Jump to content

Recommended Posts

17 timmar sedan, Zepp sade:

Dvs du behöver enligt mitt frikort inte ens räkna på  kolhydraterna i surkål/kimchi.. inte heller i lök/vitlök/litta andra krydd/grönsaksväxter

Tänker du då att det inte är skillnad på hur känslig man är för kolhydrater? Min målsättning är ju viktnedgång, och jag har den erfarenheter att en lite större mängd kolhydrater gör att viktnedgången stannar av.

Jag vägde mig på skoj i morse, bara för att se hur stor påverkan vätskan som jag samlar mellan ägglossning och mens har. Sedan igår har jag gått upp 200g. Det är enbart vätska. Mina fingrar är redigt svullna och strumporna lämnar spår kring vristerna.  Vågens siffror påverkar mitt huvud, så jag väger mig nog inte förrän om ett par veckor.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

3 timmar sedan, Tr0llet sade:

Tänker du då att det inte är skillnad på hur känslig man är för kolhydrater? Min målsättning är ju viktnedgång, och jag har den erfarenheter att en lite större mängd kolhydrater gör att viktnedgången stannar av.

Jag vägde mig på skoj i morse, bara för att se hur stor påverkan vätskan som jag samlar mellan ägglossning och mens har. Sedan igår har jag gått upp 200g. Det är enbart vätska. Mina fingrar är redigt svullna och strumporna lämnar spår kring vristerna.  Vågens siffror påverkar mitt huvud, så jag väger mig nog inte förrän om ett par veckor.

Låter som en bra idé! Väg dig aldrig förrän efter mens! Är bara negativt och missvisande. Har gjort det misstaget själv hundratals gånger haha. Även fastän man vet rent logiskt att det bara är vatten, hormonellt och man är nyfiken, så blir man knappast glad och peppad av vad vågen visar 🙁 

När jag käkade mycket kolhydrater gick jag upp ca 1.5 kilo ren vätska efter ägglossning och även en massa dagarna innan mens. Kunde inte ens använda mina vanliga BHs + jeans för att jag var så svullen. Sen det här att man vrålade av smärta bara för att ngt kom åt brösten var sjukt jobbigt. 

Är så mycket bättre på lågkolhydratkost faktiskt. Är så lindrigt att jag knappt märker knappt av det numera. Desto mindre kolhydrater jag äter desto mindre plufsighet i samband med menscykeln. Men helt och fullt så går det ju inte att undvika, eftersom vätskeansamlingen är kopplad till en naturlig process. I det läget är det bara att undvika vågen. 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

6 timmar sedan, Tr0llet sade:

Tänker du då att det inte är skillnad på hur känslig man är för kolhydrater? Min målsättning är ju viktnedgång, och jag har den erfarenheter att en lite större mängd kolhydrater gör att viktnedgången stannar av.

Jag vägde mig på skoj i morse, bara för att se hur stor påverkan vätskan som jag samlar mellan ägglossning och mens har. Sedan igår har jag gått upp 200g. Det är enbart vätska. Mina fingrar är redigt svullna och strumporna lämnar spår kring vristerna.  Vågens siffror påverkar mitt huvud, så jag väger mig nog inte förrän om ett par veckor.

Jag är nog mer inne på huruvida man är insulinresistent eller ej/lider utav hyperinsulinemi/metabolt syndrom/osv!

For sure.. man kan binda en del vatten genom att öka kolhydraterna, det är lixom en naturlig grej, samma som med månatliga cykler.

Dvs i det stora hela.. iallafall om man är hyfsat frisk/ej lider utav insulinresistens/hyperinsulinemi/metabolt syndrom.. då får både kolhydratintag samt blodsocker variera lite inom normalt friska nivåer/vatten oxå!

200 gram är nada, förmodligen varierar din vikt mer under ett dygn,, dra i dig ett glas stort glas vatten väg dig både före och efter, det bör ge cirka  0,2 kilo i viktökning.. minst!

Iallafall så säger jag som Skaldeman, vågen talar främst om hur mycket du påfrestar jordskorpan, den säger i princip inte ett skit om din hälsa!

Dvs det finns indikationer på att folk som är lite mer runda med tanke på sin ålder iallafall är friskare och lever längre!

Då kommer man i stället till var själva rundören sitter.. sitter den på magen är det sämre än om den är jämt fördelad.. gäller både män och kvinnor!

Dvs du har fortfarande ett frikort av mig att äta kopiösa mängder surkål/kimchi/en och annan rotfrukt/frukt.. så länge de ingår i dina ordinarie måltider.. samt att du inte bantar/äter dina proteiner/och fett för energi!


Hemligheten tenderar att landa på att man bör äta sina planerade måltider, dvs man bör ha handlat/köpt råvarorna/bedömt vad man kan äta på lunchresturangen, dvs så att man slipper äta mellanmål!

Dvs.. det finns indikationer på att vår macrofördelning inte förändrats sedan 60--talet, den stora skillnaden är tyvär att vi slutat äta rejäla måltider och mer gått över till att äta mellanmål!

Det finns oxå indikationer på att vi äter fler kalorier iomed att vi äter så ofta.. från 2-3 gånger per dag till 5-6 gånger per dag!

Dvs man borde äta alla sina kalorier från riktig lagad mat.. låta kroppen få despit att dels smälta dessa, dels lagra dessa, dels leva utav det man lagrat, mellan måltiderna!

Dvs det tar cirka 2-4 timmar innan kroppen skiftar mellan anabolt och katabolt tillstånd.. litta beroende på hur många kalorier man fick via sin måltid!

Och det är där fettet kommer in, vill man äta 5-6 gånger per dag så måste man hålla ner fett till ett minimum iomed att det tar längst tid att smälta/ta upp/lagras/och innan det blir disponibelt för energi!

På det så har vi då LCHF-konceptet, som då innehåller en stor andel kalorier från fett.. tanken är då man inte skall behöva äta lika ofta, för man är ohungrig/man blir mindre beroende utav ständig tillförsel av glukos.

Iallafall, det finns lixom inga som helst indikationer på att folk äter sig feta på Surkål och Kimchi, grönsaker rotfrukter eller frukt/bär!

Utan indikationen leder snarare mot att folk slutat äta riktig måltider på rimliga tider!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

4 timmar sedan, Zepp sade:

Hemligheten tenderar att landa på att man bör äta sina planerade måltider, dvs man bör ha handlat/köpt råvarorna/bedömt

Det var ett bra råd. 

Ikväll var jag oförberedd på hormonsuget. Så jag har ätit en hel marabou 70%. Känns ju JÄTTEbra 🙄

Jag blev galen, rotade i alla skåp, försökte hitta substitut och gav till slut efter och tog en bit choklad. Det här skulle säkert ha gått att undvika om jag förberett mig ordentligt. 

Link to comment
Share on other sites

20 minuter sedan, Tr0llet sade:

Det var ett bra råd. 

Ikväll var jag oförberedd på hormonsuget. Så jag har ätit en hel marabou 70%. Känns ju JÄTTEbra 🙄

Jag blev galen, rotade i alla skåp, försökte hitta substitut och gav till slut efter och tog en bit choklad. Det här skulle säkert ha gått att undvika om jag förberett mig ordentligt. 

Ha inte godis hemma 😁

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

6 timmar sedan, Elinor sade:

När jag käkade mycket kolhydrater gick jag upp ca 1.5 kilo ren vätska efter ägglossning och även en massa dagarna innan mens. Kunde inte ens använda mina vanliga BHs + jeans för att jag var så svullen. Sen det här att man vrålade av smärta bara för att ngt kom åt brösten var sjukt jobbigt. 

Jag har en sån cykel just nu. Inte det minsta roligt, och helt onödigt 😘 Det är inte bara det att det syns på vågen, det syns på kroppen också. Och suget efter vadsomhelst är intensivt. Jag borde vara bättre förberedd. Nästa gång ska jag vara förberedd. Jag kan äta mera, bara jag inte äter choklad eller något annat sött.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Just nu, kickilotta sade:

- Lite läskigt ändå. Ska du inte "julstäda" bort den. Dags att plocka bort Julsakerna nu eller hur? - Nu behöver du den väl inte längre - inte tänker du väl bjuda någon sötsugen person på den.?- ☺️ 

Nja. Inte vet jag om jag städar bort den. Den går att använda till chokladmousse. Den stora risken är att jag igen har börjat fuska med att göra mat och köpa hem sådant som jag kan äta. Mera omväxling, planering och eftertanke är min lösning 👍

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Just nu, Tr0llet sade:

Nja. Inte vet jag om jag städar bort den. Den går att använda till chokladmousse. Den stora risken är att jag igen har börjat fuska med att göra mat och köpa hem sådant som jag kan äta. Mera omväxling, planering och eftertanke är min lösning 👍

- Lycka till då!

 

Link to comment
Share on other sites

Funkar det att 1) inte ha hemma 2) äta annat, när suget slår till? Det är bra att ha koll på sin reaction när tugga-tugga-monstret anfaller.

Själv vet jag med mig att har jag inte choklad hemma när chokladsuget kommer, så klättrar jag på väggarna om jag inte går ut och handlar det. Så jag försöker se till att undvika det suget. Stress och magnesium tror jag är inblandade på något vis.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

19 minuter sedan, Effie sade:

Funkar det att 1) inte ha hemma 2) äta annat, när suget slår till? Det är bra att ha koll på sin reaction när tugga-tugga-monstret anfaller.

Jag kan ha vadsomhelst hemma, bara jag inte öppnar. Och så länge jag planerar och förbereder mig på sug. Alltså att jag har hemma sådant som jag gärna äter och som förstör suget. Lchf bröd med ost, fungerar bra. För mig är det fråga om planering. Jag slänger inte den sista plattan choklad. Jag kommer inte att äta den, jag är tvärsäker.

Nu ska jag äta engelska muffins och dricka fettkaffe. Jag är egentligen inte hungrig, men tänker äta regelbundet idag. Chokladen som försvann igår tänker jag inte mera på. Den är inte viktig. Det är viktigt att äta bra idag. 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Suget är på minussidan. Jag testade det just genom att kika på chokladen som fortfarande finns kvar och tänka på att äta den. Känslan jag får är ett lätt illamående. Inget sug eller snålvatten. Jag kan säga att jag sällan, kanske aldrig, får en känsla av motvilja då jag tänker på något som är sött. Känslan jag får av kvällens insikter är tacksamhet. Kanske jag kan vara lite tacksam för missen igår också, för utan den skulle jag inte ha samma upplevelse idag. 

 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

22 timmar sedan, Tr0llet sade:

Det var ett bra råd. 

Ikväll var jag oförberedd på hormonsuget. Så jag har ätit en hel marabou 70%. Känns ju JÄTTEbra 🙄

Jag blev galen, rotade i alla skåp, försökte hitta substitut och gav till slut efter och tog en bit choklad. Det här skulle säkert ha gått att undvika om jag förberett mig ordentligt. 

Mm, själv föredrar jag  Fazer eller Lindt!

Skit samma, har jag choklad hemma så lär den bli uppäten.. och jag kan inte ens skylla på månatliga cykler.. möjligen då på månens påverkan?

Såå det är en av anledningarna till att jag rätt sällan har choklad hemma, gäller för övrigt även jordnötssmör!

Iallafall så har jag alltid makrillburkar, ägg och smör hemma, samt burkar med musslor!

Makrill med ägg funkar, likaså omelett med musslor, men då får man vara hungrig för att ställa sig och göra det på kvällen!

Nu så tror jag ändå inte att det är en ko på isen.. förmodligen inte ens månatliga hormoniella grejer, utan mer vardagligt sug, sådant triggas hur lätt som helst utav vardagliga händelser/olika tillkortakommanden som triggar en högre dopaminreflex?

Iallafall det är helt okej att binda mer vatten om man är kvinna och har månatliga cykler emellanåt, på det så får man sug efter mat/dopamin av att leva ett rätt vanligt liv.

Dvs utveckling är sällan linjär, den går i etapper, dvs man når genom livet olika etapper.

Olika etapper kräver anpassning till förutsättningarna!

Link to comment
Share on other sites

Hej. Här knallar jag på som vanligt. Efter att jag åt min choklad har jag inte drabbats av sug. Den andra plattan är fortfarande kvar i skåpet. Den frestar mig inte. 

Jag har inte vägt mig. Mitt huvud är så underbart tyst, inget inre snack om sug och inget snack om vikt. Vet inte när jag väger mig nästa gång. Jag vill njuta av den här lugn och ron. Jag har ALDRIG i hela mitt liv känt en sån likgiltighet inför vikten. Jag är väl inte helt likgiltig inför utseendet, men även det har förändrats. Det är möjligt att jag som 40-plussare accepterar min kropp. Något som jag aldrig haft som målsättning, eftersom det har känts omöjligt. 

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

On 2019-02-12 at 14:29, Tr0llet sade:

Hej. Här knallar jag på som vanligt. Efter att jag åt min choklad har jag inte drabbats av sug. Den andra plattan är fortfarande kvar i skåpet. Den frestar mig inte. 

Jag har inte vägt mig. Mitt huvud är så underbart tyst, inget inre snack om sug och inget snack om vikt. Vet inte när jag väger mig nästa gång. Jag vill njuta av den här lugn och ron. Jag har ALDRIG i hela mitt liv känt en sån likgiltighet inför vikten. Jag är väl inte helt likgiltig inför utseendet, men även det har förändrats. Det är möjligt att jag som 40-plussare accepterar min kropp. Något som jag aldrig haft som målsättning, eftersom det har känts omöjligt. 

Har oxå upplevt sådan situationer, dvs när nästan inget sug infunnit sig när man hur som helst haft både choklad,nötter musselburkar i skafferiet, ägg i kylen, Bacon, fläsk/fågel/grönsker i frysen samt  smör i kylskåpet!

Dvs vad är det för fel på dessa när de inte ropar på  mig, för att ätas för tillfredställelse, skall jag byta varumärke?

Iallafall så har jag vissa indikationer/hintar om vad som gör vad, för i perioder då jag mår mycket bättre/känner mig mer tillfreds med mitt liv så kan jag tillomed  fasta.. i värsta fall blir jag helt nöjd med att äta sk riktig ofta då hemmalagad mat.

  • Like 1
  • Haha 1
Link to comment
Share on other sites

On 2019-02-12 at 14:29, Tr0llet sade:

Jag har inte vägt mig.

Du har hört klassikern om den krasslige mannen:

Familjen: "pappa du måste gå till läkaren"!

Pappan: "till läkaren, aldrig i livet, då kanske han säjer att jag har cancer"

I ditt fall:

- aldrig att jag väger mig!

- då kanske vågen visar att jag gått upp i vikt!

Ett gott råd är att väga sig två gånger i veckan! Då finns åtminstone två val att göra!

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...
42 minuter sedan, Tr0llet sade:

Jag håller mig fortfarande till lchf, äter mest två gånger om dagen.

Det är något magiskt över detta.. i princip det enda magiska som jag kan tänka mig med LCHF!

Dvs det är himla svårt att förklara.. oså kan man anlägga diverse aspekter på hormoner, kalorier, näringsämnen, en massa annat!

Jag nämner då i ett första skede den mentala omställningen som en avgörande faktor?

Iallafall så är det diverse stadium att gå igenom och att lära känna.

Dvs.. jag accepterar att vi alla har en form av överlevnadsmekanism inom oss som kanske utvecklades i Afrika när vi blev till en särskild art, dvs ät när det finns för framtida behov.

Men vi bor i norra Europa.. i en av de rikaste regionerna i hela världen, risken för att drabbas av brist på kalorier/näringsämnen är på sin höjd minimal!

Såå under resans gång har jag lärt mig en del, dvs jag har kyl frys och skafferi, där kan jag då köpa grejer till som är bra att äta.

Dvs planering,  planering, så länge jag har vettig mat hemma så kan jag nästan vänta hur länge som helst för jag vet att jag får äta när jag väl kommer hem.

Dvs då vet jag att jag inte behöver mellanmål.. jag vill inte äta mellanmål för då är jag inte hungrig när jag kommer hem, då kan jag bli tvungen att slänga den mat jag redan handlat!

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

On 2019-03-02 at 17:06, Zepp sade:

Dvs.. jag accepterar att vi alla har en form av överlevnadsmekanism inom oss som kanske utvecklades i Afrika när vi blev till en särskild art, dvs ät när det finns för framtida behov.

Men vi bor i norra Europa.. i en av de rikaste regionerna i hela världen, risken för att drabbas av brist på kalorier/näringsämnen är på sin höjd minimal!

Jepp. Det här tänker jag också på. Senast i går sade jag till min far att äta många gånger om dagen är ett I-lands problem. Jag tror inte att det är normalt för människan att ha så lätt tillgång till maten. Vi jobbar på ett annat sätt för att få mat i dagens läge, vi sitter på våra ändor flera timmar om dagen och går med pengarna till affären för att få tag på det som är tillfredsställande. Förr hamnade man att ta i för kung och fosterland, i värsta fall riskera livet, för att få tag på föda som närde både kropp och knopp. 

8 timmar sedan, Zepp sade:

I dag fick vi semlor på jobbet.. företaget betalade.. så ingen skugga skall falla på vår VD, som fixade det hela och betalade

Man ska vara säker i sin process för att stå emot semlor. Eller fastlagsbulle, som vi finlandssvenskar kallar det. Och på min dialekt är det faslasbolla. (o, inte å.) Jag är så innerligen lättad över att jag har kraften att stå över. Jag älskar semlor, det är en riktig favorit. Jag kan minnas hur gott det är, överväga att ta en, men jag tappar intresset för spörsmålet innan den inre debatten ens kommit igång ordentligt. Före nyår skulle jag ha satt ner stor energi på att stå emot, medan jag hela tiden visste att jag inte skulle stå emot och ha grymma samvetskval över både tankar och gärning. 

Lättnad. Det är känslan då jag tänker på det här.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Lättnad var ordet sade Bull!

Aså den metabola omställningen och den hormoniella har garanterat bidragit, det märker hyfsat friska av i max en månad!

Den stora omställningen är nog mental?

Dvs det innebär att man fyller kyl, frys, skafferi med andra varor/råvaror.. ofta mer sk råvaror.

Då blir det betydligt lättare att äta sk riktig mat/näringsrikt.. utifall man redan handlat hem sådana matvaror.. oandrasidan så har man lixom inte så mycket val när maten skall lagas till.

Iallafall så började jag min LCHF-karriär genom att ändra frukosten från flingor/musli med sötad youghurt till äggobacon stekt i kokosfett.. det funkade ett tag, tills jag blev tvungen att välja mellan frukost och lunch på jobbet.

Iomed att jag är morgontrött samt att vi har lunchrast som jag inte kan påverka så var det lättaste att hoppa frukosten.

Oså angående Semlor/andra treats, man bör/kan falla en (1) gång om året, speciellt om någon bjuder, då märker man som regel att det i själva verket inte var så mycket att stå efter.. dvs det kunde i princip lika gärna kvitta!

Oså till Semlan på jobbet, den smakade som de brukar, dvs inget fel alls.. nackdelen var att vi fick den vid 10tiden, sen var det lunchrast vid 12, då fick jag i stället halvera min lunch, som egentligen var godare, (fläsk med bruna bönor/en massa grönsaker)!

Dvs jag åt semlan av sociala skäl.. vill inte chikanera min VD genom att vägra, när han bjuder till och samtidigt pratar om sina planer för företaget/oss anställda!

Link to comment
Share on other sites

Ja, omgivningen är det svåra... 🙂 På jobbet har de lärt sig ("kan jag få din semla??")...fast i år glömde de tydligen bort semlorna helt; gör mig ingenting.

På squaredansen kom de i håg det. "Men vad kan du äta då? Lite mandelmassa och grädde?" Så det fick jag till fikat. Jag hade utan problem kunnat ta en slät kopp, men när någon fixat en liten tallrik bara till mig... 🙂 

Och det där med att falla för semlor - nej, det är ingen frestelse, så varför falla? Ska man falla ska det vara värt det.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

8 timmar sedan, Effie sade:

Och det där med att falla för semlor - nej, det är ingen frestelse, så varför falla? Ska man falla ska det vara värt det.

Så är det. Och med lång erfarenhet av vad man måste kalla hetsätning, vet jag att den tillfredsställelse man söker försvinner i det ögonblicket man slickar i sig sista smulan. Kvar finns bara ånger och självförakt. Den tillfredsställelse man upplever när man väljer att låta bli håller däremot i sig läääänge 😊 Det är värt det att låta bli.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

6 timmar sedan, Tr0llet sade:

Så är det. Och med lång erfarenhet av vad man måste kalla hetsätning, vet jag att den tillfredsställelse man söker försvinner i det ögonblicket man slickar i sig sista smulan. Kvar finns bara ånger och självförakt. Den tillfredsställelse man upplever när man väljer att låta bli håller däremot i sig läääänge 😊 Det är värt det att låta bli.

Tja...det finns väl flera varianter.

Att man är sugen och äter. Att man inte är sugen, men äter ändå, för att någon trugar, eller av gammal vana, eller för att man har för sig att det är gott. Och hetsätning eller oemotståndligt sug på nånting, sånt som vi diskuterar i tråden om mättnad, stress och ätande.

Att man är sugen men avstår (för att man har karaktär, eller vet att man ändå inte blir gladare av att äta, tvärtom). Att man inte är sugen och bara tittar och sniffar lite på det som de andra inte kan motstå, och undrar varför.

Det är den sista som är skönast....

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Hej

Inga återfall. Förra veckoslutet blev jag bjuden på mat. Åt även en del av efterrätten, creme brulee, men skrapade bort sockret utanpå. Åt alltså inte allt. Och sockersuget kom aldrig. Känner mig ganska säker. 

Och så har jag börjat springa igen. Började för för tio dagar sedan, har sprungit bara 5 gånger, men det känns som himmelriket. Jag försöker sköta om mig genom att göra yoga som motvikt. Är så rädd att kroppen ska börja protestera igen. Jag sprang i över 20 år innan min rygg, axel och till sist mina benhinnor sade upp kontraktet. 

Vikten går tydligen neråt. Jag väger mig inte, men det syns och känns. Den här gången är min viktnedgång annorlunda än den tidigare har varit. Fettet på magen är mera motstridigt. Men, magen har blivit mindre och bara jag håller ut antar jag att kroppen återhämtar sig från sockermisshandeln den blivit utsatt för de senaste två åren. 

Ha det gött! 

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

Hej.

En framgång igen. Var på kalas igår. Förutom kakor, tårta och glass, bjöd de på någon sorts omelettrulle med majonnäs och skinka. Jag åt omelelettengrejen och drack ett glas vatten. Försöker låta bli koffein på kvällen. Tanken på att jag kunde ta en liten bit tårta svepte förbi, och sen glömde jag det. Det var inte ens så att jag självmedvetet satt och tänkte på att jag inte åt tårta och vältrade mig i överlägsen stolthet som jag tidigare gjort, utan jag glömde det. Satt bara och pratade och märkte i något skede fram på kvällen att jag var likgiltig inför sötsakerna. Imorgon har jag nästa kalas. Får se ifall jag tar en liten bit kladdkaka då. Min kompis gör världens godaste kladdkaka 😜

Jag är lite otålig. Skulle gärna bli av med resten av fläsket. Vill vara slankare och i bättre form. NU. Försöker sikta på 1:a maj, tänka på att skillnaden kommer att vara märkbar. 

Den enda som kommenterat min viktnedgång är min pappa, av alla människor. Han brukar inte lägga märke till utseende och vikt, så jag blev lite extra glad 😊

Skön söndag till er alla! 

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

7 timmar sedan, Tr0llet sade:

Den enda som kommenterat min viktnedgång är min pappa, av alla människor. Han brukar inte lägga märke till utseende och vikt, så jag blev lite extra glad 😊

Som äldre man kan jag avslöja att vi lägger märke till kvinnors vikt och utseende, men iomed att vi med stigande ålder är mer erfarna män så vet vi att det är tabu att kommentera!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

17 timmar sedan, Zepp sade:

Som äldre man kan jag avslöja att vi lägger märke till kvinnors vikt och utseende, men iomed att vi med stigande ålder är mer erfarna män så vet vi att det är tabu att kommentera!

Ändå kan du inte låta bli att göra det lite då och då... ;)

  • Like 1
  • Thanks 2
  • Haha 2
Link to comment
Share on other sites

10 timmar sedan, MariaF sade:

Ändå kan du inte låta bli att göra det lite då och då... ;)

Bara så att ni vet och att ni vet att vi ser er, dvs så länge vi inte är senila!

Dvs som man så har jag säkert någon gen som gör att jag kan avgöra huruvida någon dam ser frísk ut, lite oavsett ålder?

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Hej. 

Igen en ny upplevelse. Min kompis hade bakat glutenfria kakor till kalaset för min skull, så jag tog två små bitar. Det var jättegott. Jag åt vad jag tagit åt mig, men sen satt jag inte och tänkte på att jag vill ha mera resten av kvällen. Så som jag har gjort tidigare.

Så här kunde jag fortsätta äta sött. På kalas. Lite och bara om jag själv vill. 

Ha det 

 

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
3 timmar sedan, Tr0llet sade:

Jag har världens tråkigaste dagbok, även om det är en Tr0lldagbok. Jag har egentligen inget att uppdatera. Äter lchf, oftast två mål per dag. Jag kunde förbättra genom att vara mera kreativ och variera mig mera, men jag är nu bara sån att jag äter rätt enformigt. Och då jag tröttnar, eller annars bara vill vara kreativ, KAN jag ju faktiskt göra mat. Men jag kräver inte variation för att tycka att mat är gott... Och ingen klagar, så jag äter vad jag vill 😉

Jag funderar ibland på att väga mig, men det har blivit ett litet spöke. Så länge jag inte väger mig är jag nöjd, ärligt sagt har jag gått ner så mycket redan att jag är tillfreds med mitt utseende. Tidigare i livet har jag strävat efter en siffra och jag är rädd att falla tillbaka i den gropen ifall jag väger mig. Mina kläder är för stora, i synnerhet över höfter, rumpa och lår, och jag äcklas inte längre av vad jag ser i spegeln nu och det är tyst i skallen. Jag hör ingen självkritik eller missnöje med att jag ännu väger mera än jag tycker att jag borde. Varför skulle jag väga mig, istället för att bara njuta av att vara frisk och se ok ut? Jag kommer säkert att fortsätta gå ner, för det finns nog ännu lite som jag kunde avvara. Det är bara mitt gamla fåfänga jag som ser det 😘 Men ingen skulle väl längre beskriva mig som överviktig. Det är sååååå skönt. Tänk hur jag kämpade i december, hur jag peppade mig själv, behövde forumets stöd flera gånger om dagen och hur jag gick med käkarna hårt pressade, för jag skulle lyckas. Den här inre friden är helt ny för mig. Jag är så tacksam. 

Jag joggar och yogar också. Joggar några gånger i veckan och yogar minst lika ofta. Ännu igår tänkte jag köpa en sportklocka, men idag såg jag ljuset. Jag tänker INTE göra löpningen till något jag ska prestera igen. På samma vis som jag inte presterar min vikt. Jag springer för att jag tycker att det är skönt och med min långa erfarenhet av löpning vet jag ju nog hur det ska kännas. Jag springer bara på skogsstigar för att spara på min kropp, och pulsen vill stiga onödigt högt, men jag tror nog att jag ska få koll på det också så småningom.

Trevligt veckoslut till er varendaste en 😊

men i synnerhet till er som skrivit i min tråd och uppmuntrat mig. Ni har varit mig till stor hjälp. Tack.

 

Grattis, Så roligt att höra sånt här.

Typ tråkätande är nog ofta ganska bra.

Jag vet inte om boom-liken var korrekt, men det kändes så.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

2 timmar sedan, MariaF sade:

Det var väldigt trevligt! :) Kanske kan ha forumträff där nästa år? Det eminenta forumet nämndes ju tyvärr inte ens på eventet.

....eminenta forumet nämndes inte? 😪 Nu får Kostdoktorn lyfta fram detta Fina Forum litet mer! 💪💓😊

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...

Hejsvejs! 

Jag har egentligen inget att berätta. Jag äter som förut, strikt lchf. Eftersom jag inte väger mig kan jag bara uppskatta min viktnedgång. Så jag drar till med 10 kg. Kan vara lite drygt. Fem kilo till är planen. Om det blir mera lever jag säkert med det 😜

En sak kan jag berätta! Jag äter kakor och bakverk ibland. Bara på kalas och inom rimliga gränser. Och det går bra! Jag har kommit fram till att jag aldrig kan äta tillräckligt, jag är aldrig nöjd. Alltså kan det inte vara av betydelse ifall jag äter två bitar kaka eller tjugo. Då är det är ju klart vad jag väljer och slipper magont och det onda sinnet på samma gång 😊 Det här betyder ju inte att jag onödigt mycket pillar på sockerberoendet. Väck inte den björn som sover, liksom. Jag ser annorlunda på många olika saker nuförtiden, min hälsa har fått största rollen i jämförelse med utseendet tidigare. I samma veva har min förståelse för mitt förhållande till mat förändrats. 

Jag är fortsatt tacksam för forumets stöd ❤️

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, Tr0llet sade:

En sak kan jag berätta! Jag äter kakor och bakverk ibland. Bara på kalas och inom rimliga gränser. Och det går bra! Jag har kommit fram till att jag aldrig kan äta tillräckligt, jag är aldrig nöjd. Alltså kan det inte vara av betydelse ifall jag äter två bitar kaka eller tjugo.

Jag hade en gång en bantningsbok med den oemotståndliga titeln ”varför kvinnor behöver choklad”. Om boken besvarade den frågan minns jag inte - men en sak tog jag till mig ur den: det är de första tre tuggorna som är godast. 

Kan man hålla sig till det, och inte alltför ofta, och inte mår dåligt av det, så varför inte. Själv råkar jag så sällan på några kakor som verkar goda nog att smaka på. 

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

2 timmar sedan, Effie sade:

det är de första tre tuggorna som är godast. 

Tack för den kommentaren! Ska minnas det. Jag KAN alltså välja att bara dricka kaffe, det gör jag faktiskt ibland. Imorgon är det min älskade, älskade brorsons kalas, och min svägerska är en hejare på att baka, så då ska jag njuta 😊

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

  • 9 months later...

Hej hej...

Här är jag igen...

Jag är lite (inte så lite, om jag är ärlig) skämmig, känner mig misslyckad. Jag körde på så bra med lchf ända till augusti och sen sket det sig. Jag åt som en riktig gris ända till mellandagarna. Gissa om jag ångrar mig. Jag betedde mig som en riktig missbrukare, tänkte att jag nu ger mig själv lov att äta så mycket jag vill, för sen ska jag sluta. "Orsaken" till att jag åt som en gris var fruktansvärd stress med jobb och studier, jag gjorde aldrig egen mat utan köpte allt färdigt. Jag vet alltså att jag gjorde ett val, men stressen och brådskan gjorde det lätt att göra...

Jag åt MÄNGDER med choklad och annat sött, fryspizzor och skit. Och gick upp allt som jag lyckats gå ner tidigare samma år. Jag har förvandlats till en tant med fett utanpå höfterna, på ryggen liksom, och magen. Det skriker insulinresistens om mig. 

Så här är jag igen, söker inspiration och kamratstöd. Erbjuder det till andra också, ifall det finns någon som sitter i samma båt som mig.

Jag vägde mig i början av januari, tänkte att jag skulle fortsätta väga mig nu, men mår så dåligt att se en siffra som börjar på en åtta, så jag har igen struntat i det. Sen då jag känner att jag faktiskt har gått ner i vikt ska jag väga mig, sen då jag tror att siffran börjar på en sjua. Just nu sitter kilona som sten. Nu tänker jag köra keto. Periodisk fasta lär  inte vara så bra för viktnedgång sen ändå, så jag vet inte hur jag ska göra med det. Tycker annars om 16/8. 

Tänkte, även här som en missbrukare, att jag inte kan komma tillbaka till forumet för att jag misslyckats, men sen kom jag på att det är ju bara dumt.

Så här är jag nu.

Jag har försökt hålla lchf sedan mellandagarna, men olika bjudningar och fester stör mig hela tiden. Säkert därför som vikten sitter så hårt. 

Men nu j.vlar. Igen.

Har funderat att skaffa en ketonix för att inspirera mig lite.

/Trollet

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

57 minuter sedan, Tr0llet sade:

Tänkte, även här som en missbrukare, att jag inte kan komma tillbaka till forumet för att jag misslyckats, men sen kom jag på att det är ju bara dumt.

Vad bra att du insåg det! Välkommen tillbaka! :wub: 

Jag har hängt här sen starten, mer aktiv de senare åren men tänk så många gånger jag fallit för stressen och småätandet?! Vad är alternativet? Ja, man kan förstås ge upp och låta vikt och sjukdom dra iväg eller fortsätta försöka själv, i lönndom och med det brukar det-är-bättre-att-inte-berätta-för-jag-misslyckas-säkert-snart-igen-"peppandet" komma ur ens inre. Jag tänker att det kanske är där man måste börja, med att ändra sitt förhållningssätt och istället för att kalla det "misslyckande" kalla det "svängningar"? Jag läste nånstans att Oprah Winfreys popularitet till stor del kommer sig av att hon är mänsklig i och med sin öppenhet kring vikten. Hon bantar, går upp, försöker igen... Det var nån psykolog som hade utvärderat detta. Vet inte om man blir populärare för att man berättar men det ÄR mänskligt att det går upp och ner. 

  • Like 5
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, Tr0llet sade:

Så här är jag igen, söker inspiration och kamratstöd. Erbjuder det till andra också, ifall det finns någon som sitter i samma båt som mig.

Välkommen tillbaka! Var snäll mot dig själv nu och försök slänga misslyckandekänslorna  i soptunnan. 

De flesta av oss här på forumet har halkat ner i diket några ggr. både till höger och vänster😝

 

  • Like 2
  • Thanks 3
Link to comment
Share on other sites

Jag har en vag hypotes, om något samband mellan stress och vitaminer/mineraler och sug efter mat, lättäten mat och godis. 
Det går åt mer mineraler när man är stressad, sade en apoteksanställd till mig en gång (och sålde Berocca till mig; det var på den tiden jag tyckte det smakade gott). 
Bara en tanke, något att ha i bakhuvudet och kanske undersöka. Jag letar ju också efter vägen till ”äta rätt och inte choklad” 🙂 . Det funkar oftast, numera, så snarare försöker jag hitta vad som stör. 

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...