Gå till innehåll

Recommended Posts

Jag har förstått att det finns väldigt skilda åsikter om aspartam och jag har även hört personer inom keto-sfären rekommendera aspartam eftersom det bryts ner i två vanliga aminosyror. 

Min slutsats är att vid de tillfälle jag vill ha lite sötning så använder jag en mycket liten mängd vanligt socker och sedan avstår jag istället ris/potatis/havregrynsgröt/apelsinjuice etc. 

  • Gilla 5
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Skärfläcka sade:

Jag har förstått att det finns väldigt skilda åsikter om aspartam och jag har även hört personer inom keto-sfären rekommendera aspartam eftersom det bryts ner i två vanliga aminosyror. 

Min slutsats är att vid de tillfälle jag vill ha lite sötning så använder jag en mycket liten mängd vanligt socker och sedan avstår jag istället ris/potatis/havregrynsgröt/apelsinjuice etc. 

Jag gör som du! - 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tja, du kan hitta studier som stödjer i princip all påståenden kring aspartam dessvärre. Både att det är skadligt(kopplat till cancer, irriterar tarmfloran osv) eller helt ofarligt så länge man håller sig till ADI-värdet. Det enda du kan göra som konsument är att läsa alla studier noggrant, se hur de utförts och sedan dra dina egen slutsatser. 

Det händer någon gång i månaden att jag tar en light läsk på fest eller restaurang, mest för att de andra alternativen är ännu sämre för mig personligen. Mängden socker i vanlig läsk är så absurt hög att jag omöjligt får mig i blasket. Är även känslig för alkohol och får huvudvärk, trötthet och blir rödflammig om dricker mer än 1 glas vin. Så vill jag ha något roligare än vatten kvällen igenom efter mitt lilla vinglas, så kör jag på en Cola Light&Zero.

Utifrån alla studier jag läst, så känner jag mig trygg i att en 33 cl läskburk någon gång i månaden inte kommer påverka mig nämnvärt. Skulle däremot aldrig konsumera aspartam regelbundet. Även om mer negativa studier enbart gjorts på enskilda bakterier eller gnagare, så upplever jag ändå resultaten som illavarslande. Känns bättre att hålla aspartamkonsumtionen på minimum för säkerhets skull. 

 

 

  • Gilla 7
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Med tanke på att man kan utrota hela myrkolonier med några deciliter valfri lightprodukt, innehållande aspartam, borde sunda förnuftet göra att man tänker till en extra gång innan konsumtion.

  • Gilla 3
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Anna Hallén skrev redan 2011 ett intressant inlägg om aspartam: https://www.annahallen.se/vad-ar-aspartam/

Många hävdar att aspartam är en kemisk konstgjord produkt. Ja, visst är den konstgjord och visst är det kemi. Men innehållet är två helt vanliga aminosyror, fenylalanin och asparaginsyra. Två vanliga aminosyror som kroppen bygger proteiner av. När vi sätter ihop dem så blir det denna extremt söta smak fast utan kolhydrater.

Därmot finns de inte sammansatta naturligt i naturen. Precis på samma sätt som vitt socker (sackaros) inte finns fritt naturligt i naturen.

Vad bildas när kroppen sen bryter ner aspartamet? Jo, träsprit (metanol) och fenylalanin.

  • Gilla 5
  • Förvirrad 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, MariaF sade:

Många hävdar att aspartam är en kemisk konstgjord produkt. Ja, visst är den konstgjord och visst är det kemi. Men innehållet är två helt vanliga aminosyror, fenylalanin och asparaginsyra. Två vanliga aminosyror som kroppen bygger proteiner av. När vi sätter ihop dem så blir det denna extremt söta smak fast utan kolhydrater.

Kommer immunsystemet att känna igen aspartam som en kroppsvänlig och ursprunglig produkt? Eller blir det så att det går i red alert och börjar ett krig, på samma sätt som när man inmundigar en vetebulle?

  • Gilla 1
  • Förvirrad 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan, Ekner sade:

Kommer immunsystemet att känna igen aspartam som en kroppsvänlig och ursprunglig produkt? Eller blir det så att det går i red alert och börjar ett krig, på samma sätt som när man inmundigar en vetebulle?

Såvitt jag förstår kommer kroppen göra det EFTER nedbrytning men kanske inte innan eftersom kombinationen inte finns naturligt. Fast jag kan tänka mig att vi kan vara olika bra på nedbrytningen som individer. Då Anna Halén skrev sin text som jag länkar till ovan, 2011, så sa hon sig välja aspartam över sackaros. Vill minnas att Martina Johansson ganska nyligen skrev att hon hellre skulle dricka sockersötad läsk framför läsk med sötningsmedel (typ av sötning minns jag inte) för "det har kroppen ett system för att ta hand om". Svårt att veta vilket som gör minst skada.

  • Gilla 3
  • Förvirrad 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Summa summarurm, aspartan är lixom aldrig och kommer aldrig att vara/bli en del av sk "riktig kost", naturliga livsmedel, inte ens Paleo eller vegetariskt/veganskt, hur man än vrider och vänder på det hela.

Det kan säkert sägas om flera saker som ingår i vår mat, speciellt hel och halvfabrikat.

Men iallafall, vår kropp är som regel utrustad för att kunna hanterar en hel del olika grejer, som inte alltid är hälsokost

Dvs Aspartams eventuella vara eller inte vara beror nog till stora delar på dos och hur frisk man är, dvs om man lever på stora delar Aspartam så är det nog som för myrorna, dvs de tror de får socker, men de får lixom inte en endaste kalori, till slut så dör de.. typ för de är lixom inte lika smarta som oss högre stående djur som har utvecklat en förmåga att dra rätt långtgående slutsatser.

Grejen är väl varför man måste dricka/äta Aspartam/sött, jag har iallafall inga som helst behov detta.

  • Gilla 4
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On ‎2018‎-‎11‎-‎02 at 21:00, Ekner sade:

Med tanke på att man kan utrota hela myrkolonier med några deciliter valfri lightprodukt, innehållande aspartam, borde sunda förnuftet göra att man tänker till en extra gång innan konsumtion.

Precis min tanke Ekner. Om myror dör av aspartam vad händer då med mina värdefulla tarmbakterier? Om jag ger mina vänner i tarmen bra mat kommer de att utvinna näring ur det och även producera lite nyttigheter. Varför skulle jag vilja att de ska dö? En Coca cola med socker är en kemisk skitstorm men en Coca cola med aspartam eller annan kemikalie som råkar smaka sött är ännu värre kemisk skitstorm i mina ögon även om den ser gullig och oskyldig ut.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dr Mercola skriver att konstgjorda sötningsmedel är dåliga (toxic=giftiga) för tarmfloran.

https://articles.mercola.com/sites/articles/archive/2018/10/16/artificial-sweeteners-toxic-to-gut-bacteria.aspx

"

While, overall, all six artificial sweeteners were found to have toxic effects on gut bacteria, there were individual differences in the type and amount of damage they produced. For example:

  • Saccharin caused the greatest, most widespread damage, exhibiting both cytotoxic and genotoxic effects, meaning it is toxic to cells and damages genetic information in the cell (which can cause mutations).
  • Neotame was found to cause metabolic disruption in mice, and raised concentrations of several fatty acids, lipids and cholesterol. Several gut genes were also decreased by this sweetener.
  • Aspartame and acesulfame potassium-k — the latter of which is commonly found in sports supplements — were both found to cause DNA damage"
  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 minuter sedan, kickilotta sade:

konstgjorda sötningsmedel är dåliga (toxic=giftiga) för tarmfloran.

Det enda undantaget är Stevia, som jag hört ett antal av våra LCHF-forskare acceptera med förklaringen att den senare inte är artificiell. Dock reagerar kroppen på någorlunda likartat sätt som vid sockerintag, vilket höjer insulinnivån något - dock inte lika mycket som för vanligt socker.

Vid min kontroll av ketos- och sockernivån (bara av nyfikenhet ett par gånger i veckan) via utandningsluft och blod - har alla bloddata varit konstant perfekta efter LCHF-starten drygt ett år tillbaka. Den vägen kan jag egentligen inte se några problem t.ex. efter att ha ätit glass sötad med Stevia. Den användningen (Stevia) förefaller inte helller stöta på patrull inom LCHF-expertisen.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
48 minuter sedan, Nils Engström sade:

Det enda undantaget är Stevia, som jag hört ett antal av våra LCHF-forskare acceptera med förklaringen att den senare inte är artificiell. Dock reagerar kroppen på någorlunda likartat sätt som vid sockerintag, vilket höjer insulinnivån något - dock inte lika mycket som för vanligt socker.

Vid min kontroll av ketos- och sockernivån (bara av nyfikenhet ett par gånger i veckan) via utandningsluft och blod - har alla bloddata varit konstant perfekta efter LCHF-starten drygt ett år tillbaka. Den vägen kan jag egentligen inte se några problem t.ex. efter att ha ätit glass sötad med Stevia. Den användningen (Stevia) förefaller inte helller stöta på patrull inom LCHF-expertisen.

stevisprodukter kommer från steviaväxten men  kan bearbetas kemiskt. Stevia har marknadsförts som naturligt sötningsmedel därför att den utvinns från växtriket, men sötningsmedlet kan även innehålla syntetiska tillsatser och framställas genom kemisk raffinering.[10][11] Den får inte marknadsföras som "från naturliga källor" enligt en dom i Förvaltningsrätten i Stockholm.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man kan använda söndersmulade steviablad men bismaken, som är metallisk och lite åt lakrits (som jag normal älskar), tycker jag förstör hela bakverket eller vad man nu använt det till.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sötningsmedel kan ju vara det som håller kvar en individ tillräckligt länge för att få hälsoeffekter/viktnedgång och sätta igång den positiva spiralen. Ett mindre dåligt val, typ. Sedan med tiden kommer kanske andra val före.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Alla dessa pengar och resurser som läggs ner på att skaka fram något som är sött men skuldfritt och skadefritt och så misslyckas man gång på gång! Är inte detta fenomen ganska intressant i sig självt? Är vi så j-la fast i det söta träsket? För det söta smaken skull är vi beredda att låta oss luras att dricka halvskumma och halvutforskade kemikalier. Kommer ni ihåg Pavlovs hundar som till slut började dregla när en klocka ringde utan att maten serverades samtidigt? Klassisk betingning kan användas även för att lösa detta problem! Varför inte övertyga sig själv att allt sött är giftigt? Nästa gång man får något sött i munnen tänk på arsenik eller cyankalium. :)

 

  • Gilla 3
  • Tack! 2
  • Haha 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 minuter sedan, MariaF sade:

Sötningsmedel kan ju vara det som håller kvar en individ tillräckligt länge för att få hälsoeffekter/viktnedgång och sätta igång den positiva spiralen. Ett mindre dåligt val, typ. Sedan med tiden kommer kanske andra val före.

Det har du visserligen rätt i men om det rör sig om sällsynta undantag och att man är medveten om problemet, så spelar det ingen roll.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Varför inte "a clean break"?A complete removal from a (usually negative) situation, relationship, or attachment, with no intention of returning 

Varför är det viktigt för många att hänga kvar vid den söta smaken - det är väl det som kallas beroende (addiction)? 

 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
36 minuter sedan, Katerina sade:

Alla dessa pengar och resurser som läggs ner på att skaka fram något som är sött men skuldfritt och skadefritt och så misslyckas man gång på gång! Är inte detta fenomen ganska intressant i sig självt? Är vi så j-la fast i det söta träsket? För det söta smaken skull är vi beredda att låta oss luras att dricka halvskumma och halvutforskade kemikalier. Kommer ni ihåg Pavlovs hundar som till slut började dregla när en klocka ringde utan att maten serverades samtidigt? Klassisk betingning kan användas även för att lösa detta problem! Varför inte övertyga sig själv att allt sött är giftigt? Nästa gång man får något sött i munnen tänk på arsenik eller cyankalium.

Tänker som du skriver här Katerina. Spelar ingen roll om det är "godkänt av Kostdoktorn" med fl.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, MariaF sade:

förstör hela bakverket eller vad man nu använt det till.

När det gäller glass har jag dock märkt att den söta smaken tillsammans med andra smaker - vanilj, rom etc. inte avviker från vanlig sötma. Dessutom, när ketos tillämpas, kan man sänka andelen stevia väsentligt utan att förlora i sötma. Smaklökarna har genom vilan från socker blivit avsevärt känsligare för socker.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
23 minuter sedan, Nils Engström sade:

När det gäller glass har jag dock märkt att den söta smaken tillsammans med andra smaker - vanilj, rom etc. inte avviker från vanlig sötma. Dessutom, när ketos tillämpas, kan man sänka andelen stevia väsentligt utan att förlora i sötma. Smaklökarna har genom vilan från socker blivit avsevärt känsligare för socker.

Ja, både vanilj, och grädde smakar ju sött i sig...så att ha i sötning är ju faktiskt för mycket. Fast jag brukar vara ganska ensam i min omgivning att tycka att det är sött... ? 

  • Gilla 2
  • Haha 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Katerina sade:

Alla dessa pengar och resurser som läggs ner på att skaka fram något som är sött men skuldfritt och skadefritt och så misslyckas man gång på gång! Är inte detta fenomen ganska intressant i sig självt? Är vi så j-la fast i det söta träsket? För det söta smaken skull är vi beredda att låta oss luras att dricka halvskumma och halvutforskade kemikalier. Kommer ni ihåg Pavlovs hundar som till slut började dregla när en klocka ringde utan att maten serverades samtidigt? Klassisk betingning kan användas även för att lösa detta problem! Varför inte övertyga sig själv att allt sött är giftigt? Nästa gång man får något sött i munnen tänk på arsenik eller cyankalium. :)

 

Prexis.. betingade reflexer samt beteendevetenskap!

Dvs vi har receptorer för sött, ofta så innebär det att livsmedlet är energirikt.. vi har lixom inga receptorer för surströmming, utan det åt man förr i brist på annat, dvs j*vligt billig fisk!

Iallafall så är min mor från Norrland, hon gillar surströmming, det är garanterat en betingad reflex/vana från sin barndom/hon är van vid lukten, osv!

Min Far är från Skåne, han gillar Ärtsoppa med punch, samt spettekaka.. ärtorna med punchen har jag helt klart fått för mig är från den tid då han som ung tog värvning i vår stolta försvarsmakt!

Iallafall, det var år sedan min mor åt surströmming, min far äter inte detta alls/orsak till skillsmässa?, nej knappast, min mor dricker inte punch alls, men äter gärna ärtsoppa, med mycket fett fläsk. det var garanterat  30 år sedan min far åt spettekaka, det är fucking inte ens gott.

Iallafall så äter jag både surströmming och spettekaka, fast rätt sällsynt, helst inte tillsammans iallafall.. jävligt sällsynt faktiskt.. får nog lägga manken till där om det skall bli något!

  • Gilla 1
  • Haha 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, The Biochemist sade:

En vanlig slutsats bland ”experter”

är att uppgifter från en pålitlig vetenskaplig källa, uppbackade av resultaten från "entydiga studier", skall ses som en doktrin som medger forskningskollektivet utesluta dem som har diametralt motsatta åsikter.

I det fall en doktrin får positiv betydelse för vissa ekonomiska intressenter, gäller för forskningskollektivet att metodiskt tillse att resurser stryps för dem som avser att med studier motbevisa doktrinen, t.ex. som skedde med:

  • kolesterolet som under ett halvsekel ansågs kraftift riskera hjärt- och hjärninfarkt
  • mättat fett, kött, ägg, avokado, mejeriprodukter ansågs farliga
  • fettet borde bytas till margarin - växtoljor ansågs som nyttiga
  • sockret länge ansågs nödvändigt som främsta energimedium
  • saltet begränsas till under två gram per dag (däröver=ökad risk för hjärtinfarkt)
  • rött kött påstås ge cancer

etc.

Efter forskning, som under senare 20 år skett med moderna metoder, kan nu doktrinerna vändas till att:

  • kolesterol bl.a. utgör ett av kroppens viktigaste reparations-verktyg som hindrar skador uppstå på inflammerade blodkärl
  • mättat fett, kött, ägg, avoado, mejeriprodukter numera anses som nyttiga
  • margarin förbjuds som farligt och växtoljor ger cancerogena effekter
  • sockret inte längre utgör det energimedium som kroppen föredrar och att socker beskattas (sockerlobbyn ser sötningsmedlen som allvarlig konkurrent)
  • fem gram salt numera anses optimalt till att minska risken för hjärtinfarkt
  • rött kött inte längre kan visas ge skaderisker

För att återkomma till sötningsmedel - vem skulle ha större intresse än sockerlobbyn att stödja forskning, som visade sötningsmedel vara skadliga? Hur säkra kan vi vara på att forskningsreultaten är tillförlitliga?

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
9 timmar sedan, Nils Engström sade:

När det gäller glass har jag dock märkt att den söta smaken tillsammans med andra smaker - vanilj, rom etc. inte avviker från vanlig sötma. Dessutom, när ketos tillämpas, kan man sänka andelen stevia väsentligt utan att förlora i sötma. Smaklökarna har genom vilan från socker blivit avsevärt känsligare för socker.

Fast då använder du nog inte torkade löv från plantan..?

10 timmar sedan, kickilotta sade:

Varför är det viktigt för många att hänga kvar vid den söta smaken - det är väl det som kallas beroende (addiction)?

Jag tänker att man ofta lägger om kosten för att "banta" även om man egentligen inte vill, men behöver om man inte ska bli tjockare. Då kan sötningsmedlen fylla ett syfte under en övergångsperiod (om man inte är direkt beroende, då är det nog bäst att bryta direkt). Förhoppningsvis håller man då i tillräckligt länge för att upptäcka något annat, mindre värk, mindre svullen, mindre eksem, finare hår eller vad det nu kan vara. Efter det är man nog redo att ta förändringen ett steg till. Går man däremot från ett sjukdomstillstånd har man ett annat mål och kanske är mer benägen att göra en större förändring direkt.

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan, MariaF sade:

Jag tänker att man ofta lägger om kosten för att "banta" även om man egentligen inte vill, men behöver om man inte ska bli tjockare. Då kan sötningsmedlen fylla ett syfte under en övergångsperiod (om man inte är direkt beroende, då är det nog bäst att bryta direkt).

Jo, man vill både ha kakan och äta den. Och de "snälla" människorna runt omkring dig vill ju också att du ska få allt och äta som alla andra. Man gör helt enkelt en tankevurpa. Man kan inte "banta" ett kort tag för att bli smal igen och under tiden fortsätta reta belöningssystemet med annat sött. Vi kan inte fortsätta lura oss på det sättet. Man blir tjock och tjockare för att man har en livsstil i kombination med genetiska anlag som leder till fetma. På detta "snälla" sätt har "experterna" mha kaloriteorin lurat åtskilliga människor till att jo-jo banta i åratal. Detta har lett till psykiskt lidande, frustration och självförakt, tankar av typen "vad är det för fel på mig". Det är svårt att vända sitt liv och få tillbaka sin hälsa medan man använder diverse sötningsmedel som en snuttefilt. Man dras tillbaka i det söta träsket och den söta betingningen behåller man. Man fortsätter helt enkelt dregla som Pavlovs hundar. 

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan, The Biochemist sade:

Jag tror många blir förvirrade för vissa studier säger något är säkert och andra påtalar nån sorts hälsofara. En vanligt slutsats bland ”experter” blir då att studierna är motstridiga så vi vet inte. 

Men tänk så här. En person är åtalad på 20 punkter för diverse brott. På 4 åtalspunkter döms personen och på 16 frikänna han (rent statistiskt är det en ”han”). 

Är personen kriminell? Experter i media svarar att utfallet var förvisso något motstridigt men 16 av 20 studier visar på friande dom så man kan med gott samvete anlita personen som barnvakt. Livsmedelsverket ser heller inga faror runt hörnet. 

Men nog skulle vi vilja veta vilka åtalspunkter personen är dömd för innan vi anlitar han som barnvakt? Och hela situationen att ta ställning till om personen är kriminell eller inte är ganska absurd. Han är ju dömd på 4 punkter. Om han är icke skyldig på andra gör ju inte domen motstridig. 

Aspartam, och de flesta andra sötningsmedel, är dömda på flera punkter bortom rimligt tvivel (generellt är minst 95% säkerhet i vetenskapliga sammanhang). Att det sedan finns studier på helt andra områden som inte visar något med 95% säkerhet förmildrar ju inte de punkterna dom redan föreligger. 

Håller med dig! Livsmedelsverket kanske nöjer sig med att aspartam inte är akut giftigt eller cancerframkallande, vilket verkar vara en vanlig ribba som används när man introducerar nya E-ämnen. Jag tycker att ribban ligger för lågt. När jag fick veta att läskedrycker med aspartam kan användas för att ta död på myror och läste om studierna där man påvisade att aspartam skadar tarmfloran räckte det för mig. Jag vill inte vänta på att forskare kommer till en konsensus. Det är naivt att tro att det kommer att hända eftersom även forskare har olika arbetsgivare.   

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Naturligtvis har ni alla sunda åsikter, vad gäller synen på socker och sötningsmedel, som jag helt delar med er. Min egen övergång till LCHF-kosten var helt oberoende av minsta tanke på eventuellt kommande svårigheter med sötsug. Efter att ha lyssnat av och löpt igenom de studier runt hög- och lågkolhydratkost som refererats till,  fanns för mig inte minsta tvekan om vilket val jag skulle göra. För mig var det aldrig en fråga om att:

  • lägga om kosten för att "banta"
  • vilja både ha kakan och äta den
  • att fundera över hur livet utan sött kunde vara
  • vänta ut fler forskare att komma till konsensus

För mig var det helt enkelt en fråga om att från vetenskaplig synpunkt välja den kost som metaboliskt bäst överensstämde med kroppens krav. Efter studier och tips från er på forumet, kom jag snabbt in på det intressanta bakom lågkolhydratkosten. Insikten då, genom mina parallellstudier runt vegankosten och dess företrädares diametralt motsatta åsikter jämfört med entusiasterna för lågkolhydratkosten, gav en klar indikation på att något var allvarligt felvisande.

Om en eller två parametrar på samma område kunde skilja sig åt, är naturligt men att ett tiotal var diametralt olika, som i kostfrågan, är vetenskapligt sett omöjligt, speciellt som båda parter med emfas hänvisade till vetenskapliga studier .

Visserligen hade jag tidigare haft mina misstankar, om att de religiösa inslagen bakom vegankosten, med omtankar om djuren och oviljan att döda djur till att äta, riskerade driva fram oseriös bevisföring. Kapitalstarka intressenter kunde finnas som hade fördelar av att driva fram veganrörelsen. Resten vet ni alla om läkarnas, medicinföretagens och dietisternas bevekelsegrunder - i det senare fallet främst omsorgen om naturen inte det bästa för människorna i kundkretsen.

Den för mig springande punkten bakom mitt val av LCHF var de senaste decenniernas bevisföring och den dedicerade gruppen vetenskapsmän som i motvind presenterat den rad vetenskapligt korrekta resultat som jag klart uppfattade inte kunde motsägas.

Detta om bl.a. min syn på sötma som för mig numera inte har minsta betydelse i tillvaron. Osötade blåbär i ren vispgrädde har nu kommit att tillhöra favoriterna bland efterrätter. De bär som aldrig tidigare smakat sött gör det nu, precis lagom, utan mista tillsats av socker eller sötningsmedel.?

  • Gilla 6
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan, Nils Engström sade:

Naturligtvis har ni alla sunda åsikter, vad gäller synen på socker och sötningsmedel, som jag helt delar med er. Min egen övergång till LCHF-kosten var helt oberoende av minsta tanke på eventuellt kommande svårigheter med sötsug. Efter att ha lyssnat av och löpt igenom de studier runt hög- och lågkolhydratkost som refererats till,  fanns för mig inte minsta tvekan om vilket val jag skulle göra. För mig var det aldrig en fråga om att:

  • lägga om kosten för att "banta"
  • vilja både ha kakan och äta den
  • att fundera över hur livet utan sött kunde vara
  • vänta ut fler forskare att komma till konsensus

För mig var det helt enkelt en fråga om att från vetenskaplig synpunkt välja den kost som metaboliskt bäst överensstämde med kroppens krav. Efter studier och tips från er på forumet, kom jag snabbt in på det intressanta bakom lågkolhydratkosten. Insikten då, genom mina parallellstudier runt vegankosten och dess företrädares diametralt motsatta åsikter jämfört med entusiasterna för lågkolhydratkosten, gav en klar indikation på att något var allvarligt felvisande.

Om en eller två parametrar på samma område kunde skilja sig åt, är naturligt men att ett tiotal var diametralt olika, som i kostfrågan, är vetenskapligt sett omöjligt, speciellt som båda parter med emfas hänvisade till vetenskapliga studier .

Visserligen hade jag tidigare haft mina misstankar, om att de religiösa inslagen bakom vegankosten, med omtankar om djuren och oviljan att döda djur till att äta, riskerade driva fram oseriös bevisföring. Kapitalstarka intressenter kunde finnas som hade fördelar av att driva fram veganrörelsen. Resten vet ni alla om läkarnas, medicinföretagens och dietisternas bevekelsegrunder - i det senare fallet främst omsorgen om naturen inte det bästa för människorna i kundkretsen.

Den för mig springande punkten bakom mitt val av LCHF var de senaste decenniernas bevisföring och den dedicerade gruppen vetenskapsmän som i motvind presenterat den rad vetenskapligt korrekta resultat som jag klart uppfattade inte kunde motsägas.

Detta om bl.a. min syn på sötma som för mig numera inte har minsta betydelse i tillvaron. Osötade blåbär i ren vispgrädde har nu kommit att tillhöra favoriterna bland efterrätter. De bär som aldrig tidigare smakat sött gör det nu, precis lagom, utan mista tillsats av socker eller sötningsmedel.?

Instämmer till 100 % känner igen mig helt o fullt med din beskrivning.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, bonilsinge sade:

Instämmer till 100 % känner igen mig helt o fullt med din beskrivning.

Vi kan nog vara överens om att flertalet av forumets pålästa medlemmar delar åsikt på liknande grund. Jag har dessutom kunnat konstatera att antalet icke-medlemmar som tittat in här på forumet, är tre-fyra gånger fler än medlemmarna själva - ett glädjande konstaterande.  

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2018-11-07 at 17:44, Nils Engström sade:

Smaklökarna har genom vilan från socker blivit avsevärt känsligare för socker.

Ja verkligen! Där får jag hålla med. För mig är det numera helt omöjligt att kunna äta någon sorts godis, söta bakverk, glass mm mm, utan att genast äcklas och vilja spotta ut det. 

Jag har ingen dragning till sött alls. Ibland om vi har gäster som inte alls förstår att det är bra att leva utan socker/kolhydratsvullande så kan jag söta en efterrätt med 1-3 tsk socker - förmodligen är det inte tillräckligt sött för de kära gästerna men det är vad vi bjuder på. 

  • Gilla 3
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • 5 months later...

Upptäckte nåt läskigt. Fick Inolaxol för förstoppning för två år sen, och visst hjälpte dom. Just då, men det blev ingen förändring, bara momentant. Fick hålla på och hålla på. Så jag prövade att lägga linfrö i blöt några timmar före maten, samt inta en stor sked kallpressad olivolja innan läggdags - gjorde susen. Sen läste jag om sötningsmedel på nätet, de nya rönen. Att de ställer om Phvärdet i magen. Så jag fick en idé. Plockade fram mina gamla Inolaxol och tittade på innehållsförteckningen - FULLPROPPADE MED SACKARIN! Som ju ska vara det värsta! Det gjorde mig arg. Som diabetiker har man redan en taskig tarmflora, den ska ju förstärkas naturligtvis. Att läkare bara understår sig att vara så dåligt pålästa! Olivolja får man hålla på med ett litet tag tills tarmen är adapterad, men det fungerar faktiskt. Linfrö och psyllium också. Små, enkla kostråd som inte skadar någon. Istället fick jag Inolaxol och blev hänvisad till kemiska snabblavemang och droppar som är beroendeframkallande. Det är väl inte underligt om man mår dåligt när kostråden är totalt åt helskotta eller inte ens finns. Katrinplommon? Till en diabetiker? Nu dricker jag en Cola Maxi ibland, med aspartam, inte sackarin. Förstärker magen med bra probiotika och resistent stärkelse, och si - det fungerar. Det går ju inte med fasta eller vanlig lchfkost heller om inte magen fungerar! Passar på att ge ett tips till alla, som jag läste på gamla netdoctor (Magnus Tyllander, läkare) angående tarmtömning: För att lösa en förstoppning, och tillfälligt bruk: Pressa en grapefrukt, häll i ett par gram ren citronsyra (askorbinsyra) och förstärk med 1 gram magnesiumoxid (vanligt kosttillskott alltså). Drick. Har inte prövat det själv. Än. Jag tror vi tål nog en hel del, men inte några mängder, och inte hur länge som helst. Kunskaper, envishet och måttlighet.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...