Nils Engström

En liten gallup: Hur många av er erfarna hade större problem efter LCHF-starten?

Recommended Posts

Av det jag läst mig till av andras erfarenheter - på forumet och utanför, verkar många haft en lätt övergång till LCHF-kosten medan en del har haft stora svårigheter. En del ger upp efter vad de anger som svårartat sötsug. Vad gällde detta, som flertalet känt av under åren före LCHF - även jag - är min egen erfarenhet att suget försvann direkt samtidigt med att hungersuget försvann. Tidigare kunde jag mycket väl sätta i mig en chokladkartong på några timmar men av det fanns inte minsta sug kvar redan några dagar efter LCHF-start. Fenomenet har ingenting med karaktär att göra - suget är bara borta. Tydligen är kroppen i övrigt mer intelligent än hjärnan i det fallet.

                                                       ____________________________________

 

En intressant sidofråga är om utfallet lyckade eller inte lyckade resultat är åldersrelaterat. Som äldre kanske man ser mer till vad man kan vinna med att släppa sockerdieten, än att fortsätta med den gamla standardkosten. I varje fall borde den som skaffat sig kunskap inse att alla de kultursjukdomar som, till läkemedelsföretagens fromma på skolmedicinarens rekommendation, tvingar till olika former av medicinsk terapi, mest beror på vad man äter. Naturligtvis borde även yngre resonera så. T.ex. ökar andelen människor i oroväckande takt, även för yngre åldrar, som drabbas av Alzheimers sjukdom - i USA som ren epidemi.

Alla bör tänka på att mentala sjukdomar grundläggs många decennier före själva utbrottet och att det huvudsakliga skälet är direkt sockerrelaterat.  Hjärnans lokala insulinresistens, (ett särskilt viktigt kapitel) och de oxidativa processerna när glukos utgör den viktigaste energikällan, ligger bakom. Vid ketondrift skapas antioxidanter och effektiviteten vad gäller utnyttjande av syre är stor. Den cellulära energin per enhet förbrukat syre visar enligt senaste forskning att ketonerna är ca. 70 % mer effektiva än glukosen. Dessutom metaboliseras själva ketonkropparna snabbare än glukos. Sammantaget ökar hjärnans effektivitet med 20 % - vem vill inte utnyttja den effekten (bättre när- och fjärrminne resp. kognitiv förmåga). Risken för plack i hjärnan minskar alltså i hög grad vid övergång till LCHF-kosten!

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bra att du skriver om detta. Har du någon specifik information om sockrets inverkan på hjärnhälsan? Vad man kan läsa och så vidare.

Är själv +60 och upplevde övergången till kost enl lchf (ganska strikt) som lätt att genomföra för ca 3 år sedan. Men jag har aldrig direkt haft ett stort sug efter socker och redan åren innan lchf var jag försiktig med sötad mat, aldrig söta drycker t ex.

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
15 minuter sedan, kickilotta sade:

någon specifik information om sockrets inverkan på hjärnhälsan? Vad man kan läsa och så vidar

Hotet mot din hjärna av David Perlmutter torde vara det bästa hittills ang socker och hjärnskador.

  • Gilla 2
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
37 minuter sedan, kickilotta sade:

Vad man kan läsa och så vidare.

Startade en tråd om socker - kika på den.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Nils Engström sade:

Av det jag läst mig till av andras erfarenheter - på forumet och utanför, verkar många haft en lätt övergång till LCHF-kosten medan en del har haft stora svårigheter. En del ger upp efter vad de anger som svårartat sötsug. Vad gällde detta, som flertalet känt av under åren före LCHF - även jag - är min egen erfarenhet att suget försvann direkt samtidigt med att hungersuget försvann. Tidigare kunde jag mycket väl sätta i mig en chokladkartong på några timmar men av det fanns inte minsta sug kvar redan några dagar efter LCHF-start. Fenomenet har ingenting med karaktär att göra - suget är bara borta. Tydligen är kroppen i övrigt mer intelligent än hjärnan i det fallet.

En intressant sidofråga är om utfallet lyckade eller inte lyckade resultat är åldersrelaterat. Som äldre kanske man ser mer till vad man kan vinna med att släppa sockerdieten, än att fortsätta med den gamla standardkosten. I varje fall borde den som skaffat sig kunskap inse att alla de kultursjukdomar som, till läkemedelsföretagens fromma på skolmedicinarens rekommendation, tvingar till olika former av medicinsk terapi, mest beror på vad man äter. Naturligtvis borde även yngre resonera så. T.ex. ökar andelen människor i oroväckande takt, även för yngre åldrar, som drabbas av Alzheimers sjukdom - i USA som ren epidemi.

Alla bör tänka på att mentala sjukdomar grundläggs många decennier före själva utbrottet och att det huvudsakliga skälet är direkt sockerrelaterat.  Hjärnans lokala insulinresistens, (ett särskilt viktigt kapitel) och de oxidativa processerna när glukos utgör den viktigaste energikällan, ligger bakom. Vid ketondrift skapas antioxidanter och effektiviteten vad gäller utnyttjande av syre är stor. Den cellulära energin per enhet förbrukat syre visar enligt senaste forskning att ketonerna är ca. 70 % mer effektiva än glukosen. Dessutom metaboliseras själva ketonkropparna snabbare än glukos. Sammantaget ökar hjärnans effektivitet med 20 % - vem vill inte utnyttja den effekten (bättre när- och fjärrminne resp. kognitiv förmåga). Risken för plack i hjärnan minskar alltså i hög grad vid övergång till LCHF-kosten!

Ytterligare en del i det stora pusslet!

Man skall bara ha klart för sig att det "stora pusslet" har minst hundra delar!

Och alla är inte ens metabola/fysiska, utan räkna med att åtminstone hälften är sociala/mentala!

Iallafall iomed att tråden startade som en gallupp.. det tog mig tre månader innan jag fixade att äta LCHF ala Skaldeman.. därmed så kande jag då inte av några sk omställningsproblem.. utan tvärt om jag åt bara godare och godare mat allt eftersom jag förbrukar diverse högkolhydratmatvaror som jag hade hemma!

Dvs jag slänger väldigt sällan mat!

Oså till nackdelarna.. jo det hända att jag glömde att äta och satt på kvällarna med en mild huvúdvärk/lätt illamående, det gick över rätt snart när jag bara lagade till något och åt.

Andra nackdelar, jo mitt kolesterol gick upp i början, för att senare sjunka, dvs egentligen så var min första intention att göra något åt mina lipider som låg på övre gränser!

Estetiskt så handlade det om man bobs och gubbmage.. de finns fortfarande kvar.. men jag blev smalare i ansiktet.. inte riktigt vad jag ville höra men ett steg i rätt riktning antar jag?

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Ekner sade:

Hotet mot din hjärna av David Perlmutter torde vara det bästa hittills ang socker och hjärnskador.

Permutter har fått utskåpning som heter duga i:

https://www.thecut.com/2015/06/problem-with-the-grain-brain-doctor.html

Kritiken mot hans böcker går ut på att hans kompetens som forskare är tunn.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Nils Engström sade:

Kritiken mot hans böcker går ut på att hans kompetens som forskare är tunn

Intressant att inte kompetensen hos "köpta" forskare ifrågasätts oftare... <_<

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 minuter sedan, MariaF sade:

Intressant att inte kompetensen hos "köpta" forskare ifrågasätts oftare... <_<

Det enda köpta för hans del är att han tjänat pengar på sina böcker men knappast på att han tagit intryck av födoämnesindustri eller läkemedelsproducenter!

Det vore kanske skäl att studera kritikerns kontakter med de senare,

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mitt sötsug är tyvärr inte borta, trots flera år på LCHF nu. ?

  • Gilla 4
  • Ledsen 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Peter B sade:

Mitt sötsug är tyvärr inte borta, trots flera år på LCHF nu. ?

Det triggas igång väldigt lätt trots att det inte längre smakar speciellt gott.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
26 minuter sedan, jala sade:

Det triggas igång väldigt lätt trots att det inte längre smakar speciellt gott.

Uppenbarligen har både min hustru och jag haft tur eller möjligen haft hjälp av lite högre ålder än flertalet på forumet. Vi kan visserligen äta blåbär som tidigare inte smakade sött, som nu gör det (och smakar gott), men det spelar ingen roll. Ändå infinner sig inget sötsug därefter.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett "gamla minnen-sötsug" någon enstaka gång - dvs tidigare upplevd tillfredställelse av socker finns kvar i min hjärna- men jag har testat  och det smakar illa och sliskigt sött redan vid första och enda tuggan - jag har t o m spottat ut det jag fått i munnen. Det är väldigt lätt att ignorera "sockertankar". Numera tycker jag bäst om syrliga och salta smaker samt kryddig (indisk mat).

Jag och min man har tack och lov samma erfarenheter så ingen av oss har några sockerproblem, jag tror att vi fattade att socker var riktigt dåligt så vi bara bestämde oss att skippa det för gott ? Jag fann ganska snabbt att ökat kolhydratintag gör att jag får ledvärk samma dygn - det bidrar till att det är lätt att låta bli. Förknippar socker med = sjukdom o värk.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, kickilotta sade:

biträdande professor i religion

Om han är biträdande professor i religion så kanske han tror på det han påstår, oavsett om han kan bevisa sig ha rätt.

Såg du sockertråden - du eftersökte?

  • Gilla 1
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 timmar sedan, Zepp sade:

därmed så kände jag då inte av några sk omställningsproblem.. utan tvärt om jag åt bara godare och godare mat

Det överensstämmer med min erfarenhet. Mycket lättare anpassning än jag väntat mig. Inte längre några nattliga toalettbesök, trots allt vätskeintag. Sömn, vakenhet avsevärda förbättringar. Viktigast är att all medicin kunnat sättas ut. Aldrig hungrig och med optimal energi.

 

 

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Nils Engström sade:

Om han är biträdande professor i religion så kanske han tror på det han påstår, oavsett om han kan bevisa sig ha rätt.

Det finns gott om förvirrade professorer.

  • Gilla 1
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan, kickilotta sade:

det smakar illa och sliskigt sött redan vid första och enda tuggan

Mitt kvarvarande sug är inte efter söta sötsaker (smågodis, kakor och sånt) utan popcorn, rågknäcke och liknande. Suget vill ha kolisar för självmedicineringen, smaken vill ha den knapriga konsistensen. Ostchips kan funka men.... jisses, de är slut innan de hamnar i skålen... :ph34r:

Från omställningen minns jag hjärndimman och kroppens fysiska trötthet. Den första satt i nån månad, den sista i flera månader. Och då sprang jag inte eftersom det var vinter. Jag hade ju bantat med GI-metoden innan så jag var beredd på att må dåligt, kanske det gjorde det lättare att härda ut. Det gjorde jag inte när jag bantade, nu testade jag för värken i kroppen.

Om nu åldern spelar in... Hur gammal måste man bli innan suget försvinner, tro..?

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Seg i huvud och kropp första 5 dagarna och sedan tog det 3 veckor innan jag kunde träna efter ordning. Därefter nog 3 veckor till innan jag blev en ”fat burning machine” och gärna sprang 25km pass på fastande mage.

Längtar inte efter fikabröd eller sötsaker men om jag någon gång trillar dit så är kickar det och jag har svårt att sluta.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Problem med sötsug? Jag vet inte riktigt hur jag ska saga.

Hur det kändes då för drygt elva år sedan minns jag inte så väldigt noga. Jo, jag minns att jag med lätthet satt och tittade på när de andra på jobbet åt chefens hembakta äppelkaka. Jag minns hur jag helt förvånat efter ett litet tag konstaterade att bröd inte längre kategoriserades som ätbart, även om det doftade gott med nybakat bröd och nybakade kanelbullar. Men blommor doftar också gott.

Men visst har jag ätit sött, och kolhydrater av annan sort, under dessa år. Ibland har det varit någon liten bit kaka eller tårta, när jag känt för det (särskilt när någon bakbegåvad kollega , eller mina barn, bjudit på något annorlunda). Med åren blir det mindre och mindre intressant, för jag börjar inse att det smakar godare I tanken och minnet än I verkligheten. Ibland har det varit för att det är enklare (förklara för vissa släktingar att jag inte äter socker; resor); ibland är det situationer (jag vill också fika! jag vill också ha glass på stan!); ibland är det stressätande (fast det hjälper inte). Och ibland inbillar jag mig att det smakar gott, men det marker jag ju snart att det inte gör.

Häromdagen fick jag en kopp kaffe som jag tyckte smakade sött, och det var lite vitt skum på det. Cappuccino, fast kaffe var beställt? Eller socker I? Nej, det var kaffe, men troligen en aning mjölkskum på av någon dum anledning. Jag var nog den enda som klagade på att det kaffet smakade sött...

Om jag nu faller dit, så har jag inte svårt att sluta igen. Jag är inte sockerberoende. Det är möjligen stressätandet som kan bli problem.

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
19 minuter sedan, Effie sade:

Jag är inte sockerberoende. Det är möjligen stressätandet som kan bli problem.

Då är den alltid återkommande frågan - hur kan man stressäta om man är proppmätt! För mig är det omöjligt att få i mig något i det läget. I ketos blir i varje fall jag proppmätt.

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har heller ingen sötsug alls så länge jag är i ketos.

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 minuter sedan, Nils Engström sade:

Då är den alltid återkommande frågan - hur kan man stressäta om man är proppmätt! För mig är det omöjligt att få i mig något i det läget. I ketos blir i varje fall jag proppmätt.

För att ätandet inte har med hunger att göra... ;)

  • Gilla 1
  • Tack! 1
  • Ledsen 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
51 minuter sedan, MariaF sade:

För att ätandet inte har med hunger att göra... ;)

Du hänvisar till den psykiska sidan av saken. Jag hänvisar både till den psykiska och fysiska. För mig innebär båda tillsammans en total spärrfunktion, som gör det helt omöjligt att proppa i mig minsta smula.  Detsamma gäller min hustru.

I fallet med den som äter enligt äldre kostråd (sockerdiet), är jag helt med. Då är mättnadskänslorna borta - utbytta mot generellt hunger- och sockersug kort efter måltid.

Kan det vara så att en del LCHF:are tror att de befinner sig i ketos men inte gör det och därför känner suget? Jag har tagit det säkra för det osäkra och kontrollerat att jag befinner i rejäl ketos - nu under mer än sex månader.

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 minuter sedan, Nils Engström sade:

För mig innebär båda tillsammans en total spärrfunktion

Ghrelin och Leptin verus Serotonin och Dopamin; vilka vinner...? Ja, det kanske är en kamp dem emellan...? Undrar om man vågar satsa en slant...?

  • Gilla 1
  • Tack! 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 minuter sedan, MariaF sade:

Serotonin och Dopamin

i stora mängder skulle i mitt fall sannolikt inte kunna knäcka den absoluta blockering för mer föda som jag känner - en helt annorlunda situation jämfört med tiden före LCHF, då magen kunde skrika efter mat - en svunnen tid som inte verkar ha chans att komma tillbaka. 

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag håller med MariaF - ätande och hunger har inte med varandra att göra. Är jag stressed har jag Inga problem att trycka I mig mat som jag egentligen inte vill ha. Det är en tvångshandling. Möjligen påverkar stresskänslorna mättnadskänslan så att det bara blir en allmän obehagskänsla att äta, men ett tvång.

Fast nu försöker jag se till att inte bli så stressed; det funkar oftast. Och jag brukar undvika att bli proppmätt också. Det räcker med lagom mätt, ointresserad av att äta.

Det finns andra tillfällen då jag inte är hungrig; typ på morgonen. Jag hade en bantningsbok en gang, med den vettiga inställningen "fundera först på om du är hungrig", med en hunger/mättnadsskala från 0-10, där 0 var I princip "svimmar av hunger" och 10 var "ligger på golvet och kan inte röra mig av mättnad". Första övningen var att varje vaken time under ett antal dagar uppskatta sin hunger på skalan. Och jag konstaterade att jag på morgonen, fore åtta ungefär, satte N/A, alltså not applicable. Begreppet hunger fans inte, ordet saknade betydelse. Frukost kunde jag äta däremot, även om jag alltid associerade till tvångsmatningsapparat för gäss. Frukost var det ju lag på äta null 

  • Gilla 6
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan, Nils Engström sade:

Du hänvisar till den psykiska sidan av saken. Jag hänvisar både till den psykiska och fysiska. För mig innebär båda tillsammans en total spärrfunktion, som gör det helt omöjligt att proppa i mig minsta smula.  Detsamma gäller min hustru.

I fallet med den som äter enligt äldre kostråd (sockerdiet), är jag helt med. Då är mättnadskänslorna borta - utbytta mot generellt hunger- och sockersug kort efter måltid.

Kan det vara så att en del LCHF:are tror att de befinner sig i ketos men inte gör det och därför känner suget? Jag har tagit det säkra för det osäkra och kontrollerat att jag befinner i rejäl ketos - nu under mer än sex månader.

Själv har jag provat att äta ultra-lågfett högkolhydrat med samma resultat, spärrfunktion. Kan knappt äta över 1000 kcal ens. Problemet med kostråden var kanske att de låg för högt på fett, du vill ner under 10%. 

Men jag har även ätit enligt kostråden och legat på 30% fett och varit konstant sprängmätt, kommer knappt över 1500 kcal då. Men då har jag ätit högre protein, runt 30%, jag vet inte om det är enligt råden, förmodligen för mycket kött.

Det finns många sätt att uppnå det där tillståndet att man alltid är mätt och lägger sig naturligt på ett mycket lägre kaloriintag.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Effie sade:

Möjligen påverkar stresskänslorna mättnadskänslan så att det bara blir en allmän obehagskänsla att äta, men ett tvång.

Det kan vara en förklaring - men om man är riktigt mätt, har jag oavsett mitt sinnestillstånd i övrigt svårt att sätta i mig något mer.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2018-04-30 at 13:04, RobertAnd sade:

Själv har jag provat att äta ultra-lågfett högkolhydrat med samma resultat, spärrfunktion. Kan knappt äta över 1000 kcal ens. Problemet med kostråden var kanske att de låg för högt på fett, du vill ner under 10%. 

Nu har jag i mina resonemang utgått från att jag befinner mig i konstant ketos (sedan drygt ett halvår). Det du påpekar (lågfettkost) borde ge hungerkänslor. Alla är naturligtvis olika men generellt borde du lätt bli hungrig, på det du exemplifierar med, ganska snart efter en måltid.

Nu får man inte glömma att en kolhydratkost med stor andel glukos mycket väl kan ge effekten du beskriver. Vanligen får man dock räkna med att andelen fruktos man får i sig stänger av de mättnadskänslor som glukosen annars skulle ha levererat.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Nils Engström sade:

Det kan vara en förklaring - men om man är riktigt mätt, har jag oavsett mitt sinnestillstånd i övrigt svårt att sätta i mig något mer.

Det är ju det som är så svårt att förklara eftersom du inte upplevt det; Man kan vara proppmätt, ha ont i magen och känna hur utspänd den är - ändå kan man inte sluta äta. Magen skriker "Stopp!", munnen skriker "Mer!" och det blir "karaktären" som avgör vem som vinner detta slag. Kanske ska påtala också att suget inte alltid finns, men när det finns är det svårt att stå emot.

Du skrev tidigare att det kanske är så att man tror sig vara i ketos men inte är det och för egen del vet jag inte, jag har aldrig mätt ketoner. Däremot har jag varit superstrikt längre perioder och det har ändå funnits sug. Det finns fler som varit inne på att man kanske inte är "tillräckligt strikt" när detta diskuterats tidigare under åren men tyvärr spårar då diskussionen lätt ur till att det är individen det är fel på, för det kan liksom inte vara metoden det är fel på eller att vi alla är olika. Samma typ av diskussioner har även funnits på temat fasta. När man misslyckats många gånger blir det tyvärr lätt tankekedjor av typen "Jag gör fel. Jag är fel. Jag är fet och fel. Jag är fet, ful och fel." som jag nämnde i en annan tråd.

  • Gilla 4
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 minuter sedan, MariaF sade:

 

Du skrev tidigare att det kanske är så att man tror sig vara i ketos men inte är det och för egen del vet jag inte, jag har aldrig mätt ketoner. Däremot har jag varit superstrikt längre perioder och det har ändå funnits sug

Jag mäter ketoner och vet att jag är i ketos ... ändå finns suget. ?

  • Gilla 3
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 minuter sedan, MariaF sade:

Man kan vara proppmätt, ha ont i magen och känna hur utspänd den är - ändå kan man inte sluta äta. Magen skriker "Stopp!", munnen skriker "Mer!" och det blir "karaktären" som avgör vem som vinner detta slag.

Men är det inte lite motsägelsefullt att karaktären skulle avgöra det rätta i att konstatera magen vara full/utspänd/mätt? En helt annan sak är när det goda finns i närheten och en sockerdiet kort tid efter måltiden ger mersmak.

2 minuter sedan, MariaF sade:

Du skrev tidigare att det kanske är så att man tror sig vara i ketos men inte är det och för egen del vet jag inte, jag har aldrig mätt ketoner.

Med allt jag i förväg informerat mig om, såg jag direkt att allt eller inget skulle gälla. Därför skaffade jag mig en KETONIX som mäter på utandningsluften - den kan jag använda hur många gånger jag vill på dagen utan att dra blod. Jag ligger ständigt på optimalt hög ketosnivå. Misstanken finns alltid att LCHF:are som drabbas hunger- och sötsug inte befinner sig i riktig ketos.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
13 minuter sedan, Peter B sade:

Jag mäter ketoner och vet att jag är i ketos ... ändå finns suget. ?

Det tyder på att du nog tillhör undantagen till regeln. Min frekvensanalysator i skallen efter att ha läst användarnas kommentarer på nätet (engelska, tyska, svenska, norska, danska) säger mig att det stora flertalet som befinner sig i ketos, känner sig mätta under lång tid efter en måltid. Genom ketosen vet man att de kör lågkolhydratkost-högfett-kost.

Jag får väl vara nöjd med att känna mig mätt - skulle mycket väl klara mig ett dygn utan påfyllning men sociala skäl kommer emellan.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 minuter sedan, Nils Engström sade:

Misstanken finns alltid att LCHF:are som drabbas hunger- och sötsug inte befinner sig i riktig ketos.

Tja, då är jag väl "fel" igen då... Lika "fel" som jag var hos Viktväktarna. Lika "fel" jag var som 12-åring när mormor gav mig ett bantningsprogram från Hemmets Veckotidning som jag inte gick ner av. Maria Fel. Så nu vet vi vad F:et står för. 

Vad Peter ska skylla på vete sjutton..? ?

För det är väl inte så att vi alla kanske är lite olika..? Har du studerat epigenitiken? Där tror jag en del av svaret kan ligga. (Intressant ämne i alla fall.) Men... jag har inte skrivit någon bok, jag skriver bara på internet, och så är jag ju fel! ;):P

  • Gilla 3
  • Tack! 1
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 minuter sedan, MariaF sade:

Har du studerat epigenitiken? Där tror jag en del av svaret kan ligga. (Intressant ämne i alla fall.) 

Sannolikt ligger det där. Fast någon direkt studie har väl ingen brytt sig om att göra. Det är naturligtvis inte fråga om fel utan variation - men visst är det märkligt att rent fysiska fenomen (utspänd mage) och mättnadskänsla skall kunna övertrumfas av något slags överjag som vill gå emot den egna kroppen och dess bästa. Låta önskan att ändå vilja ha mer (det är ju så gott) överväga, eller använda påfyllningen som medel att t.ex. dämpa oro.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har inte den problematiken med mat eller socker men nikotin... jag tuggar nikotintuggumi dygnet runt. vaknar vid 0230 och måste byta till ett nytt...

  • Gilla 2
  • Ledsen 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

...sen är jag inte helt säker på att de som kommenterar på Internet med nödvändighet är representativa för t ex gruppen LCHF-ätare. Det är ju inte en otänkbar tanke att de som upplever övergången mest positivt också är mest benägna att "missionera"...

 

...men det här med suget är ju en del av myntet ... en annan del är "allmänt" välbefinnande...jag tycker att jag genomgående mår bättre av att äta LCHF ...man får väga fördelar och nackdelar ... :)

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Nils Engström sade:

men visst är det märkligt att rent fysiska fenomen (utspänd mage) och mättnadskänsla skall kunna övertrumfas av något slags överjag som vill gå emot den egna kroppen och dess bästa.

Jo, det är missbrukets dilemma... :( 

På tal om att vara olika trots ett likvärdigt och rättvist system:

01.jpg.c2ec81f29944c3db74127ab9ae7b67cc.jpg

  • Gilla 3
  • Tack! 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan, Nils Engström sade:

Nu har jag i mina resonemang utgått från att jag befinner mig i konstant ketos (sedan drygt ett halvår). Det du påpekar (lågfettkost) borde ge hungerkänslor. Alla är naturligtvis olika men generellt borde du lätt bli hungrig, på det du exemplifierar med, ganska snart efter en måltid.

Nu får man inte glömma att en kolhydratkost med liten andel glukos mycket väl kan ge effekten du beskriver. Vanligen får man dock räkna med att andelen fruktos man får i sig stänger av de mättnadskänslor som glukosen annars skulle ha levererat.

Oavsett vad man kan teoretiskt hypotisera om vad som borde eller inte borde hända så talar verkligheten sitt klara språk, det fungerar med lågfettskost. Se t.ex. nyaste NuSI studien av Christopher Gardner. Jag har själv provat, och jag vet att hunger elimineras. Jag har heller inga problem att gå väldigt länge mellan måltiderna. Då inkluderar jag en del frukt, kanske 1-2 frukter dagligen. 

Jag tror knappast att jag är medicinskt mirakel eller undantag, för jag vet att det finns många andra som får mycket bra resultat av lågfettskost. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Nils Engström sade:

Min frekvensanalysator i skallen efter att ha läst användarnas kommentarer på nätet (engelska, tyska, svenska, norska, danska) säger mig att det stora flertalet som befinner sig i ketos, känner sig mätta under lång tid efter en måltid.

Confirmation bias. Det är i större utsträckning de som mår bra i ketos som uttalar sig i diverse ketogena forum. De som mår dåligt och bara blir hungriga av ketos går vidare till något annat och skriver inte om sina upplevelser på sådana forum.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
26 minuter sedan, RobertAnd sade:

De som mår dåligt och bara blir hungriga av ketos går vidare till något annat och skriver inte om sina upplevelser på sådana forum.

Snarare kan motsatsen gälla. De som satsat på LCHF och sett allt fungera efter vad de vetenskapliga företrädarna informerat om, går sannolikt oftast vidare och njuter av den nya kostmodellen - de behöver inte argumentera vidare, annat än för sin närmaste omgivning, för att entusiasmera till kostförändring. Om problem uppstår finns dock all anledning att konfrontera andra som upplevt liknande problem på ett forum.

Detta forum befolkas av medlemmar som sitter inne med ovärderlig kunskap, både genom egen positiv erfarenhet att delge andra eller genom problem som lösts.  I mitt fall hade jag redan före min LCHF-start fått fina tips härifrån och kunde mycket väl ha fortsatt utan ta kontakt med något forum, eftersom LCHF för visat sig vara det rätta för mig och min hustru. Mitt medlemskap ser jag dels som en form av tack för den värdefulla information jag själv fått, dels för att jag velat få tips om hur man kan entusiasmera människor i min egen ålder (över 80) att förändra sin kost - detta har visat sig mycket svårt. Under en kort period, som sammanfaller med min tid efter LCHF-starten, har jag nu förlorat fyra vänner i min egen ålder.

De i min omgivning som råkat vara LCHF:are (som jag inte kände till tidigare) resp. de som jag själv på kort tid lyckats omvända (yngre), har jag som kontroll till större delen personligen mätt ketosnivån på via utandningsluften. Vad gäller det vi tagit upp om den fantastiska mättnadskänslans uppkomst, har i varje fall mina testpersoner upplevt snarlika effekter som min hustru och jag och dessutom från sina andra vänkretsar fått samma information - så statistiken är inte alltför ad hoc-artad.

 

 

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan, RobertAnd sade:

Oavsett vad man kan teoretiskt hypotisera om vad som borde eller inte borde hända så talar verkligheten sitt klara språk, det fungerar med lågfettskost.

Det ifrågasätter ingen - det har ju fungerat någorlunda för åtskilliga miljarder människor under lång tid. Det är ju inte liktydigt med att tidigare kostråd skulle vara idealiska. Som statistiken visar, inte minst i USA, har dock en tydlig övergång till överdriven användning av kolhydrater i kosten under senaste halvseklet inneburit stora problem (prediabetes/diabetes 2/Alzheimers sjukdom/fetma och övriga problem som har samband med det metabola syndromet).  LCHF har naturligtvis kommit för att stanna.

När du säger att "det fungerar med lågfettkost" kan det vara skäl att kika på tråden:

SOCKRETS SKADEVERKNINGAR som kan undvikas vid tillämpning av högfettkost.

Frågan de flesta borde ställa sig, som jag ser det, är inte vilken kost som fungerar för flertalet, utan vilken som tillfredsställer de senaste moderna forskningsrönen.  I det avseendet är jag klar. Du kan kika på:

The magic pill - en fantastisk film som verkligen visar varför socker är direkt skadligt/sjukdomsframkallande! Finns i annan tråd på forumet.

 

 

 

 

 

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2018-04-30 at 15:38, Nils Engström sade:

Men är det inte lite motsägelsefullt att karaktären skulle avgöra det rätta i att konstatera magen vara full/utspänd/mätt?Misstanken finns alltid att LCHF:are som drabbas hunger- och sötsug inte befinner sig i riktig ketos.

Men vi pratar ju inte om hunger och mättnad. Vi pratar om sug och nöjdhet. Det är en helt annan dimension. 

Ofta funkar lchf även för att ta bort suget, så att man känner mättnaden och är nöjd; i många timmar. Men det finns situationer när det inte funkar. Man känner mättnaden, och suget. Jag tror inte det har med ketos att göra. Iofs mäter inte jag heller ketos, men min kostvariation är inte så stor. (Kött/fisk/ägg/smör/grönsaker. Förutom nu när jag varit på resa; då har jag ätit en del icke-lchf i en vecka; utan minsta sug). Det är stressutlöst sug. Och jag saknar helt karaktär i fråga om det, så karaktär behöver vi inte diskutera. 

  • Gilla 1
  • Tack! 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Effie sade:

Men vi pratar ju inte om hunger och mättnad. Vi pratar om sug och nöjdhet. Det är en helt annan dimension. 

Det är jag fullt klar på.  Mitt problem i sammanhanget är att behaget, som ligger i att äta lagom mycket, slippa hunger och hålla sig frisk utan medicin, har fördelar som överväger det mesta.  Jag ser fortfarande svårigheter i tanken på att övertala mig själv (bara för att maten är god eller att jag känslomässigt skulle vara i dålig form) att trycka i mig mer mat, när alla tecken på mättnad finns där (utspänd mage osv.). Klart intressant att höra människor berätta om sina erfarenheter - kan delvis förklara hur ätstörningar uppstår. LCHF har jag sett som en fantastisk livsstilsförändring, som verkar motverka en lång serie problem.

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag (man,43år) hade inget sötsug innan och har inget nu heller (efter 1 år) på LCHF.

Min utmaning är att få i mig tillräckligt med näring. Känns som jag skulle kunna gå ned till min födslovikt om jag bara åt då jag var hungrig. =/

Samt att mina kolesterolkvoter blir sämre och sämre på LCHF.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
9 timmar sedan, Nils Engström sade:

Det är jag fullt klar på.  Mitt problem i sammanhanget är att behaget, som ligger i att äta lagom mycket, slippa hunger och hålla sig frisk utan medicin, har fördelar som överväger det mesta.  Jag ser fortfarande svårigheter i tanken på att övertala mig själv (bara för att maten är god eller att jag känslomässigt skulle vara i dålig form) att trycka i mig mer mat, när alla tecken på mättnad finns där (utspänd mage osv.). Klart intressant att höra människor berätta om sina erfarenheter - kan delvis förklara hur ätstörningar uppstår. LCHF har jag sett som en fantastisk livsstilsförändring, som verkar motverka en lång serie problem.

Ja, det är inget behag i att vara stressad och må dåligt. Det har du helt rätt i. Det är klart att det är bättre att låta bli att äta när man är mätt. Var "övertalningen" kommer in i bilden förstår jag inte alls. Det är tvång det handlar om. TVÅNG!  Går inte att låta bli. 

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
53 minuter sedan, styloo sade:

Jag (man,43år) hade inget sötsug innan och har inget nu heller (efter 1 år) på LCHF.

Min utmaning är att få i mig tillräckligt med näring. Känns som jag skulle kunna gå ned till min födslovikt om jag bara åt då jag var hungrig. =/

Samt att mina kolesterolkvoter blir sämre och sämre på LCHF.

Ytterligare en intressant variant. Den beror kanske på den ursprunglig vikten man hade då LCHF-kosten inleddes. "Glädjen" som kroppen kände av gå ner i vikt - det tar kanske tid för den att justera hunger/mättnadskänslorna. I mitt fall ner fyra kilo  under de första fyra månaderna - därefter stabil normalvikt och stabila mättnads- och hungerkänslor.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
47 minuter sedan, Effie sade:

Var "övertalningen" kommer in i bilden förstår jag inte alls. Det är tvång det handlar om. TVÅNG!  Går inte att låta bli. 

Tvånget att röka eller dricka sprit är exempel på något som ger ett sug att tillfredsställa, som också sker men som kort därefter återkommer, på liknande sätt som matsuget vid högkolhydratkost.

Med mättnadskänslan efter en måltid, till skillnad från exemplen ovan känner man tydligt att magen är nöjd rent fysiskt, den vill inte ha mer - suget efter mer näring är borta och behåller den känslan halvdygnsvis eller längre. I mitt fall med resultatet att det under lång tid fysiskt inte går att få ner en bit till. Det borde vara viss skillnad på hur tvånget yttrar sig, beroende på typen av tvång och sug. Om suget återuppstår efter kort tid eller ej. De LCHF:are jag träffat på har liknande erfarenhet som jag men det är mycket intressant att få andra vinklingar på problemet.

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Nils Engström sade:

Tvånget att röka eller dricka sprit är exempel på något som ger ett sug att tillfredsställa, som också sker men som kort därefter återkommer, på liknande sätt som matsuget vid högkolhydratkost.

Så har jag känt det i hela mitt liv; jag är periodare på mat precis som min farfar var periodare på alkohol. Dock har maten aldrig fått mig att skada nån annan som farfar gjorde när han väckte sina barn mitt i natten och gav dem stryk. På det viset är maten en bättre drog. 

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är tydligt att övergången till LCHF varierar mellan olika personer troligen beroende på en kombination av genetik, epigenitik, tarmflora, sjukdomar, matvanor och miljö. Vi är inte alla stöpta i samma form och tur är väl det ? 

För drygt 10 år sedan hade jag ett starkt sockersug, dvs jag kunde äta direkt ur sockerskålen. Efter lite läsande på nätet så kom jag fram till att det kunde vara krombrist och testade en brustablett som innehöll krom samt extrakt av någon tropisk växt. Viktkontroll hette brustabletterna, lila rör som fanns i mataffären http://sockertjocken.se/2012/09/17/seriost/ 

Brustabletterna, dvs kromtilskott, tog snabbt bort mitt värsta sockersug. 

Ett tag efter det fick jag diagnosen celiaki och ville inte hålla på och mixtra med kosttillskott under tiden tarmen läkte. Efter att tarmen läkt har jag aldrig haft samma kraftiga sockersug. Tydligen kan inflammationen i tarmen hämma upptaget av krom (liksom järn, zink, B12, kalcium, vitaminer mm).  

Celiakin tvingade mig att ändra min kost, dvs inget vanligt bröd, pasta etc men en hel del dåliga ersättningsprodukter där man plockat bort protein (gluten) och ersatt med stärkelse... Min kropp började kräva mer kött dvs mer protein för att bli mätt. 

Övergången till LCHF var okomplicerad. Lite mer saltsug, dvs saltar gärna extra på maten. Brytbönor istället för glutenfri pasta till köttfärssåsen. Sparris till köttbiten istället för pommes frites. En bit mörk choklad istället för glutenfri kaka till kaffet. Fortfarande mjölk i kaffe så ganska liberal LCHF. Inga dåliga sidoeffekter på två år förutom att mitt LDL har gått upp från 1,8 till 2,2 ? 

Positivt är viktnedgång, bättre läkt tarm, bättre ork, snarkare mindre, mindre hungerkänslor ?

Däremot ingen märkbar effekt på blodtrycket ? 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.