Jump to content

Är LCHF för mig? (Depression)


ES_

Recommended Posts

Hej! 

Jag har blivit nyfiken på LCHF. Nyfikenheten började med att jag hörde berättelser om hur människor fått bättre psykiskt välmående efter att ha prövat carnivore-diet. Det kändes intressant men verkade samtidigt lite väl extremt för mig. 

Detta i kombo med att jag märkt att jag upplever mild oro och så vid höga doser av socker och snabba kolhydrater. Jag brottas en del med depression, och gör så i perioder, några månader om året.  

Nu till min fråga..

Jag väger 73ish och är 187cm lång. Jag vill inte gå ner i vikt och min kropp är frisk och har inget större behov av de kroppsliga effekterna, utan jag skulle isåfall pröva LCHF endast för de eventuella effekterna det har på mitt psykiska välmående. 

Har LCHF effekter på psykisk hälsa? 
Hur förhindrar jag att gå ner i vikt? 

Stort tack på förhand! :) 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Hej Emil,

Och välkommen till forumet.

Jag ska inte uttala mig om effekterna av LCHF på psykisk hälsa. Kan bara konstatera att jag själv mår mycket bra på kosten.

Det jag har erfarenhet av är LCHF och låg vikt. Jag har lågt BMI (väger det jag vill väga), och för mig är inte LCHF något jag går ner i vikt av. Jag kan till och med behöva lägga in någon fastedag ibland för att behålla vikten.

Orsaken till att jag håller mig till LCHF är dels att jag fått ordning på en orolig mage, dels att jag tror det här sättet att äta är det bästa för min hälsa på lång sikt.

Jag föreslår att du testar, var beredd på omställningsbesvär, och om du så småningom mår psykiskt bättre, men går ner i vikt, kan du lägga till lite frukt och/eller rotfrukter.

Lycka till!

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Hej Emil, vad kul att du hittade till LCHF och till det här forumet! Roligt att vi blir fler!

Jag förstår det så att du är orolig över att gå ner i vikt och tror att LCHF är en sådan diet som gör att man rasar i vikt oavsett hur mycket man väger från början. Det är inte riktigt sant. Våra kroppar är smarta och byggda att bevara sig själva så långt det går. Jag kan ta ett exempel - min man är sådan lyckligt lottat individ som inte går upp i vikt av kolhydratrik mat. Vi har bytt till LCHF 5 år sedan och nu äter vi strikt. Han har snarare gått upp i vikt eftersom en kost rik på animaliska proteiner och fett hjälper dig att få mer muskelmassa och tätare benstomme och dessa väger mer än fett. Dessutom har min mans allergibesvär minskat så att vi numera har katt. Han var allergisk mot pälsdjur förut. Hans humörsvängningar har lättat och acneproblem så gott som försvann. Listan kan göras längre. Fett innehåller näring (fettlösliga vitaminer och mineraler) och protein från kött är lättare för kroppen att ta upp än proteiner från växter. Man måste vara ett betesdjur som ko och kunna beta (äta hela tiden) och idissla för att bättre ta vara på växtnäringen. När du växlar över till kött, fett och inälvsmat får din kropp mer näring i förhållande till den mängden mat du äter. Det är aldrig fel att ge kroppen mer näring - den börjar fungera bättre. 

Sedan vet man aldrig om man har en idealvikt. Man kan vara fet på insidan, dvs ha mycket fett insprängd mellan organen (det viserala fettet) istället för fett som ligger direkt under huden. Det viserala fettet är farligare ur hälsosynpunkt. Man kan ha dålig bentäthet och för lite muskelmassa. Kan rekommendera att läsa den här blogginlägget som handlar om kroppskompositionen hos kvinnor men det gäller även för män: https://idmprogram.com/how-to-measure-body-composition-women-and-fasting-part-4/

Det finns en bra tråd om psykiska problem med en del länkar värda att titta igenom: https://forum.kostdoktorn.se/topic/12187-bipolär-depresioner/?tab=comments#comment-145634

  • Like 5
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Tack för alla svar! 

19 minuter sedan, Vittvrak sade:

Styrketräning.

Fast inte kommer du tappa nåt av värde om du äter redigt och rätt.

Glöm inte marklyft bara , resten är det inte så noga med.

Jag har dessvärre inget större driv att styrketräna, och har inte heller tid för det som livet ser ut nu. 

Får se till att äta mycket och ordentligt helt enkelt! 

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Guest Tureborgaren

Jag har nog rekommenderat den här artikeln i en annan tråd. Den är bra! Georgia Ede om mental hälsa:

"Psychiatric disorders like depression, bipolar disorder and psychosis are strongly tied to inflammation."

Cooling Brain Inflammation Naturally with Food https://www.psychologytoday.com/intl/blog/diagnosis-diet/201712/cooling-brain-inflammation-naturally-food

Link to comment
Share on other sites

6 timmar sedan, Tureborgaren sade:

Jag har nog rekommenderat den här artikeln i en annan tråd. Den är bra! Georgia Ede om mental hälsa:

"Psychiatric disorders like depression, bipolar disorder and psychosis are strongly tied to inflammation."

Cooling Brain Inflammation Naturally with Food https://www.psychologytoday.com/intl/blog/diagnosis-diet/201712/cooling-brain-inflammation-naturally-food

 

41 minuter sedan, nilu sade:

Jonas Bergqvist har skrivit en kort instruktion att komma till rätta med såna problem med ketogen kost. Hans blogg finns på bloggsidan här på Dietdoctor. 

Låter väldigt intressant. Tror att kosten har större inverkan på hjärnan än vad vi trott innan. Ska läsas! :)

 

En annan fråga på ämnet.. Jag är en riktig storätare och kan ofta äta dubbelt, ibland trippelt så mycket till alla måltider som exempelvis min fru. Jag märker att jag inte riktigt får den där mättnadskänslan när jag nu kört på LCHF (i en dag..). Är svaret bara att lassa på med mer fett vid lunch och middag, eller kan man tänka på nåt annat? Finns det en startfas där man är mer hungrig/sugen? Det gör som sagt inget att jag får i mig rejält med kalorier, det är bara bra. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Den som har lidit av en massa olika hälsoproblem däribland depression är Mikhaila Peterson som bloggar om sin mat- och hälsoresa på  http://mikhailapeterson.com/. Här pratar vi om verkligen svåra hälsoproblem och kostomläggningen var den enda sättet som verkligen har hjälpt. Hennes pappa Jordan Peterson är en kanadensisk klinisk psykolog och författare. Även han har lidit av depression och numera enligt utsago har lagt om kosten för att hantera sina hälsoproblem. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

57 minuter sedan, Katerina sade:

Den som har lidit av en massa olika hälsoproblem däribland depression är Mikhaila Peterson som bloggar om sin mat- och hälsoresa på  http://mikhailapeterson.com/. Här pratar vi om verkligen svåra hälsoproblem och kostomläggningen var den enda sättet som verkligen har hjälpt. Hennes pappa Jordan Peterson är en kanadensisk klinisk psykolog och författare. Även han har lidit av depression och numera enligt utsago har lagt om kosten för att hantera sina hälsoproblem. 

Japp, det är en rätt häftig resa hon gjort, har lyssnat på en intervju där hon berättar om före-efter carnivore diet. 
Sen är hon (och Jordan P) lite av specialfall, då de både, särskilt Mikaihla, var extreemt sjuk. Hon hade flera auto-immuna sjukdomar bland annat. 
Det går inte riktigt att jämställa med hur kosten påverkar en kroppsligt frisk person. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

31 minuter sedan, ES_ sade:

Japp, det är en rätt häftig resa hon gjort, har lyssnat på en intervju där hon berättar om före-efter carnivore diet. 
Sen är hon (och Jordan P) lite av specialfall, då de både, särskilt Mikaihla, var extreemt sjuk. Hon hade flera auto-immuna sjukdomar bland annat. 
Det går inte riktigt att jämställa med hur kosten påverkar en kroppsligt frisk person. 

Jag tycker att hennes livsresa borde studeras av varje läkare som utbildas idag. Hon föddes genom kejsarsnitt dvs hennes kropp fick inte den första laddningen av bakterier från mamma så att immunförsvaret och tarmfloran initierades ordentligt. Våra tarmfloror är också anpassade till vår genetik så mammas bakterier är speciellt bra för nyfödda barn att få i sig. Hon behandlades tidigt med antibiotika som högst troligt skapade ännu mera oreda i hennes tarmbakteriefloran. Läser man en av hennes senaste blogginlägg inser man att hon har fått många, alldeles för många antibiotikakurer. Alla dessa hade påverkan på tarmbakterier, dvs hur väl den maten du stoppar i dig kommer att bearbetas och bli till näring för kroppen. Hur påverkade de hennes immunförsvar kan man undra. Antagligen negativt eftersom hon behövde fler.

Hon har försökt att följa en autoimmun protokoll och utesluta vissa livsmedel med det räckte inte fullt ut. Hon behövde striktare protokoll. Att hon äter kött nu och undviker all annan mat bekräftar för mig att köttet är det mest näringsrika maten en människa kan äta. Näringen i kött (och animalisk fett) har också hög biotillgänglighet och den kommer inte med antinutrienter (ämnen som försvårar upptag av näring och finns i växtföda). Om några år när hennes kropp får tillräckligt tid på sig för att läka kommer hon kanske kunna äta annan mat.

Eftersom du har problem med depression har din livsstil, din livshistoria, maten du åt när du var liten, maten dina föräldrar åt, maten du föredrar nu osv lett till ditt nuvarande hälsotillstånd. Vad är din definition av kroppsligt frisk person? Våra kroniska sjukdomar kommer krypande - det är som att koka en groda. Grodan märker inte när det är för sent att hoppa ut eftersom temperaturen ökar så sakta. Så är det med oss i västvärlden. Mängden e-ämnen och socker har ökat sakta i vår mat och detsamma gäller användandet av mediciner och antibiotika.     

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Den mat som läker en trasig kropp är med högsta sannolikhet även nyttig för alla. Det är högst otroligt att det skulle på något sätt vara skadligt.🤔

Link to comment
Share on other sites

2 timmar sedan, Katerina sade:

Jag tycker att hennes livsresa borde studeras av varje läkare som utbildas idag. Hon föddes genom kejsarsnitt dvs hennes kropp fick inte den första laddningen av bakterier från mamma så att immunförsvaret och tarmfloran initierades ordentligt. Våra tarmfloror är också anpassade till vår genetik så mammas bakterier är speciellt bra för nyfödda barn att få i sig. Hon behandlades tidigt med antibiotika som högst troligt skapade ännu mera oreda i hennes tarmbakteriefloran. Läser man en av hennes senaste blogginlägg inser man att hon har fått många, alldeles för många antibiotikakurer. Alla dessa hade påverkan på tarmbakterier, dvs hur väl den maten du stoppar i dig kommer att bearbetas och bli till näring för kroppen. Hur påverkade de hennes immunförsvar kan man undra. Antagligen negativt eftersom hon behövde fler.

Hon har försökt att följa en autoimmun protokoll och utesluta vissa livsmedel med det räckte inte fullt ut. Hon behövde striktare protokoll. Att hon äter kött nu och undviker all annan mat bekräftar för mig att köttet är det mest näringsrika maten en människa kan äta. Näringen i kött (och animalisk fett) har också hög biotillgänglighet och den kommer inte med antinutrienter (ämnen som försvårar upptag av näring och finns i växtföda). Om några år när hennes kropp får tillräckligt tid på sig för att läka kommer hon kanske kunna äta annan mat.

Eftersom du har problem med depression har din livsstil, din livshistoria, maten du åt när du var liten, maten dina föräldrar åt, maten du föredrar nu osv lett till ditt nuvarande hälsotillstånd. Vad är din definition av kroppsligt frisk person? Våra kroniska sjukdomar kommer krypande - det är som att koka en groda. Grodan märker inte när det är för sent att hoppa ut eftersom temperaturen ökar så sakta. Så är det med oss i västvärlden. Mängden e-ämnen och socker har ökat sakta i vår mat och detsamma gäller användandet av mediciner och antibiotika.     

Ja, så är det kanske. Skulle behöva läsa mycket mer forskning på ämnet. 
Min definition av en kroppsligt frisk person är en person med en normalt funktionell kropp; jag har sällan/aldrig ont någonstans, inga problem med någon kroppslig funktion. Har bra kondition och normalt BMI. Har jämn energi under hela dagen och sover bra. Har inga problem helt enkelt, det är min definition. 
Har du bevis på det sista du skriver? Att kost man ätit när man var liten påverkar kroniska sjukdomar i vuxen ålder? 

Link to comment
Share on other sites

3 timmar sedan, ES_ sade:

Har du bevis på det sista du skriver? Att kost man ätit när man var liten påverkar kroniska sjukdomar i vuxen ålder?

Vet ej om det finns någon forskning på det, troloigtvis inte. Vad vi däremot vet är att vi inte är gjorda för kroniska sjukdomar. De uppkommer av dålig kost som inflammerar kroppen. Det tar dock många år innan man upptäcker stelhet,värk och andra problem. Vi har två möjligheter i livet. Äta med sunda förnuftet eller låta suget avgöra vad vi skall äta.

Link to comment
Share on other sites

Behöver det finnas forskning på allt? 😉 Tycker du att det är ett konstigt påstående? Säg att du som barn lever på en bondgård (där man vägrar att använda gifter som pesticider, herbicider osv) nära djuren och äter hemlagad mat, dricker mjölk direkt från kossan. Eller om du har vuxit upp i staden på supersöta flingor med nyckelhålsmärkt sötat lättfil till, margariner, läsk och helfabrikat eftersom ingen i familjen gillade eller hade tid att laga mat men man var hälsomedveten och lyssnade på våra myndigheter. I dessa två fall har barnen fått helt olika vanor och jag kan garantera dig att deras hälsa kommer att se helt olika ut när de har blivit vuxna och till åren komna. 

Ja, det finns en hel del forskning då man till exempel forskar på enäggstvillingar för att se hur deras tarmbakteriefloran kan påverka deras liv och hälsa.  Det forskas en del på hur våra gener fungerar och det finns ett relativt nytt forskningsområde som heter epigenetik. Man forskar på hur våra gener under tiden vi lever kan få olika uttryck beroende på olika livsfaktorer däribland maten vi äter. Jag ser det som rätt naturligt eftersom vår miljö, maten vi äter, osv kan förändra våra chanser till att överleva och våra kroppar har en mekanism som anpassar det till verkligheten och för att ge kommande generationer bättre chans att överleva i en föränderlig värld. Men om det vill sig illa kan sjukdomsgener triggas och vi blir sämre rustade för överlevnad. 

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

37 minuter sedan, Katerina sade:

Behöver det finnas forskning på allt? 😉 Tycker du att det är ett konstigt påstående? Säg att du som barn lever på en bondgård (där man vägrar att använda gifter som pesticider, herbicider osv) nära djuren och äter hemlagad mat, dricker mjölk direkt från kossan. Eller om du har vuxit upp i staden på supersöta flingor med nyckelhålsmärkt sötat lättfil till, margariner, läsk och helfabrikat eftersom ingen i familjen gillade eller hade tid att laga mat men man var hälsomedveten och lyssnade på våra myndigheter. I dessa två fall har barnen fått helt olika vanor och jag kan garantera dig att deras hälsa kommer att se helt olika ut när de har blivit vuxna och till åren komna. 

Ja, det finns en hel del forskning då man till exempel forskar på enäggstvillingar för att se hur deras tarmbakteriefloran kan påverka deras liv och hälsa.  Det forskas en del på hur våra gener fungerar och det finns ett relativt nytt forskningsområde som heter epigenetik. Man forskar på hur våra gener under tiden vi lever kan få olika uttryck beroende på olika livsfaktorer däribland maten vi äter. Jag ser det som rätt naturligt eftersom vår miljö, maten vi äter, osv kan förändra våra chanser till att överleva och våra kroppar har en mekanism som anpassar det till verkligheten och för att ge kommande generationer bättre chans att överleva i en föränderlig värld. Men om det vill sig illa kan sjukdomsgener triggas och vi blir sämre rustade för överlevnad. 

Fast.. Man kan ju inte köpa något rakt av och dessutom förvänta sig att andra ska köpa det när man inte har någon forskning att backa upp sina påståenden med. Särskilt när just kost är evidensbaserat område (och att du refererar till forskning i senare delen av ditt inlägg, när det passar.)  Jag tror också att kost under uppväxt spelar roll, det finns massa studier som visar. Det jag ställer mig frågande till är om kroniska sjukdomar står i direkt relation till kost under uppväxt. Det är ju samtidigt sant att alla celler i våra kroppar förnyas, och vi går igenom stora förändringar över ett liv. 

Skulle inte säga att epigenetik är särskilt nytt, uttrycket myntades 1942, och sen dess har det funnits intresse för det inom forskarvärlden som jag förstår det. Det intresserar sig dock inte bara för kostens påverkan, utan kan beskrivas som samspelet mellan miljö och biologi. Nature/nurture. Det är ett otroligt omfattande och komplext ämne, så jag skulle dra mig lite för att ge så enkla svar. Men om du drar ner några växlar så skulle jag säga att du är inne på rätt spår ;) 

Link to comment
Share on other sites

On 2018-12-06 at 11:46, ES_ sade:

Hej! 

Jag har blivit nyfiken på LCHF. Nyfikenheten började med att jag hörde berättelser om hur människor fått bättre psykiskt välmående efter att ha prövat carnivore-diet. Det kändes intressant men verkade samtidigt lite väl extremt för mig. 

Detta i kombo med att jag märkt att jag upplever mild oro och så vid höga doser av socker och snabba kolhydrater. Jag brottas en del med depression, och gör så i perioder, några månader om året.  

Nu till min fråga..

Jag väger 73ish och är 187cm lång. Jag vill inte gå ner i vikt och min kropp är frisk och har inget större behov av de kroppsliga effekterna, utan jag skulle isåfall pröva LCHF endast för de eventuella effekterna det har på mitt psykiska välmående. 

Har LCHF effekter på psykisk hälsa? 
Hur förhindrar jag att gå ner i vikt? 

Stort tack på förhand! :)

Bra fråga, det är väl samma om det är bra att träna om man lider av depresionstendenser, (har vi någon forskning på detta?)!

Dvs det är självklart helt okej att äta riktig mat i måtta samt att träna i måtta!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

8 timmar sedan, Zepp sade:

Bra fråga, det är väl samma om det är bra att träna om man lider av depresionstendenser, (har vi någon forskning på detta?)!

Dvs det är självklart helt okej att äta riktig mat i måtta samt att träna i måtta!

Forskning och forskning ibland väljer man att tro på saker. Vissa tror på Sara Boo, jag gillar Bertil Boo. Vissa gillar MAF , jag tror på marklyft, se punkt 4

https://www.baaam.se/7-anledningar-att-alska-marklyft

(Förlåt mariaf jag tror på MAF också i måttliga mängder)

(Finns säkert forskning på marklyft , återkommer om jag hittar nåt.)

  • Like 3
  • Haha 1
Link to comment
Share on other sites

On 2018-12-06 at 22:55, ES_ sade:

En annan fråga på ämnet.. Jag är en riktig storätare och kan ofta äta dubbelt, ibland trippelt så mycket till alla måltider som exempelvis min fru. Jag märker att jag inte riktigt får den där mättnadskänslan när jag nu kört på LCHF (i en dag..). Är svaret bara att lassa på med mer fett vid lunch och middag, eller kan man tänka på nåt annat? Finns det en startfas där man är mer hungrig/sugen? Det gör som sagt inget att jag får i mig rejält med kalorier, det är bara bra. 

Det blir en annan sorts mättnad. När man äter en kolhydratrik kost kommer mättnaden snabbare. 

Med LCHF kan mättnaden komma lite långsammare och man kan känna ökad mättnad en stund efter maten (30-60 min. senare)

I utbyte håller mättnad och blodsocker sig stabilare under längre tid.

Du kan ju så klart äta mer totalt /äta mer fett/äta långsammare/ äta något litet före maten t.ex.ett par ostskivor med smör på.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

2 timmar sedan, DRAKULLA sade:

Det blir en annan sorts mättnad. När man äter en kolhydratrik kost kommer mättnaden snabbare. 

Med LCHF kan mättnaden komma lite långsammare och man kan känna ökad mättnad en stund efter maten (30-60 min. senare)

I utbyte håller mättnad och blodsocker sig stabilare under längre tid.

Du kan ju så klart äta mer totalt /äta mer fett/äta långsammare/ äta något litet före maten t.ex.ett par ostskivor med smör på.

Det finns olika typer av mättnadssignaler och det är tydligen olika vilka signaler man reagerar mest på. En del i det här är hur full magsäcken blir och en del blir hjälpta av att dricka ett eller två glas vatten före måltiden. Tämligen ofarligt att prova 🙂 

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

On 2018-12-08 at 18:29, Erik 2 sade:

Hej. Vi har nästan samma mått. Jag är på 74kg och 190cm. När jag började lchf var jag på 94 kg. Min psykiska hälsa förbättrades först när jag efter 4 lchf år inriktade mig på anti inflammatorisk kost. Började försöka förstå mina intoleranser och inflammationsskapare. Jag började nolla gluten. Ja det blev lite gluten ibland på lchf... Då vände det helt. Min mörka tankar försvann. Jag slutade känna mig värdelös och mindervärdig. Nu händer det ytterst sällan att jag tänker så och om jag gör det tror jag mig ofta kunna koppla det till en infektion, svår stress, allergi eller nåt jag ätit. Tex: Komejeri är svårt att undvika och jag är allergisk. Under pollensäsongen är immunförsvaret ständigt igång.

Jag tänker också att du redan är riktigt tunn trots att du kan äta hur mycket som helst. Har du kollat celiaki. Låter ju som att maten kanske går rakt igenom dig. Skadad tarm. Hur är dina järnvärden? Är du blek?

Mycket intressant att höra. Depression kan ha en uppsjö av faktorer och oavsett om kosten påverkar så finns andra faktorer alltid med i bilden också. 

Ingen aning om jag har det faktiskt. 
Har ingen koll på vad jag har för värden. Tycker inte jag är blekare än nån annan svensk i december.. 
Jag har rätt bra med energi under dagen, särskilt vid fysisk aktivitet där jag kan hålla igång rätt länge utan utmattning. Borde inte det tyda på att kroppen tar upp maten? 

 

 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Guest Tureborgaren

Färskt lästips ur bloggnytt:

Natural Answers for Depression -  Dr William Davis | December 10, 2018. https://www.wheatbellyblog.com/2018/12/nutritional-answers-for-depression/

  • "If you experience depression, you will typically be prescribed an antidepressant, an SSRI or other agent, and have to endure the common side-effects.. /…/ But there will almost never be talk about your diet, nutritional deficiencies that amplify dark moods, or the microbiome."
Link to comment
Share on other sites

Du tar nog upp energin, för fett och glukos tas upp tidigt i systemet innan nån skadad tarm. Frågan är de andra näringsämnena. Du kan ta ett eget blodprov (blodkollen.se) eller avstå gluten en tid sen gå på igen. Du kan också helt enkelt ha en genetik som gör dig till hypereffektiv förbrännare. Martina har skrivit om det. Jag var bara ute efter om du har inflammationer i tarmen som ger depression. Det är otroligt vanligt, lyssna tex på Alessio Fasano. 

 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...