Att resa sig, borsta av knäna och ta nya tag...

[SGK]

Stort grattis till valpen. Hoppas du får ordning på din höft (och att du får träffa läkare som vill/hinner lyssna.).

[Cleppa]

Grattis till valpen!  Hoppas verkligen höften löser sig.

[Jamtlandstjej]

Du får börja tävla med henne! En bekant har två-tre stycken som hon tävlar med. Då får de utlopp för sin "springenergi" ordentligt! Men det förstås, de behöver tränas där emellan. Men jag kan garantera att min bekant INTE springer själv...

[MariaF]

Här tuggas det på i vanlig anda. Eller inte...? Beror på hur man ser det. Men det är sig nog rätt likt i mitt lilla ekorrhjul.
I höstas röntgade jag min ömma höft utan att nåt syntes. 18 mars var jag på magnetröntgen. Det ska jag få svar på 2 juni... Och det är en privat aktör.
Oron slog till rejält för en tid sedan när jag samma vecka fick veta att lille sonen (med speciella behov) inte kommer att få gå på samma (önskade) högstadium som storebror och de ville ha tillbaka oss till kontoret efter allt hemmajobbande. Några dagar senare hörde en rekryterare av sig; ett jobb i hemstaden ist f 4,5 mils pendling enkel väg. Jag blev efter intervju erbjuden att få jobba där men... jag trivs ju där jag är... så jag gjorde nåt jag aldrig gjort förut, jag tog ett samtal med chefen och sa som det var ist f att bara gå pga av deras krav. Jag trivs men vill sitta kvar hemma. Så nu har vi en deal. Jag blir kvar i mitt hemmakontor tills vidare. Känns bra. Det är svårt att förklara men jag är som en urvattnad trasa efter en arbetsdag på kontoret. Så har det varit även innan C Jag orkar 8tim/dag men inte i ett sträck och med makens schema blir det mycket jobba in/flexa ut så när jag kan förlägga mina tider själv med längre paus mitt på dagen mår jag bättre.
Jag har börjat strama åt mitt ätande igen. För vilken gång i ordningen vete sjutton...? Nu satsar jag på 16:8 och max 3 måltider under ätfönstret. Försökte ta bort chokladen också men... Jag har ju varit tveksam tidigare iom min stressprofil men nu tänkte jag testa. Jag har gått upp 2kg. Verkar ju funka bra... 
Östrogenet ligger kvar på 75mcg. Tror det är en bra nivå.
Sen har jag börjat med yoga också! Jag köpte en bok av Monica Björn och insåg snabbt att det var omöjligt för min kropp att göra så. Det visste jag ju innan men jag fick det definitivt bekräftat!  Hur som helst, jag läste i nån löpargrupp om en yoga-youtubekanal så jag har testat där och nu rackarns börjar det hända nåt. Inga stora framsteg men jag inser att det GÅR att komma nån vart. Youtubekanalen är visst stor, Yoga with Adrienne heter den och jag har hittat två 7min-pass pre-run och post-run samt ett 20min-pass for runners som jag börjat med. Grunnar mycket på hur jag ska komma vidare med höftproblemen (eller vilka problem som nu tar sig uttryck där). Idag hade 4health en kurs på utlottning i sin pod så jag taggade några bekanta. Jag brukar inte vinna men man måste ju spela alls om man ska ha en chans. 
Valpen växer och frodas. Fyllde 6mån under påskhelgen. Riktig liten luring mellan varven. Och väldigt söt. Tycker matte. Får vi bara till det där med att gå i koppel så vi slipper snubbla på varandra så blir det bäst! 

[SGK]

Tack för uppdateringen, tänker på dig lite nu och då. Hoppas höften ska bli bättre.

Och vilken fantastiskt vacker hund. Vad heter rasen? Jag är ju kattmänniska, så jag har dålig koll.

[MariaF]

Myrra är en whippet. Gjord för att se ett byte på långt håll, springa ikapp det, fälla det och bära hem det till matte/husse. Det var vår tidigare hunds fysio (där jag gick förebyggande) som rekommenderade rasen. Jag har träffat några tidigare men har ingen erfarenhet av den men jag gillar hennes milda sätt. 

[MariaF]

Här kämpas det på med hormonsvängningarna. Ligger kvar på 75mcg östro och märker att jag är känsligare för progesterondosen. Det är svårare att hitta rätt dos, helt enkelt. Situationen krånglas till av oron inför yngste sonens högstadieskola i höst . Oro är ett människans gissel... "Tänk om..." är en stressfaktor som är svår att stänga av.

I och med att jag med högre dos östro känt behov av att öka progesteronet har jag också fler blödningar. Kanske är det bättre att minska östrot igen? Fast jag piggnade ju till när jag ökade...? Så jag provar vidare. 

Lång nonsenshistoria:
En tidigare kraftig ilska och besvikelse har nu övergått till komik; 27e mars beställde sonen och jag ett stort lego för flera tusen (han har sparat länge till sin del), att byggas under påsklovet. Vi skulle hinna få det innan lovet men även med några dagars försening åtminstone under lovet. Vi fick det inte... Efter ytterligare nån vecka började jag maila med cdon som skickade vidare till leverantör och det verkar ha strulat i alla led. Efter lite diskussion fram och tillbaka bad jag dem ändå att leverera, vilket de skulle. Vi har fortfarande inte sett legot. 
Under denna period beställde jag också en plasthåv som ska passa till skaftet vi har. Poolsäsongen är ju snart här. Fick ett sms om var paketet kunde hämtas. Stod nog där i 50min, de hittade det inte... Jag åkte därifrån och åkte tillbaka efter ett par dagar (när påminnelsen kommit) men nej, paketet är borta.
En annan sak jag gjort är att prova ut nya glasögon (progressiva, läskigt!!) och passade på att beställa linser i samband med det. Sms om att linserna kommit fick jag för över en vecka sen men jag är sällan i stan så jag väntade in sms om glasögonen också. Igår skulle jag hämta allt. Stora plånboken var med. Linserna fanns inte... Jag fick betala så lovade hon skicka dem när hon hittat dem/rett ut vad som hänt. Hon ringde senare - de var restnoterade hos leverantör så hur jag ens kunde fått ett sms visste hon inte.
Med andra ord betalar jag för allt möjligt men jag får inget för det... Och vid detta laget är jag luttrad, ilskan är borta och jag har "funnit mig i mitt öde". (Igår fixade cdon en annullation av ordern, idag ska jag kolla med bring att affären anmält förlusten och tja, optikern har varit bra förr så förhoppningsvis har jag nya linser om en månad och kan återgå till vanliga webleverantören (ny styrka)). Hädanefter beställer min man istället när vi behöver nåt, jag ska hålla mig borta. 
 

[Cederulla]

Tar du progesteron varje månad? I så fall skulle jag testa att bara ta östrogen i 3 mån och sedan ta en progesteronperiod på 14 dgr. Skriv gärna till Hormoni och fråga. Hon brukar ha goda råd att ge. Eller kontakta din gynläkare om råd. Lycka till!

[MariaF]

On 2022-05-13 at 09:11, Cederulla sade:

Eller kontakta din gynläkare om råd.

Gynekolog har jag ingen, det är vårdcentralens läkare, och hon släpper till mig att hantera progesteronet eftersom jag använder bioidentiskt som jag köper på nätet (den sort Sylvia på hormoni.se rekommenderar). Inte illa att de skriver ut alls när jag inte tar emot Provera.
Jag tar progesteron i princip varje dag, annars funkar inte min hjärna. Dock inte så mycket att jag blöder. När det behövs (mentalt) ökar jag dosen. Det jag märkt är att med högre dos östrogen behöver jag mer progesteron för att må bra och då blöder jag lättare.
Det du talar om, bortfallsblödningen, driver jag ut med högre dos progesteron, och tidigare (50mcg) drev jag ut den ca varannan månad. Nu har jag inte riktigt landat i doserna. 

På tal om hormoni.se; Sylvia tipsar om den svagare progesteronkrämen efter klimakteriet för en så låg dos progesteron får det lilla östrogen som produceras att "fungera bättre". Mekanismerna bakom har hon inte redogjort för och jag har inte satt mig in i det heller men med tanke på att jag även nu behöver progesteron för att må bra kan jag tänka mig att det ligger nåt i det.

[Jamtlandstjej]

On 2022-05-14 at 14:47, MariaF sade:

Gynekolog har jag ingen, det är vårdcentralens läkare, och hon släpper till mig att hantera progesteronet eftersom jag använder bioidentiskt som jag köper på nätet (den sort Sylvia på hormoni.se rekommenderar). Inte illa att de skriver ut alls när jag inte tar emot Provera.
Jag tar progesteron i princip varje dag, annars funkar inte min hjärna. Dock inte så mycket att jag blöder. När det behövs (mentalt) ökar jag dosen. Det jag märkt är att med högre dos östrogen behöver jag mer progesteron för att må bra och då blöder jag lättare.
Det du talar om, bortfallsblödningen, driver jag ut med högre dos progesteron, och tidigare (50mcg) drev jag ut den ca varannan månad. Nu har jag inte riktigt landat i doserna. 

På tal om hormoni.se; Sylvia tipsar om den svagare progesteronkrämen efter klimakteriet för en så låg dos progesteron får det lilla östrogen som produceras att "fungera bättre". Mekanismerna bakom har hon inte redogjort för och jag har inte satt mig in i det heller men med tanke på att jag även nu behöver progesteron för att må bra kan jag tänka mig att det ligger nåt i det.

Jag tycker att det här var intressant och det speglar min egen upplevelse. Jag har använt Estradot sen 2018 men kom ändå inte fram till ett bra resultat vad gäller sömnen. Har varierat dosen mellan 25 och 100 mcg. Nu fick jag läkaren att skriva ut Utrogestan, bioidentiskt progesteron. Till en början hade jag symtom på östrogendominans så jag både sänkte östrogen och höjde progesteron, utan nån egentlig effekt. Då plockade jag bort östrogen helt och använder nu bara progesteron, 200 mg varje kväll (hysterektomerad så behöver inte fundera på livmoderslemhinnan...)

Sen dök det här upp i en grupp på Facebook: https://www.worldhealth.net/news/when-women-dont-progesterone/?fbclid=IwAR1XhNYZ2tRwFmSG9AfFQuTAqtiny8P2kP6h_IeKnZUxaC7kVTESU1UPrzM

 

[MariaF]

3 timmar sedan, Jamtlandstjej sade:

Då plockade jag bort östrogen helt och använder nu bara progesteron

Kan det vara så att P är det som kommer fattas oss mest i livet efter fertiliteten? Jag menar, först försvinner P i förklimakteriet och Ö består och vi mår skit. Sen börjar Ö svaja med oregelbundna nivåer och då tillför vi Ö utifrån och mår lite mer som det nya vanligt. Sedan regleras Ö på sin nya, låga nivå och då är vi lite tillbaka i förklimakteriet, dvs en ganska stadig nivå Ö men utan P. Som jag skrev ovan föreslås det att man fortsätter med en låg dos P.

[Cederulla]

Jag tror att det är mkt individuellt. Alla är olika. Jag mår bäst av enbart östrogen och så har det varit ända sedan förklimakteriet. Tål tyvärr ingen form  progesteron, eller andra former,typ Provera m.fl. Efter klimakteriet ligger progesteronet på en låg men stabil nivå. Produktionen ska då ske i binjurarna och hjärnan.

[MariaF]

1 timme sedan, Cederulla sade:

Produktionen ska då ske i binjurarna och hjärnan.

Jag hoppas för egen del på hjärnans del. Binjurarna har ju fullt upp ändå, så de lär inte hinna med... 

[Jamtlandstjej]

2 timmar sedan, Cederulla sade:

typ Provera

Provera är det ju många som inte tål, då det är syntetiskt progesteron /gestagen. Har du provat bioidentiskt progesteron?

[Cederulla]

Jag har provat både progesteroncreme och 200 mg Utrogestan. Migrän av båda, både av hög och låg dos. Provera har jag klarat av bäst, fast även migrän ibland av detta. Även provat minipiller en gång, en näradöden upplevelse.

[Cederulla]

För min egen del tror jag att jag är känslig för nedbrytningsprodukten allopregnalon. För övrigt har jag märkt att jag mår bra av en jämn nivå av östrogen  och inga svängningar som i en normal menscykel.

[MariaF]

Så fick jag då äntligen svaret på magnetröntgen - som inte visar något alls. Jag hade hoppats att den skulle visa nån retning eller svullnad eller så, så att jag kunde få en ledtråd på vilket sätt jag felbelastar den ömmande höften (jo, jag har låst mig vid den förklaringen). Så... nu letar jag efter en löpcoach, helst som kör POSE och som ser hela mig och kan hjälpa mig ta fram åtgärder både posturalt och rörelsemässigt. Så jag bygger både allmänstyrka och stärker där jag specifikt behöver. 
Tror det var Tobias som för några år sen tipsade om en kille i Västerås men det vete sjutton om han fortfarande coachar? Får kolla upp det om jag inte hittar rätt här nere. För det är ju det där; många är de i bekantskapskretsen som tycker jag är dum som vill köra barfota (åtminstone delvis) istället för ilägg hit och dit eller med fraktfartyg på fötterna. Å andra sidan kolhydratladdar jag inte heller, så det gör mig väl extra konstig. Jag har fått en del tips på naprapater mm men jag behöver ju (hävdar jag) bygga upp kroppen så den tål min egen belastning men jag vill ta hjälp att hitta min svaga punkt (eller punkter). Självklart kan jag gå till en naprapat eller liknande för att rätta till nåt men om jag inte kan korrigera grundorsaken så lär ju problemen komma tillbaka, tänker jag. 
Det enda läkaren sa som jag kände var värdefullt var "Börja om!"... Och det kommer jag göra, jag vill bara ha stöd att göra rätt saker. Stöd av nån jag litar på och som försöker vinkla det för mig och som inte förkastar mina gurus läror... 

Just nu skulle jag så gärna vilja kunna springa långt. Yngste sonen ska upp i högstadiet och i dagarna togs beslut att "pysa" honom, dvs frångå kunskapskraven för att han överhuvudtaget ska kunna få betyg i de flesta ämnen. I natt drömde jag om hur han skulle bygga sig en liten båt; i kartong, och med låga kanter som blev fasttejpade. Jag hjälpte honom och så puttade jag ut honom på havet... Det där med föräldraskap är tufft och med skolplikt knäcker vi många självkänslor.
Store sonen, som haft det lätt för sig i skolan, lämnar nu grundskolan och bär också på oro. Att börja på gymnasiet är också ett stort steg. 
Min "sitta kvar hemma-satsning" verkar komma av sig lite också. Jag ska lära upp en kille som är helt ny från skolan och det blir ju svårt på distans...

[Cederulla]

1 timme sedan, MariaF sade:

Så fick jag då äntligen svaret på magnetröntgen - som inte visar något alls. Jag hade hoppats att den skulle visa nån retning eller svullnad eller så, så att jag kunde få en ledtråd på vilket sätt jag felbelastar den ömmande höften (jo, jag har låst mig vid den förklaringen). Så... nu letar jag efter en löpcoach, helst som kör POSE och som ser hela mig och kan hjälpa mig ta fram åtgärder både posturalt och rörelsemässigt. Så jag bygger både allmänstyrka och stärker där jag specifikt behöver. 
Tror det var Tobias som för några år sen tipsade om en kille i Västerås men det vete sjutton om han fortfarande coachar? Får kolla upp det om jag inte hittar rätt här nere. För det är ju det där; många är de i bekantskapskretsen som tycker jag är dum som vill köra barfota (åtminstone delvis) istället för ilägg hit och dit eller med fraktfartyg på fötterna. Å andra sidan kolhydratladdar jag inte heller, så det gör mig väl extra konstig. Jag har fått en del tips på naprapater mm men jag behöver ju (hävdar jag) bygga upp kroppen så den tål min egen belastning men jag vill ta hjälp att hitta min svaga punkt (eller punkter). Självklart kan jag gå till en naprapat eller liknande för att rätta till nåt men om jag inte kan korrigera grundorsaken så lär ju problemen komma tillbaka, tänker jag. 
Det enda läkaren sa som jag kände var värdefullt var "Börja om!"... Och det kommer jag göra, jag vill bara ha stöd att göra rätt saker. Stöd av nån jag litar på och som försöker vinkla det för mig och som inte förkastar mina gurus läror... 

Just nu skulle jag så gärna vilja kunna springa långt. Yngste sonen ska upp i högstadiet och i dagarna togs beslut att "pysa" honom, dvs frångå kunskapskraven för att han överhuvudtaget ska kunna få betyg i de flesta ämnen. I natt drömde jag om hur han skulle bygga sig en liten båt; i kartong, och med låga kanter som blev fasttejpade. Jag hjälpte honom och så puttade jag ut honom på havet... Det där med föräldraskap är tufft och med skolplikt knäcker vi många självkänslor.
Store sonen, som haft det lätt för sig i skolan, lämnar nu grundskolan och bär också på oro. Att börja på gymnasiet är också ett stort steg. 
Min "sitta kvar hemma-satsning" verkar komma av sig lite också. Jag ska lära upp en kille som är helt ny från skolan och det blir ju svårt på distans...

Känner igen en del. Tror du är rätt ute med att bygga upp muskler i området. Under pandemin när simhallen var stängd, fick jag ont i höfterna och speciellt på nätterna. Gjorde ultraljud trodde på artros. Det är inga fel på dina höfter, bara för lite muskler var svaret.

Överansträngning i våras pga andra skor på hårt underlag. Ena höften mkt smärta vid belastning. Nu joggat i simhallen med bälte, i två  veckor och smärtan borta. 

[Cederulla]

On 2022-05-14 at 14:47, MariaF sade:

Gynekolog har jag ingen, det är vårdcentralens läkare, och hon släpper till mig att hantera progesteronet eftersom jag använder bioidentiskt som jag köper på nätet (den sort Sylvia på hormoni.se rekommenderar). Inte illa att de skriver ut alls när jag inte tar emot Provera.
Jag tar progesteron i princip varje dag, annars funkar inte min hjärna. Dock inte så mycket att jag blöder. När det behövs (mentalt) ökar jag dosen. Det jag märkt är att med högre dos östrogen behöver jag mer progesteron för att må bra och då blöder jag lättare.
Det du talar om, bortfallsblödningen, driver jag ut med högre dos progesteron, och tidigare (50mcg) drev jag ut den ca varannan månad. Nu har jag inte riktigt landat i doserna. 

På tal om hormoni.se; Sylvia tipsar om den svagare progesteronkrämen efter klimakteriet för en så låg dos progesteron får det lilla östrogen som produceras att "fungera bättre". Mekanismerna bakom har hon inte redogjort för och jag har inte satt mig in i det heller men med tanke på att jag även nu behöver progesteron för att må bra kan jag tänka mig att det ligger nåt i det.

Här kanske du kan få lite tips om du inte redan läst.

Hur man håller livmoderslemhinnan tunn vid östrogenbehandling

PUBLICERAD 1 FEBRUARI, 2022 AV HORMONI

Att använda östrogenbehandling mot klimakteriebesvär innebär att du även måste använda ett gestagen för att hålla livmoderslemhinnan tunn. Det gestagenet kan vara riktigt progesteron och det kan användas varje dag eller sekventiellt. Däremot ska det inte vara progesteron i krämform om det används varje dag. Det brukar helt enkelt inte vara tillräckligt. Inte ens om det är en koncentrerad kräm, men som med allt är det individuellt.

Det kan dock vara lite knepigt att få till det här i början.

Det är det här som är svårt med hormonbehandling för det innebär att du dels måste hitta rätt dos av östrogen, dels rätt kombination och form av gestagen.

Gestagen (och progesteron) kan blockera östrogen

Eftersom gestagen blockerar östrogen på fler ställen i kroppen än enbart i endometriet (livmoderslemhinnan) kan det vara svårt att hitta rätt avvägning. Det tror jag får många att ge upp och tänka att hormonbehandling inte passar dem. Det är olyckligt för det är viktigt att få behandling mot klimakteriebesvär om du har det.

Om du har opererat bort livmodern behöver du inte använda något gestagen alls så för dig blir det lättare. Du behöver bara tänka på att hitta rätt dos av östrogen.

Om du vill, kan du välja att använda en liten mängd progesteronkräm för att testa om det kan förhöja effekten av östrogenet, men det är inte nödvändigt av säkerhetsskäl. Dosen ska vara låg, inte mer än 5-10mg per dag (som kräm).

Tanken bakom detta är att progesteron uppreglerar antalet östrogenreceptorer vilket skulle betyda att du “får ut mer effekt” av östrogenet. Just det här specifika påståendet finns det inget vetenskapligt belägg för men det gör ingen skada att prova om man vill det. En del kvinnor jag pratat med tycker att det fungerar jättebra, andra mår dåligt av låga doser progesteron.

När du har en intakt livmoder måste du däremot använda ett gestagen (som tex riktigt progesteron) när du använder östrogen.

Livmoderslemhinnan blir tjockare av östrogen

Östrogen gör att slemhinnan som täcker livmoderns insida växer sig tjockare, precis som i en fertil cykel med ägglossning. När du har ägglossning bildas dock progesteron under andra halvan av cykeln och det stoppar tillväxten av slemhinnan för det blockerar östrogenreceptorerna där.

I klimakteriet måste du imitera den processen genom att lägga till ett gestagen periodvis och på så vis framkalla en blödning så att slemhinnan avlägsnas på det sättet.

Doserna östrogen som används i klimakteriet ger betydligt mindre östrogen än det som bildas i äggstockarna vid ägglossning. Därför växer inte livmoderslemhinnan lika snabbt vid östrogenbehandling. Alltså är en blödning en gång per månad inte relevant eller nödvändig för alla. Det är individuellt för det beror förstås på hur mycket östrogen du använder och hur mycket av det du tillgodogör dig.

Alternativt använder du ett gestagen kontinuerligt för att hämma tillväxten av slemhinnan så att en blödning inte blir nödvändig.

Det finns för- och nackdelar med båda sätten och det är en större fråga än “att blöda eller icke blöda”.

Mer om just gestagentillägget vid östrogenbehandling kan du läsa här.

Alla mår inte bra av kontinuerligt gestagen/progesteron

Det största problemet är att så många mår dåligt av att kombinera östrogen med gestagen varje dag. Och det gäller även riktigt progesteron oavsett form.

Det kan bero på att man använder för lite östrogen, för mycket gestagen i förhållande till östrogen, eller för att man reagerar mer negativt än andra på gestagen. Det kan också bero på formen av gestagen. För en del funkar det att byta till riktigt progesteron, men så enkelt är det inte alltid. Tyvärr tror många att får de bara oralt progesteron så blir allt bra. Men det finns fler faktorer som spelar roll. Framförallt dosen av östrogen.

För låga doser östrogen

Rent generellt ges mycket låga doser östrogen till alla kvinnor som söker för klimakteriebesvär. Utan att någon hänsyn tas till VAR någonstans i klimakteriet de befinner sig. Tidigt i klimakteriet behövs mer östrogen för att få tyst på allt “cross-talk” mellan äggstockar och hjärna som orsakar klimakteriebesvären. En för låg dos östrogen i den fasen gör allt värre. För mycket gestagen eller progesteron ovanpå det gör det ÄNNU värre.

För dig som är där precis i början av klimakteriet är mitt förslag att du börjar med att använda enbart östrogen för att hitta fram till den dos som hjälper dig. Blandar du in progesteron eller gestagen för tidigt blir det svårare. När du väl hittat dosen är det dags att tänka på livmoderslemhinnan. Den överlever tills dess.

Mät slemhinnan före behandling

I en perfekt värld borde du som vill ha hormonbehandling först göra en ultraljudsundersökning för att mäta livmoderslemhinnans tjocklek innan du börjar med hormoner. För den kan faktiskt vara lite för tjock om du inte haft mens på flera månader. I det fallet bör du göra en behandling med enbart gestagen (eller progesteron) först för att blöda ut den så att du är “tillbaka på noll” innan du börjar med östrogen.

När du vet slemhinnans status använder du enbart östrogen i säg 3 månader. Därefter gör du ett nytt ultraljud och ser hur mycket tillväxt det blev under den tiden med den dosen och det preparatet just du använde.

Sen vet du. Du behöver kanske anpassa doser och intervall men då kommer du få reda på det tidigt och kan justera därefter. Att veta vad du gör redan från början besparar dig oro och frågor längre fram.

Det här skulle motverka att tex följande scenario inträffar:

Du börjar med en kombinationsbehandling, dvs både östrogen och gestagen (eller riktigt progesteron) samtidigt. Men du hade redan en något förtjockad slemhinna så du går och småblöder hela tiden i två månader tills du blir galen på det och går tillbaka till läkaren för att byta preparat.

Du får enbart östrogen istället men nu i lägre dos och så ett gestagen (eller oralt progesteron som Utrogest) att ta om tre månader.

Det slutar snart att småblöda men nu hjälper det inte riktigt mot besvären du sökte för. Du får vissa besvär tillbaka som tex huvudvärk och svettningar och du sover dåligt.

När du sedan tar gestagenet mår du jättedåligt under de två veckorna! Och nu vet du inte hur du ska göra…

Har du upplevt något liknande? Vad gjorde du då för att det skulle bli bättre?

Upp

Bildkälla:

Figure 4. (A): Claudia T. Sadro, Imaging the Endometrium: A Pictorial Essay, Canadian Association of Radiologists Journal, Volume 67, Issue 3, 2016, Pages 254-262, ISSN 0846-5371, https://doi.org/10.1016/j.carj.2015.09.012. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0846537115001345

Detta inlägg är publicerat i Klimakteriet, Östrogenersättning, Postmenopaus och taggad i Gestagentillägg, Livmoderslemhinna, Mellanblödningar, Östrogenbehandling.

Hormoni

Sylvia Oppenheim grundade föreningen Hormoni 2009 för att informera och dela erfarenheter kring hormonell hälsa. Sylvia är entreprenör, skribent och researcher med funktionsmedicinsk inriktning. Hon har bla gått Chris Kressers ADAPT-utbildning inom funktionsmedicin. Efter diagnos PCOS år 2003 har Sylvia optimerat sin egen hälsa från hormonellt kaos och infertilitet till hormonell balans och en dotter som föddes 2011. På vägen har hon samlat på sig kunskap, erfarenhet och tankegångar som hon delar via blogg och nyhetsbrev.

Femonstonconti ger blödningar och huvudvärk

LH-stegring syns bara 2 dagar i månaden och strecken är svaga

13 tankar om “Hur man håller livmoderslemhinnan tunn vid östrogenbehandling”

Kamille skriver:

Kære Harmoni
Tak for al din viden, det er fantastisk. Jeg er 51 år og har behandlet med Matriarch progesteron 100 siden februar 22, med 1 tryk morgen og aften, uden pause.
Jeg havde sidste mens 5.1.22. Primo marts tilføjede jeg også matriarch Estriol 1 pump x 1 morgen.

Jeg har de sidste 2 uger fået hedeture igen og føler mig oppustet og forstoppet igen. Skal jeg holde pause med Matriarch?

Min sexlyst er mindre og mindre, og jeg har tidligere anvendt DHEA. Nu er jeg i tvivl om doser, pauser og evt DHEA. Har du et bud?

Tak på forhånd
Kamille

1 APRIL, 2022 AT 14:38

SVARA

Hormoni skriver:

Tack  Det är framförallt östrogen du ska använda nu och inte progesteron i så höga doser varje dag. Sluta med Matriarch 100. Be din läkare skriva ut ett östradiolplåster som Estradot (vilket heter Vivelle-Dot i Danmark tror jag). Använd minst 50-75mcg och ta inget progesteron samtidigt den första tiden. Du måste hitta rätt dos av östrogenet först, och sedan kan du bestämma dig för hur du ska göra med progesteron.

Det går bra att använda både DHEA och Estriol krämerna samtidigt som ett östrogenplåster. Om du inte använder DHEA just nu behöver du inte börja om med det. Det viktiga är östrogen. Du får bättre sexlust av ett högre östrogen. Sedan kan man alltid lägga till lite extra DHEA om man vill, men det kommer inte att hjälpa tillräckligt om inte även östrogenet höjs.

7 APRIL, 2022 AT 10:44

SVARA

Kamille skriver:

TUSIND tak, jeg er meget taknemmelig for at du tager tid at svare 
Jeg følger dit råd.

Er det stadig Matriarch 100 jeg skal bruge senere når østrogen er bedre, eller Matriarch 20?
Kh
Kamille

7 APRIL, 2022 AT 21:53

SVARA

Hormoni skriver:

Ja, det stämmer. Matriarch 100 använder du för att få en blödning med jämna mellanrum, men inte varje dag.

8 APRIL, 2022 AT 18:52

SVARA

Kattis skriver:

Jag har använt Estradot 50 mcg i 1 år och provera var tredje månad. Ändå var min slemhinna för tjock 12 mm och jag fick småblödningar flera gånger i veckan. Genomgick en skrapning och fick Utrogest 100 mg utskrivet 1 kapsel till natten . Efter 3 dygn fick jag kraftiga blödningar med levrat blod, Har även provat cyklokapron i 5 dagar men blödningen minskade bara lite. Känner mig uppgiven då gyn sa att allt ordnar sig med Utrogest.

3 MARS, 2022 AT 18:26

SVARA

Hormoni skriver:

Fick du en ordentlig blödning var tredje månad efter att du använt Provera?

25 MARS, 2022 AT 15:53

SVARA

Kattis skriver:

Jag började blöda rikligt redan efter 6 dagar men fortsatte äta 1 tablett varje dag i 10 dagar. Blödde sedan runt 15 dagar efter kuren galet mycket.

14 APRIL, 2022 AT 11:04

SVARA

Hormoni skriver:

Man kan blöda mycket av både en för tjock och en för tunn slemhinna. En slemhinna som ser tjock ut på ultraljud är inte alltid tjock av fel anledning. Det kan vara en sekretorisk slemhinna, dvs en sådan som ska blödas ut, men ibland räcker inte gestagenet eller progesteronet man använder för att slemhinnan ska lossna ordentligt och tillräckligt snabbt. När den lossnar ofullständigt blir det en återbyggnad och nedbrytning på samma gång och då kan blödningen dels bli kraftig, dels längre än normalt. Utrogest 100mg är en för låg dos i en sådan situation.

Jag tror att det som hände i din situation var att slemhinnan inte blivit tillräckligt “estrogen primed” av Estradot och därför började den kollapsa när du tog Provera. Men samtidigt som den bröts ner byggdes den även upp på andra ställen, se ovan, och därför blödde det länge. Allt kom inte ut utan det byggdes på under året och till slut var slemhinnan 12mm.

Efter skrapningen borde du ha fått en lite högre dos Estradot för att bygga slemhinnan några millimeter och SEDAN lagt till Utrogest 100-200mg dagligen för att hålla slemhinnan stabil där och då inte behöva blöda regelbundet. En spiral hade kunnat vara ett alternativ också. Men att lägga till gestagen/progesteron när slemhinnan redan är tunn som vid en skrapning kan leda till en blödning av det undre lagret i endometriet som inte ska blöda.

22 APRIL, 2022 AT 13:28

SVARA

jennymagnusson@hotmail.com skriver:

Tack, så intressant läsning! Ska precis börja med Estradot 50 mg i 2,5 månad för att sedan utvärdera o ta ställning till fortsatt behandling. Oroar mig lite för balansen med progesteron men känns bättre efter att ha läst denna artikel.

10 FEBRUARI, 2022 AT 10:10

SVARA

Camilla skriver:

Jag har kombinationsbehandling sedan två år tillbaka och det fungerar inte för mig. Jag blöder, mår dåligt och blir galen av att det inte går att hitta rätt nivå. Jag har Estradot 50 mg och Utrogest 200 mg utan uppehåll. Nu har jag endast Estradot 50 mg och mår bättre. Dock har jag gått upp 20 kg och är väldigt trött. Gör inte progesteronet så att ämnesomsättningen kickar igång lite bättre ? Ska prova att vara utan progesteronet några månader och se om mina blödningar upphör.

8 FEBRUARI, 2022 AT 16:33

SVARA

Hormoni skriver:

Nej, riktigt så är det inte. Fördelarna med progesteron har tagits ur sitt sammanhang så grovt i populärmedia att det nu mest är myter som cirkulerar. Höj dosen av östrogen till att börja med till 75mcg. Östrogen är viktigare än progesteron för energibildning och ämnesomsättning. 10kg viktuppgång är helt normalt efter menopaus, även om det är en klen tröst. Var utan Utrogest tills blödningarna upphör och en månad till efter det. Sedan kan du göra ett ultraljud om du får tid. Du kan ju boka in det redan nu. Har slemhinnan tjockat på sig så gör du en behandling med Utrogestan under 12 dagar, men du använder inte det varje dag. Det är vanligt med biverkningar när det tas varje dag.

22 FEBRUARI, 2022 AT 19:42

SVARA

Jeanette skriver:

Jag har slutat med estradot och provera. Mådde så dåligt av provera behandlingen var tredje månad.
Har börjat ta pyttelite matriarch och 2 metabalanse per dag. Samt melatonin till kvällen. Sakta men säkert mår jag bättre.

6 FEBRUARI, 2022 AT 20:07

SVARA

Lena skriver:

Hej, jag mådde så dåligt av progesteronet så jag har sedan flera år enbart Estradot 50mg. Jag kolar min slemhinna en gång om året, och den har hållit sig tunn med ett undantag, då jag provade Estradot 100mg. Då fick jag lov att äta progesteron och få en utblödning, som i sig var en nära döden upplevelse… Nu slåss jag varje gång med de gynekologer jag träffar för att slippa progesteronet och fortsätta med mina årliga koller istället. Som tur är har jag en underbar överläkare som står på min sida. Han tar ansvar för mitt beslut så att de andra slipper. 

3 FEBRUARI, 2022 AT 17:17

SVARA

Lämna ett svar 

Inloggad som cederulla@gmail.com. Logga ut? Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Genom att använda detta formulär accepterar du att denna webbplats lagrar och bearbetar dina uppgifter. *

 Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.

OM HORMONI

Hormoni är en informationssajt om kvinnors hormonella hälsa och balans. Här kan du läsa om hormoner, PMS, klimakteriet och allt om hur man använder progesteron och östrogen i olika situationer.

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

NYHETSBREV

Genom att använda detta formulär accepterar du att denna webbplats lagrar och bearbetar dina uppgifter.

Copyright 2009 - 2022 © Hormoni | Integritetspolicy | Kontakt

[Jamtlandstjej]

18 timmar sedan, Cederulla sade:

Här kanske du kan få lite tips om du inte redan läst.

Hur man håller livmoderslemhinnan tunn vid östrogenbehandling

PUBLICERAD 1 FEBRUARI, 2022 AV HORMONI

Att använda östrogenbehandling mot klimakteriebesvär innebär att du även måste använda ett gestagen för att hålla livmoderslemhinnan tunn. Det gestagenet kan vara riktigt progesteron och det kan användas varje dag eller sekventiellt. Däremot ska det inte vara progesteron i krämform om det används varje dag. Det brukar helt enkelt inte vara tillräckligt. Inte ens om det är en koncentrerad kräm, men som med allt är det individuellt.

Det kan dock vara lite knepigt att få till det här i början.

Det är det här som är svårt med hormonbehandling för det innebär att du dels måste hitta rätt dos av östrogen, dels rätt kombination och form av gestagen.

Gestagen (och progesteron) kan blockera östrogen

Eftersom gestagen blockerar östrogen på fler ställen i kroppen än enbart i endometriet (livmoderslemhinnan) kan det vara svårt att hitta rätt avvägning. Det tror jag får många att ge upp och tänka att hormonbehandling inte passar dem. Det är olyckligt för det är viktigt att få behandling mot klimakteriebesvär om du har det.

Om du har opererat bort livmodern behöver du inte använda något gestagen alls så för dig blir det lättare. Du behöver bara tänka på att hitta rätt dos av östrogen.

Om du vill, kan du välja att använda en liten mängd progesteronkräm för att testa om det kan förhöja effekten av östrogenet, men det är inte nödvändigt av säkerhetsskäl. Dosen ska vara låg, inte mer än 5-10mg per dag (som kräm).

Tanken bakom detta är att progesteron uppreglerar antalet östrogenreceptorer vilket skulle betyda att du “får ut mer effekt” av östrogenet. Just det här specifika påståendet finns det inget vetenskapligt belägg för men det gör ingen skada att prova om man vill det. En del kvinnor jag pratat med tycker att det fungerar jättebra, andra mår dåligt av låga doser progesteron.

När du har en intakt livmoder måste du däremot använda ett gestagen (som tex riktigt progesteron) när du använder östrogen.

Livmoderslemhinnan blir tjockare av östrogen

Östrogen gör att slemhinnan som täcker livmoderns insida växer sig tjockare, precis som i en fertil cykel med ägglossning. När du har ägglossning bildas dock progesteron under andra halvan av cykeln och det stoppar tillväxten av slemhinnan för det blockerar östrogenreceptorerna där.

I klimakteriet måste du imitera den processen genom att lägga till ett gestagen periodvis och på så vis framkalla en blödning så att slemhinnan avlägsnas på det sättet.

Doserna östrogen som används i klimakteriet ger betydligt mindre östrogen än det som bildas i äggstockarna vid ägglossning. Därför växer inte livmoderslemhinnan lika snabbt vid östrogenbehandling. Alltså är en blödning en gång per månad inte relevant eller nödvändig för alla. Det är individuellt för det beror förstås på hur mycket östrogen du använder och hur mycket av det du tillgodogör dig.

Alternativt använder du ett gestagen kontinuerligt för att hämma tillväxten av slemhinnan så att en blödning inte blir nödvändig.

Det finns för- och nackdelar med båda sätten och det är en större fråga än “att blöda eller icke blöda”.

Mer om just gestagentillägget vid östrogenbehandling kan du läsa här.

Alla mår inte bra av kontinuerligt gestagen/progesteron

Det största problemet är att så många mår dåligt av att kombinera östrogen med gestagen varje dag. Och det gäller även riktigt progesteron oavsett form.

Det kan bero på att man använder för lite östrogen, för mycket gestagen i förhållande till östrogen, eller för att man reagerar mer negativt än andra på gestagen. Det kan också bero på formen av gestagen. För en del funkar det att byta till riktigt progesteron, men så enkelt är det inte alltid. Tyvärr tror många att får de bara oralt progesteron så blir allt bra. Men det finns fler faktorer som spelar roll. Framförallt dosen av östrogen.

För låga doser östrogen

Rent generellt ges mycket låga doser östrogen till alla kvinnor som söker för klimakteriebesvär. Utan att någon hänsyn tas till VAR någonstans i klimakteriet de befinner sig. Tidigt i klimakteriet behövs mer östrogen för att få tyst på allt “cross-talk” mellan äggstockar och hjärna som orsakar klimakteriebesvären. En för låg dos östrogen i den fasen gör allt värre. För mycket gestagen eller progesteron ovanpå det gör det ÄNNU värre.

För dig som är där precis i början av klimakteriet är mitt förslag att du börjar med att använda enbart östrogen för att hitta fram till den dos som hjälper dig. Blandar du in progesteron eller gestagen för tidigt blir det svårare. När du väl hittat dosen är det dags att tänka på livmoderslemhinnan. Den överlever tills dess.

Mät slemhinnan före behandling

I en perfekt värld borde du som vill ha hormonbehandling först göra en ultraljudsundersökning för att mäta livmoderslemhinnans tjocklek innan du börjar med hormoner. För den kan faktiskt vara lite för tjock om du inte haft mens på flera månader. I det fallet bör du göra en behandling med enbart gestagen (eller progesteron) först för att blöda ut den så att du är “tillbaka på noll” innan du börjar med östrogen.

När du vet slemhinnans status använder du enbart östrogen i säg 3 månader. Därefter gör du ett nytt ultraljud och ser hur mycket tillväxt det blev under den tiden med den dosen och det preparatet just du använde.

Sen vet du. Du behöver kanske anpassa doser och intervall men då kommer du få reda på det tidigt och kan justera därefter. Att veta vad du gör redan från början besparar dig oro och frågor längre fram.

Det här skulle motverka att tex följande scenario inträffar:

Du börjar med en kombinationsbehandling, dvs både östrogen och gestagen (eller riktigt progesteron) samtidigt. Men du hade redan en något förtjockad slemhinna så du går och småblöder hela tiden i två månader tills du blir galen på det och går tillbaka till läkaren för att byta preparat.

Du får enbart östrogen istället men nu i lägre dos och så ett gestagen (eller oralt progesteron som Utrogest) att ta om tre månader.

Det slutar snart att småblöda men nu hjälper det inte riktigt mot besvären du sökte för. Du får vissa besvär tillbaka som tex huvudvärk och svettningar och du sover dåligt.

När du sedan tar gestagenet mår du jättedåligt under de två veckorna! Och nu vet du inte hur du ska göra…

Har du upplevt något liknande? Vad gjorde du då för att det skulle bli bättre?

Upp

Bildkälla:

Figure 4. (A): Claudia T. Sadro, Imaging the Endometrium: A Pictorial Essay, Canadian Association of Radiologists Journal, Volume 67, Issue 3, 2016, Pages 254-262, ISSN 0846-5371, https://doi.org/10.1016/j.carj.2015.09.012. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0846537115001345

Detta inlägg är publicerat i Klimakteriet, Östrogenersättning, Postmenopaus och taggad i Gestagentillägg, Livmoderslemhinna, Mellanblödningar, Östrogenbehandling.

Hormoni

Sylvia Oppenheim grundade föreningen Hormoni 2009 för att informera och dela erfarenheter kring hormonell hälsa. Sylvia är entreprenör, skribent och researcher med funktionsmedicinsk inriktning. Hon har bla gått Chris Kressers ADAPT-utbildning inom funktionsmedicin. Efter diagnos PCOS år 2003 har Sylvia optimerat sin egen hälsa från hormonellt kaos och infertilitet till hormonell balans och en dotter som föddes 2011. På vägen har hon samlat på sig kunskap, erfarenhet och tankegångar som hon delar via blogg och nyhetsbrev.

Femonstonconti ger blödningar och huvudvärk

LH-stegring syns bara 2 dagar i månaden och strecken är svaga

13 tankar om “Hur man håller livmoderslemhinnan tunn vid östrogenbehandling”

Kamille skriver:

Kære Harmoni
Tak for al din viden, det er fantastisk. Jeg er 51 år og har behandlet med Matriarch progesteron 100 siden februar 22, med 1 tryk morgen og aften, uden pause.
Jeg havde sidste mens 5.1.22. Primo marts tilføjede jeg også matriarch Estriol 1 pump x 1 morgen.

Jeg har de sidste 2 uger fået hedeture igen og føler mig oppustet og forstoppet igen. Skal jeg holde pause med Matriarch?

Min sexlyst er mindre og mindre, og jeg har tidligere anvendt DHEA. Nu er jeg i tvivl om doser, pauser og evt DHEA. Har du et bud?

Tak på forhånd
Kamille

1 APRIL, 2022 AT 14:38

SVARA

Hormoni skriver:

Tack  Det är framförallt östrogen du ska använda nu och inte progesteron i så höga doser varje dag. Sluta med Matriarch 100. Be din läkare skriva ut ett östradiolplåster som Estradot (vilket heter Vivelle-Dot i Danmark tror jag). Använd minst 50-75mcg och ta inget progesteron samtidigt den första tiden. Du måste hitta rätt dos av östrogenet först, och sedan kan du bestämma dig för hur du ska göra med progesteron.

Det går bra att använda både DHEA och Estriol krämerna samtidigt som ett östrogenplåster. Om du inte använder DHEA just nu behöver du inte börja om med det. Det viktiga är östrogen. Du får bättre sexlust av ett högre östrogen. Sedan kan man alltid lägga till lite extra DHEA om man vill, men det kommer inte att hjälpa tillräckligt om inte även östrogenet höjs.

7 APRIL, 2022 AT 10:44

SVARA

Kamille skriver:

TUSIND tak, jeg er meget taknemmelig for at du tager tid at svare 
Jeg følger dit råd.

Er det stadig Matriarch 100 jeg skal bruge senere når østrogen er bedre, eller Matriarch 20?
Kh
Kamille

7 APRIL, 2022 AT 21:53

SVARA

Hormoni skriver:

Ja, det stämmer. Matriarch 100 använder du för att få en blödning med jämna mellanrum, men inte varje dag.

8 APRIL, 2022 AT 18:52

SVARA

Kattis skriver:

Jag har använt Estradot 50 mcg i 1 år och provera var tredje månad. Ändå var min slemhinna för tjock 12 mm och jag fick småblödningar flera gånger i veckan. Genomgick en skrapning och fick Utrogest 100 mg utskrivet 1 kapsel till natten . Efter 3 dygn fick jag kraftiga blödningar med levrat blod, Har även provat cyklokapron i 5 dagar men blödningen minskade bara lite. Känner mig uppgiven då gyn sa att allt ordnar sig med Utrogest.

3 MARS, 2022 AT 18:26

SVARA

Hormoni skriver:

Fick du en ordentlig blödning var tredje månad efter att du använt Provera?

25 MARS, 2022 AT 15:53

SVARA

Kattis skriver:

Jag började blöda rikligt redan efter 6 dagar men fortsatte äta 1 tablett varje dag i 10 dagar. Blödde sedan runt 15 dagar efter kuren galet mycket.

14 APRIL, 2022 AT 11:04

SVARA

Hormoni skriver:

Man kan blöda mycket av både en för tjock och en för tunn slemhinna. En slemhinna som ser tjock ut på ultraljud är inte alltid tjock av fel anledning. Det kan vara en sekretorisk slemhinna, dvs en sådan som ska blödas ut, men ibland räcker inte gestagenet eller progesteronet man använder för att slemhinnan ska lossna ordentligt och tillräckligt snabbt. När den lossnar ofullständigt blir det en återbyggnad och nedbrytning på samma gång och då kan blödningen dels bli kraftig, dels längre än normalt. Utrogest 100mg är en för låg dos i en sådan situation.

Jag tror att det som hände i din situation var att slemhinnan inte blivit tillräckligt “estrogen primed” av Estradot och därför började den kollapsa när du tog Provera. Men samtidigt som den bröts ner byggdes den även upp på andra ställen, se ovan, och därför blödde det länge. Allt kom inte ut utan det byggdes på under året och till slut var slemhinnan 12mm.

Efter skrapningen borde du ha fått en lite högre dos Estradot för att bygga slemhinnan några millimeter och SEDAN lagt till Utrogest 100-200mg dagligen för att hålla slemhinnan stabil där och då inte behöva blöda regelbundet. En spiral hade kunnat vara ett alternativ också. Men att lägga till gestagen/progesteron när slemhinnan redan är tunn som vid en skrapning kan leda till en blödning av det undre lagret i endometriet som inte ska blöda.

22 APRIL, 2022 AT 13:28

SVARA

jennymagnusson@hotmail.com skriver:

Tack, så intressant läsning! Ska precis börja med Estradot 50 mg i 2,5 månad för att sedan utvärdera o ta ställning till fortsatt behandling. Oroar mig lite för balansen med progesteron men känns bättre efter att ha läst denna artikel.

10 FEBRUARI, 2022 AT 10:10

SVARA

Camilla skriver:

Jag har kombinationsbehandling sedan två år tillbaka och det fungerar inte för mig. Jag blöder, mår dåligt och blir galen av att det inte går att hitta rätt nivå. Jag har Estradot 50 mg och Utrogest 200 mg utan uppehåll. Nu har jag endast Estradot 50 mg och mår bättre. Dock har jag gått upp 20 kg och är väldigt trött. Gör inte progesteronet så att ämnesomsättningen kickar igång lite bättre ? Ska prova att vara utan progesteronet några månader och se om mina blödningar upphör.

8 FEBRUARI, 2022 AT 16:33

SVARA

Hormoni skriver:

Nej, riktigt så är det inte. Fördelarna med progesteron har tagits ur sitt sammanhang så grovt i populärmedia att det nu mest är myter som cirkulerar. Höj dosen av östrogen till att börja med till 75mcg. Östrogen är viktigare än progesteron för energibildning och ämnesomsättning. 10kg viktuppgång är helt normalt efter menopaus, även om det är en klen tröst. Var utan Utrogest tills blödningarna upphör och en månad till efter det. Sedan kan du göra ett ultraljud om du får tid. Du kan ju boka in det redan nu. Har slemhinnan tjockat på sig så gör du en behandling med Utrogestan under 12 dagar, men du använder inte det varje dag. Det är vanligt med biverkningar när det tas varje dag.

22 FEBRUARI, 2022 AT 19:42

SVARA

Jeanette skriver:

Jag har slutat med estradot och provera. Mådde så dåligt av provera behandlingen var tredje månad.
Har börjat ta pyttelite matriarch och 2 metabalanse per dag. Samt melatonin till kvällen. Sakta men säkert mår jag bättre.

6 FEBRUARI, 2022 AT 20:07

SVARA

Lena skriver:

Hej, jag mådde så dåligt av progesteronet så jag har sedan flera år enbart Estradot 50mg. Jag kolar min slemhinna en gång om året, och den har hållit sig tunn med ett undantag, då jag provade Estradot 100mg. Då fick jag lov att äta progesteron och få en utblödning, som i sig var en nära döden upplevelse… Nu slåss jag varje gång med de gynekologer jag träffar för att slippa progesteronet och fortsätta med mina årliga koller istället. Som tur är har jag en underbar överläkare som står på min sida. Han tar ansvar för mitt beslut så att de andra slipper. 

3 FEBRUARI, 2022 AT 17:17

SVARA

Lämna ett svar 

Inloggad som cederulla@gmail.com. Logga ut? Obligatoriska fält är märkta *

Kommentar *

Genom att använda detta formulär accepterar du att denna webbplats lagrar och bearbetar dina uppgifter. *

 Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.

OM HORMONI

Hormoni är en informationssajt om kvinnors hormonella hälsa och balans. Här kan du läsa om hormoner, PMS, klimakteriet och allt om hur man använder progesteron och östrogen i olika situationer.

FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK

NYHETSBREV

Genom att använda detta formulär accepterar du att denna webbplats lagrar och bearbetar dina uppgifter.

Copyright 2009 - 2022 © Hormoni | Integritetspolicy | Kontakt

Jag har ingen livmoder kvar men började använda bioidentiskt progesteron för knappt två månader sen. Tidigare bioidentiskt östrogen sen 2018. Har nu slutat med östrogenet för en period, kör bara progesteron och nu dessutom i dubbel dos, 2x200 mg/dag. NU börjar jag må bra! Nu sover jag ordentligt på natten, nu börjar vikten jag fick efter inträdet i klimakteriet ( i och med operationen) släppa! Det är säkert sant att man inte "behöver" progesteron för en blödning - det kan man ju inte få när man inte har nån livmoder kvar. Men jag är helt övertygad om att progesteronet fyller fler funktioner i kroppen än så! Skulle aldrig välja gestagener då jag alltid har mått dåligt av hormonella preventivmedel.

[Mr Big]

Hej! Jag vill tipsa om att  springa/gå barfota på en gräsyta (fotbollsplan). Det skall vara som styrketräning för fötterna och kanske en chans för kroppen att ta "naturlig kroppsposition" vid löpning, hepp!

 

[MariaF]

10 timmar sedan, Mr Big sade:

Jag vill tipsa om att  springa/gå barfota på en gräsyta (fotbollsplan).

Jag går barfota hemma i trädgården (vid barmark även vintertid) och kör på VFF ute där man inte vet vad man trampar i... Men för den som aldrig provat eller vill köra intervaller eller dylikt är fotbollsplan perfekt! 

[MariaF]

Så testar jag nu då - vattenfasta. Vi har ju pratat om det många gånger här i forumet, vissa debattanter nästan religiösa i sin framtoning, andra mer sansade och så några som varit väldigt tveksamma.

För snart 20år sen () fastade jag senast, då i bemärkelsen bara dryck. Jag hade aldrig råd med fastepaketen med morotsjuice och sånt, jag körde på Knorrs buljongtärning, JO apelsin- och druvjuice och smaksatte vattnet med en gnutta äpplejuice. Socker, socker... Och så Friggs pepparmintste, förstås. Så här i efterhand vågar jag påstå att just örtteet var det hälsosammaste jag fick i mig...  Men, men, under ca 200kcal blev det och jag körde upp till 27 dagar så. Sen kom barnen och det har inte blivit av. Jag har också känt mig lite orolig för min kompensatoriska hjärna (om jag äter si och så och sen fastar lite längre så kompenserar jag nog...). Inget nytt, detta har jag berättat förr. Det var aldrig nåt problem vad jag minns men mycket vatten (haha!) har runnit under broarna sen dess. Stora hormonella utmaningar både med graviditet/amning och nu klimakteriet och kroppen beter sig annorlunda än den gjorde mellan 25-35års ålder. 
Vad gäller fasta har jag läst både Dr. Jason Fung och Dr. Sanna Ehdin och det har legat och lurat ett tag. Eftersom Sannas fastebok är full av förslag på hur man kan förbereda sig (för att minska ev. obehag) så har jag testat att saltvattenflusha i några veckor och även varit matfri upp till 24tim och uppriktigt sagt inte känt av nånting så när nu man och barn åkt bort över helgen så bestämde jag mig för att testa fullt ut. Sanna Ehdins protokoll syftar till att få effekten av en 5-dagars vattenfasta på 1,5 dygn i och med flushandet och det lockade lite. För att fasta är trist, det kommer jag ihåg. Och får bekräftat så här snart 30tim in i fastan. 

I Sannas fastebok beskrivs min gamla metod, dvs fastepaketen; tydligen forskades det mycket på den sortens fasta under många år för att hitta nåt bra för reumatiker. Det står också lite om fettförbränning och träning, citat:
"Att träna på fastande mage har stor betydelse för aktiva idrottare. Den ökade mängden noradrenalin gör att man kan träna hårdare, och det blir större muskelmassa av en ökad mängd tillväxthormon. Samtidigt blir återhämtningen från ett träningspass både enklare och snabbare."

Vi får se hur länge det blir. Kanske bryter i morgon bitti efter drygt 36tim? Än har jag inga känningar alls så kanske testar jag att jogga en sväng innan frukost?

[MariaF]

Det blev ingen jogg på morgonen men en lugn promenad med min mamma. Vid hemkomst bröt jag fastan, 40tim sisådär blev det. Jag hade ont i magen, därav att jag tog ett kokt ägg då. Som magkatarrkänning, ungefär. Men dåligt mår jag inte och speciellt hungrig är jag inte heller, så här senare på dagen.

[Cleppa]

Letade upp tråden bakvägen..... så nu hittar du den. @MariaF

 

[MariaF]

Ja men titta, här är den ju! Jag sökte på titeln men fick inga träffar alls... Konstigt?! Jag får skriva i den oftare, helt enkelt! 

Tack, @Cleppa! 

[MariaF]

Stress. Som vanligt med andra ord. 

Nu är det magen som krånglar. Jag förstår den. Jag är inte vidare snäll mot mig själv. Kom att tänka på en tuff tid i livet, innan barnen kom, när jag behandlade magkatarr med lakrits- och älggräsdroppar. Det funkar bra men tar ju inte bort orsaken förstås. Jag lärde mig nyligen att just älggräs innehåller salicylsyra och man kan dränka 100 älggräsblommor i en halv liter sprit, tappa på flaska efter att det fått dra en tid och använda mot huvudvärk (några droppar i vatten). Funderar på att köpa mig en örtabok med gamla fina recept för att det är så häftigt vilket apotek vi har därute! 

Grunnat lite på hur begreppet "hälsa" kan ta sig olika uttryck. För mig har det gått från personlig utveckling (titta på tankar och känslor), via maten till att nu vara väldigt politiskt i bemärkelsen valfrihet och mänskliga rättigheter. Att få välja hur man vill leva sitt liv (val av skola, var man vill bo, äldreomsorg mm). Tillgång till opartiska nyheter. Att få välja vilken sorts behandling man vill ha, vare sig det rör sig om förebyggande behandlingar eller om man blir sjuk (mammografi, hormonbehandling, vacciner, statiner, cytostatika, homeopati osv). Att inte vara övervakad i allt man gör (elektroniskt).
Att inte behöva följa pengarna för att förstå "vetenskapen". 

 

[MariaF]

Kopierar lite från MAF-tråden:
Igår körde jag alltså MAF en stund på lilla spinningcykeln (som aldrig spunnit i hela sitt liv), körde en del postural- och styrkeövningar samt löparövningar. Hoppas jag kan tvinga mig att cykla en stund varje dag så rumpan vänjer sig igen, det är mycket lättare att justera motståndet mot pulsen på cykeln än på löpbandet.

Inatt fick jag ont i skelettet igen (höftleden och bäckenplattan). Fattar inte varför, det har jag ju förknippat med överansträngning när jag springer med andra, inte av att hänga i ett gummiband och springa på stället eller cykla...?! Jag sprang med löparklubben när de skulle ut på långtur för några veckor sen fast när de sprang 30km mötte jag upp längsvägen och sprang bara 14km. Men ändå, det brukar vara tillräckligt för att provocera fram värken. Alla gånger jag varit med på torsdagsträningarna under hösten (vanligen ca 10km) så har det gått bra så vad i all sin dar gjorde jag igår? 

[Peter B]

Begynnande artros kanske ... så brukar jag tänka om alla skitsmärtor man får nuförtiden.  

[MariaF]

6 timmar sedan, Peter B sade:

Begynnande artros kanske ... så brukar jag tänka om alla skitsmärtor man får nuförtiden.  

Är du galen?!  Jag ska bli över 100 så jag har halva livet kvar. Kan ju inte gå halva livet med såna krämpor?! 

[Peter B]

Tja...det är ju svårt att undvika artros...men kan man se till att man äter väldigt antiinflammatoriskt (hur man nu gör det, väldigt strikt LCHF verkar funka iaf) ... så kanske man slipper smärtan (trots artrosen) ...men med lite tur är det ju inte artros utan något som går över

[MariaF]

Nån antiinflammatorisk kost är det inte för närvarande, jösses vad jag äter socker! Ja ok, inte som en "normalkostare" men ändå väldigt mycket. Pepparkaksdeg, närmare bestämt. Jag gjorde en sats till 2a advent för ca 300st pepparkakor men nu är degen snart slut... Sonen har varit på den också men mest jag... Suck...

Killen jag skulle lära upp på jobbet fick inte vara kvar på sin provanställning. Det känns... snöpligt. Det var nog rätt för företaget men för mig som lagt tid och kraft på det var det tufft. Känner mig misslyckad i mentorskapet. Inte blev det bättre av att jag inte hunnit med som jag velat på det jag skulle producerat på jobbet och nu, när killen är borta och allt är inlämnat sitter jag här med ett hål som bara väntar på mer pepparkaksdeg...

Idag tog jag ledigt. Bara sådär. Det hade snöat i morse så vid 6-tiden gick jag ut och skottade garageuppfarten, annars kommer vi inte ut. Min man skulle åka först, till en tjusig konferensanläggning med jobbet, och övernattning ingår förstås. Strax innan han skulle rulla iväg tittade vi ut, då hade det hunnit komma flera centimeter snö till så jag fick ut och skotta igen. Det blir så när man bor nedanför gatan. När jag fått iväg alla och skulle börja jobba så hade jag ingen lust. Tur jag har ett flexibelt jobb. Jag sitter nog i helgen istället (jag väntar på feedback). Beklagade mig lite för hunden över makens ytterligare ryggskott och att det är synd om mig, och så satte jag igång och städade. Framförallt bar jag ut sånt som kofötter, skruvdragare, spik osv som vi inte behöver i vardagsrummet. Slängde några vissna blommor också. Beklagade mig ånyo för hunden om att jag alltid städar när jag tar ledigt. Så nu får bara jag stöka till innan jul, så det så! 

Store sonen kom hem medan jag skrev här ovan och först var han som ett åskmoln pga försenad buss men sen kom han och satte sig och pratade om sin dag. Min offerkofta rök all världens väg, det är så hjärtvärmande att sitta så. Nästan en timme!  Nu ska jag lyssna på den inspelade livesändningen med löparcoachen jag missade medan vi pratade.

[Slacktivisten]

Jag har varit av lågkolhydrat ett antal år med ej full kontroll över mitt liv. Det började med en mycket stressig period på jobbet tills jag fick en avtalspension 2017. Samma år fick jag ta hand om mamma som sedan gick bort i början av 2018. Det dröjde till början av 2022 innan jag åter såg till mitt eget liv. Trettondagen förra året drog jag fram min gamla Glucomen LX+ med gamla stickor jag märkt juni 2017. Fick ett hiskligt värde och antog att det var för gamla stickor och märkte att det inte längre går att få tag i nya till den mätaren. Beställde en Freestyle Precision Neo startpack och den 12/1 mätte jag igen, 13,3 mmol/l

Borsta av knäna och starta om blev det. I april 10,3 och början juni 6,5. Ganska strikt lågkolhydrat denna tiden. Jag kontaktade ändå vårdcentralen och sa som det var och fick en provtid 20/6:

HbA1c: 58 (Med tanke på nära 6 månader lågkolhydrat vågar jag inte gissa vad det var innan)
Glukos 11,1 (3 dagar efter besök hos bror med den mat som serverades)

Andra gången för prov 7/7:

P_TOT 4,0
P_LDL 3,5
P_HDL 0.81
P_Tri 1,1

Första träff med disbetessköterskan några dagar efter. Jag får diagnosen T2D baserat på HbA1c och fasteglukos. Jag får recept på metformin vilket jag inte har något emot. Hon tycker att kolesterolet är för högt och vill att jag börjar med statiner. Nej sa jag, det är inget fel på värdena och jag kan bättra på dem. 6 månader räcker inte för att putsa dem.

Tredje gången för prov 7/12:

HbA1c 41
Glukos 8,1
P_LDL 3,1
P_HDL 1,1

Fortsätter med lågkolhydrat. Jag har mätt fasteglukos varje fredag sedan juni och ligger mellan 6,5 och 7,7. Trots detta sjunker alltså HbA1c till 41.

Lite mer. I augusti 2021 gick jag en 9-håls golfrunda med bror och brorson. Som vanligt bar jag mina klubbor. Jag fick bryta efter 8 hål utmattad. Tydligen var jag i sämre skick än någonsin och blodtrycket åkte i backen. I och med min mätning januari 2022 började jag städa livet på fler sätt. Ut och gå. I början endast 2km innan jag blev trött men jag fortsatte. Nu undet julen (och "normalkost" hos bror) går jag i den backiga terrängen med sträckor uppåt 5km utan problem. Det gör mycket. 2-3 promenader i veckan försöker jag och minst 4km. Jag har mätt glukos någon timme efter promenad och ligger då så lågt som 4,4 mmol/l och detta får mig att tro att gryningseffekten är extra kraftig hos mig givet sänkningen av HbA1c.

Eftersom kriterierna för T2D inte längre uppfylls så har jag kanske reverserat men jag tror inte jag kan återgå till "normalkost". När nästa prov blir vet jag inte men det är sagt att jag ska prata med läkare i februari.

[MariaF]

Men åh, @Slacktivisten, vad häftigt ändå, trots att det varit tufft!! Du reste dig, borstade av knäna och tog nya tag, det är det som behövs ibland. Underbart!