Jump to content

Optimal kost...


Peter B
 Share

Recommended Posts

...jag har snart läst ut "kostdoktorns" bok matrevolutionen. Det gäller att vara förberedd inför föreläsningen nästa vecka så man kan ställa de svåra frågorna.  ;)

 

Den är riktigt bra kan jag säga till er som inte läst den. Resonemangen känns intuitivt logiska och korrekta.

 

 

Men jag är problemorienterad till naturen så ja tänkte bolla upp två  frågor som boken inte besvarar

 

Jag växte upp på 60-70 talet. Då åt man inte på McDonalds, pizza var något man fick kanske en gång i månaden. 50 -100 gram Lördagsgodis i veckan var max. Det kanske fanns 1-2 feta barn (mobbade) barn på en skola med 100-tals elever. På bilder på vuxna och barn ser man tydligt revbenen...osv. Diabetes typ 2 var extremt ovanligt.

 

Men det man åt var skogaholmslimpor, potatis, potatis och potatis, givetvis med kött och smör och inga konstiga margariner, men ändå väldigt, väldigt  långt ifrån LCHF. 

 

Det jag funderar över är:

 

1. Varför klarade man av att äta HCHF då ? Det var ju egentligen någon form av tallriksmodell men med mindre frukt och grönsaker.

2. Vad är egentligen bäst, det som man åt då eller LCHF?

 

Någon som har några bra svar? :)

 

 

Link to comment
Share on other sites

Man åt väl inte HCHF.. utan Normal fett och Normal kolhydrat?

 

Sen så, man åt helt andra saker.. kolhydratkonsumtionen har ju inte ökat så katastrofalt.. utan de äts numera som mellanmålsprodukter.. dvs det äts mindre mat.

 

Dvs en allt större del av vår konsumtion av kolhydrater kommer från mellanmål, där de förut kom från vanliga måltider och där skogaholmslimpan ingick.

 

Dessutom på det, så dricker vi våra mellanmål dessutom och smör har ersatts med lågfettmargarin.. vilket kanske förklarar den stora ökningen av just mellanmålen.

 

Matkvaliten har försämrats, vi äter allt mer fädiglagat från dåliga billiga råvaror.. med mer snabba kalorier och mindre näring.

 

Dagens undomar i sverige får cirka 25% av sitt energibehov från godis, läsk, glass, bullar och kakor.. på det äter många en kost basserad på kolhydrater, som sockrade flingor, potatis, ris, pasta, bröd.

 

Och normalkonsumtionen av kolisar i dag lär ligga på cirka 50% av energibehovet, då behövs det ju ingen Einstein för att räkna ut att näringsmässigt så är kosten undermålig.

 

Var väl självaste Rössner som påpekade just det, att man behöver äta långt över sitt energibehov för att få i sig all näring man behöver.. och sen motionera flera timmar om dagen för att få energiekvationen att gå ihop med närinsbehovet.

 

Vi har blivit grundlurade helt enkelt.. vi lägger bara hälften av pengarna på mat i dag.. och vi får vad vi betalar för!

 

Mest billiga matkulisser, ser nästan ut som riktig mat, smakar visserligen skit men det går att vänja sig vid med hjälp av smakförstärkare.. och det är vad vi har gjort.

 

Grejen är ju att ekologiskt, närproducerat, gräsbetat och sådant inte direkt har strykande åtgång i affären.. vi har lurat oss själva.. är det för billigt för att var sant så är det troligen inte det heller!

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag var väldigt smal när jag växte upp och i vår familj åt vi nästan inget fett alls. Inga såser bara sky. Stekt magert kött där mamma noga skurit bort varenda fettgnutta. Det enda fett jag minns var margarinet på smörgåsarna. Smör fick vi bara på söndagarna och då var det på rostat bröd dvs snabba kolhydrater.

 

Jag åt mycket råa havregryn med sirap och mjölk. Jag minns också en gång när jag satte i mig nästan en hel sötlimpa på en gång.

 

Magen var platt som en planka trotts massor av kolhydrater och nästan inget fett alls.

 

Första gången jag gick upp i vikt var när jag började på gymnasiet och åkte buss, nästan inte hade någon gympa alls och mattanterna la upp jätteportioner som jag kastade i mig för att vi skulle hinna ner på stan. Då gick jag upp 8 kg på två månader.

 

Så jag håller med dig Peter, något skumt är det. En kille i klassen var lite mullig annars vara alla slanka och vi var 26 st.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Absolut Zepp. Det är ju uppenbart att många äter alldeles för mycket skräpmat (Pizza, hamburgare med pommes osv) , godis och läsk. Men det finns väl ingen förespråkare av någon "kostmodell" (Tallrik, GI, LCHF, Vegan, osv) som vill räkna den kosten som sin?

 

Jag har ju antagligen ätit för mycket skräpmat i mina dagar (efter barndomen) och har antagligen därför oroväckande höga blodsockervärden. I det läget känns argumenten för LCHF intuitivt lockande och faktiskt åtminstone delvis vetenskapligt bevisade. 

 

Men för en ung normalviktig person med bra blodsockervärden kan man fråga sig vilken kost som är den mest optimala (skräpmat kan vi ju utesluta ;-)? Jag skulle inte bli förvånad om LCHF ligger bra till där också men det är inte lika uppenbart som att det är bra för överviktiga och personer med höga blodsockervärden.

 

Frågan kan kanske reduceras ner till vilken huvudsaklig förbränningstyp är bäst för människan, fett- eller kolhydrater? 

Link to comment
Share on other sites

Jag tror fett driven. Eftersom att för mycket socker är farligt oavsett. Men jag då som tränar mkt, är frisk och har inga höga blodsocker värden och vill inte gå ner i vikt så tror jag fortfarande på lchf. Dock kanske mer liberalare variant med rotfrukter, öite sötpotatis, bär, nötter även cashew och lite frukt ibland. Men fetter ska endå dominera. Men ja. Svårt det där!! :) samtidigt jag köra "normal lchf" men får nog bli mer liberal då jag inte tror min tröning kommer orkas med. Plus att den är explosiv. Men vem vet.

Link to comment
Share on other sites

Jadu.. om saker och ting hade varit enkla samband, så hade detta forum inte existerat!

 

Och som man kan konstatera så är inte kolhydrater per se onyttiga eller dåliga, finns ju gott om folk som kan äta mycket kolhydrater och vara smala och friska.

 

Egentligen.. om du vill ha en kort förklaring.. så kommer den här;

det går egentligen ut på att lura er att äta riktig mat lagad från bra råvaror, med en för individen lämplig andel kolhydrater/fett!

 

Och som visats tex när man tittat på mästerkockarnas mat/recept, så visar det sig att den innehåller mer fett ofta animaliskt, än den sk hälsosamma/nyckelhålsmärkta  fådigmaten!

 

Jag tycker att det säger en hel del.. mästerkockarna utgår från bra råvaror.. och de använder även potatis,ris, pasta osv i sin matlagning.

 

Det här med rädslan för animaliskt fett är en av de mest missriktade åtgärder som någonsin har införts och leder på något sätt till bra råvaror väls bort.

 

Och fettet ersätts ofta med snabba processade kolhydrater ofta helt renons på näring i övrigt.

 

Edit.

 

Altså.. egentligen så är det viktiga att äta riktig mat.. med all näring man behöver, sen kan man titta på fördelningen av kolhydrater/fett.

Link to comment
Share on other sites

Jadu.. om saker och ting hade varit enkla samband, så hade detta forum inte existerat!

 

Och som man kan konstatera så är inte kolhydrater per se onyttiga eller dåliga, finns ju gott om folk som kan äta mycket kolhydrater och vara smala och friska.

 

Egentligen.. om du vill ha en kort förklaring.. så kommer den här;

det går egentligen ut på att lura er att äta riktig mat lagad från bra råvaror, med en för individen lämplig andel kolhydrater/fett!

 

Och som visats tex när man tittat på mästerkockarnas mat/recept, så visar det sig att den innehåller mer fett ofta animaliskt, än den sk hälsosamma/nyckelhålsmärkta  fådigmaten!

 

Jag tycker att det säger en hel del.. mästerkockarna utgår från bra råvaror.. och de använder även potatis,ris, pasta osv i sin matlagning.

 

Det här med rädslan för animaliskt fett är en av de mest missriktade åtgärder som någonsin har införts och leder på något sätt till bra råvaror väls bort.

 

Och fettet ersätts ofta med snabba processade kolhydrater ofta helt renons på näring i övrigt.

 

Edit.

 

Altså.. egentligen så är det viktiga att äta riktig mat.. med all näring man behöver, sen kan man titta på fördelningen av kolhydrater/fett.

 

Att det är ofarligt att äta mättat fett när man äter LCHF köper jag men jag undrar fortfarande över mättat fett på smörgås. Det är ju vetemjöl i nästan varenda brödsort som finns i svenska affärer. Även om jag tycker att det brödet är dåligt för hälsan så är det ändå det bröd de flesta äter.

Link to comment
Share on other sites

Jadu.. om saker och ting hade varit enkla samband, så hade detta forum inte existerat!

 

Och som man kan konstatera så är inte kolhydrater per se onyttiga eller dåliga, finns ju gott om folk som kan äta mycket kolhydrater och vara smala och friska.

 

Egentligen.. om du vill ha en kort förklaring.. så kommer den här;

det går egentligen ut på att lura er att äta riktig mat lagad från bra råvaror, med en för individen lämplig andel kolhydrater/fett!

 

Och som visats tex när man tittat på mästerkockarnas mat/recept, så visar det sig att den innehåller mer fett ofta animaliskt, än den sk hälsosamma/nyckelhålsmärkta  fådigmaten!

 

Jag tycker att det säger en hel del.. mästerkockarna utgår från bra råvaror.. och de använder även potatis,ris, pasta osv i sin matlagning.

 

Det här med rädslan för animaliskt fett är en av de mest missriktade åtgärder som någonsin har införts och leder på något sätt till bra råvaror väls bort.

 

Och fettet ersätts ofta med snabba processade kolhydrater ofta helt renons på näring i övrigt.

 

Edit.

 

Altså.. egentligen så är det viktiga att äta riktig mat.. med all näring man behöver, sen kan man titta på fördelningen av kolhydrater/fett.

Håller helt med. Men som du tog upp i slutet tycker jag det är intressantare att kolla på fördelningen av fett/kolhydrater. Tycker det är dem svåra biten.... hur mycket "naturliga kolhydrater" jag ska/ kan äta.... men bra råvaror är ju givet i en bra häsla :)

Link to comment
Share on other sites

Ja altså risken med att äta smör på smörgåsen är betydligt överdriven.. om man säger som så!

 

Och om brödet ingår som en del av en hälsosam kost för övrigt så är det inte farligt det heller!

 

Grejen ligger väl snarare i det att smörgåsarna inte skall ersätta normala måltider med bra och näringsrik mat.

 

Brödet ger ju i stort sett bara snabb energi och väldigt lite näring.. så egentligen borde man lägga på extra smör och pålägg.. för näringen och att inte vetet skall vara det dominerande.. då räcker det med en macka.

 

Som alla vet så skall vete/andra sädesslag blötläggas och sedan helst surdegsjäsas för att man skall kunna ta upp något av mineralerna i kornet.. dvs kunna ta upp något av näringen.

 

I dag så görs bröd på cirka 15 minuter, från mjöl till färdig limpa med hjälp av kemikalier, ensymer och maskiner på löpande band.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ja altså risken med att äta smör på smörgåsen är betydligt överdriven.. om man säger som så!

 

Och om brödet ingår som en del av en hälsosam kost för övrigt så är det inte farligt det heller!

 

Grejen ligger väl snarare i det att smörgåsarna inte skall ersätta normala måltider med bra och näringsrik mat.

 

Brödet ger ju i stort sett bara snabb energi och väldigt lite näring.. så egentligen borde man lägga på extra smör och pålägg.. för näringen och att inte vetet skall vara det dominerande.. då räcker det med en macka.

 

Som alla vet så skall vete/andra sädesslag blötläggas och sedan helst surdegsjäsas för att man skall kunna ta upp något av mineralerna i kornet.. dvs kunna ta upp något av näringen.

 

I dag så görs bröd på cirka 15 minuter, från mjöl till färdig limpa med hjälp av kemikalier, ensymer och maskiner på löpande band.

 

Du lär ju inte få i dig dom mineraler som du missar i brödet genom att lägga på extra smör i alla fall. Enligt experterna minskar fytinsyrans negativa effekt om man äter köttpålägg till brödet. Även c-vitamin minskar fytinsyrans negativa effekt.

 

Om man skall prata om optimal kost som tråden handlar om så tycker jag i alla fall att svenskt bröd är en sorglig historia. Finskt bröd är mycket bättre. Har dock för mig att dom har hög förekomst av hjärt- kärl sjukdomar i Finland så det måste finnas fler parametrar än brödet som spelar in. Dom brukar ange hög konsumtion av fet korv som en orsak men det håller väl inte du med om.

 

Sedan har ju motion, träningsgrad och rörligt eller inte rörligt jobb osv stor betydelse för vad man kan äta också.

Link to comment
Share on other sites

Näe.. det var själva poängen.. även om det kanske inte framgick.. näringen får du från smöret och pålägget!

 

Då spelar antagligen enstaka brödskivor väldigt liten roll.. men det vore ju så klart bättre med surdegsbröd!

Link to comment
Share on other sites

Håller helt med. Men som du tog upp i slutet tycker jag det är intressantare att kolla på fördelningen av fett/kolhydrater. Tycker det är dem svåra biten.... hur mycket "naturliga kolhydrater" jag ska/ kan äta.... men bra råvaror är ju givet i en bra häsla :)

 

Jag tror fortfarande att det är viktigare att hålla koll på näringen i övrigt.. förutom macronutrienetrna.. speciellt för sådana som dig som är unga och friska och fysiskt aktiva.

 

Det är knappast någon hemlighet att det är svårare att få till en bra näringsstatus än en macronutrientstatus!

 

Har man väl drabbats av fettma och diabetes, metabolt syndrom.. då först spelar macronutrientfördelningen en viktig roll.

 

Och följer man mästerkockarnas exempel och väljer de bästa råvaror och lagar maten från grunden så av någon underlig anledning stiger andelen animaliskt fett och ofta näringen oxå!

Link to comment
Share on other sites

LCHF är bara skojj och lurendrejeri!

I går tex åt jag två stekta ägg på förmiddagen (skön sen frukost vid 09:30) med några små goda minibratwurstar (Lidl har korvar som innehåller kött!) och så drack jag the med en skugga mjölk. Sedan åt jag inget förrän middag vid 18:30.

 

Jag var inte hungrig utan glad och nöjd hela tiden mellan sen frukost och middag. Se där hur lurad man blir, man äter mindre än på kolhydratförbränning.

 

I övrigt tycker jag att era ovanstående åsikter låter kloka och balanserade.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tror fortfarande att det är viktigare att hålla koll på näringen i övrigt.. förutom macronutrienetrna.. speciellt för sådana som dig som är unga och friska och fysiskt aktiva.

 

Det är knappast någon hemlighet att det är svårare att få till en bra näringsstatus än en macronutrientstatus!

 

Har man väl drabbats av fettma och diabetes, metabolt syndrom.. då först spelar macronutrientfördelningen en viktig roll.

 

Och följer man mästerkockarnas exempel och väljer de bästa råvaror och lagar maten från grunden så av någon underlig anledning stiger andelen animaliskt fett och ofta näringen oxå!

Jo sant... Det är klart de allra viktigaste. Men vill man vara fett driven eller i ketos så är det ju viktigt med andelen mellan fett/ kolhydrater? Fettet ska ju alltid dominera enligt min tallriksmodell i alla fal och kolhydraterna som ett litet tillskott om det nu ska vara med l :)

Link to comment
Share on other sites

Absolut Zepp. Det är ju uppenbart att många äter alldeles för mycket skräpmat (Pizza, hamburgare med pommes osv) , godis och läsk. Men det finns väl ingen förespråkare av någon "kostmodell" (Tallrik, GI, LCHF, Vegan, osv) som vill räkna den kosten som sin?

 

Jag har ju antagligen ätit för mycket skräpmat i mina dagar (efter barndomen) och har antagligen därför oroväckande höga blodsockervärden. I det läget känns argumenten för LCHF intuitivt lockande och faktiskt åtminstone delvis vetenskapligt bevisade. 

 

Men för en ung normalviktig person med bra blodsockervärden kan man fråga sig vilken kost som är den mest optimala (skräpmat kan vi ju utesluta ;-)? Jag skulle inte bli förvånad om LCHF ligger bra till där också men det är inte lika uppenbart som att det är bra för överviktiga och personer med höga blodsockervärden.

 

Frågan kan kanske reduceras ner till vilken huvudsaklig förbränningstyp är bäst för människan, fett- eller kolhydrater? 

Uppenbarligen har de två sorternas förbränning utvecklats var för sig under vår evolution. Backar man mer än 3-5 miljoner år så åt vi mer vegetabilisk mat, så kh-förbränningen är antagligen den ursprungliga. Fettförbränningen har troligen utvecklats som "reservsystem" när det varit ont om kh periodvis.

Eftersom båda systemen behållits av evolutionen är båda nyttiga. I vår moderna värld är vi så lyckligt lottade att vi faktiskt kan välja vilken förbränning vi vill satsa på  :)

Link to comment
Share on other sites

Uppenbarligen har de två sorternas förbränning utvecklats var för sig under vår evolution. Backar man mer än 3-5 miljoner år så åt vi mer vegetabilisk mat, så kh-förbränningen är antagligen den ursprungliga. Fettförbränningen har troligen utvecklats som "reservsystem" när det varit ont om kh periodvis.

Eftersom båda systemen behållits av evolutionen är båda nyttiga. I vår moderna värld är vi så lyckligt lottade att vi faktiskt kan välja vilken förbränning vi vill satsa på  :)

 

Aaah...det var ju det enkla svaret  :) Men rimligtvis borde det ena var mer till fördel än det andra, eller så skulle en procentuell kombination av båda vara det som är bäst ur hälssosynpunkt, att det inte skulle spela någon roll känns intuitivt fel eftersom sättet att producera "energi" skiljer sig så markant åt.

 

(Fråga: Är det så att proteiner kan omvandlas till glukos och sen används kolhydratförbränningen för att producera "energi"? , jag har tolkat det jag läst så....)

Link to comment
Share on other sites

Ja en viss del aminosyror omvandlas alltid till glukos.. i levern via glukoneogenes.

 

På en ketogen diet så ökar den, speciellt vid inträde i dietinducerad ketosis.

 

Det är altså de glukoida aminosyrorna som kan genomgå de stegen.

 

Levern kan göra så mycket som 200 gram glukos av glukoida aminosyror, laktat och glycerol från triglyceriderna.

 

Jag tror inte man kan säga att någon förbräningsform är att fördra före någon annan.. utan att de behövs bägge.. men i olika omfattning.

 

Alla högre stående djur jag känner till använder både betaoxidation och glykolys.. och konstigt nog de som äter mest växter lever på högst andel fett.. som idisslare och vår kusin gorillan.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Som alla vet så skall vete/andra sädesslag blötläggas och sedan helst surdegsjäsas för att man skall kunna ta upp något av mineralerna i kornet.. dvs kunna ta upp något av näringen.

 

I dag så görs bröd på cirka 15 minuter, från mjöl till färdig limpa med hjälp av kemikalier, ensymer och maskiner på löpande band.

 

Visst är det så: ordentlig beredning av spannmål gör att vi enklare kan tillgodogöra oss näringen. En till fördel är att lektinerna neutraliseras, vilket är nog så viktigt men lätt glöms bort.

Link to comment
Share on other sites

Visst är det så: ordentlig beredning av spannmål gör att vi enklare kan tillgodogöra oss näringen. En till fördel är att lektinerna neutraliseras, vilket är nog så viktigt men lätt glöms bort.

 

Lektiner finns väl framförallt i bönor och dom bryts ned vid värmebehandling. Om det finns lektiner i maten så har jag för mig att man får ont i magen.

 

När det gäller just lektiner så undrar jag över färska jordnötter. Det finns ju att köpa skalade färska jordnötter och när min sambo köpte en påse så vågade jag inte äta dom.

 

Jag har också läst recept på färska bondbönor och undrat över samma sak där.

Link to comment
Share on other sites

Ja en viss del aminosyror omvandlas alltid till glukos.. i levern via glukoneogenes.

 

På en ketogen diet så ökar den, speciellt vid inträde i dietinducerad ketosis.

 

Det är altså de glukoida aminosyrorna som kan genomgå de stegen.

 

Levern kan göra så mycket som 200 gram glukos av glukoida aminosyror, laktat och glycerol från triglyceriderna.

 

Jag tror inte man kan säga att någon förbräningsform är att fördra före någon annan.. utan att de behövs bägge.. men i olika omfattning.

 

Alla högre stående djur jag känner till använder både betaoxidation och glykolys.. och konstigt nog de som äter mest växter lever på högst andel fett.. som idisslare och vår kusin gorillan.

Herregud, vart har du lärt dig allt detta?! :)  Jag måste lära mig att säga betaoxidation och glykolys istället för fett- och kolhydratförbränning och aminosyror istället för protein...till att börja med  ;)

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Herregud, vart har du lärt dig allt detta?! :)  Jag måste lära mig att säga betaoxidation och glykolys istället för fett- och kolhydratförbränning och aminosyror istället för protein...till att börja med  ;)

 

Det finns ju faktiskt en tydlig pedagogisk poäng med att uttrycka sig klart och tydligt. Om man pratar om biokemi på detaljnivå måste man förstås vara specifik om det ska bli begripligt, men att prata om fettsyror och aminosyror istället för fett och protein kan kännas ansträngt.   ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det finns ju faktiskt en tydlig pedagogisk poäng med att uttrycka sig klart och tydligt. Om man pratar om biokemi på detaljnivå måste man förstås vara specifik om det ska bli begripligt, men att prata om fettsyror och aminosyror istället för fett och protein kan kännas ansträngt.   ;)

Absolut, jag tycker att detta är intressant och är också här för att lära mig mer....så ska man komma vidare måste man ta till sig facktermer...:)

Link to comment
Share on other sites

Kolhydrater är något man äter.. glukos och fruktos och lite andra -os heter det när det är i blodet.

 

Glykolys heter det när glukos och en del annat -os förbränns.

 

Protein äter vi oxå.. spjälkas till aminosyror och som sådana hamnar de i blodet ända till antingen proteinsyntesen eller glukoneogenesen.

 

Så då kan det antingen bli protein igen eller glukos.

 

Fett (triglycerider) äter vi oxå, i blodet heter det fettsyror och glycerol.. som antingen kan gå till lagring och bli fett igen, (triglycerider) eller förbrännas i betaoxidationen.. eller gå till levern och omvandlas i ketosisen.. och sen förbrännas i ketolysen eller om man inte förbrukar alla spontanomvandlas till acceton som vi sen kissar ut.

 

Vi pratar altså om olika tillstånd och processer.. lite överkurs.. men kan vara bra att veta när det någon gång nämns!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Det sker ju på lite olika ställen i kroppen.. för det första.

 

Lipolys handlar om att spjälka fett (triglycerider).. sen så handlar det om hur mycket insulin som är närvarande.. finns det mycket, så reesterifieras fettsyrorna och glycerolet igen.

 

Är insulinet lågt så sätts fettsyrorna ihop med albumin och kallas därefter för FFA eller NEFA.. dvs fria fettsyror i blodet transporterade med hjälp av albumin.. då fett  inte är vattenlösligt.

 

När halten FFA/NEFA stiger så kan celler som behöver energi ta upp dessa och använda dem som energi.. såvida inte cellen redan är full av annan energi.. tex glukos.

 

Så ja.. betaoxidationen styrs indirekt av mängden FFA/NEFA som kommer från lipolys eller din måltid.. och regleras av insulin.

 

Insulin gynnar GLUT4 som ökar intaget av glukos.. glukos i cellen inhiberar upptaget av FFA/NEFA.. och även tvärt om.. det fungerar lite som komunicerande kärl.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Uups.. näe du får nog läsa på PUBMed..eller ta en kurs i kroppens biokemi.

 

Man kan ju läsa på Engelska Wikipedia oxå och följa länkarna.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Lipolysis

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Beta_oxidation

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Fatty_acid_metabolism

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Ketogenesis

 

Här har du en enkel förklaring;

 

http://ajpendo.physiology.org/content/276/2/E241.full

 

Grejen är att även denna förenklade modell är nästan obegriplig om man inte är doktorand i både biokemi och ensymologi!

 

Sen så.. när man väl hittar hela kartan.. så visar det sig bestå av en kaskad av ensymer och signalsubstanser.. och man vet inte alltid allas funktioner.

 

http://www.nature.com/nature/journal/v478/n7367/extref/nature10426-s1.pdf

 

Så jag förslår i stället den här kursen.. för att lära sig hur man tolkar olika studier!

 

science for smart people

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Det sker ju på lite olika ställen i kroppen.. för det första.

 

Lipolys handlar om att spjälka fett (triglycerider).. sen så handlar det om hur mycket insulin som är närvarande.. finns det mycket, så reesterifieras fettsyrorna och glycerolet igen.

 

Är insulinet lågt så sätts fettsyrorna ihop med albumin och kallas därefter för FFA eller NEFA.. dvs fria fettsyror i blodet transporterade med hjälp av albumin.. då fett  inte är vattenlösligt.

 

När halten FFA/NEFA stiger så kan celler som behöver energi ta upp dessa och använda dem som energi.. såvida inte cellen redan är full av annan energi.. tex glukos.

 

Så ja.. betaoxidationen styrs indirekt av mängden FFA/NEFA som kommer från lipolys eller din måltid.. och regleras av insulin.

 

Insulin gynnar GLUT4 som ökar intaget av glukos.. glukos i cellen inhiberar upptaget av FFA/NEFA.. och även tvärt om.. det fungerar lite som komunicerande kärl.

 

Det sista du skriver innebär väl då att om det mycket fett i blodet så blir man sämre på att ta upp glukos?

Link to comment
Share on other sites

...jag har snart läst ut "kostdoktorns" bok matrevolutionen. Det gäller att vara förberedd inför föreläsningen nästa vecka så man kan ställa de svåra frågorna.  ;)

 

Den är riktigt bra kan jag säga till er som inte läst den. Resonemangen känns intuitivt logiska och korrekta.

 

 

Men jag är problemorienterad till naturen så ja tänkte bolla upp två  frågor som boken inte besvarar

 

Jag växte upp på 60-70 talet. Då åt man inte på McDonalds, pizza var något man fick kanske en gång i månaden. 50 -100 gram Lördagsgodis i veckan var max. Det kanske fanns 1-2 feta barn (mobbade) barn på en skola med 100-tals elever. På bilder på vuxna och barn ser man tydligt revbenen...osv. Diabetes typ 2 var extremt ovanligt.

 

Men det man åt var skogaholmslimpor, potatis, potatis och potatis, givetvis med kött och smör och inga konstiga margariner, men ändå väldigt, väldigt  långt ifrån LCHF. 

 

Det jag funderar över är:

 

1. Varför klarade man av att äta HCHF då ? Det var ju egentligen någon form av tallriksmodell men med mindre frukt och grönsaker.

2. Vad är egentligen bäst, det som man åt då eller LCHF?

 

Någon som har några bra svar? :)

 

En ytterligare fråga att fundera kring - hur frisk är din generation idag?

 

Många säger att man inte behöver bry sej så mycket om vad man äter så länge man är frisk och smal. Jag förstår inte riktigt det resonemanget. Det tar tid att utveckla sjukdomar. Många börjar inte reflektera över vad de äter förrän de är medelålders och krämporna börjar ge sig tillkänna. Då är det svårt att bryta gamla vanor och rätta till obalanser i kroppen. Därför tycker jag det är viktigt att försöka få barn och ungdomar att äta riktig mat, trots att de i dagsläget är friska och starka!

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

En ytterligare fråga att fundera kring - hur frisk är din generation idag?

 

Många säger att man inte behöver bry sej så mycket om vad man äter så länge man är frisk och smal. Jag förstår inte riktigt det resonemanget. Det tar tid att utveckla sjukdomar. Många börjar inte reflektera över vad de äter förrän de är medelålders och krämporna börjar ge sig tillkänna. Då är det svårt att bryta gamla vanor och rätta till obalanser i kroppen. Därför tycker jag det är viktigt att försöka få barn och ungdomar att äta riktig mat, trots att de i dagsläget är friska och starka!

 

Håller helt med dig! Så många vuxna som jag har träffat som säger att "ja men jag mår ju bra". Samtidigt kan man ju få hjärtinfarkt, stroke, diabetes och cancer utan att ha haft några speciella symptom innan. Förutom att påverka barn att äta bra så tycker jag det är viktigt att uppmuntra dom till att motionera hela livet. När man väl tappat sin fysiska prestationsförmåga så är det mycket jobbigare att bygga upp den igen än vad det hade varit att vidmakthålla den.

Link to comment
Share on other sites

Det sista du skriver innebär väl då att om det mycket fett i blodet så blir man sämre på att ta upp glukos?

 

Ja.. det är en funktion som vi har, för att kunna använda olika bränslen.. vid olika situationer.

 

Kallas för fettinducerad insulinresitens.. och sker hos alla speciellt under natten, vid bantning, fasta eller väldigt långt mellan måltiderna.

 

Problemet med denna är när man har metabolt syndrom, då räcker inte insulinet till för att hålla ner blodsockret och fettet i fettväven.. då får man både högt blodsocker och hög halt fria fettsyror!

 

Då får man minska på en av dem.. enklast är att dra ner radikalt på kolhydraterna!

Link to comment
Share on other sites

Ja.. det är en funktion som vi har, för att kunna använda olika bränslen.. vid olika situationer.

 

Kallas för fettinducerad insulinresitens.. och sker hos alla speciellt under natten, vid bantning, fasta eller väldigt långt mellan måltiderna.

 

Problemet med denna är när man har metabolt syndrom, då räcker inte insulinet till för att hålla ner blodsockret och fettet i fettväven.. då får man både högt blodsocker och hög halt fria fettsyror!

 

Då får man minska på en av dem.. enklast är att dra ner radikalt på kolhydraterna!

 

Innebär det att risken för högt blodsocker ökar om man har mycket fett i maten tillsammans med en lunch med potatis eller ris? Alltså en vanlig svensk lunch med en fet sås.

 

Jag åt en dagens rätt för ett tag sedan med kött, potatis och kantarellsås. Väldigt god sås som antagligen innehöll rätt mycket fett. Jag kände mig halvdöd i 3 timmar efteråt. Vi skulle shoppa men jag orkade nästan inte.

Link to comment
Share on other sites

Inte om du är frisk!

 

Först kommer glukosen ut i blodet.. efter ett tag kommer aminosyrorna och sist fettsyrorna.

 

Fettsyrorna brukar stiga lagom till att blodsockret börjar sjunka.

 

Om.. mot förmodan blodsocker och insulin är högt när fettsyrorna ökar så prioriteras glykolys, inlagring av fett och inhibering av fettoxidation.

 

Sen så kan man bara ha något gam vardera av de olika macronutrienterna i blodet samtidigt.. så kroppen känner av detta och fördröjer magsäckstömningen.

 

Såå.. hos en frisk innebär det att man är mätt väldigt länge!

Link to comment
Share on other sites

Inte om du är frisk!

 

Först kommer glukosen ut i blodet.. efter ett tag kommer aminosyrorna och sist fettsyrorna.

 

Fettsyrorna brukar stiga lagom till att blodsockret börjar sjunka.

 

Om.. mot förmodan blodsocker och insulin är högt när fettsyrorna ökar så prioriteras glykolys, inlagring av fett och inhibering av fettoxidation.

 

Sen så kan man bara ha något gam vardera av de olika macronutrienterna i blodet samtidigt.. så kroppen känner av detta och fördröjer magsäckstömningen.

 

Såå.. hos en frisk innebär det att man är mätt väldigt länge!

 

Var går gränsen för om man är "frisk" i det perspektivet?

 

Var har du läst att kolhydraterna kan avskiljas och komma ut före fettet i blodet?

Link to comment
Share on other sites

Innebär det att risken för högt blodsocker ökar om man har mycket fett i maten tillsammans med en lunch med potatis eller ris? Alltså en vanlig svensk lunch med en fet sås.

 

Jag åt en dagens rätt för ett tag sedan med kött, potatis och kantarellsås. Väldigt god sås som antagligen innehöll rätt mycket fett. Jag kände mig halvdöd i 3 timmar efteråt. Vi skulle shoppa men jag orkade nästan inte.

Jag äter kollisar typ rotfrukt till min "feta måltid" på så sätt blir det liberal lchf och det känns ju mycket bättre än tallriksmodellen med fett snålt och en massa stärkelser..... :) och blodsockret rusar inte upp....men ja äter man alldeles för mkt blir man väl trött oavsett om det är mkt fett eller kolhydrater? hehe :) 

Link to comment
Share on other sites

Jag äter kollisar typ rotfrukt till min "feta måltid" på så sätt blir det liberal lchf och det känns ju mycket bättre än tallriksmodellen med fett snålt och en massa stärkelser..... :) och blodsockret rusar inte upp....men ja äter man alldeles för mkt blir man väl trött oavsett om det är mkt fett eller kolhydrater? hehe :)

 

Det beror ju på hur mycket rotsaker du äter också förståss men du är ju ung och tränar så för dig är det säkert inga som helst problem. Det är när man kommer upp över 40 och har haft ett stressigt kontorsjobb som kroppen inte funkar lika bra längre och när man passerat klimakteriet blir det ännu svårare att få kroppen att funka.

 

Ja du har säkert rätt i att det blev för mycket med den dagens men jag visste ju inte att det var en massa fett i såsen. Hemma är det ju lättare att ha koll men innan jag förstått vad det handlade om så kunde jag gå och vara vråltörstig en hel eftermiddag och det hjälpte inte att dricka. Jag drack och sprang på toa tills maten hade passerat.

Link to comment
Share on other sites

Var går gränsen för om man är "frisk" i det perspektivet?

 

Något som jag lade märke till var att det där "normala" "eftermiddagskomat" som jag, och uppenbarligen väldigt många i det här avlånga landet, brukade uppleva förut helt försvann med LCHF-kost. Jag gjorde en del egenexperimenterande i relation till detta som sammantaget gjorde att jag drog slutsatsen att det nog inte var så normalt (eller måhända "friskt"?) att vare sig bli extremt hungrig fort och/eller sitta och halvsova på eftermiddagen.

 

Det jag fann, med LCHF-kosthållning, var exempelvis att jag under en period hade legat ca 1500 kcal/dag under mitt energibehov...med bibehållen hunger mättnad. Som en konsekvens av detta fick jag för mig att se om man kunde identifiera en gräns på motsatta sidan, dvs överätande. Således testade jag att trycka i mig uppåt 2000 kcal vid en och samma måltid för att försöka fiska efter den där komaeffekten som jag trodde var "normal" tidigare. Till min stora förvåning så var den enda effekt jag upplevde extrem mättnad (mer extrem än den extrema mättnad jag redan kände :)). Däremot så var energinivån som på en terrier på crack och amfetamin (rätta mig någon som provat men jag inbillar mig att man blir lätt "pigg" på det).

 

När jag senare slutade förundras över dessa personliga upptäckter så började jag tänka i banor åt vad det där med eftermiddagskoma handlade om och rätt snart insåg jag ju att det påminner till viss del om normala symptom på s.k. hyperinsulinemi tillsammans med vanlig kombination av lågt blodsocker:

 

https://en.wikipedia.org/wiki/Hyperinsulinemia#Symptoms

 

Så OM man nu ska fästa någon vikt vid mina anekdotiska övningar så är det kanske i så fall att man bör ta sig en funderare över hur "normalt" (eller "friskt") somligt vi idag klassar som "normalt" egentligen är? Eftermiddagskoma, energitapp etc är i min värld inte längre "normalt".

Link to comment
Share on other sites

Det är när man kommer upp över 40 och har haft ett stressigt kontorsjobb som kroppen inte funkar lika bra längre och när man passerat klimakteriet blir det ännu svårare att få kroppen att funka.

 

Det där tycker jag är intressant att fundera kring. Tidigare tog jag för givet att insulinresistens var ett tecken på naturligt åldrande. Numera är jag nog mer benägen att misstänka att somligt vi kopplar till åldrandet, eller i varje fall "vuxenlivet" är boven i dramat. Saker som stressobalans, övervikt är ju sådant vi idag normaliserat men som båda inverkar menligt på sådant som insulinresistens och därmed förmåga att hantera kolhydrater. Sedan kan det säkert också påverka från andra hållet om vi äter för mycket kolhydrater (möjligtvis över tid).

 

Det blir lätt en hönan-och-ägget-fundering...som dock hur man än uppfattar det kan hanteras genom att man äter upp både hönan och ägget istället för hönans mat. ;)

 

 

Ja du har säkert rätt i att det blev för mycket med den dagens men jag visste ju inte att det var en massa fett i såsen. Hemma är det ju lättare att ha koll men innan jag förstått vad det handlade om så kunde jag gå och vara vråltörstig en hel eftermiddag och det hjälpte inte att dricka. Jag drack och sprang på toa tills maten hade passerat.

 

Intressant sammanträffande. Kolla in symptomen i länken i mitt tidigare inlägg.

 

Tillägg: ...så den fråga du kan ställa dig är hur relevant det är att fundera på fettet i såsen som ensam förklaring till din upplevelse?

Link to comment
Share on other sites

Det där tycker jag är intressant att fundera kring. Tidigare tog jag för givet att insulinresistens var ett tecken på naturligt åldrande. Numera är jag nog mer benägen att misstänka att somligt vi kopplar till åldrandet, eller i varje fall "vuxenlivet" är boven i dramat. Saker som stressobalans, övervikt är ju sådant vi idag normaliserat men som båda inverkar menligt på sådant som insulinresistens och därmed förmåga att hantera kolhydrater. Sedan kan det säkert också påverka från andra hållet om vi äter för mycket kolhydrater (möjligtvis över tid).

 

Det blir lätt en hönan-och-ägget-fundering...som dock hur man än uppfattar det kan hanteras genom att man äter upp både hönan och ägget istället för hönans mat. ;)

 

 

 

Intressant sammanträffande. Kolla in symptomen i länken i mitt tidigare inlägg.

 

Tillägg: ...så den fråga du kan ställa dig är hur relevant det är att fundera på fettet i såsen som ensam förklaring till din upplevelse?

 

Som jag kan se det så håller du med mig men jag är inte riktigt säker på vad du menar.

Link to comment
Share on other sites

Var har du läst att kolhydraterna kan avskiljas och komma ut före fettet i blodet?

Bör gå att hitta i de flesta böcker om näringsfysiologi. Tror även att det står i de flesta böcker om biokemi.

Fett tar längst tid att spjälkas, aningen kortare tid tar protein och snabbast går det att spjälka kolhydrater. Fett består ju av ganska stora molekyler därav den längre spjälkningstiden.

Sedan skiljer själva absorbtionen av näringsämnena i tid. Lite grovt så absorberas 14-18g fett per timma medan 1-1,5g glukos absorberas i minuten (60-90g/timma).

Edited by RobinEH
Link to comment
Share on other sites

Som jag kan se det så håller du med mig men jag är inte riktigt säker på vad du menar.

 

 

Som jag kan se det så håller du med mig men jag är inte riktigt säker på vad du menar.

 

För att förtydliga då, jag menade helt enkelt bara att de hälsonormer vi medvetet/undermedvetet accepterar inte nödvändigtvis är så "normala" ur ett friskhetsperspektiv. Jag menade också att åldrandet i sig, ur ett biologiskt perspektiv, inte behöver vara skurken utan att den miljö våra kroppar rör sig i istället kan vara det. 

 

Vad gäller dagens lunch och den feta såsen så menade jag helt enkelt att min uppfattning var att du ansåg att fettet var problemet utan att fästa vikt vid det andra som fanns på tallriken och som skulle kunna vara den verkliga orsaken till det du upplevde ev. med en kombinatorisk effekt liknande den man finner i en löjlig massa studier om s.k. "högfettdieter" men som i själva verket är stormarknadsdieten.

Link to comment
Share on other sites

Bör gå att hitta i de flesta böcker om näringsfysiologi. Tror även att det står i de flesta böcker om biokemi.

Fett tar längst tid att spjälkas, aningen kortare tid tar protein och snabbast går det att spjälka kolhydrater. Fett består ju av ganska stora molekyler därav den längre spjälkningstiden.

 

Ja att det tar längre tid vet jag men att det skulle ta så lång tid att alla kolhydraterna skulle hinna komma ut i blodet före fettet i en blandad måltid köper jag inte riktigt. Jag har experimenterat väldigt mycket med kosten dom senaste 5 åren och det stämmer inte med min erfarenhet. Olika människor verkar också ha olika snabb magsäckstömning. Mellan mig och min sambo verkar det vara en enorm skillnad när vi äter samma mat och min verkar tömmas snabbt. Speciellt om jag är ordentligt hungrig.

 

Om jag äter mat med fett i till lunchen så blir jag helt bombad medan min sambo inte märker något alls.

Link to comment
Share on other sites

Ja att det tar längre tid vet jag men att det skulle ta så lång tid att alla kolhydraterna skulle hinna komma ut i blodet före fettet i en blandad måltid köper jag inte riktigt. Jag har experimenterat väldigt mycket med kosten dom senaste 5 åren och det stämmer inte med min erfarenhet. Olika människor verkar också ha olika snabb magsäckstömning. Mellan mig och min sambo verkar det vara en enorm skillnad när vi äter samma mat och min verkar tömmas snabbt. Speciellt om jag är ordentligt hungrig.

 

Om jag äter mat med fett i till lunchen så blir jag helt bombad medan min sambo inte märker något alls.

 

Jag lade till om absorbtionstiden.

Link to comment
Share on other sites

För att förtydliga då, jag menade helt enkelt bara att de hälsonormer vi medvetet/undermedvetet accepterar inte nödvändigtvis är så "normala" ur ett friskhetsperspektiv. Jag menade också att åldrandet i sig, ur ett biologiskt perspektiv, inte behöver vara skurken utan att den miljö våra kroppar rör sig i istället kan vara det. 

 

Vad gäller dagens lunch och den feta såsen så menade jag helt enkelt att min uppfattning var att du ansåg att fettet var problemet utan att fästa vikt vid det andra som fanns på tallriken och som skulle kunna vara den verkliga orsaken till det du upplevde ev. med en kombinatorisk effekt liknande den man finner i en löjlig massa studier om s.k. "högfettdieter" men som i själva verket är stormarknadsdieten.

 

Ja menade ju inte att åldern var problemet men ju fler år som går med ett stillasittande arbete, för mycket stress och felaktig kost ju större risk är det att bli sjuk även om det beror på åldern i sig. När det gäller kvinnor så blir det också en betydande skillnad när hormonproduktionen börjar svikta.

 

Om jag äter lunch utan fett så blir jag aldrig trött efteråt. Det är dock inte säkert att det enbart beror på fettet utan det kan också bero på att det lättare blir för mycket kcal.

Link to comment
Share on other sites

Jag har också undrat hur våra far och morföräldrar egenligen mådde. Det är lätt att dra slutsatsen att stora mängder potatis, mjöl i kosten inte var skadlig för dem. Dessutom är fetma inte den enda tecknet på metabolt syndrom. I min familj är pappas sida (födda på 1925-1935) drabbad av hjärt och kärlproblematik; kärlkramp, bypass, hjärtinfark och demens. De var/är smala till normalviktiga och fysiskt aktiva. Tyvärr drabbades de också av kostråden under 1970 och 1980-talen som de fortfarande följer men det botar inte deras problem.

 

Många av recepten för sk husmanskost visat tydligt att den riktiga maten drygades ut med spannmål (mjöl) och potatis. För de flesta har det rått brist på mat i flera hundra år. Vår mattradition är präglad av brist på animaliskt fett och protein. Istället har kolhydrater tillsatts i stora mängder och det har varit omoraliskt att t.ex äta bröd med både smör och pålägg.

Link to comment
Share on other sites

Många av recepten för sk husmanskost visat tydligt att den riktiga maten drygades ut med spannmål (mjöl) och potatis. För de flesta har det rått brist på mat i flera hundra år. Vår mattradition är präglad av brist på animaliskt fett och protein. Istället har kolhydrater tillsatts i stora mängder och det har varit omoraliskt att t.ex äta bröd med både smör och pålägg.

 

Det där har jag barndomsminnen från då bl.a. min gamla mormor ofta slängde ur sig att man minsann inte bara kunde äta "sovel" utan också måste ta bröd och potatis.

 

Mer info:

http://sv.wiktionary.org/wiki/sovel

Link to comment
Share on other sites

Ja att det tar längre tid vet jag men att det skulle ta så lång tid att alla kolhydraterna skulle hinna komma ut i blodet före fettet i en blandad måltid köper jag inte riktigt. Jag har experimenterat väldigt mycket med kosten dom senaste 5 åren och det stämmer inte med min erfarenhet. Olika människor verkar också ha olika snabb magsäckstömning. Mellan mig och min sambo verkar det vara en enorm skillnad när vi äter samma mat och min verkar tömmas snabbt. Speciellt om jag är ordentligt hungrig.

 

Om jag äter mat med fett i till lunchen så blir jag helt bombad medan min sambo inte märker något alls.

Det är som Robin skriver.. spjälkningstider och upptagskapacitet varierar för olika macronutrienter

 

Kolhydrater bryts ner väldigt snabbt till monosacarieder och kan tas upp med cirka 1gram/kilo och timme

 

Protein bryts ner (denaturerar) i magsäckens sura miljö och slutbearbetas i tolvfingertarmen av deodunalt proteas.. tas upp med cirka 0,1gram/kilo per timme.

 

Triglycerider är hemskt långa kedjor av fettsyror och bryts egentligen inte ner i någon utsträckning fören i tolvfingertarmen.. så det dröjer en ansenlig tid innan det tas upp med cirka.. 0,3 gram/kilo och timme.

 

Att du blir trött av en måltid på fett och protein är inte så konstigt.. det strömmar till en massa blod till magtarmpaketet och det tar en hel del energi.

 

Sen så.. regleras hela skiten av att du inte kan ha för många gram av varje macronutrient i blodet samtidigt.. får du det skickas signaler till magsäcken som fördröjer tömningshastigheten.

 

Kolsyrade drycker är ett garanterat bra sätt att påskynda tömningen.. rekomenderas till de som lider av gastropares!

 

Vuxna dricker inte till maten.. det är bara småbarn och bäbisar som gör så!

 

Vuxna dricker före eller efter maten.

 

Jo allt står i läroböcker om näringslära.. finns på biblioteket.

Link to comment
Share on other sites

En ytterligare fråga att fundera kring - hur frisk är din generation idag?

 

Många säger att man inte behöver bry sej så mycket om vad man äter så länge man är frisk och smal. Jag förstår inte riktigt det resonemanget. Det tar tid att utveckla sjukdomar. Många börjar inte reflektera över vad de äter förrän de är medelålders och krämporna börjar ge sig tillkänna. Då är det svårt att bryta gamla vanor och rätta till obalanser i kroppen. Därför tycker jag det är viktigt att försöka få barn och ungdomar att äta riktig mat, trots att de i dagsläget är friska och starka!

Mycket riktigt säger Robert Lustig att 40% av normalviktiga amerikaner har metabolt syndrom! Tickande bomb fast man hör inte tickandet...

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...