Min kropp säger ifrån

[Hampus]

Hej!

Jag har försökt äta strikt LCHF (Keto) sedan hösten 2017 och tyvärr har det inte varit så lätt som jag hade hoppats. Mina hungerkänslor är något jag ständigt kämpar mot vilket gör det ännu svårare för min kropp att anpassa sig. Jag vet att jag behöver hålla kolhydrater lågt och att inte äta enorma mängder protein och det blir tyvärr ett stort problem med så mycket mat. Jag gick stadigt upp i vikt fram tills jag började jobba på ett väldigt fysiskt jobb i somras. Jag tappade då ca 1 kg per vecka samtidigt som jag kunde äta mig mätt men tyvärr var jag med om en olycka efter någon månad och jag blev stillasittande större delen i tre veckors tid och kilona kom tillbaka igen. Nu har jag återhämtat mig från skadan, försöker komma igång med träningen sakta men säkert och jag har börjat jobba igen. Den här gången verkar det dock vara mycket svårare för mig att komma igång. Jag vet hur mycket jag bör äta för att kroppen ska anpassa sig men bara efter någon dag börjar kroppen verkligen skrika samtidigt som jag tappar all min energi och kan verkligen inte fokusera. Jag vill verkligen hålla ut och hoppas att det går över men jag har inte möjlighet att göra det i och med att jag måste kunna sköta mitt jobb. Jag har försökt att äta 3 gånger om dagen, 2 gånger om dagen, 1 gång om dagen, 2 dagars fasta (har klarat 4 dagar en gång) men allt leder bara tillbaka till där jag var från början. Jag tror starkt på en ketogen kost men jag vet inte vad jag kan göra för att förbättra mina chanser att lyckas och det gör ju inte saken enklare med alla kommentarer jag får på jobbet samtidigt som jag inte kan visa dem att det faktiskt fungerar. 

Att jag skriver här är verkligen ett desperat rop på hjälp för jag får verkligen inte ihop det här på egen hand.

[Kattuggla]

Hej, nu är jag inte riktigt säker på var du var från början?..men min lilla tanke är att du kanske inte ska göra det så krångligt utan kanske bara fokusera på att äta så god mat som möjligt. Kanske strunta i Keto till att börja med och också äta lite av rotfrukter, bär. Tänk mindre på hur många gånger du ska äta om dagen och mer på vad du äter. Jag menar att du kanske kan längta lite till matlådan redan på morgonen eftersom du vet att den är väldigt god, vilket kanske inte fungerar för dig? (Det finns ju en väldig mängd fina recept som inte är så krångliga ändå.) Kanske kan du efter en tid sen smyga över till mer strikt mat istället för att panga på med en gång? Jobbigt med kommentarer också, men låt dem istället bli lite sugna på riktig mat.

[Hampus]

6 minuter sedan, Kattuggla sade:

Hej, nu är jag inte riktigt säker på var du var från början?..men min lilla tanke är att du kanske inte ska göra det så krångligt utan kanske bara fokusera på att äta så god mat som möjligt. Kanske strunta i Keto till att börja med och också äta lite av rotfrukter, bär. Tänk mindre på hur många gånger du ska äta om dagen och mer på vad du äter. Jag menar att du kanske kan längta lite till matlådan redan på morgonen eftersom du vet att den är väldigt god, vilket kanske inte fungerar för dig? (Det finns ju en väldig mängd fina recept som inte är så krångliga ändå.) Kanske kan du efter en tid sen smyga över till mer strikt mat istället för att panga på med en gång? Jobbigt med kommentarer också, men låt dem istället bli lite sugna på riktig mat.

Ja det kanske är så jag får ta och göra i min situation. Tack för tipset

[POS]

Några tankar kring det du skriver:

- Kan du ge lite info hur fördelningen ser ut vad gäller kh, protein och fett under en "normaldag"? På kostbevakningen.se kan man relativt enkelt få fram fördelningen.

- "Jag vet att jag behöver hålla kolhydrater lågt och att inte äta enorma mängder protein och det blir tyvärr ett stort problem med så mycket mat."
Det här låter lite märkligt, tycker jag. De flesta brukar rapportera att man behöver äta mindre mängd mat med LCHF, och att hungerkänslorna oftast försvinner. De som brukar klaga på hunger är oftast de som äter för lite fett. Det betyder inte att man behöver "äta stora tuggor med smör", utan oftast räcker det gott med välja de fetare versionerna av livsmedel (kött, fisk, mejerier etc) för att komma upp i en fettnivå på 70-80% av totalt energiinnehåll vilket är rekommendabelt.

- "jag tappar all min energi och kan verkligen inte fokusera"
Låter som saltbrist, vilket är relativt vanligt för de som börjar med LCHF. Rena livsmedel innehåller mindre mängd salt än processad mat. Kroppen släpper också oftast mycket vätska när man börjar med LCHF och med vätskan följer saltet med ut. När du känner dig trött och hängig, kanske lätt huvudvärk, ta en tesked salt och häv i dig det tillsammans med vatten. Oftast brukar man känna sig bättre inom 15 min. Om du gör det; då vet du att det var saltbrist som var problemet. Om tröttheten inte försvann, så är det nog ett annat problem.

- Innan du börjar med fastor, försök få en "vardag" med kosten. Om det sedan är 1-5 gånger om dagen som du äter, och det kan variera från dag till dag, se till att du äter på ett sätt att du aldrig är hungrig. Ät enligt principen "ät när du är hungrig, ät inte när du inte är hungrig". Efter ett tag har du och din kropp "svängt in dig".

- Strikt LCHF (<20 gr kh/dygn) behöver inte vara rätt modell. En del har rapporterat att de mår bättre med lite mer kh i kosten, säg 30,40 eller 50 gr kh/dygn. Ett enkelt sätt att öka på mängden kh är att inkludera lite bär (hallon, blåbär) eller bra rotfrukter som innehåller lite mer kh än "ovanjordgrönsaker". Anpassa mängden för den plan du vill följa. Jag förutsätter här att du inte är diabetiker, insulinresistent eller har någon annan sjukdom som lämpligtvis fungerar bäst med ett lågt kh-intag. Igen, kostbevakning.se är lämpligt att använda för att få lite siffror på det du äter. Efter ett tag så lär man sig hur en "bra matdag" ser ut och då behöver man inte vara lika strikt med att få mängden kh exakt på minsta gram.

- När det gäller träning, så kan det ställa till det lite i början. Fokusera på maten och få vardagen att fungera. Vill du motionera så satsa på promenader. Hellre gå 20 min om dagen varje dag, än 1,5 timme 1 gång i veckan. När sedan du fått maten och vardagen att fungera och mår bra med det, så kan du börja experimentera med mer motion. Beroende på vad för typ av träning du vill göra, så kan en ökning av proteinet vara bra men oftast så behöver man inte förändra sin kost så mycket när man fått vardagen att fungera och kroppen är "fettadapterad".

Lycka till!

[Katerina]

Nu kanske du får tips från mig som går lite stick och stäv mot de andras. Jag undrar om du har läst något på http://lchfingenjoren.se/? My som skriver den bloggen har pratat mycket om sockermissbruk och matmissbruk. Nu testar hon en ren köttbaserat kost - fakir, GI noll, carnivore - kärt barn har många namn. Man äter helt enkelt mat som kommer enbart från djurriket - kött, fågel, fisk, ägg, smör. Hon rapporterar att suget efter mat har försvunnit. Det animaliska proteinet är mycket mättande och vi är olika känsliga för kolhydraterna. Även en liten mängd kan utlösa en sug hos vissa medan inte påverkar andra alls. 

Jag förstår det som så att du vill bli fri från suget efter och fokus på mat och kunna fokusera på annat. Det skriver My också om. Av egen erfarenhet kan jag berätta att även LCHF godkända matvaror kan framkalla sug. Till ex Kokos-smör https://www.ravarubutiken.se/kokossmor, som till skillnad från kokosolja (100 % fett) innehåller en liten del kolhydrater (7 gram (varav 3,5 gram sockerarter)) framkallar trotts sin höga andel fett ett jäkla sug hos mig. Jag kan sätta i mig den lilla burken på mycket kort tid. Du kanske reagerar också med extra sug på vissa livsmedel och behöver få bort dem för att få matro. Men det kan vara svårt att identifiera dessa därav testar många en ren animalisk kosthållning.

[Hampus]

21 minuter sedan, Katerina sade:

Nu kanske du får tips från mig som går lite stick och stäv mot de andras. Jag undrar om du har läst något på http://lchfingenjoren.se/? My som skriver den bloggen har pratat mycket om sockermissbruk och matmissbruk. Nu testar hon en ren köttbaserat kost - fakir, GI noll, carnivore - kärt barn har många namn. Man äter helt enkelt mat som kommer enbart från djurriket - kött, fågel, fisk, ägg, smör. Hon rapporterar att suget efter mat har försvunnit. Det animaliska proteinet är mycket mättande och vi är olika känsliga för kolhydraterna. Även en liten mängd kan utlösa en sug hos vissa medan inte påverkar andra alls. 

Jag förstår det som så att du vill bli fri från suget efter och fokus på mat och kunna fokusera på annat. Det skriver My också om. Av egen erfarenhet kan jag berätta att även LCHF godkända matvaror kan framkalla sug. Till ex Kokos-smör https://www.ravarubutiken.se/kokossmor, som till skillnad från kokosolja (100 % fett) innehåller en liten del kolhydrater (7 gram (varav 3,5 gram sockerarter)) framkallar trotts sin höga andel fett ett jäkla sug hos mig. Jag kan sätta i mig den lilla burken på mycket kort tid. Du kanske reagerar också med extra sug på vissa livsmedel och behöver få bort dem för att få matro. Men det kan vara svårt att identifiera dessa därav testar många en ren animalisk kosthållning.

Ja det här låter verkligen mer likt mig och mina problem. LCHF räcker inte för att dämpa mitt sug och min hunger och jag blir så frustrerad när jag hör hur mättande det är för folk och jag känner mig genast misslyckad. Jag har lyssnat i hundratals timmar på poddar, läst böcker och betalt för kurser för att hitta lösningen för mig. Jag har snuddat lite på carnivore tidigare men inte vågat ta steget eftersom det verkar vara ett ganska outforskat område än så länge. Jag är därför väldigt glad att du tar upp det här så jag inte känner mig så ensam om dem tankarna. Jag testar gärna carnivore men hur ska jag lyckas få det att funka på jobbet. En ketogen kost är lätt att dölja med lite grönt men att bara käka kött är väldigt kontroversiellt, speciellt i ett samhälle där alla ska vara veganer och tänka på miljö och djur. Något tips hur jag kan lösa den biten?

[Katerina]

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om varför jag tycker att uppmaningar som: "ät mer frukt och grönt", "ät mindre kött", "kor pruttar för mycket" mm mm är förkastliga. Förresten om du äter det köttet du åt förut minus alla kolhydrater och grönsaker du har haft på tallriken och känner dig mätt och belåten så belastar du ju jorden mindre, vad är det som är fel med det?

Att skuldbelägga är en härskarteknik. Att skuldbelägga den som äter kött används i något syfte som jag tycker är dolt just nu. Det är för mycket politik i det. Man kan väl säga att du kan välja att strunta i vad andra tycker om vad du har på din talrik. Det är du som bestämmer vad du stoppar i din mun. Jag kan också tipsa om ytterligare en carnivore blogg: http://mikhailapeterson.com/

[Guest jala]

21 minuter sedan, Katerina sade:

Jag kan också tipsa om ytterligare en carnivore blogg: http://mikhailapeterson.com/

Tack för den bloggen.

[Hampus]

28 minuter sedan, Katerina sade:

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om varför jag tycker att uppmaningar som: "ät mer frukt och grönt", "ät mindre kött", "kor pruttar för mycket" mm mm är förkastliga. Förresten om du äter det köttet du åt förut minus alla kolhydrater och grönsaker du har haft på tallriken och känner dig mätt och belåten så belastar du ju jorden mindre, vad är det som är fel med det?

Att skuldbelägga är en härskarteknik. Att skuldbelägga den som äter kött används i något syfte som jag tycker är dolt just nu. Det är för mycket politik i det. Man kan väl säga att du kan välja att strunta i vad andra tycker om vad du har på din talrik. Det är du som bestämmer vad du stoppar i din mun. Jag kan också tipsa om ytterligare en carnivore blogg: http://mikhailapeterson.com/

Tack, ska kolla lite på den bloggen

 

[Zepp]

4 timmar sedan, Hampus sade:

Ja det här låter verkligen mer likt mig och mina problem. LCHF räcker inte för att dämpa mitt sug och min hunger och jag blir så frustrerad när jag hör hur mättande det är för folk och jag känner mig genast misslyckad. Jag har lyssnat i hundratals timmar på poddar, läst böcker och betalt för kurser för att hitta lösningen för mig. Jag har snuddat lite på carnivore tidigare men inte vågat ta steget eftersom det verkar vara ett ganska outforskat område än så länge. Jag är därför väldigt glad att du tar upp det här så jag inte känner mig så ensam om dem tankarna. Jag testar gärna carnivore men hur ska jag lyckas få det att funka på jobbet. En ketogen kost är lätt att dölja med lite grönt men att bara käka kött är väldigt kontroversiellt, speciellt i ett samhälle där alla ska vara veganer och tänka på miljö och djur. Något tips hur jag kan lösa den biten?

Jag tror du får ta ett steg tillbaka, det är det enda rimliga.. och jag skall förklarar varför!

Dvs alla som äter LCHF äter på olika sätt, det finns ett tillstånd efter följande av vilken diet som helst, dvs teorier är en sak, praktik och verklighet ofta något annat, sämst är hur som helst att ta till sig och följa alla goda råd på en gång!

Iallafall när jag kikar på din bild så ser du rätt så ung ut.. till skillnad från mig som närmar mig pensionering, don efter person, dvs ju yngre man är, ju fler kalorier/mer protein behöver man.

Och vill man på det minska sitt klimatavtryck så blir det isåfall att välja gräsbetat kött/vildfångad fisk samt ekologiska grönsaker, samt minska på resandet, gärna till o från affärer.

Dvs du kan äta ketogent med en massa grönsaker, de är främst vatten, det finns även lågkolhydrathaltiga rotfrukter, läs rädisor, rovor, majrova, andra!

Oså kommer vi osökt in på om ketos är det enda saligggörande, det är blaha om man inte äter riktig mat!

Vem som helst kan hamna i ketos, det gör ofta bantare/fastare/de som besöker VV eller kör lågkaloridiet!!

Iallafall så är protein/aminosyror själva basen i födan, iomed att det främst är en byggsten i kroppen, så jag brukar sätta minimum 1 gram per kilo och dag, optimalt ända upp till 1,5 gram per kilo och dag!

Dvs nu kommer vi in på något annat, dvs vem påstår att minimum av något är det samma som optimalt, gäller för övrigt även kolisar!

Minimum av i princip allt är i princip bara bantning!

Men det finns inom LCHF oxå sk drakoniska metoder, främst för de som är desperata eller faktiskt är kraftigt överviktiga/diabetiker eller liknande!

Dvs om du vore en kraftigt överviktig diabetiker, så fick du stå ut med både det ena och andra för att i framtiden få en normal glukos/insulin/fett-reglering!

Slippa dö i förtid av CVD!

Edited October 24, 2018 by Zepp

[Vittvrak]

Om bilden föreställer dig, vad kan då några kilo extra göra för skada? 

Om du är sugen; ät bra grejer, nån gång ibland lever (även om det är äckligt) bara för att säkra upp näringsintaget.

Och så lite styrketräning för att sätta snurr på kroppen. (Marklyft)

Ät bara ät.

[Hampus]

19 minuter sedan, Vittvrak sade:

Om bilden föreställer dig, vad kan då några kilo extra göra för skada? 

Om du är sugen; ät bra grejer, nån gång ibland lever (även om det är äckligt) bara för att säkra upp näringsintaget.

Och så lite styrketräning för att sätta snurr på kroppen. (Marklyft)

Ät bara ät.

Ja det är jag på bilden men det är tyvärr förra sommaren strax innan jag gick upp 30 kg.

[Zepp]

15 minuter sedan, Vittvrak sade:

Om bilden föreställer dig, vad kan då några kilo extra göra för skada? 

Om du är sugen; ät bra grejer, nån gång ibland lever (även om det är äckligt) bara för att säkra upp näringsintaget.

Och så lite styrketräning för att sätta snurr på kroppen. (Marklyft)

Ät bara ät.

Mm.. prexis.. om nu bilden inte är för gammal.. ät för f*n, ät tills mättnad.. ät riktig mat, var inte rädd för varken fett eller protein!

Var inte heller onödigt rädd för de få kolisarna i grönsaker.

Man bör äta inälvor minst en gång i veckan, fisk mminst två gånger, gärna fet fisk minst en gång i veckan. osv!

[Zepp]

Just nu, Hampus sade:

Ja det är jag på bilden men det är tyvärr förra sommaren strax innan jag gick upp 30 kg.

Hur har du det med screening, dvs olika prover så att det lixom inte handlar om något sjukligt?

30 Kilo är cirka 210,000 Kcal, som lagrats om det vore fett, antingen så är det en missbedömning eller något sjukligt.

Eventuellt så skulle det kunna vara en del vatten,, men det är oxå symptom på något sjukligt.

För jag misstänker starkt att det inte handlar om muskler, för då fick du byta bild.. till en där du står som segrare i minst en bodybuildiingtävling av internationell nivå!

Kolla tillobörjan med för hypothyreoos.

Inte ens detta  brukar gå så fort!!

[Hampus]

20 minuter sedan, Zepp sade:

Hur har du det med screening, dvs olika prover så att det lixom inte handlar om något sjukligt?

30 Kilo är cirka 210,000 Kcal, som lagrats om det vore fett, antingen så är det en missbedömning eller något sjukligt.

Eventuellt så skulle det kunna vara en del vatten,, men det är oxå symptom på något sjukligt.

För jag misstänker starkt att det inte handlar om muskler, för då fick du byta bild.. till en där du står som segrare i minst en bodybuildiingtävling av internationell nivå!

Kolla tillobörjan med för hypothyreoos.

Inte ens detta  brukar gå så fort!!

37 kilo om jag ska vara helt exakt. Jo det är fullt möjligt att lägga på sig så mycket vikt om man äter enormt mycket vilket jag gjorde. Se tex programmet Fit 2 Fat 2 Fit där personliga tränare lägger på sig 30 kilo på kort tid (tror det var 3 månader) för att sedan bli av med det igen. 

[Zepp]

1 minut sedan, Hampus sade:

37 kilo om jag ska vara helt exakt. Jo det är fullt möjligt att lägga på sig så mycket vikt om man äter enormt mycket vilket jag gjorde. Se tex programmet Fit 2 Fat 2 Fit där personliga tränare lägger på sig 30 kilo på kort tid (tror det var 3 månader) för att sedan bli av med det igen. 

Intressant som parantes till mig själv, som främst lagt på mig på grund av stigande ålder/mindre aktivitetsnivå/nästan obefintlig aktivitetsnivå/ arbetsrelaterad stress/en hel del vin!

Nämenaltså vi kan konstatera, att man kan lägga på sig rätt mycket rätt snabbt om man bara lägger manken till.. frågan som jag då har är varför lade du manken till??

Har du funderat på detta.. jag utesluter i övrigt att ditt syfte var att lägga på dig maximalt?

Dvs jag kan börja.. tada, man börjar en ny diet.. som skall lösa alla ens problem och så äter man kopiöst mycket.. långt över ens mättnad!

Problemet med den tankegången är, man mår illa, dvs om tanken slog fel och ledde till den kortslutningen.

Grejen är fortfarande att man knappast lägger på sig frivilligt 37 kilo.(26000 Kcal i form av fettväv). utifall man är hyfsat metabolt frisk?

Hela grejen verkar osund, antingen något metabolt eller något mentalt/psykologiskt!

Du får lov att ursäkta  mig utifall det verkar som att jag ifrågasätter dina uppgifter.. eller din mentala hälsa.. grejen är fortfarande att det verkar orimligt!

Oså vill jag att du i förstone kollar upp lite olika  hällsoparametrar/dvs sceenar dig för lite vanliga värden/typ hypothyreos.. det är inte ens normalt ens att gå upp 37 kilo om man inte är gravid.. och vad jag förstår så är du av manligt kön!

Dvs jag skulle själv inte klara av att äta så mycket så att jag gick upp 37 kilo på rätt kort tid, nästan ingen annan heller för då får man banemig lägga manken tilll och strunta i kräkreflexer och litta annat!

Dvs något är rätt fel!

[Vittvrak]

1 timme sedan, Hampus sade:

Ja det är jag på bilden men det är tyvärr förra sommaren strax innan jag gick upp 30 kg.

Jaha då var det lite besvärligare. Men jag tror ändå du måste äta rejält , jobba på kvaliteten och låt det ta tid.

Å så marklyft, kan räcka med ett pass i veckan för att bygga lite muskler. 

[MariaF]

Men där är du ju, Hampus! Tänkte på dig för nån vecka sen, undrade hur det gått. Och nu vet jag det.

Om jag minns rätt från när du först dök upp här i forumet så är du känsloätare av stora mått och sannolikt beroende. Tipset från Katerina ovan, att titta på Mys strategier, tror jag är bra. Ditt problem är så mycket större än bara att äta för mycket och röra dig för lite. Jag gissar också att du kan ha nån hormonell störning av testosteronet (se Martina Johansson och hennes beskrivning av de manliga hormontyperna från sept 2017). 

Protein och fett, kanske fasta om du inte har utmattningsproblematik. Och inspiration av My. Never, ever give up! Because you’re worth it! 

[Hampus]

1 timme sedan, MariaF sade:

Men där är du ju, Hampus! Tänkte på dig för nån vecka sen, undrade hur det gått. Och nu vet jag det.

Om jag minns rätt från när du först dök upp här i forumet så är du känsloätare av stora mått och sannolikt beroende. Tipset från Katerina ovan, att titta på Mys strategier, tror jag är bra. Ditt problem är så mycket större än bara att äta för mycket och röra dig för lite. Jag gissar också att du kan ha nån hormonell störning av testosteronet (se Martina Johansson och hennes beskrivning av de manliga hormontyperna från sept 2017). 

Protein och fett, kanske fasta om du inte har utmattningsproblematik. Och inspiration av My. Never, ever give up! Because you’re worth it! 

Hejsan, ja det var ett tag sedan jag skrev här sist. Först och främst vill jag säga att jag mår mycket bättre nu än vad jag gjorde då och det känns som alla andra pusselbitar förutom kost och vikt har fallit på plats. Men det är som du säger, jag ska inte ge upp. Jag har regelbunden kontakt med endokrinologi mottagningen och vi kollar mina värden med jämna mellanrum och allt ser riktigt bra ut så jag tror inte det har med det att göra. Jag tror att stress är en bidragande faktor till mitt sug och min hunger men jag vet inte om det bara är det som gör det.

[Hampus]

6 timmar sedan, Zepp sade:

Intressant som parantes till mig själv, som främst lagt på mig på grund av stigande ålder/mindre aktivitetsnivå/nästan obefintlig aktivitetsnivå/ arbetsrelaterad stress/en hel del vin!

Nämenaltså vi kan konstatera, att man kan lägga på sig rätt mycket rätt snabbt om man bara lägger manken till.. frågan som jag då har är varför lade du manken till??

Har du funderat på detta.. jag utesluter i övrigt att ditt syfte var att lägga på dig maximalt?

Dvs jag kan börja.. tada, man börjar en ny diet.. som skall lösa alla ens problem och så äter man kopiöst mycket.. långt över ens mättnad!

Problemet med den tankegången är, man mår illa, dvs om tanken slog fel och ledde till den kortslutningen.

Grejen är fortfarande att man knappast lägger på sig frivilligt 37 kilo.(26000 Kcal i form av fettväv). utifall man är hyfsat metabolt frisk?

Hela grejen verkar osund, antingen något metabolt eller något mentalt/psykologiskt!

Du får lov att ursäkta  mig utifall det verkar som att jag ifrågasätter dina uppgifter.. eller din mentala hälsa.. grejen är fortfarande att det verkar orimligt!

Oså vill jag att du i förstone kollar upp lite olika  hällsoparametrar/dvs sceenar dig för lite vanliga värden/typ hypothyreos.. det är inte ens normalt ens att gå upp 37 kilo om man inte är gravid.. och vad jag förstår så är du av manligt kön!

Dvs jag skulle själv inte klara av att äta så mycket så att jag gick upp 37 kilo på rätt kort tid, nästan ingen annan heller för då får man banemig lägga manken tilll och strunta i kräkreflexer och litta annat!

Dvs något är rätt fel!

Jag är glad att du ser det här som orimligt för det är ett tecken på att du inte behövt uppleva något liknande. Min resa är tyvärr alldeles för lång för mig att förklara i detalj för dig men jag kan iallafall säga att jag har verkligen inte valt att gå igenom det här även om det i andras ögon kan anses som mitt fel. Mina värden är bra i övrigt så det handlar troligtvis enbart om psyke och kost.

[Vittvrak]

4 timmar sedan, MariaF sade:

Jag gissar också att du kan ha nån hormonell störning av testosteronet 

Sju anledningar att älska marklyft. 

https://www.baaam.se/7-anledningar-att-alska-marklyft

[Effie]

Stressätande? Känner jag igen; det där tvånget att trycka I sig något fast jag inte är hungrig. Vet inte om jag lyckats lösa detta, men det är ett mindre problem för mig numera.

Det här kan jag föreslå: Minska stressen (jag vet, det är ett hopplöst råd. Men åtminstone vara medveten om det, och se vad det går att göra)

Vitaminer och mineraler. STressen gör slut på en del. Magnesium vet jag; det finns nog mer.

L-glycin fore sänggående; tips från Martina Johansson. Det är en aminosyra (smakar våldsamt sött; som att äta strösocker) som ingår I kroppens stresshanteringssystem på något vis; används för att bygga något hormone eller vad det var. Går säkert att söka på Martinas blog.

Var snäll mot dig själv. Det hoppas jag iofs att du redan är.

[Katerina]

17 timmar sedan, Hampus sade:

Jag testar gärna carnivore men hur ska jag lyckas få det att funka på jobbet. En ketogen kost är lätt att dölja med lite grönt men att bara käka kött är väldigt kontroversiellt, speciellt i ett samhälle där alla ska vara veganer och tänka på miljö och djur. Något tips hur jag kan lösa den biten?

Jag har ett tips på hur du kan dölja att du äter fakir/GI noll/carnivore om du nu inte vill få frågor om varför det bara ligger kött på tallriken. Om du tar med dig matlåda, lägg i några blad spenat eller rucola och en liten tomat. Du behöver ju inte äta det. Jag har sett att en del konventionellt odlade besprutade tomater blir aldrig mögliga. I alla fall kan det dröja länge innan de ruttnar. Med lite tur kan du återanvända samma tomat i några veckor. Och om du får i dig några futtiga blad spenat så är det inte hela världen. Det är inte många gram kolhydrater det handlar om.
Visst jag kan förstå om du tycker att det är synd att ta med sig mat som man ändå inte ska äta. Alternativet är att hitta några verklighetstrogna plastkopior av grönsaker att ha på tallriken. Men det börjar bli en fantasifull överkurs  

[Zepp]

15 timmar sedan, Hampus sade:

Jag är glad att du ser det här som orimligt för det är ett tecken på att du inte behövt uppleva något liknande. Min resa är tyvärr alldeles för lång för mig att förklara i detalj för dig men jag kan iallafall säga att jag har verkligen inte valt att gå igenom det här även om det i andras ögon kan anses som mitt fel. Mina värden är bra i övrigt så det handlar troligtvis enbart om psyke och kost.

Hoppas att det framgick att jag aldrig upplevt något liknande samt att du inser att något hur som helst verkar helt tokigt.

Oså slog det mig senare att det även kunde handla om vatten.. dvs jag spånar fortfarande på någon metabol/biokemisk grej, därav uppmaningen till att screena dig.

Jamen, du måste ju själv inse att det är orimligt/något är på tok, frågan är vad?

Nästa grej skulle då kunna bli KBT, men jag misstänker att du redan prövat iomed att du betalat för kurser?

Iallafall så har jag oxå olika symptom på litta ditten o datten, jävligt jobbiga exsem, jävligt jobbiga lungor som mest i tid och otid vill hosta spotta segt slem.

Sagt och gjort för cirka 30 år sedan, jag fick diagosen Astma, samt en påse mediciner, vissa är rätt potenta, de använder jag främst när jag är förkyld.. senare fick jag allergidiagnos/kvalsterallergi, svag sådan, dvs det reagarar de flesta på, vid provokation, oså fick jag ytterligare en medicin som inte hjälper den heller.

Nämenaltså det är minsan inte såå himla välstädat här hemma och visst kunde jag byta sängkläder oftare.. iallafall så köpte jag kvalsterskydd till madrassen/täcket/kudden men först köpte jag ny madras, kudde, täcke.. ingen skillnad!

Oså om jag kom på vad det handlar om så skulle jag uppsöka min läkare, för när man inte vet vad som orsakar ens besvär är det lixom inte ens värt besväret.

Iallafall så måste du inse att det är rätt extremt att gå upp 37 kilo på så kort tid i hyfsat ung ålder, med manligt kön/dvs utan att bli gravid!

[Hampus]

6 minuter sedan, Zepp sade:

Hoppas att det framgick att jag aldrig upplevt något liknande samt att du inser att något hur som helst verkar helt tokigt.

Oså slog det mig senare att det även kunde handla om vatten.. dvs jag spånar fortfarande på någon metabol/biokemisk grej, därav uppmaningen till att screena dig.

Jamen, du måste ju själv inse att det är orimligt/något är på tok, frågan är vad?

Nästa grej skulle då kunna bli KBT, men jag misstänker att du redan prövat iomed att du betalat för kurser?

Iallafall så har jag oxå olika symptom på litta ditten o datten, jävligt jobbiga exsem, jävligt jobbiga lungor som mest i tid och otid vill hosta spotta segt slem.

Sagt och gjort för cirka 30 år sedan, jag fick diagosen Astma, samt en påse mediciner, vissa är rätt potenta, de använder jag främst när jag är förkyld.. senare fick jag allergidiagnos/kvalsterallergi, svag sådan, dvs det reagarar de flesta på, vid provokation, oså fick jag ytterligare en medicin som inte hjälper den heller.

Nämenaltså det är minsan inte såå himla välstädat här hemma och visst kunde jag byta sängkläder oftare.. iallafall så köpte jag kvalsterskydd till madrassen/täcket/kudden men först köpte jag ny madras, kudde, täcke.. ingen skillnad!

Oså om jag kom på vad det handlar om så skulle jag uppsöka min läkare, för när man inte vet vad som orsakar ens besvär är det lixom inte ens värt besväret.

Iallafall så måste du inse att det är rätt extremt att gå upp 37 kilo på så kort tid i hyfsat ung ålder, med manligt kön/dvs utan att bli gravid!

Ja jag har aldrig påstått att det inte är extremt men har varit i kombination med ett extremt beteende så för mig känns det faktiskt inte alls orimligt att mitt handlande fick såna konsekvenser. Som sagt har jag inga dåliga värden av dem som testats och jag har inga sjukliga symptom i övrigt samt att jag lyckats bromsa viktökningen. Problemet för min del just nu är att jag inte klarar av att hålla mängden mat på en nivå som gör det möjligt att tappa mina sista kilon. Förra sommaren vägde jag 70 kg men i och med stress så började jag hetsäta på ett sätt som gjorde att jag hade matkoma i stort sett dygnet runt men jag kunde inte sluta. Allt började med en glass på sommarjobbet som jag hade då och sedan var jag fast. Jag köpte flera påsar godis och sötsaker om dagen och jag kunde ligga vaken om natten och vänta på att affärerna skulle öppna så jag kunde köpa mer. Det var fruktansvärt och jag klarade inte av att bryta den onda cirkeln själv. Jag sökte mig då till Sockerskolan och där fick jag hjälp att bryta mitt sötsug och jag började äta en ketogen kost. Suget efter socker var äntligen borta men hetsätningarna kvarstod. När jag började på sockerskolan hösten 2017 vägde jag runt 90kg men fortsatte upp till 107 kg i Januari 2018. Under den här perioden var jag även arbetslös vilket bidrog till hur svårt det var för mig att hålla rutiner. I början på 2018 började jag gå hos en stödgrupp via psykiatrin och då fick jag in lite rutiner och då lyckades jag gå ner till 97 kg. Direkt efter det fick jag ett fysiskt sommarjobb så då fortsatte jag gå ner i vikt tills jag vägde 92 kg men då hade jag oturen att vara med om en olycka på jobbet och blev sjukskriven och kunde inte träna på några veckor. Det var svårt för mig att ställa om mig från att vara fysiskt aktiv hela dagen och äta därefter till att inte vara så aktiv så jag gick då upp till 98 kg och det är där jag befinner mig just nu. Jag är inte längre sjukskriven, jag kan träna igen och jag har fått en fast anställning där jag sommarjobbade men trots det lyckas jag äta för mycket så fort jag är ledig att jag inte lyckas tappa någon vikt. Jag förstår att det inte är hela världen men för mig känns det jobbigt att vara besatt av mat på det här viset och att ha en kropp som jag verkligen inte är van vid så att säga. Jag hoppas det här ger en lite tydligare bild av situationen.

[Zepp]

5 minuter sedan, Hampus sade:

Ja jag har aldrig påstått att det inte är extremt men har varit i kombination med ett extremt beteende så för mig känns det faktiskt inte alls orimligt att mitt handlande fick såna konsekvenser. Som sagt har jag inga dåliga värden av dem som testats och jag har inga sjukliga symptom i övrigt samt att jag lyckats bromsa viktökningen. Problemet för min del just nu är att jag inte klarar av att hålla mängden mat på en nivå som gör det möjligt att tappa mina sista kilon. Förra sommaren vägde jag 70 kg men i och med stress så började jag hetsäta på ett sätt som gjorde att jag hade matkoma i stort sett dygnet runt men jag kunde inte sluta. Allt började med en glass på sommarjobbet som jag hade då och sedan var jag fast. Jag köpte flera påsar godis och sötsaker om dagen och jag kunde ligga vaken om natten och vänta på att affärerna skulle öppna så jag kunde köpa mer. Det var fruktansvärt och jag klarade inte av att bryta den onda cirkeln själv. Jag sökte mig då till Sockerskolan och där fick jag hjälp att bryta mitt sötsug och jag började äta en ketogen kost. Suget efter socker var äntligen borta men hetsätningarna kvarstod. När jag började på sockerskolan hösten 2017 vägde jag runt 90kg men fortsatte upp till 107 kg i Januari 2018. Under den här perioden var jag även arbetslös vilket bidrog till hur svårt det var för mig att hålla rutiner. I början på 2018 började jag gå hos en stödgrupp via psykiatrin och då fick jag in lite rutiner och då lyckades jag gå ner till 97 kg. Direkt efter det fick jag ett fysiskt sommarjobb så då fortsatte jag gå ner i vikt tills jag vägde 92 kg men då hade jag oturen att vara med om en olycka på jobbet och blev sjukskriven och kunde inte träna på några veckor. Det var svårt för mig att ställa om mig från att vara fysiskt aktiv hela dagen och äta därefter till att inte vara så aktiv så jag gick då upp till 98 kg och det är där jag befinner mig just nu. Jag är inte längre sjukskriven, jag kan träna igen och jag har fått en fast anställning där jag sommarjobbade men trots det lyckas jag äta för mycket så fort jag är ledig att jag inte lyckas tappa någon vikt. Jag förstår att det inte är hela världen men för mig känns det jobbigt att vara besatt av mat på det här viset och att ha en kropp som jag verkligen inte är van vid så att säga. Jag hoppas det här ger en lite tydligare bild av situationen.

Det blir tydligare och tydligare iallafall även om jag har svårt att förstå, men jag är inte du samt dras med mina egna "okända problem"!

[Hampus]

52 minuter sedan, Zepp sade:

Det blir tydligare och tydligare iallafall även om jag har svårt att förstå, men jag är inte du samt dras med mina egna "okända problem"!

Ja vi har alla våra utmaningar här i livet.

[MariaF]

Du är ju väldigt medveten om ditt problem och att det finns en biokemi bakom, inte en ”svag kataktär”. Du behöver verktygen att stå emot suget. Nu vet jag inte vad du lärde dig i sockerskolan men hur tänker du när du hetsäter? Vet du att du gör det och skyndar dig innan du ska hinna stoppa dig själv? (Så har jag hållit på...) Kan du ibland stoppa dig själv, antingen innan eller efter en stund? Att vara slav under ett beteende är inte kul men man kommer tyvärr ingen vart med att slå på sig själv eller hata beteendet eller... och det vet du säkert redan. Varje dag är en nystart och förhoppningsvis kan du hitta verktygen som bryter beteendet allt oftare. Släng godiset i soporna innan du hinner ångra dig. Kör fakir/karnivor. Ta en promenad. Och be om hjälp när det behövs. Erkänn på jobbet att du måste äta kött och smör för att suget tar dig. Jämför med rökning; alla som försökt sluta röka förstår analogin även om de kan ha svårt att förstå att det kan bli så illa av mat. 

Vet inte om jag tillför något kreativt men för mig har det varit en lång kamp genom livet att dämpa suget, att inte falla för varenda frestelse eller hela chipsskålen eller köra av vägen medan jag river upp en godispåse eller... Än idag har jag sug men varje gång jag står emot blir jag stolt över mig själv. Och numers vet jag att ett fall inte är katastrof om jag bara tar nytt tag så fort som möjligt, helst inte vänta till i morgon. 

 

[Hampus]

9 minuter sedan, MariaF sade:

Du är ju väldigt medveten om ditt problem och att det finns en biokemi bakom, inte en ”svag kataktär”. Du behöver verktygen att stå emot suget. Nu vet jag inte vad du lärde dig i sockerskolan men hur tänker du när du hetsäter? Vet du att du gör det och skyndar dig innan du ska hinna stoppa dig själv? (Så har jag hållit på...) Kan du ibland stoppa dig själv, antingen innan eller efter en stund? Att vara slav under ett beteende är inte kul men man kommer tyvärr ingen vart med att slå på sig själv eller hata beteendet eller... och det vet du säkert redan. Varje dag är en nystart och förhoppningsvis kan du hitta verktygen som bryter beteendet allt oftare. Släng godiset i soporna innan du hinner ångra dig. Kör fakir/karnivor. Ta en promenad. Och be om hjälp när det behövs. Erkänn på jobbet att du måste äta kött och smör för att suget tar dig. Jämför med rökning; alla som försökt sluta röka förstår analogin även om de kan ha svårt att förstå att det kan bli så illa av mat. 

Vet inte om jag tillför något kreativt men för mig har det varit en lång kamp genom livet att dämpa suget, att inte falla för varenda frestelse eller hela chipsskålen eller köra av vägen medan jag river upp en godispåse eller... Än idag har jag sug men varje gång jag står emot blir jag stolt över mig själv. Och numers vet jag att ett fall inte är katastrof om jag bara tar nytt tag så fort som möjligt, helst inte vänta till i morgon. 

 

Tack för ditt fina svar, jag känner igen det mesta du beskriver och det kan verkligen få en att känna sig maktlös. Jag är verkligen glad att mitt sötsug har försvunnit och jag hoppas min hunger och mättnad kommer igång så småningom. Förutom att jag är hungrig och äter stora mängder mat så mår jag bättre nu än vad jag gjort på väldigt länge. 

[lichek]

Vet du om det finns någon 12-stegsgrupp där du bor? My Westerdahl tipsar om att gå i 12-stegsprogrammet för att få hjälp och stöd regelbundet av andra med samma typ av problem. Det finns OEA (overaeters anonymous) och SA (sockerberoende). Kanske OEA skulle vara nåt för dig?

[Hampus]

1 timme sedan, lichek sade:

Vet du om det finns någon 12-stegsgrupp där du bor? My Westerdahl tipsar om att gå i 12-stegsprogrammet för att få hjälp och stöd regelbundet av andra med samma typ av problem. Det finns OEA (overaeters anonymous) och SA (sockerberoende). Kanske OEA skulle vara nåt för dig?

Nä det finns inte här där jag bor men jag vet vad det är och det var lite så vi gjorde på Sockerskolan