Jump to content

Den ideologiska striden mellan veganer och allätare – några förklarande faktorer


Nils Engström
 Share

Recommended Posts

Bortsett från det religiösa/etiska ursprunget till veganismen (att inte döda eller äta djur), står klart att flertalet veganer är lika ärligt övertygade om de ”överlägset hälsobringande egenskaperna” hos vegankosten, som tillskyndarna bakom lågkolhydratkosten anser, t.ex. LCHF innebära. Den senare uppfattningen, ytterligare förstärkt genom vetenskapligt belagda fördelar med ketosen (minskningen av kultursjukdomar, som annars har samband med det metabola syndromet).

 

Vegansk presentation av statistik till att framställa veganismen utgå från överlägsen kost

Först bör framhållas att, om det verkligen hade varit så att själva vegankosten, från hälsosynpunkt vore överlägsen den som främst bygger på animaliska råvaror, skulle detta naturligt ha avspeglats genom att andelen veganer bland 100-åringarna skulle vara större än i lägre åldrar. I verkligheten har andelen veganer mellan 70 - och 100-årsåldern tvärtom successivt minskats jämfört med förhållandena i lägre ålderskategorier.  Den massiva majoriteten 100-åringar består av allätare! Därför är särskilt intressant att se Internet vimla av 100-åringars berättelser som går ut på att förklara bakgrunden till den höga åldern med tillämpningen av vegankosten, alltså ett icke renodlat vetenskapligt sätt att presentera statistik. Avsikten är naturligtvis att ge veganismen ett ansikte utåt, även om det innebär en förfalskning av verkligheten.

Med utgångspunkt från raden befintliga observationsstudier, missar veganerna och deras organisationer (i det senare fallet oftast medvetet) innebörden av de mest grundläggande begreppen inom vetenskap och forskning, nämligen att korrelation inte är liktydig med orsakssamband, hur likt ett verkligt samband korrelationen mellan två faktorer i en studie än kan förefalla. Ett talande exempel, finns på nätet, som berör förhållandena under efterkrigstidens Tyskland:

Då konstaterades bl.a., när andelen kläckta storkar sjönk att också människans födelsetal reducerades. De gamla klassiska föreställningarna om storken och barnafödandet hade för länge sedan visat sig sakna samband och i detta fall bestod den gemensamma länken till korrelationen, av den ekonomiska tillväxten efter kriget, som lett till både minskande fertilitetsnivåer hos människan och förstörelse av storkens boplatser. Tysklands återuppbyggande, som låg bakom det skenbara orsakssambandet mellan storkarnas och människans födelsetal, visar alltså hur lätt misstag kan uppstå vid tolkning av samband i en studie. En av tre faktorer kan i detta fallet skenbart förmedla intrycket att två andra faktorer har ett tydligt samband. Trots korrelationen fanns sjävklart inte minsta orsakssamband mellan storkarnas och befolkningens tillväxtfaktor.

En analog jämförelse kunde vara att i en studie just jämföra utfallet: hälsoläge och livslängd mellan veganer och allätare. I bästa fall kunde korrelationen ses som orsakssamband (kostens betydelse) om de två kategoriernas medlemmar i övrigt hade tillämpat samma livsstil (fysisk träning, sömn, drogfrihet etc.). Dock skulle några små förändringar t.ex. i sättet att äta helt kunna ödelägga jämförelsen. Om den ena gruppen brukade avnjuta sin måltid sakta och äta sparsamt medan den andra generellt tillhörde snabbätarna som dessutom åt betydligt större portioner och drack stora mängder öl skulle sannolikt ha påverkan.  Lägger man dessutom in en tredje huvudparameter (hälsomedvetenheten, om den visade stora avvikelser mellan försöksgrupperna), kan de antagna orsakssambanden radikalt förändras. Allätarna i vilken den stora andelen "soffpotatisar" ingår och drogmissbrukarna kommer att göra studien värdelös. Att i en sådan studie inordna t.ex. LCHF-användarna bland allätarna vore naturligtvis helt fel.

Det bör nämnas att långtidsstudier, som avser att utreda verkliga orsakssamband, som har med kosten att göra, är mycket kostnadskrävande, skälet till att billigare observationsstudier i metastudieform brukar utnyttjas som ersättning.

Som Eric Westman påpekar, saknas av naturliga skäl intressenter bland läkemedelsföretag, villiga att ställa resurser till förfogande för LCHF-forskning. Sådan forskning skulle ju bara syfta till att göra många inkomstbringande läkemedel onödiga  (mer än det som redan kunnat konstateras). Liknande resonemang tillämpar livsmedelsindustrin, som i längden också skulle förlora på framgångar för LCHF i konsumentledet. Westman påpekar också att redan den validering av studier med vilken LCHF-kosten redan bevisats fungera, direkt kan jämföras med högt ställda krav inför godkännandet av ett läkemedel. Detta vet eventuella bidragsgivare redan, dvs. att ytterligare långtidsstudier skulle bekräfta och öka den ekonomiskt besvärande konkurrensen från LCHF.

För yngre veganer (<70-årsåldern), som jämfört med köttätarna (allätarna) visar klara fördelar (lägre sjukdomsfrekvens, större livslängd), hänförs vanligen felaktigt till kosten. De påstådda fördelarna avtar dock tydligt i 80-årsgruppen och därefter. I den senare gruppen råder visserligen fortfarande marginella fördelar för veganerna, något som dock tydligt helt vänds till fördel för allätarna i 100-årsåldern. Den för veganen negativa utvecklingstendensen som kulminerar i 100-årsåldern (nästan inga veganer finns kvar i den åldersgruppen), visar alltså logiskt att det inte kan anses belagt att vegankosten skulle vara den faktor som generellt ger veganerna hälsomässiga fördelar framför allätarnas kost. Andra omständigheter måste rimligen ligga bakom.

 

Hälsomedvetenheten styrande för tolkningen av statistiska data runt kosten

Överhuvudtaget är generellt svårt att genom observationsstudier tolka resultat (via korrelation istället för genom verkliga orsakssamband) inte minst inom  kostområdet. Vad man eftersträvar är ju just att fastställa orsakssambanden mellan olika typer av kost, för att kunna avgöra vilken som ev. ger minskad sjuklighet och optimal överlevnad. Oavsett vilka typer av kost som jämförs kommer dock en lång rad faktorer in i bilden, som inte har med själva kosten att göra.

Veganens medvetenhet om sin hälsa kan den gemene allätaren naturligtvis inte matcha. Den senare, som vanligen inte bryr sig om olika fysiologiska samband, kan inte förväntas vara ambitiös vad gäller fysisk träning eller i att undvika alkohol, rökning och andra droger etc..  Detta ligger naturligtvis bakom de statistiska skillnaderna bakom det bättre utfallet för hälsomedvetna veganer och vegetarianer med avseende på hälsomarkörer och livslängd.

Om vegangruppen skulle ställas not finlirarna, som inriktar sig på LCHF-kosten, så är de senare, på likartat sätt som veganerna, i hög grad hälsomedvetna. Till skillnad från veganernas närmast religiösa synsätt till att bevisa den växtbaserade kostens fördelar, bygger LCHF-entusiasten på sedan decennier klarlagda vetenskapliga fakta.

 

Tolkningen av statistik relaterad till veganer och allätare

Någon anledning finns inte att ifrågasätta den statistik som visar större livslängd för veganer och vegetarianer upp till 80-årsåldern, inte heller att de drabbas av färre sjukdomar om man jämför med den vanlige allätaren (som nämnts naturligtvis en felaktig jämförelse om man vill värdera kostens inverkan på ålder och sjuklighet).

Vid forskning på faktorer som påverkar hälsan blir antalet interaktiva faktorer mycket stort och närmast oöverblickbart. Som framgår av den successivt minskande andelen veganer och vegetarianer som överlevt 100-årsåldern, talar den gynnsamma statistiken för veganer och vegetarianer, som många studier uppvisar jämfört med data för vanliga allätare, mot att kostfaktorerna skulle ha en övervägande statistisk betydelse. Snarare måste skillnaderna förklaras av veganers  hälsosamma livsstil, som i andra avseenden överväger (fysisk träning, sömn, sociala förhållanden etc.).

 

Jämförelse mellan vegan- och LCHF-kost

Felet som många veganer gör i den rubricerade jämförelsen, är att betrakta den stora majoriteten allätare vara likvärdig LCHF-tillskyndarna (egentligen samma andas barn som veganerna), när de dras in i diskussionen. I verklig jämförelse mellan vegansk livsstil och den som är typisk för entusiaster som tillämpar LCHF-kost, kännetecknas båda grupper av att närmast rigoröst sköta sin kropp med kost, motion och sömn resp. undvikande av droger. Man kan därför av praktiska skäl sortera bort de likartade livsstilsbetingelserna i bedömningen för att lättare kunna fokusera på och jämföra enbart vegan- och LCHF-kostens för- och nackdelar.

När problemen med observationsstudier, som kräver bedömning (läs=gissning) av tänkbara orsakssamband, bortfaller ur ekvationen, har man lättare att framhålla vetenskapliga fakta bakom LCHF-kostens fördelar. De som under decennier bevisats kraftfullt motverka uppkomsten av det metabola syndromet med åtföljande kultursjukdomar och därigenom livstidsreducerande effekter.  Från vetenskaplig synpunkt kan vegankosten i dessa avseenden inte anses likvärdig och befintliga observationsstudier hittills runt vegankosten saknar tyngd, inte minst vad gäller minskningen av problemen med det metabola syndromet.   

Mot bakgrund av det som denna trådstart tar upp, kommer en direktjämförelse mellan veganens argument och LCHF-specialistens, den senares att vändas till fördel för LCHF som kost oberoende av graden hälsomedvetenhet, vilket sammanfattningsvis avspeglas genom den överlägset större andelen icke-veganer bland 100-åringarna jämfört med i yngre årskullar.  

 

P.S.

Den som botaniserat på området via Internet, kan tydligt se vilken överväldigande idépåverkan som dels företrädarna för veganismen haft (organisationer och enskilda), dels alla med intresse för miljön i globalt avseende - dietistorganisationerna inte att förglömma. Alla har de kunnat utnyttja bakgrunden till fettskräcken som Ancel Keys lade grunden till på 1960-talet.

Om man ser på gruppen mycket gamla, som veganrörelsen ogenerat och felaktigt utnyttjar i sin argumentation, framgår klart att de äldre (100-åringarna) mycket sällan hävdar veganismen som grund för sin livsstil, utom i de fall de fått ingå i ett litet urval att intervjuas på Internet.

Tvärt om visar sig flertalet mycket gamla under sitt liv ha tillämpat en kost som både innehåller animaliska och växtbaserade beståndsdelar - dvs. de uppfyller verkligen det som ingår i begreppet allätare. Ett av skälen till att man ytterst sällan ser 100-åringar som är fetlagda, har att göra med en livsstil  som innefattar en klar lågkaloriinriktning som just kännetecknar de mycket gamla. Från de senare har råden/förklaringarna ofta innehållit tankar om att aldrig äta sig övermatta - gärna bryta måltiden innan mättnadskänslan uppkommit.

Om man i debatten drar in dagens lågkolhydratförespråkare, som t.ex. tillämpar LCHF-kosten, kan först konstateras att det renodlade begreppet LCHF blivit uppmärksammat först under senare år. Dock har "sockerfri" kost redan under tidigt 1900-tal använts som enda verksamma medlet mot epilepsi. Även om man i epilepsifallet vetenskapligt inte helt kan förklara lågkolhydratkostens positiva verkan, inses att fettförbränningens effektivitet måste ha betydelse (den visar sig bl.a. kunna öka den kognitiva förmågan med över 20 % och öka minneskapaciteten). Tidigare har man också via ketogen diet kunnat motverka sockersjuka - en länge bortglömd metod.

Kanske den lite finare beteckningen "diabetes" som för gemene man inte direkt säger vad det rör sig om, kan ha haft betydelse för senare generationers ohejdade förbrukning av socker. När man tidigare sade sig ha "sockersjuka" undvek man socker - den som numera har "diabetes" tar sin medicin och "kan obekymrad fortsätta med sockerdieten".

Genom den kunskap vi nu tagit till oss, vet vi att diabetes inte längre betraktas som en kronisk, livslång sjukdom (även om Tim Noakes är försiktig och menar att verkan av insulinresistensen bakom diabetes 2 försvinner, bara så länge tillämpningen av LCHF-kosten varar). Man vet (läkare borde veta och diabetiker borde få kunskap om detta) att tillämpning av lågkolhydratkost är det mest verksamma medlet mot sjukdomen som vanligen medger frihet från medicinering. Mot den bakgrunden är det närmast kriminellt av veganrörelsen att förneka fakta, som de i skyddad trupp kan göra med bistånd från dietiströrelsen, läkarna och läkemedelsindustrin.

Sannolikt kan kanske hälften av mänskligheten klara stora övermängder vegetarisk kost under många år av sitt liv. Bl.a. Tim Noakes har talat om detta - att vissa av genetiska skäl i åratal klarar att hantera stora mängder sockerbildande vegetabilier. Det betyder dock inte att man av ekonomiska skäl (organisationer inom  veganrörelsen och miljökämparna etc.) okritiskt skall anse det vara korrekt att låta  sig köpas av läkemedels- och livsmedelsindustrin till att mörka fakta, som det i mycket stor utsträckning faktiskt är fråga om. 

                                                    ___________________________________

 

Om man sammanfattar verkligheten, så som forskningsläget är just nu, skulle man våga påstå:

att de positiva effekterna av veganens livsstil främst ligger i den delen av hälsomedvetenheten som bara delvis är kostrelaterad (skräpmaten utsorterad) men till större delen är beroende av livsstilen i övrigt (fysisk träning, sömn, sociala kontakter, avsaknad av stress etc.), kanske också beroende av  arvsanlag som gör det lätt att tåla stor mängd av sockerbildande vegetabilier.

att de positiva effekterna av LCHF-användarens livsstil delvis också ligger i hälsomedvetenheten, genom t.ex. den utsorterade skräpmaten och livsstilen i övrigt (fysisk träning, sömn, sociala kontakter, avsaknad av stress etc.). Utmärkande för LCHF-entusiasters kost, ligger dock i att den senare utgör en central del av framgångarna som vunnits med att låta  huvuddelen av energiförbränningen ske via fettet som tillförs genom födan eller via energireserverna i form av kroppsfett. 

Slutligen kan alltså sägas att LCHF-kostens företrädare betraktar fettet som idealiskt att lagra och förbränna - den renaste formen av energi, som medför stora fördelar för hjärna, hjärta och övriga organ. Genom fettet som drivmedel istället för glukos vinner man stora fördelar vad gäller att hålla  det metabola syndromet borta med alla de kultursjukdomar som annars riskerar att ta över (diabetes 2, högt blodtryck, lipidprofil, fetma, Alzheimers sjukdom och olika former av cancer etc.). Fördelarna med lågkolhydratkosten typ: LCHF har under de senaste två decennierna genom högkvalitesforskning bevisats vara mycket stora.

För veganens slutliga bevisföring runt "sockerkostens" välgörande egenskaper gäller att, i motsats till vad som ovan sagts, visa förbränning via animaliskt fett vara skadlig för människan (eftersom det förbjuds i vegankosten) och att samtidigt visa socker (glukos) utgöra bästa form av universell energiförmedlare och till att lagra. Veganen måste också kunna visa sockerbildande vegetabilier vara idealet, dvs. även till att använda socker som medel för att exempelvis motverka "sockersjuka" - ingen lätt uppgift som innebär att motbevisa en stor del av vad som framgår av det vetenskapligt gedigna och väl genomarbetade material, som LCHF-världen sedan länge kunnat ställa upp med.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

I trådstarten har jag försökt visa, varför studier på kost, med ambitionen att hitta verkliga orsakssamband, är en omständlig och dyr procedur. I flertalet förekommande studier har man därför fått sänka anspråken, genom att utgå från betydligt mindre kostnadskrävande observationsstudier. Om man med sådana vill visa för- och nackdelar med en viss kost och jämföra dessa med annan kost, försöker man se på utfallet för de grupper människor som håller sig till resp. koster. Man observerar hur de mår, vilka sjukdomar som uppstår i de olika grupperna, dessutom vilken livslängd som de genomsnittligt uppnår.

Försöken att fastställa verkliga orsakssamband, via korrelationen mellan effekterna som olika koster resulterar i för olika försöksgrupper, ger som visats mycket övrigt att önska. I trådstarten utgjordes den mest missvisande störningen, vid tolkningen av studieresultaten, av försökspersonerna själva.

Olikheten i livsstil mellan veganer och allätare, oberoende av själva kosten, måste ses som en så allvarlig störning att en rättvisande tolkning i praktiken blir omöjlig att hänföra till kosten. Detta rörde alltså enbart tre huvudparametrar – försökspersonernas livsstil vid sidan av kosten och kosterna i sig. Varje kost bestående dels av en mängd olika ingredienser, dels olika mängd av ingående födoämnen. Än svårare blir det om antalet parametrar ökar.

 

Synsättet som Sveriges dietister tillämpar

Alteftersom nytillkomna forskningsresultat kristalliseras t.ex. runt LCHF i riktning mindre fettskräck, syns tydligt att dietisternas ambition ändå finns kvar i att så länge som möjligt  hålla fast vid tidigare felaktiga kostråd. De som Ansel Keys initierade på 1960-talet.

Det man möjligen kan skönja är att våra dietister alltmer väljer att hänvisa till andra koster än tallriksmodellens (Paleo etc. ) för att kunna styrka de gamla kostråden och påstå tallriksmodellen fortfarande hålla.

Läser man Jonas Coltings utmärkta betraktelse och utfall mot dietiströrelsen:  

https://coltingblogg.com/2013/02/13/svenska-dietister-borde-skammas-ta-ansvar-nu/

ett av de bättre han levererat, avspeglar detta på ett ypperligt sätt vad som pågår i dietistkretsarna.

                                                ________________________

Vid sidan av tidigare ofta dåligt planerade och feltolkade observationsstudier, kan  forskningen bakom LCHF-kosten anses överlägsen även av andra skäl än att den tillämpar moderna principer.  Huvudsakligen har LCHF-forskningen inriktats på att i detalj utreda de metabola effekterna som raden kostparametrar har på människkroppen i sin helhet och på dess olika organ (hjärta hjärna, lever, bukspottskörtel etc.). Studier på enskilda celler bl.a. avseende mitokondriernas energiutveckling har lämnat ovärderlig information som ger förståelse för skillnaden mellan glukos och fett som drivmedel för kroppen.

Den grundläggande forskningen har alltså inte främst utgått från jämförande observationsstudier, utan från studier av de olika delfunktioner som via kosten ligger bakom metabolismen.

I diskussionen veganer och icke-veganer emellan är intressant att konstatera forskningsresultat, som visar en fördelning av kolhydrater (räknat på kaloriinnehållet) i kosten, som överstiger i storleksordningen 50 %, successivt ge skadliga effekter. Det innebär  ju att den andra hälften rimligen måste innefatta större andel fett och proteiner än tidigare kostråd anvisat.

Genom PURE-studien, administrerad av World Heart Federation för vilken Salim Yusuf presiderar, har mättat fett tolkats vara positivt för människan och en övermängd kolhydrater negativt. Genom att PURE-studien är en observationsstudie, kan dess optimala resultat i form av förhållandet fett/kolhydrater inte säkert anges, utifrån den bredd på försökspersoner och kulturer dessa representerar. Med tanke på mängden personer (ursprungligen 138 000) och studietiden (sju år) kan dock vissa intressanta data utläsas som klart avviker från dagens kostråd. Det innebär mindre kolhydrater och större andel fett - intressant nog med tonvikt vid sådant som härrör från mejeriprodukter (smör, grädde, fet ost etc.). Svårt att se hur våra dietister, samtidigt skall kunna förklara den informationen, som möjligen kan utläsas av PURE-studien, samtidigt med övriga data runt vegetabilier och frukt som de villigt anammat.

Det kan vara bra att påminna alla som läser av studier t.ex. på kostområdet, vilka kriterier som till större delen egentligen måste uppfyllas för att ansvariga för en studie skall kunna påstå verkligt kausalt samband finnas. Av skälen nedan inses lätt att bedömningen av korrelationen mellan faktorer i en observationsstudie sällan resulterar i att säkra orsakssamband kan fastställas.

 

Bradford Hills kriterier för kausalitet

Styrka:  En svag association betyder inte att det inte finns något kausalsamband, men ju starkare samband, desto större sannolikhet för att det är kausalt.

Konsistens:  Om samma samband observeras av olika personer på olika platser i olika urval ökar sannolikheten för att sambandet är kausalt.

Specificitet:  Ett kausalsamband är troligare om en sjukdom uppstår i en mycket specifik population på ett specifikt ställe och det saknas andra troliga förklaringar. Ju mer specifikt ett sådant samband är, desto större sannolikhet att det är kausalt.

Temporalitet:  Utfallet måste inträffa efter exponeringen och effekten måste komma efter eventuella väntade fördröjningar i effekt.

Biologisk gradient:  Kallas även dos–responssamband. En större exponering leder i allmänhet till ett större utfall, men ibland kan det vara en tröskeleffekt – det kan räcka med att bara ha exponering över en viss nivå för att få effekt. Ibland är sambandet inverst, dvs. högre exponering leder till ett mindre utfall.

Plausibilitet:  En plausibel mekanism mellan exponering och utfall stöder ett kausalsamband (men detta kriterium begränsas av den befintliga kunskapen).

Koherens:  Samstämmighet mellan epidemiologiska och experimentella observationer ökar sannolikheten för att ett samband är kausalt.

Experiment:  Om man kan visa att utfallet minskar om man tar bort exponeringen stöder detta kausalitet.

Analogi:  Kausala samband som rör liknande faktorer kan beaktas.
 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

On 2018-10-27 at 23:07, Nils Engström sade:

Genom PURE-studien, administrerad av World Heart Federation för vilken Salim Yusuf presiderar, har mättat fett tolkats vara positivt för människan och en övermängd kolhydrater negativt. Genom att PURE-studien är en observationsstudie, kan dess optimala resultat i form av förhållandet fett/kolhydrater inte säkert anges, utifrån den bredd på försökspersoner och kulturer dessa representerar. Med tanke på mängden personer (ursprungligen 138 000) och studietiden (sju år) kan dock vissa intressanta data utläsas som klart avviker från dagens kostråd. Det innebär mindre kolhydrater och större andel fett - intressant nog med tonvikt vid sådant som härrör från mejeriprodukter (smör, grädde, fet ost etc.). Svårt att se hur våra dietister, samtidigt skall kunna förklara den informationen, som möjligen kan utläsas av PURE-studien, samtidigt med övriga data runt vegetabilier och frukt som de villigt anammat.

Finns det data i PURE-studien som tyder på att mindre kolhydrater och en större andel fett borde rekommenderas?

Link to comment
Share on other sites

13 minuter sedan, qwy sade:

Det var väl bara om mer än 60 % av energin kom från kolhydrater som man såg negativa effekter i PURE-studien? Så PURE-studiens resultat ger kanske inte så mycket stöd för att dagens kostråd skulle vara felaktiga?

Om PURE-studien.

https://traningslara.se/media-snurrar-till-det-kring-pure-studien/

Observera att PURE-studien dock är en observationsstudie, med alla de felkällor som föjer av en sådan. Andra tunga studier visar 40% av energiuttaget ur kolhydrater vara gränsen - över den anses negativa effekter bli resultatet.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

5 minuter sedan, HelgeK sade:

JG och SLV säger att mättat fett är farligt.

Men det beror på att flertalet av de gamla "experterna" bara äter ett minimum av fett. Sockerfödan de äter försämrar den kognitiva förmågan jämfört med den ketogena kosten med i storleksordningen 20 %. I det ögonblicket de förstår finessen med mycket fett har de redan övergått till fettförbränning. Problemet ligger i att så få experter dristar sig till att testa lågkolhydratkosten så att de kan konstatera och förstå dess betydelse.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

9 timmar sedan, HelgeK sade:

ganska många i Sverige idag äter mer kolhydrater än vad de tål

Av utvecklingen i USA förefaller ungefär hälften av befolkningen vara predestinerad att få diabetes 2 (en tredjedel har redan prediabetes och resten upp till hälften har redan diabetes 2). Tacka för att diabetes 3 (i hjärnan med Alzheimer ökar drastiskt).

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...