Jump to content

Insulinsvar av söt smak som inte tillför energi?


MKJ

Recommended Posts

Man har sett att råttor som matats med mjölk spetsad med sötningsmedel käkar mer

 

Frågan är om det då är mjölken eller sötningsmedlet som triggat insulinhöjningen?

 

Mjölk har ju ett högt insulinindex i sig?

 

 

Bättre studier och inte minst på människor skulle alltså behövas

 

 

Marks daily apple har rotat lite i dom studier som ändå finns med sötningsmedel och insulinrespons

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Man har sett att råttor som matats med mjölk spetsad med sötningsmedel käkar mer

 

Frågan är om det då är mjölken eller sötningsmedlet som triggat insulinhöjningen?

 

Mjölk har ju ett högt insulinindex i sig?

 

 

Bättre studier och inte minst på människor skulle alltså behövas

 

 

Marks daily apple har rotat lite i dom studier som ändå finns med sötningsmedel och insulinrespons

 

Tack dufva för det. Jag har ett svagt minne av att jag läst i någon av Pauluns böcker att man funnit att en del människor får insulinrespons på sötningsmedel.

Link to comment
Share on other sites

Aspartam gör det inte. De sötningsmedel som frisätter insulin gör det i förhållande till kalorimängd, då de är flera hundra gånger sötare än socker blir frisättningen obetydlig.

Aspartam innehåller ju energi. Varför stimulerar inte det insulinutsöndringen?

Link to comment
Share on other sites

Aspartam gör det inte. De sötningsmedel som frisätter insulin gör det i förhållande till kalorimängd, då de är flera hundra gånger sötare än socker blir frisättningen obetydlig.

 

Det jag menar är att en del människor tycks frisätta insulin när de känner en söt smak i munnen. Kroppen förbereder sig för vad som komma skall och den kan ju inte veta om det finns kalorier i det söta eller inte.

Link to comment
Share on other sites

Det jag menar är att en del människor tycks frisätta insulin när de känner en söt smak i munnen. Kroppen förbereder sig för vad som komma skall och den kan ju inte veta om det finns kalorier i det söta eller inte.

 

Finns det några studier som bekräftar detta? Jag har hört mycket anekdoter i ämnet men aldrig grävt ned mig mera än i det grundläggande. Jag har heller aldrig själv upplevt den här effekten varför det vore intressant att veta mera om vad som, eventuellt, skulle förklara detta.

 

Ur ett enzymatiskt perspektiv så kan processer inledas redan i munnen genom ex. amylas. Frågan är dock om det finns någon hormonell koppling till detta som ex. skulle kunna förklara hypotesen ovan?

Link to comment
Share on other sites

Finns det några studier som bekräftar detta? Jag har hört mycket anekdoter i ämnet men aldrig grävt ned mig mera än i det grundläggande. Jag har heller aldrig själv upplevt den här effekten varför det vore intressant att veta mera om vad som, eventuellt, skulle förklara detta.

 

Ur ett enzymatiskt perspektiv så kan processer inledas redan i munnen genom ex. amylas. Frågan är dock om det finns någon hormonell koppling till detta som ex. skulle kunna förklara hypotesen ovan?

 

Jag kan själv uppleva att jag blir mindre mätt om jag äter ett sött äpple än om jag äter något som inte är sött med har samma kolhydratinnehåll.

Link to comment
Share on other sites

Svårt att veta hur det ligger till egentligen.. En gång i tiden före min GBP träffade jag en dietist som insisterade på att jag måste sluta dricka läsk (coca cola light/pepsi max) då min hjärna tror att jag får socker och ger signaler om insulinbehov. Eftersom jag kring den tiden var gigantisk men faktiskt skötte mig skapligt med maten men drack läsk i mängder så tror jag henne.

 

Hon var rätt rolig.. Hon sa typ "Du håller med och nickar och ser beslutsam ut när jag säger vad du ska äta och att du inte får några mängder godis... Men när jag säger att du får bara dricka 1 litet glas coca cola light om dagen ser du ut som jag slagit till dig".

 

... mitt beroende sitter djupt. ( Dag 8 utan läsk.. please let me survive this)

Link to comment
Share on other sites

Jag kan själv uppleva att jag blir mindre mätt om jag äter ett sött äpple än om jag äter något som inte är sött med har samma kolhydratinnehåll.

 

Jo, personligen har jag inget minne av att frukt någonsin haft en mättande funktion på mig. Snarare tvärtom. En påse clementiner var ju en enkel match förut exempelvis.

 

Fast i det här fallet var det ju just sötningsmedel. Ett äpple har inte så mycket kalorier i sig förvisso men det är ändå betydligt mycket mer än det lilla som man får i sig via aspartam.

Link to comment
Share on other sites

Svårt att veta hur det ligger till egentligen.. En gång i tiden före min GBP träffade jag en dietist som insisterade på att jag måste sluta dricka läsk (coca cola light/pepsi max) då min hjärna tror att jag får socker och ger signaler om insulinbehov. Eftersom jag kring den tiden var gigantisk men faktiskt skötte mig skapligt med maten men drack läsk i mängder så tror jag henne.

 

Hon var rätt rolig.. Hon sa typ "Du håller med och nickar och ser beslutsam ut när jag säger vad du ska äta och att du inte får några mängder godis... Men när jag säger att du får bara dricka 1 litet glas coca cola light om dagen ser du ut som jag slagit till dig".

 

... mitt beroende sitter djupt. ( Dag 8 utan läsk.. please let me survive this)

 

Har ännu inte automatkoppling vad gäller förkortningen GBP. Kommer alltid in på "Great Britain Pound" istället för Gastric By-Pass. :) Gör ett påpekande här i skrift delvis för att lättare bana om någon synaps där uppe. 

 

Vad gäller din reaktion på att du inte fick dricka colan så är den ändå inte så svår att förstå. När man upplever att man kapat bort "allt" annat och så kommer någon och vill ta bort något man upplevt vara en slags delvis räddare i nöden, ex. för att det var nästan kalorifritt men ändå smakade smaskens. En gång i tiden hade jag nog kunnat känna igen mig i det där, fast med brasklappen att jag hade sett ut som att någon annan låg i farozonen för en behandling. Rikta utåt. Inte inåt. :) Manligt vs kvinnligt? ;)

 

Tillbaka till ämnet, dvs aspartam. Jag får i mig en del sådant regelbundet. Dels dricker jag en hel del vatten och det är betydligt enklare att konsumera den mängden med något som Fun Light eller liknande substitut. En annan klassiker är att göra "byggaryoghurt", dvs kvarg à la Kesella med samma häxbrygd. Tillsammans med smaken Wild Berries blir det som Yoggi Skogsbär. Men jag märker ju som sagt inte av något extra sug av detta. Har iofs inte heller någon tro på att det är något som gynnar min hälsa men jag gamblar lite och hoppas att det i varje fall inte äventyrar den...för allvarligt. I den mån jag tappar någon vital kroppsdel en "vacker" dag så har jag redan bestämt mig för att lägga skulden på all tidigare riktig sockerkonsumtion. ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Hmm...fast det var ju det Max svarade på, dvs: "De sötningsmedel som frisätter insulin gör det i förhållande till kalorimängd".

Nu läste du nog för snabbt. 

Aspartam gör det inte. De sötningsmedel som frisätter insulin gör det i förhållande till kalorimängd, då de är flera hundra gånger sötare än socker blir frisättningen obetydlig.

Aspartam innehåller energi. Därav frågade jag varför aspartam inte frigör insulin trots sitt energiinnehåll. 

 

 

 

Bukspottkörteln måste påverkas, eftersom sötningsmedel inte innehåller energi måste den påverkas på annat sätt. aspartam gör inte medans vissa gör det, t.ex Acesulfam-K. Men det är som sagt i praktiken obetydlig mängd.

Nu förbiser du det faktum att aspartam innehåller energi. Menar du egentligen att mängderna aspartam är så små att energimängden de bidrar med inte har någon signifikant verkan på insulinutsöndringen?

Link to comment
Share on other sites

Hittade en diskussionstråd i detta ämne i ett annat forum och där citerade dom ur "Hjärnkoll på vikten" och där står det enligt uppgift så här: "För att göra hjärnans blodsockerkontroll ännu effektivare finns också
en mekanism som förbereder kroppen på vad som kommer att hända, ett
slags "förinställning" Det här är hjärnans bästa gren. Det räcker med
att något ser gott ut, något som du vet brukar smaka sött, för att din
hjärna ska gå igång. Den skickar omedelbart signaler till
bukspottskörteln via det autonoma nervsystemet o insulinet börjar
strömma ut i blodet medan du fortfarande står i kön till kassan.
Insulinet dammsuger blodet på socker och du blir hungrig innan du ens
har hunnit öppna godispåsen"

 

Ytterligare ett skäl att vänja sig av vid sött över huvud taget om man har problem med sötsug, blodsockersvängningar eller äter LCHF.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Inte "ingen signifikant verkan". Det utsöndras inte alls, det finns massa studier, här är en:

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/m/pubmed/16280432/

 

"Aspartame did not trigger any insulin response."

Problemet ligger ju i att du skriver att sötningsmedel inte innehåller någon energi, vilket är fel. Aspartam innehåller likt andra proteiner 4kcal/g.

Link to comment
Share on other sites

Känns inte det inte oerhört teoretiskt om en normalsötadprodukt med aspartam innehåller 0,1 kcal eller inte?

 

Aspartamets eventuella problem som produkt är väl knappast dess eventuella energiinnehåll? Jag menar en tunn skiva gurka innehåller mer kolhydrater, det är väl ingen som bryr sig om det?  ;)

Link to comment
Share on other sites

Nu läste du nog för snabbt. 

Aspartam innehåller energi. Därav frågade jag varför aspartam inte frigör insulin trots sitt energiinnehåll. 

 

Nej, jag tror det är du som behöver göra en bättre läsinsats. Det är väl ingen som påstått att aspartam inte innehåller energi här mig veterligen? Det Max skrev redan i sitt utgångsinlägg var att insulinsvaret (om något) sker i relation till "kalorimängden". Hur stor kalorimängd är det vi talar om i ex. en typisk burk lläsk? 

 

 

Nu förbiser du det faktum att aspartam innehåller energi. Menar du egentligen att mängderna aspartam är så små att energimängden de bidrar med inte har någon signifikant verkan på insulinutsöndringen?

 

Nej, inte "egentligen" eftersom han aldrig påstått något annat än att effekten (om någon) var avhängig energimängden. Uttryckt annorlunda, det är "egentligen" din tolkning av det han hela tiden skrivit som varit felaktig.

Link to comment
Share on other sites

Hittade en diskussionstråd i detta ämne i ett annat forum och där citerade dom ur "Hjärnkoll på vikten" och där står det enligt uppgift så här: "För att göra hjärnans blodsockerkontroll ännu effektivare finns också

en mekanism som förbereder kroppen på vad som kommer att hända, ett

slags "förinställning" Det här är hjärnans bästa gren. Det räcker med

att något ser gott ut, något som du vet brukar smaka sött, för att din

hjärna ska gå igång. Den skickar omedelbart signaler till

bukspottskörteln via det autonoma nervsystemet o insulinet börjar

strömma ut i blodet medan du fortfarande står i kön till kassan.

Insulinet dammsuger blodet på socker och du blir hungrig innan du ens

har hunnit öppna godispåsen"

 

Ytterligare ett skäl att vänja sig av vid sött över huvud taget om man har problem med sötsug, blodsockersvängningar eller äter LCHF.

 

Hittade du några referenser i det där forumet också? Vore intressant att veta mer om detta men hittar inget själv (när jag snabbskummade lite baserat på den info du återger).

 

Däremot hittade jag den här studien som åtminstone relaterar lite grand till ämnet:

 

 

Neural responses to visual food stimuli after a normal vs. higher protein breakfast in breakfast-skipping teens: a pilot fMRI study.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21546927

 

"This functional magnetic resonance imaging (fMRI) pilot study identified whether breakfast consumption would alter the neural activity in brain regions associated with food motivation and reward in overweight "breakfast skipping" (BS) adolescent girls and examined whether increased protein at breakfast would lead to additional alterations. Ten girls (Age: 15 ± 1 years; BMI percentile 93 ± 1%; BS 5 ± 1×/week) completed 3 testing days. Following the BS day, the participants were provided with, in randomized order, normal protein (NP; 18 ± 1 g protein) or higher protein (HP; 50 ± 1 g protein) breakfast meals to consume at home for 6 days. On day 7 of each pattern, the participants came to the laboratory to consume their respective breakfast followed by appetite questionnaires and an fMRI brain scan to identify brain activation responses to viewing food vs. nonfood images prior to lunch. Breakfast consumption led to enduring (i.e., 3-h post breakfast) reductions in neural activation in the hippocampus, amygdala, cingulate, and parahippocampus vs. BS. HP led to enduring reductions in insula and middle prefrontal cortex activation vs. NP. Hippocampal, amygdala, cingulate, and insular activations were correlated with appetite and inversely correlated with satiety. In summary, the addition of breakfast led to alterations in brain activation in regions previously associated with food motivation and reward with additional alterations following the higher-protein breakfast. These data suggest that increased dietary protein at breakfast might be a beneficial strategy to reduce reward-driven eating behavior in overweight teen girls. Due to the small sample size, caution is warranted when interpreting these preliminary findings."

 

Studien är rätt skräpig. Jag menar självrapportering från 5 tonårstjejer i relation till morgonintag av mat känns ju nästan som en hopplös trovärdighetskris... Men det kanske kan vara något att i varje fall ha som grund vid vidare efterforskningar för den som är intresserad. 

Link to comment
Share on other sites

Problemet ligger ju i att du skriver att sötningsmedel inte innehåller någon energi, vilket är fel. Aspartam innehåller likt andra proteiner 4kcal/g.

Jag uttryckte mig klumpigt, de innehåller energi, det är inte det som rör insulinutsöndring hos Aspartam kontra Acesulfam-K.

Här diskuteras en möjlig anledning till varöfr Acesulfam-K gör det men inte Aspartam: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/9884024

Link to comment
Share on other sites

Hittade du några referenser i det där forumet också? Vore intressant att veta mer om detta men hittar inget själv (när jag snabbskummade lite baserat på den info du återger).

 

Däremot hittade jag den här studien som åtminstone relaterar lite grand till ämnet:

 

 

Neural responses to visual food stimuli after a normal vs. higher protein breakfast in breakfast-skipping teens: a pilot fMRI study.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21546927

 

"This functional magnetic resonance imaging (fMRI) pilot study identified whether breakfast consumption would alter the neural activity in brain regions associated with food motivation and reward in overweight "breakfast skipping" (BS) adolescent girls and examined whether increased protein at breakfast would lead to additional alterations. Ten girls (Age: 15 ± 1 years; BMI percentile 93 ± 1%; BS 5 ± 1×/week) completed 3 testing days. Following the BS day, the participants were provided with, in randomized order, normal protein (NP; 18 ± 1 g protein) or higher protein (HP; 50 ± 1 g protein) breakfast meals to consume at home for 6 days. On day 7 of each pattern, the participants came to the laboratory to consume their respective breakfast followed by appetite questionnaires and an fMRI brain scan to identify brain activation responses to viewing food vs. nonfood images prior to lunch. Breakfast consumption led to enduring (i.e., 3-h post breakfast) reductions in neural activation in the hippocampus, amygdala, cingulate, and parahippocampus vs. BS. HP led to enduring reductions in insula and middle prefrontal cortex activation vs. NP. Hippocampal, amygdala, cingulate, and insular activations were correlated with appetite and inversely correlated with satiety. In summary, the addition of breakfast led to alterations in brain activation in regions previously associated with food motivation and reward with additional alterations following the higher-protein breakfast. These data suggest that increased dietary protein at breakfast might be a beneficial strategy to reduce reward-driven eating behavior in overweight teen girls. Due to the small sample size, caution is warranted when interpreting these preliminary findings."

 

Studien är rätt skräpig. Jag menar självrapportering från 5 tonårstjejer i relation till morgonintag av mat känns ju nästan som en hopplös trovärdighetskris... Men det kanske kan vara något att i varje fall ha som grund vid vidare efterforskningar för den som är intresserad. 

 

Det var ju Martin Ingvar som dom citerade och han borde ju veta men jag vet inte om det står referenser i boken. Jag kanske har boken själv men jag har inte hunnit leta. Om det är något allmänt vedertaget är det ju inte alltid dom anger referenser heller.

Link to comment
Share on other sites

Det var ju Martin Ingvar som dom citerade och han borde ju veta men jag vet inte om det står referenser i boken. Jag kanske har boken själv men jag har inte hunnit leta. Om det är något allmänt vedertaget är det ju inte alltid dom anger referenser heller.

 

I hear ya brotha. Var bara nyfiken på om det fanns några referenser som man kunde kolla upp för egen förkovran.

 

Det intryck jag fått av Martin Ingvar är att han brukar ha hjärnkoll. ;)

Link to comment
Share on other sites

 

Table 2. Composition of the isovolumetric test drinks containing fat, simple carbohydrate or
aspartame
Weight Energy Fat Carbohydrate Protein
Ingredients (g) (kJ) (g) (g) (g)
 
Aspartame drink
Water 330 0 0 0 0
Lemon juice 12 16 0 1⋅0 0
Aspartame† 8 134 0 7⋅75 0⋅25

Det står i "Table 2" att 8g aspartam innehåller 134kj/~32kcal. 32kcal/8g=4kcal per gram

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Så här skriver Martin Ingvar och Gunilla Eldh i sin bok "Hjärnkoll på vikten"

 

"Om vi äter dricker sötade - men sockerfria - produkter under en längre tid ställer det till det med allvarligt trassel i kroppens jämnviktssystem. Det slutar nämligen att koppla ihop mat med insulinbehov. följden blir att insulinet släpps på för sent, istället hinner sockret upp i taket - trots att du äter vanlig mat."

Link to comment
Share on other sites

Vad intressant. Då antar jag att de hänvisar till en studie där man låtit en grupp dricka drycker sötade med
sötningsmedel och en som inte gjort det och sedan har man sett att gruppen som druckit sötningsmedel frisläptte insulin senare
än kontrollgruppen trots att de intog samma mat?

Eller hur har de kommit fram till det de skriver?
 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...