.. och man kan dessutom njuta fullt ut ändå!

 

Såå.. varför inte ostbricka med ett glas vin?

 

Räkor o skaldjur?

 

Ta hellre en löjromtoast.. i stället för lösgodis.. betydligt godare.. nyttigare och hur man än ser på det en bättre belöning en fredagskväll!

 

Ost inlindad i proscuoti, olika lufttorkade skinkor.. olika ostar.

 

Och sen så.. du skulle knappast gå upp i vikt av en räksmörgås, om du inte vore jättekänslig.

 

Altså.. det där med enskilda avsteg med vin och lite annat som stoppar viktnedgången är väl oftast vatten som akumuleras.. vattenvikt är något som varierar väldigt mycket.. och inget som man bryr sig om, såvida det inte hänger ihop med något sjukligt tillstånd.

 

Det handlar nog mer om att en del vill ha siffror på sin framgång.. och använder vågen som någon sorts facit.. den säger egentligen inte så mycket om din hälsa, och hur din kroppskomposition ser ut.

Link to comment
Share on other sites

Hej:)

 

Jag är 167cm och var 74kg när jag började med LCHF för 5 veckor sedan.  I dag är jag 71kg, samma som för 2 veckor sedan:/  Mitt mål är att komma till 62kg men jag vet det kommer att ta tid.

 

Jag tycker att LCHF fungerar utmärkt på mitt sug för bröd, kakor och godis och jag har inga problem som helst att motstå detta i dagliga livet nu.  Eller i bland är det lite svårt men inte jättesvärt:) Jag går på kalas där det finns 10 olika smaskiga kaloriebomber och jag nöjer mig utan stora problem med kaffe:)  Men sanningen är att jag kan inte tänka mig att leva resten av mitt liv helt utan bröd, kakor och godis.  Jag har inga stora överviktsproblem utan har blivit lite väl "mjuk" med åren.  Jag skulle önska att kunna äta LCHF med lite undantag 1 gång i veckan.  T ex tycker jag att det är tråkigt att inte kunna äta hämtpizza och äta lite godis när det är fredagsmys.  En tradidion som familjen haft länge (som flesta andra Svensons;).  Jag vet att detta betyder att jag vill ha någon slags "belöning" efter en tuff vecka och att jag tycker att "belöningen" skall vara kolhydrater.  Inte helt i LCHF anda.  Men är det så jättefel om man inte har så stora problem med vikten (men ändå vill gå ner i vikt)?  Jag blir lite deppig när jag läser trådar med liknande frågor där man seger att om man äter kolhydrater eller drycker vin 1 gång i veckan så stoppar det viktnedgången i en hel vecka efteråt!  Jag tycker inte det är rättvist! :)  Jag äter definitivt färre kalorier per vecka nu jfm tidigare pga att håller mig mätt och är inte hela tiden småätande.  Varför behöver då 1 glas vin och några praliner eller halv semla göra att inget händer på vågen?

 

Detta är bara lite funderingar hos mig, undrar om det är någon som tänker som jag?  Passar LCHF kanske inte mig som viktminskningsmetod (jaja, jag vet detta är livstil men just nu vill jag gå ner i vikt:) om jag tänker som jag gör? 

 

VH

Blixtern

 

Jag känner likadant. Vill inte heller gå genom livet utan att få äta lite ostbågar ibland, ta en kaka på ett kalas etc. 

Sött (godis, semla, etc) = belöning för att det är gott helt enkelt. 

Allt inom LCHF är också sjukt gott och jag har inga svårigheter med att hålla mig till denna kost, men sött är sött och det kommer man inte ifrån.. inte jag iallafall. Det är inte så att jag tänker att det är en "belöning" för att det är just socker, då skulle jag lika gärna kunna ta en tesked strösocker och hälla i mig. Utan för att en semla är gott och man vill ha sånt som är gott

Link to comment
Share on other sites

Du äter som du vill äta, så äter andra som dom äter :)

 

Är du helt säker på att vin och så vidare stoppar viktnedgången? Det kan väl bara din kropp och våg bestämma.

 

Jag försöker vara LCHF-duktig i 6 av 7 dagar, men äter mig en frukt här och var och skulle inte spotta på ett bakverk om jag bakat till de andra och något verkar godare än vanligt. Dock går jag inte igång på sånt  och mina portioner är pyttiga i jämförelse till andra då jag kan må illa av socker/fett i kombination (magopererad). Men låta bli helt? Näe. Men det som åker in i munnen ska vara extra gott annars är det bortkastat.

 

 

(för det mesta.. jag sladdar i diket om jag slarvar flera gånger på rad)

Link to comment
Share on other sites

Ja, precis som Frida.g svarar, sött är gott! Tycker jag:) Jag tycker inte så mycket om ostar och korvar, jag har provat detta som fredagsmys men får inget " kick" av det så kan lika gärna låta bli. Jag får "kick" av praliner och annat sött och jag älskar det! Men med Lchf har jag lärt mig att man behöver inte den känslan flera gånger varje dag, inte ens flera veckor i rad. Sanningen är att jag tycker inte Lchf mat är så god men den gör mig mätt och tar bort sug. Därför mår jag bra av den. Men ibland vill man kunna njuta och få lite "kick" av maten. Frågan är kanske bara hur ofta "ibland" är:). Och om man vill gå ner i vikt, är det då så att man stör ketosen så mycket med 1 tårtbit att resten av veckan är körd?

Link to comment
Share on other sites

Eh.. det förefaller som det är väldigt individuellt det där.. troligen handlar det om betingade reflexer?

 

Frågan är om jag haft en traumatisk uppväxt.. då det alldrig ingått något varesig fredagsmys eller lördagsgodis?

 

Godis fanns vid större helger, typ jul, påsk och.. mins inte fler, tårta vid födelsedagar.

 

Läsk delade jag och min bror på en hel flaska 33cl.. till tårtan.

 

Ostbågar smakar inget så de kan jag leva utan.

 

Däremot minns jag att när jag var äldre och börjat jobba och fortfarande bodde hos mor så brukade vi göra landgångar på fredagarna.

 

På sommaren kan det vara gott med jordgubbar och vispad grädde.. det behövs inget socker för både jordgubbarna och grädden är söt nog.

 

Jag avstår ingetting.. äter prexis vad jag vill.. och ibland, mest i affären så får jag för mig att en godisbit skulle vara himla gott.. och då köper jag en sådan, det är väldigt ofta en ren besvikelse, det smakar sällan annat än sött.. vilket inte ger mig särskildt mycket kick. 

 

Däremot får jag lite kickar av god mat.. idag står en oxsvans på spisen och puttrar.. och den som väntar på något gott...

 

Edit!

 

Altså.. jag tror mer det handlar om betingning.. har man växt upp med god hemalagad mat och sötsaker mest vid speciella tillfällen så sitter det nog i ryggmärgen.

 

Dvs det handlar då antagligen mer om vad vi sublimerar som extra gott och unna sig!

 

Och eftersom jag växt upp på landet på en bondgård så kan det fortfarande vattnas i munnen på mig när jag tänker på kalopps gjord på älg.. riktig seg gammal tjur skall det vara!

 

Och när jag fyllde år fick jag ofta hemmagjord Moccatårta!

 

Såå.. ibland när jag är på cafe så köper jag en sådan moccabakelse.. men de smakar alldrig så gott som jag minns de!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tack för era svar:)  Stammis... jag vet inte om du misuppfattader mig när jag sa att jag gillade sött och fredagsmys med godis... jag tror absolut inte att du har haft traumatisk uppväxt eller att du är konstig att inte gilla godis:)  Jag pratar bara om hur JAG mår och hur JAG känner.  Det är nästan som det är tabu att erkänna att man har sådana laster...  att man inte älskar oliver och ost när man vill äta LCHF kost.  Och det är klart att det handlar till stor del om vanor.  Vanor som har lett till ändringar i hjärnan och som gör att vissa saker upplever man som goda men andra onda.  Jag vill tro att alla kan äta enl LCHF men att det kan vara svårare för vissa. Man kan säkert ändra dessa vanor men det tar säkert lång tid.  Tror jag.

Link to comment
Share on other sites

Jag vill bara varna dig för att äta LCHF för länge på bra råvaror.. risken är att det du tyckte var gott förut inte smakar lika gott längre när du vant dig vid vad riktig mat smakar! 

 

Ok, tack Zepp, (förlåt att jag kallade dig för Stammis i tidigare innlägg:).  

Link to comment
Share on other sites

Bea sagt Zepp, håller med dig!

Jag äter liberal lchf, och de gånger jag tar något som onyttigt innan var supergott (t ex kanelgifflar, köpekakor), så kan man bli så besviken! det var ju så gott innnan!

 

Dock är godis och hembakt fortfarande gott! (hembakt känns mer ok eftersom man vet vad som är i och det oftast inte är riktigt lika mycket socker i)

 

Till fredagsmys kan jag rekommendera lchf-ostchips om man gillar chips.

Mörk choklad har blivit godare (eller läs numera gott) sen jag allmänt skar ner på sockret,

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det går att äta (nästan) allt man vill även på en LCHF-kosthållning. Det blir dock bara ett problem när man vill äta sådant man inte bör äta lite för ofta. Handlar det om enstaka tillfällen som storhelger, familjeträffar, födelsedagar etc så går det i regel bra att hantera dessa genom att aldrig svulla ut mer än nödvändigt och anamma lite basal skademinimering.

 

Om man däremot både vill ha kakan och äta den, ex genom att äta "som vanligt" så ofta som veckovis, så kanske det inte är idealt med LCHF. Det är dock upp till individen och hur ketoanpassad man är och dessutom hur tolerant man är emot avvikelser. Jag har noterat att vid god ketoanpassning så kan man komma undan med mer avvikelser än man kan i början. Det kanske inte gäller alla men har funkat för mig och människor i min omgivning jag haft fördelen att kunna observera på nära håll.

 

Om vi dock utgår från vad du säger:

 

"Jag skulle önska att kunna äta LCHF med lite undantag 1 gång i veckan."

 

Låter om inte idealt så i varje fall inte omöjligt. Det beror dock mycket på vad "lite undantag" innebär. Konkret innebär det för dig:

 

"T ex tycker jag att det är tråkigt att inte kunna äta hämtpizza och äta lite godis när det är fredagsmys."

 

En hämtpizza och "lite" godis är i mina ögon långt ifrån ett litet undantag. Detta gäller i synnerhet mot bakgrund av det du berättat och dina mål. Även om vi totalt struntar i LCHF och bara inriktar oss på energibalansen så kan en pizza/vecka skapa rejäla energiöverskott på kort tid om man övriga dagar ligger på energibalans. Läser du om meningen innan så kanske du också inser att du för övrigt har en möjlig väg att gå utan att tumma för mycket på din uppfattning om vad normalt ätande skall vara för dig.

 

Tillägg: "Men är det så jättefel om man inte har så stora problem med vikten (men ändå vill gå ner i vikt)?"

 

Nej, och om man inte har så stora problem med vikten så räcker det i regel med små korrigeringar här och där för att landa rätt. Det som oroar mig lite här är att jag får intrycket att "vikten börjat smyga sig på", dvs något som brukar ha att göra med att man går från relativ ungdom in i den tidigare delen av den ljuva medelåldern (host, host) och av flera skäl blir mer mottaglig för ökade energilager. För stunden är detta inget att yla till månen om men över tid så är det precis sådana här relativt harmlösa situationer som kan ställa till det över tid. Tiden går förvånansvärt fort ju äldre man blir och en relativt blygsam viktuppgång på 0.5 kg/månad blir 6 kg/år...blir 60 kg på ett decennium.

 

"Jag blir lite deppig när jag läser trådar med liknande frågor där man seger att om man äter kolhydrater eller drycker vin 1 gång i veckan så stoppar det viktnedgången i en hel vecka efteråt!"

 

Allting är relativt. Grad av ketoanpassning, individuell variation, hur väl man införlivar LCHF-kosthållningen med sitt övriga liv etc påverkar. Jag vet många som utan problem kan dricka ett glas rödtjut till lördagsmiddagen...och somliga oftare än så. Men de gör det som en integrerad del av "allt det andra" och inte som ett tillskott som läggs på "normen". Och kolhydrater får du ju äta. Dock med restriktion. Efter ketoanpassning så är det inte ovanligt att kunna hantera 50-80 gram/dag. Det är rätt mycket om man tidigare vant sig vid en väldigt strikt LCHF-kosthållning à la max 20 gram/dag. Undantagsvis är det som sagt inte heller något problem att hantera mer än så.

 

Man får inte heller glömma bort att en viktnedgång skall vara temporär och inget man ägnar sig åt för resten av livet. Däremot är en kosthållning något man helst bör ägna sig åt för resten av livet...så följ en sådan som funkar och anpassa den så dess grundregler kan följas men så att maximal livskvalitet uppnås. Uttryckt annorlunda, de försakelser man behöver göra, temporärt, bör i regel inte betraktas som så jobbiga. Är det så så kanske man i stället skall fundera över hur viktig den där viktnedgången är?

 

"Jag tycker inte det är rättvist! :) "

 

Nej fy fasen. Livet är inte rättvist en sekund...om man tittar omkring sig med basalt detaljfokus. Fast i det här fallet så handlar det nog inte om rättvisa utan mer om att få till en kosthållning som inte förutsätter att du ska äta precis-vad-du-vill, lite-för-ofta alternativt utan-behov-att-motbalansera-denna-önskan. ;)

 

"Jag äter definitivt färre kalorier per vecka nu jfm tidigare pga att håller mig mätt och är inte hela tiden småätande."

 

Gött mos, och detta är anledningen till att du inte längre ökar i vikt.

 

"Varför behöver då 1 glas vin och några praliner eller halv semla göra att inget händer på vågen?"

 

För att du når energibalans. Äter du dessutom "en hämtpizza och lite godis" så kan det tänkas att det händer saker med vågen...

 

OBS! Menar inte att vara värderande eller kritisera här utan vill bara lägga fokus på vad du tycker är viktigt och vad du vill prioritera samtidigt som jag förklarar vad som styr de eventuella mål du sätter.

 

 

Lycka till!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...