Gå till innehåll

Diabetiker typ 2


Recommended Posts

Oj vad konstigt forumet har blivit på sistone men i alla fall...
Det jag är på jakt efter är diabetiker med typ 2 diabetes som har ett användarkonto på Facebook för att jag just nu stångas med en person som säger att kosten inte har någon inverkan på insulindosen. 
Här är länken och jag heter Kristina Rautiainen på Facebook:
https://www.facebook.com/ole.madsen/posts/10215318899024246?comment_id=10215349590791521&reply_comment_id=10215351288033951&notif_id=1537528668881502&notif_t=feed_comment_reply

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Ti Ti sade:

stångas med en person som säger att kosten inte har någon inverkan på insulindosen. 

Lätt besvaras - kosten har en oerhörd inverkan! I slutändan t.o.m. så mycket att det kan bli fråga om att sätta ut insulinet. Använder du eller tänker du använda strikt LCHF-kost (max 20 g. socker per dag)? 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hahaha, vad är det då som påverkar hur mycket insulin man måste ta, vad är det då som ger utslag på blodsockerstickan ? Tycker personen ifråga att blodsockerstickan visar samma oavsett vad personen äter ?  Personen kan väl göra ett experiment. Ät fyra skivor vitt bröd på fastande mage. Kolla blodsockret. Nästa dag ät 100 g smör ? kolla blodsockret. Jämför.

  • Gilla 5
  • Haha 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Ti Ti sade:

Oj vad konstigt forumet har blivit på sistone men i alla fall...
Det jag är på jakt efter är diabetiker med typ 2 diabetes som har ett användarkonto på Facebook för att jag just nu stångas med en person som säger att kosten inte har någon inverkan på insulindosen. 
Här är länken och jag heter Kristina Rautiainen på Facebook:
https://www.facebook.com/ole.madsen/posts/10215318899024246?comment_id=10215349590791521&reply_comment_id=10215351288033951&notif_id=1537528668881502&notif_t=feed_comment_reply

Låter väldans konstigt hur som helst!

Iallafall så har främst postprandialt blodsockernivåer inverkan på insulindosen.. med lite erfarenhets så tar man rätt dos insulin av erfarenhet.

Meen.. diabetes mellitus är förutom typ 1, minst 10 olika sjukliga tillstånd som ger diagnosen typ 2.. dvs främst toxiska nivåer av blodsocker.

För övrigt så pågår ett svenskt forskningsprojekt om varför inte alla typ 2 regerar lika på samma standard diabetes behandling med samma standard mediciner.

Om vi har lite tur så vet vi mer om max 10 år.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
12 timmar sedan, Zepp sade:

Om vi har lite tur så vet vi mer om max 10 år

Det gör vi säkert. Men varför vänta så länge? Om man tillämpar bra kostbehandling och det fungerar....vad ska man då med "bevis" till? 
Inte ens de bäst utförda och väl underbyggda forskningsresultaten biter på en skeptiker, forskarna får kanske sina resultat publicerade och utvärderade i lämpliga medier. Folk läser, och ger oftast fullständigt fan i saken om det inte passar in i deras egna tankesätt som bankats in från barnsben av skolmedicinen.

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
19 timmar sedan, Ti Ti sade:

Oj vad konstigt forumet har blivit på sistone men i alla fall...
Det jag är på jakt efter är diabetiker med typ 2 diabetes som har ett användarkonto på Facebook för att jag just nu stångas med en person som säger att kosten inte har någon inverkan på insulindosen. 
Här är länken och jag heter Kristina Rautiainen på Facebook:
https://www.facebook.com/ole.madsen/posts/10215318899024246?comment_id=10215349590791521&reply_comment_id=10215351288033951&notif_id=1537528668881502&notif_t=feed_comment_reply

Funkar inte ... Det kanske är en sluten grupp?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Oavsett om man tror att LCHF är bra eller inte så är det nog ingen tvekan om att man i normalfallet genomsnittligt måste minska insulindosen  (exogent eller endogent) om man slutar äta kolhydrater. Vem ifrågasätter det?

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan, Ekner sade:

Det gör vi säkert. Men varför vänta så länge? Om man tillämpar bra kostbehandling och det fungerar....vad ska man då med "bevis" till? 
Inte ens de bäst utförda och väl underbyggda forskningsresultaten biter på en skeptiker, forskarna får kanske sina resultat publicerade och utvärderade i lämpliga medier. Folk läser, och ger oftast fullständigt fan i saken om det inte passar in i deras egna tankesätt som bankats in från barnsben av skolmedicinen.

Prexis.. men det finns folk där det är försent med enbart kostbehandling.. utan de borde ha anammat "Riktig kost", senast när de var medelålders.. helst levt på det hela sitt liv.

Utan det är nästan tvärt om, utan att äta "riktig kost" så blir det i princip bara att skjuta upp det oundvikliga ytterligare ett tag.. typexemplet på detta är att först sätta in Metformin, senare Insulin!

Iallafall så finns det redan två kända sjukliga tillstånd redan.. först o främst Steatos i bukspottkörteln.. hänger rätt intimt ihop med övrig steatos, typ fettma/ofta oxå fettlever!

Den andra rätt väl kända grejen är där man sätter in GLP-1 agonister.. dvs det är ett inkretinhormon, utsöndrat av magsäcken som talar om för bukspottkörteln att nu kommer här ett skitlass med snabba kolhydrater som kommer att höja blodsockret till toxiska nivåer om det inte utsöndras en massa insulin i förväg!

https://en.wikipedia.org/wiki/Glucagon-like_peptide-1_receptor_agonist

Men jag håller med dig om att det vore bättre att ge f*n i att lassa in skitlasset med snabba kolhydrater.

Iallafall.. LCHF är knappast en "one size cure fits all".. utan man borde tänkt på sådant senast i medelåldern.. gärna tidigare.. helst oxå givit sina barn sådan kost.. så de slipper att gå igenom samma dilemma när de själva blir vuxna.

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Zepp sade:

utan att äta "riktig kost" så blir det i princip bara att skjuta upp det oundvikliga ytterligare ett tag.. typexemplet på detta är att först sätta in Metformin, senare Insulin!

I mitt fall kom Metforminet in i 70-årsåldern och jag satte på eget bevåg ut det i 80-årsåldern, efter ca. tio års användning, när min LCHF-resa inleddes. Effekterna av min diabetes synes visserligen vara helt borta, eftersom blodsockervärdena är perfekta, men om man skall utgå från Tim Noakes, är den bakomliggande insulinresistensen eller tendemsen till den inte nödvändigtvis helt borta - bara neutraliserad genom att den minimala mängden kolhydrater som jag äter inte kräver så mycket insulin att problem uppstår. Egentligen borde man istället för blodsocker mäta mängden insulin, som ju utgör det verkliga problemet som är ett av de viktigare bakom åldrandeprocessen.

Nu är det så att Metforminet, som började användas redan 1957, visat sig ha så positiva sidoeffekter att FDA i USA godkänt studier av preparatet som livsförlängande medel. Ett av skälen ligger i att diabetespatienter som går på Meformin visat sig leva ca. 10 år längre än friska människor utan medicinering.  Det gör det i min ålder frestande att återgå till Metforminet. Ännu har jag inte fattat beslut i frågan. 

se vidare i inlägg: 

https://forum.kostdoktorn.se/topic/11532-cancer/?do=findComment&comment=142856

 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Nils Engström sade:

I mitt fall kom Metforminet in i 70-årsåldern och jag satte på eget bevåg ut det i 80-årsåldern, efter ca. tio års användning, när min LCHF-resa inleddes. Effekterna av min diabetes synes visserligen vara helt borta, eftersom blodsockervärdena är perfekta, men om man skall utgå från Tim Noakes, är den bakomliggande insulinresistensen eller tendemsen till den inte nödvändigtvis helt borta - bara neutraliserad genom att den minimala mängden kolhydrater som jag äter inte kräver så mycket insulin att problem uppstår. Egentligen borde man istället för blodsocker mäta mängden insulin, som ju utgör det verkliga problemet som är ett av de viktigare bakom åldrandeprocessen.

Nu är det så att Metforminet, som började användas redan 1957, visat sig ha så positiva sidoeffekter att FDA i USA godkänt studier av preparatet som livsförlängande medel. Ett av skälen ligger i att diabetespatienter som går på Meformin visat sig leva ca. 10 år längre än friska människor utan medicinering.  Det gör det i min ålder frestande att återgå till Metforminet. Ännu har jag inte fattat beslut i frågan. 

se vidare i inlägg: 

https://forum.kostdoktorn.se/topic/11532-cancer/?do=findComment&comment=142856

 

Prexis.. även om symptomen är borta (högt blodsocker) så är det inte säkert att själva orsaken, dvs insulinreistensen är borta.

Osådåså kommer vi osökt in på olika orsaker.. iallafall så verkar iallafall några svenska läkare med forskningskompetens fattat detta.. hoppas hoppas att de kommer fram till något.

Iallafall, Metformin är gammalt och fungerande och rekommenderas även av Eenfeldt samt de flesta andra LCHF positiva läkare.. värsta biverkning är Laktatacidos, den vanligaste är gastrointestinala symptom, de senaste ofta övergående.

Hur som helst.. insulinresistensen kvarstår oftast.. kikar man lite närmare på det hela så handlar det rätt sällan om insulin i sig.. utan mer på brist på GLUT4 samt GLUT1.. dvs de glukostranportörer som var de som skulle svara på insulinets signaler på att ta upp mer glukos ur blodet.. Dvs det är bara GLUT4 som är insulinberoende, GLUT 1 finns så många som det finns behov av och om blodsockret är högt så behövs inte lika många.

Dvs insulin i sig.. iallafall Hyperinsulinemiskt tillstånd leder till att cellerna inte behöver lika många GLUTar alls.. pang så är man insulinresisten.. fast i verkligheten så tar det säkert 30-40 år om man är enträgen.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
33 minuter sedan, Zepp sade:

insulinresistensen kvarstår oftast

Dock anser många av entusisterna på forskarsidan att resistensen försvinner, när kroppens celler får alltmindre insulinduschar för att öppna celldörrarna. Det kan mycket väl vara sant, i linje med kroppens anpassningsförmåga men är isåfall en form av dosresponse-effekt som återgår i sitt onormala läge, när patienten tror sig kunna återgå till sin tidigare sockerkost.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Nils Engström sade:

Dock anser många av entusisterna på forskarsidan att resistensen försvinner, när kroppens celler får alltmindre insulinduschar för att öppna celldörrarna. Det kan mycket väl vara sant, i linje med kroppens anpassningsförmåga men är isåfall en form av dosresponse-effekt som återgår i sitt onormala läge, när patienten tror sig kunna återgå till sin tidigare sockerkost.

Alldeles riktigt och ganska lätt att förstå om man bara begriper att ett av våra tillkortakommande som Homo Sapiens Sapiens är att vi har en rätt dålig förmåga att lagra glukos i form av glycogen samt en undermålig förmåga till Denovo lipogenes.

Iallafall så kan vi nog konstatera att symptomet på detta främst uppstår i situationer där det är god tillgång på föda?

Dvs cellerna i kroppen har sina egna styrmekanismer, de signalerar ofta detta till den övergripande kontrollapparaten, dvs hjärnan som sen får sammanställa och styra upp det hela.

Dvs man borde bara äta när man är hungrig.. eller när det finns extra mycket kalorier för att lagra för framtida behov!

Dvs grejjen är nog snarare som så att vår metabolism främst är anpassad för att överleva när tillgången på kalorier varierar.. eller när kaloriuttaget varierar?

Hur som helst.. Hyperinsulinemi driver insulinresistensen.. dels på grund av att när cellerna redan är fulltankade så dras GLUT 4 in.. dels så minskar behovet av GLUT 1 när blodsockret är konstant högt.

Iallafall.. och det har inte typ något med typ 2 att göra.. men förmodligen rätt ofta hur som helst, dvs när cellerna redan är fulltankade.. med glukos eller fett så kan de inte lagra mer.. de tvärvägrar att lyssna på insulinsignaleringen, de är autonoma till viss del!

Nämenaltså.. Kineser har levt av ris och annat spannmål redan när vi gick klädda i djurhudar här i Norden.. men i dag så är det ett problem, det visar sig bland annat att Asiater är extra känsliga för ris, de får diabetes.. sug på den karamellen!

"CONCLUSION:

Higher consumption of white rice is associated with a significantly increased risk of type 2 diabetes, especially in Asian (Chinese and Japanese) populations."

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22422870

Dvs.. återigen.. de kan säkert vara extra känsliga för high glycemic load.. dvs det var deras minsta problem iallafall i 3000 år.. eventuellt var det extra effektiv för att överleva, vet inte själv eller så är det bara så att de av matkultur äter en himla massa ris?

Iallafall så tror jag det är lika befängt att skylla potatisen för diabetes i Sverige?

Så åter igen till GLUT4 och GLUT1, de finns främst i muskelcellerna även om GLUT1 oxå finns i blodhjärnbariären.. dvs reglerar litta autonomt tillförseln av glukos till hjärnan!

Och då kommer paradoxen.. GLUT1 i blodhjärnbariären ökar när medelblodsockret sjunker.. dvs de är enkelriktade passiva transportörer, dvs de reagerar på något sätt på poteintialskillnaden där de är öppna för att föra överskott från ena sidan till den sidan där det råder underskott.. eller iallafall lägre nivåer än på andra sidan.

Och hjärnan behöver en viss andel energi och i avsaknad av ketonkroppar så handlar det om glukos.

Jisses det är sent på Lördag och jag dibblar som vanligt om en massa saker utan att komma till skott.. så här kommer det!

Insulinresitensen handlar främst om energiregleringen i muskelceller.. det är rätt lätt avhjälpt.. kalorirestriktion och två timmars snabb löpning 7 dar i veckan.. 365 dar om året!

Man kanske får hålla på ett år, men sen så är det som regel fixat.. den sura grejen är att ingen vill hålla på så.. inte jag iallafall, så då hoppar jag hellre på LCHF-tåget.

Iallafall.. jag har inte blivit insulinresistent på kuppen.. jag har inte blivit yngre.. jag har inte gått ner nämvärt i vikt.. och jag har inte blivit en löpare på kuppen även om jag inser att det kanske vore bra.. det får i så fall vänta i minst två år då jag gått i pension.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
18 timmar sedan, Peter B sade:

Oavsett om man tror att LCHF är bra eller inte så är det nog ingen tvekan om att man i normalfallet genomsnittligt måste minska insulindosen  (exogent eller endogent) om man slutar äta kolhydrater. Vem ifrågasätter det?

Industrin

  • Gilla 1
  • Haha 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om vi knyter till länken om genetik. Kan vissa ha genetik som gör att deras kroppar har väldigt låg tröskel för att släppa ut insulin eller som gör att deras insulinreglering är sämre - släpper ut för mycket? Det kanske var en anpassning till en miljö med sällsynta blodsockerrusningar. Tex vid en kolhydratfattig diet. Min insulinpump verkar ytterst känslig. Måste hålla mig strikt. 

De gener som å andra sidan har anpassats till hög nivå av blodsockerhöjande mat kanske ger en bättre reglering.

Eller har alla samma inställningar? En insulingenetik för alla.

Tänker också på att det finns ämnen och omständigheter som trycker ut insulin utan blodsockerhöjning. Vassle. Fruktos. Söt smak. Tankar på sött.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2018-09-23 at 09:10, Erik 2 sade:

Om vi knyter till länken om genetik. Kan vissa ha genetik som gör att deras kroppar har väldigt låg tröskel för att släppa ut insulin eller som gör att deras insulinreglering är sämre - släpper ut för mycket? Det kanske var en anpassning till en miljö med sällsynta blodsockerrusningar. Tex vid en kolhydratfattig diet. Min insulinpump verkar ytterst känslig. Måste hålla mig strikt. 

De gener som å andra sidan har anpassats till hög nivå av blodsockerhöjande mat kanske ger en bättre reglering.

Eller har alla samma inställningar? En insulingenetik för alla.

Tänker också på att det finns ämnen och omständigheter som trycker ut insulin utan blodsockerhöjning. Vassle. Fruktos. Söt smak. Tankar på sött.

Mm.. finns redan några sådana indikationer.. dvs med föräldrar som har typ 2!

"Slow Glucose Removal Rate and Hyperinsulinemia Precede the Development of Type II Diabetes in the Offspring of Diabetic Parents"

"Conclusions: One to two decades before type II diabetes is diagnosed, reduced glucose clearance is already present. This reduced clearance is accompanied by compensatory hyperinsulinemia, not hypoinsulinemia, suggesting that the primary defect is in peripheral tissue response to insulin and glucose, not in the pancreatic beta cell."

http://annals.org/aim/article-abstract/704330/slow-glucose-removal-rate-hyperinsulinemia-precede-development-type-ii-diabetes

Finns garanterat confunding factors här oxå.. dvs föräldrarna kanske äter Diabetesmat.. och då gör deras Offspring samma?

Den andra grejen är då där man sätter in GLP-1, dvs en inkretinanalog.. det var den som i den bästa världen skulle skicka signaler från magslemhinnan till bukspottkörteln att nu kommer en massa snabba kolhydrater så börja utsöndra Insulin innan det blir för sent!

Den tredje kända grejen är där insulinets inte pulsas ut.. pulsningen leder till lägre behov av insulin för samma jobb.. jämför med att ta insulin via spruta/pump.. det tenderar att leda till Insuliunresistens.

Den fjärde rätt kända grejen steatos.. dvs på ren klingande svenska.. fettma, de flesta tänker sig då mest på vikt och lagring av fett i adiopote vävnad.. grejen är att det ofta lagras över allt såldes oxå i interna organ.. och steatos i lever heter fettlever.. en vanlig orsak är ALFLD, dvs alkoholrelaterad, men så finns det oxå NAFLD, dvs utan alkohol och den beror då på hög glykemisk belastning.

Iallafall, det är inte bara i levern det händer utan oxå i andra organ typ bukspottkörteln.. steatos i bukspottkörteln gör att den får sämre förmåga att fungera/dvs utsöndra adekvata mängder insulin när det behövs!

Summa summarum, vi är ganska lika genetiskt, men det förekommer en individuell variation.. men framförallt så lever vi olika liv och äter olika mat.

En del äter diabetesmat.. andra äter antidiabetesmat.. några är fysiskt aktiva och tömmer muskelcellernas glykogendepåer så de nästan kan äta lite hur som helst.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Finessen med LCHF-kosten är att levern därigenom i stort sett blir ensam ansvarig för produktionen av den glukos, som kroppen behöver.  Det innebär att bukspottkörteln får det lugnt - samarbetet mellan den och hjärnan blir optimalt. Befinner man sig på ketossidan blir det extra lätt för kroppen att anpassa insulinproduktionen. Inga stötvisa störningar genom utifrån tillfört socker.

Om man, som jag, haft tur med lever, njurar och bukspottkörtel under tidigare år, trots påfrestningar genom statiner och blodtryckssänkande medicin, kommer övergången till LCHF att direkt normalisera blodsockernivå och insulinproduktion. Så blev det för mig, trots att jag passerat 80, något som jag med tillfredsställelse nu kunnat konstatera under mitt första LCHF-år.

Vid sidan av att i varje fall verkningarna av diabetes 2 försvunnit, har även mitt blodtryck (för vilket jag tidigare under 25 års tid haft blodtryckssänkande medicin) normaliserats. Märkligt nog till en nivå som jag hade för många decennier sedan - helt normalt med pulstryck 40-50 mm Hg. Det innebär att övergången till förbränning av fett, som ersättning för socker, uppväckt den enzymatiska funktion som håller blodkärlens väggar elastiska. Det skall tilläggas att jag varit noga med tillskott av magnesium, C-, D-, och K2-vitamin - det senare med förmåga till väsentlig avkalkning av blodkärlens väggar. 

Vad gäller det normaliserade blodtrycket (efter att all medicinering satts ut) kan det möjligen ge anledning till funderingar, eftersom det ligger långt under det som stora undersökningar visat vara optimalt för äldre över 80 (såvida man inte sneglar på läkemedelsföretagens syn på blodtrycksnivåer vid vilka trycksänkande medicin borde sättas in). Företagens inställning utgår numera från att blodtryck som: 120/80 borde betraktas som högt!  Kan detta möjligen bero på att de vill tjäna mer pengar på medicin??

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...