lättaresteg Tr0lldagboken

[al@j]

10 minuter sedan, Gemma sade:

Vad i hela friden är epsomsalt för något?

Kanske Anna Sparre kan svara på din fråga.

https://4health.se/epsomsalt-–-en-utomordentligt-halsosam-huskur

[Tr0llet]

God morgon! Det fluschade sent igår. Utan att gå in på osmakliga detaljer tror jag att det var bra, och jag kommer att göra det igen... 

Dygn 3 i fastan lider mot sitt slut. Det går så lätt att jag kommer att göra det här på regelbunden basis. Förutom min PF, som jag gör flera gånger i veckan. 

[Tr0llet]

10 timmar sedan, Gemma sade:

Vad i hela friden är epsomsalt för något?

Har du problem med tarmarna? Hur?

Epsomsalt är någon sorts magnesium. Det kan användas utvärtes mot magnesiumbrist. Det binder vätska till sig då man tar det oralt, den vätska som gick in kommer även ut, utan att passera njurarna. Bittersalt, glaubersalt, är andra namn. Smakar beskt som galla. 

Jag lider av kronisk förstoppning sedan hela livet. Det blir värre med åren. Fibrer i form av fullkorn gjorde det bara värre då magen blev sjuk av det, tillräckligt vatten, motion osv hjälper inget alls. Fibrer från grönsaker gör magen inte sjuk, men sätter heller ingen fart på den. Kokosolja och annat fett gör ingen skillnad. Vissa bröd med fiberhusk hjälper. 

 

[Tr0llet]

Jag kan härmed meddela att sköljningen genomförts med stor framgång. Känns riktigt, riktigt skönt  Fastan fortsätter nog till imorgon. Mår jättebra. Har just gjort en timmes yinyoga, ska nu ut på stillsam skogspromenad med hundarna och sen ska jag bada bastu. Sen tänker jag att jag har blivit ren  På både in- och utsidan. 

Jag kom plötsligt ihåg att jag har fått fisk av mina föräldrar, har några gösfiléer i frysen. De ska ätas imorgon då jag bryter fastan. DET är värt att vänta på, det! Har en del av ett blomkålshuvud kvar som borde duga, gör mos med smör till. Och en klick hemgjord pesto. Nu måste jag sluta fantisera, ifall jag ska fasta till imorgon 

[Tr0llet]

Kan man bli beroende av att fasta? Jag bröt fastan efter nära fyra dygn igår, och nu funderar jag hur snart jag kan göra om det. Jag ska äta näringstät mat några dagar, men sen ska jag fasta. Ser redan fram emot det 

[Tr0llet]

Eller. Är det så, att genom fasta lär sig kroppen känna att den bär omkring på tillräckligt energi och inte behöver mera? Att det är jäkligt friskt att längta efter att fasta då man bär på övervikt? 

Och jag bär alltså på sex kilo mindre övervikt jämfört med vid jul. Tycker jag är trevligt. 

[MariaF]

4 timmar sedan, Tr0llet sade:

Kan man bli beroende av att fasta? Jag bröt fastan efter nära fyra dygn igår, och nu funderar jag hur snart jag kan göra om det.

Den känslan kommer jag ihåg...! Kanske ska testa en vårfasta... Var länge sen nu. Nu när man tydligen inte är välkommen till jobbet ändå. 

[Tr0llet]

9 timmar sedan, MariaF sade:

Den känslan kommer jag ihåg...! Kanske ska testa en vårfasta... Var länge sen nu. Nu när man tydligen inte är välkommen till jobbet ändå. 

Roligt att höra att jag inte är ensam om att längta efter fasta! Det är så trevligt att inte bli stämplad som ätstörd och få förklarat att man måste äta var tredje timme. Aijo. Det fick jag ju förklarat för mig idag...  Fast jag blev inte ensam på min sida. Jag ville alltså inte äta på eftermiddagen, gjorde kvällstur och har just kommit hem. Jag var idag på annan avdelning idag, mycket trevligt i coronatider, kan jag säga... Och inte ett kex eller en kaka så långt ögat nådde på den avdelningen. Jag märkte att två stycken åt mat som jag kunde ha ätit. Sen kommenterade en att det var goda grönsaker, men lite för mycket morot. Jag vågade inte ännu fråga, jag orkar inte med diskussioner om hur hemskt VIKTIGT det är att äta kolhydrater... Men de öppnade själv och började prata om ketos. Den ena hade gått ner 18 kg och den andra 10. Sen blev det intressanta diskussioner, då en sjukskötare hänvisade till kostcirkeln, äta lite och ofta och kolesterol och annat trams. Vi pratade också om fasta och det var ytterst trevligt. Sen återgick vi till alla patienter i isoleringarna.. På det hela en trevlig kvällstur 

[Gemma]

17 timmar sedan, Tr0llet sade:

Roligt att höra att jag inte är ensam om att längta efter fasta! Det är så trevligt att inte bli stämplad som ätstörd och få förklarat att man måste äta var tredje timme. Aijo. Det fick jag ju förklarat för mig idag...  Fast jag blev inte ensam på min sida. Jag ville alltså inte äta på eftermiddagen, gjorde kvällstur och har just kommit hem. Jag var idag på annan avdelning idag, mycket trevligt i coronatider, kan jag säga... Och inte ett kex eller en kaka så långt ögat nådde på den avdelningen. Jag märkte att två stycken åt mat som jag kunde ha ätit. Sen kommenterade en att det var goda grönsaker, men lite för mycket morot. Jag vågade inte ännu fråga, jag orkar inte med diskussioner om hur hemskt VIKTIGT det är att äta kolhydrater... Men de öppnade själv och började prata om ketos. Den ena hade gått ner 18 kg och den andra 10. Sen blev det intressanta diskussioner, då en sjukskötare hänvisade till kostcirkeln, äta lite och ofta och kolesterol och annat trams. Vi pratade också om fasta och det var ytterst trevligt. Sen återgick vi till alla patienter i isoleringarna.. På det hela en trevlig kvällstur 

Du är i gott sällskap här! Vilket flyt du kommit in i.. 

Jag satt själv hela jan. och feb. och längtade till flerdagars-fasta.. men nu redan snart slut på mars och jag kommer inte loss med den där NU äntligen-ska-jag-känslan.. 

Kanske för att när man fastar 18 ibland 20 timmar dagligen , att jag redan känner vinst och hälsofördelarna.. så jag skjuter upp flerdagarsfastan lite till.. inbillar mig fortfarande att jag kommer drabbas av världens hunger-plåga.. men har så klart inga belägg för detta mer än att jag gärna låser mig/fixerar mig när jag så medvetet inte ska äta, det som hände sist.. men däremot kan jag spontanfasta omedvetet 24 tim, när det-bara-blir -så.. 

 

Undrar om en säg 5-dagars-fasta.. kanske är lämpligast under sensommarn för en typ som jag, som det är nu är det redan lätt frustrerande med corona-hysterin.. och de inskränkningar som inte alltid är så kul, att då utöver det fasta, är för mig personligen nog inte lämpligt, men allt detta bygger på mina föreställningar, jag vet annars att fasta är mycket, mycket gott för kroppen! och också gällande återställning av förlorad balans. Så bra  (strongt) att du fixar detta så tidigt under din kostomläggning! och lägger fantastisk grund för framtida kosthållning. 

Håller också med om att det kan tänkas vara fördel att fasta medan man är aktiv, inte som jag när jag skulle "prova" , gjorde det när jag var ledig.. och klättrade därmed på väggarna och hade skafferiet och kylskåpet i tankarna precis varenda minut. 

[Tr0llet]

1 timme sedan, Gemma sade:

Undrar om en säg 5-dagars-fasta.. kanske är lämpligast under sensommarn för en typ som jag, som det är nu är det redan lätt frustrerande med corona-hysterin.. och de inskränkningar som inte alltid är så kul, att då utöver det fasta, är för mig personligen nog inte lämpligt, men allt detta bygger på mina föreställningar, jag vet annars att fasta är mycket, mycket gott för kroppen! och också gällande återställning av förlorad balans. Så bra  (strongt) att du fixar detta så tidigt under din kostomläggning! och lägger fantastisk grund för framtida kosthållning. 

Jag hade nog också föreställningar om hur svårt det skulle vara att fasta, men så här i efterhand kan jag bara konstatera att inget av det jag tänkte mig stämde. Jag trodde jag nog skulle bli matt och trött och på dåligt humör. Och att jag skulle tänka på mat jämnt och ständigt och lida av hunger. Men det stämde inte alls. Förra gången var första dagen svårast, för då var jag hungrig ganska mycket, men det gick lättare för var dag. 

Ärligt talat har jag ätit lchf i ungefär tio år. Mitt problem är att jag måste vara strikt, hålla mig ganska precis till kosten, för när jag börjar göra avsteg leder det käpprätt åt h... Jag har alltså tidvis varit mycket strikt och då varit riktigt slank. 2012, om jag minns rätt, gick jag ner 16 kg från mars till början av juni. Jag höll vikten i tre år, det började gå dåligt då jag jobbade på en ungdomspsykiatrisk avdelning och måste äta sjukhusmaten tillsammans med patienterna. För mig är det inte svårt att ställa om kosten, jag har ganska bra koll på vad jag ska äta. Det är mera den där NU äntligen-ska-jag-känslan som jag behöver då jag ska lämna pizza, chips och choklad efter att min kost flippat helt... 

1 timme sedan, Gemma sade:

Jag satt själv hela jan. och feb. och längtade till flerdagars-fasta.. men nu redan snart slut på mars och jag kommer inte loss med den där NU äntligen-ska-jag-känslan.. 

Jag har läst flera inlägg av Jason Fung och försöker lära mig så mycket som möjligt om fasta. Ifall det känns svårt med flera dagars fasta tycker jag att du ska skita i det och göra så som du själv vill och mår bra av just nu. Jag ser ingen nytta av att försöka tvinga sig till sånt som man inte vill (ännu). Plötsligt kommer inspirationen över dig och då kör du Jason Fung hänvisar till att varannan dag fasta är effektivare för viktnedgången (och diabetes typ 2??) än 5:2 t ex. Så om det fungerar bra att fasta 24 h i gången, fortsätt bara med det. 

Jag måste ännu berätta att jag ju hade lite rätt i att kroppen lär sig känna igen att den inte behöver mera energi då man fastar. Man blir känsligare för det där ena hormonet, grelin eller leptin, jag minns aldrig vilket som är vilket... Vilket gör att då man fastar går hunger ner istället för upp. Igår åt jag bara en gång, idag har jag ätit två. Jag gjorde en normalstor portion åt mig till lunch, men orkade inte med hela, så fick lämna. Positivt 

[Tr0llet]

19 timmar sedan, Tr0llet sade:

Den känslan kommer jag ihåg...! Kanske ska testa en vårfasta... Var länge sen nu. Nu när man tydligen inte är välkommen till jobbet ändå. 

Måste ännu fråga, hur lång fasta funderar du på? Och när isf?

[Gemma]

42 minuter sedan, Tr0llet sade:

Jag hade nog också föreställningar om hur svårt det skulle vara att fasta, men så här i efterhand kan jag bara konstatera att inget av det jag tänkte mig stämde. Jag trodde jag nog skulle bli matt och trött och på dåligt humör. Och att jag skulle tänka på mat jämnt och ständigt och lida av hunger. Men det stämde inte alls. Förra gången var första dagen svårast, för då var jag hungrig ganska mycket, men det gick lättare för var dag. 

Ärligt talat har jag ätit lchf i ungefär tio år. Mitt problem är att jag måste vara strikt, hålla mig ganska precis till kosten, för när jag börjar göra avsteg leder det käpprätt åt h... Jag har alltså tidvis varit mycket strikt och då varit riktigt slank. 2012, om jag minns rätt, gick jag ner 16 kg från mars till början av juni. Jag höll vikten i tre år, det började gå dåligt då jag jobbade på en ungdomspsykiatrisk avdelning och måste äta sjukhusmaten tillsammans med patienterna. För mig är det inte svårt att ställa om kosten, jag har ganska bra koll på vad jag ska äta. Det är mera den där NU äntligen-ska-jag-känslan som jag behöver då jag ska lämna pizza, chips och choklad efter att min kost flippat helt... 

Jag har läst flera inlägg av Jason Fung och försöker lära mig så mycket som möjligt om fasta. Ifall det känns svårt med flera dagars fasta tycker jag att du ska skita i det och göra så som du själv vill och mår bra av just nu. Jag ser ingen nytta av att försöka tvinga sig till sånt som man inte vill (ännu). Plötsligt kommer inspirationen över dig och då kör du Jason Fung hänvisar till att varannan dag fasta är effektivare för viktnedgången (och diabetes typ 2??) än 5:2 t ex. Så om det fungerar bra att fasta 24 h i gången, fortsätt bara med det. 

Jag måste ännu berätta att jag ju hade lite rätt i att kroppen lär sig känna igen att den inte behöver mera energi då man fastar. Man blir känsligare för det där ena hormonet, grelin eller leptin, jag minns aldrig vilket som är vilket... Vilket gör att då man fastar går hunger ner istället för upp. Igår åt jag bara en gång, idag har jag ätit två. Jag gjorde en normalstor portion åt mig till lunch, men orkade inte med hela, så fick lämna. Positivt 

Detta resonemanget är rätt.. när någonting fungerar, ska man gärna hålla sig till det och förbli stabil i det.

Jag har ju definitivt programmerat om min metabolism, och kan nu för tiden identifiera hunger ifrån sug.. när mättnad kickar in, är min mentala hälsa dvs förhållningen till mat resp. godsaker, numera reglerad! Det är det som gör att det håller i längden.. att jag har full koll på när och varför jag kan ignorera suget, utan att lida!! viktigt i sammanhanget, att ens mättnad ska kännas bra.. känns det plågsamt eller jagande.. då har man troligtvis fått i sig för liten mängd mat, alt. inte nog med energi och behövde kanske större köttbit eller glömde fettkällan.. så länge man centrerar allt kring huvudprinciperna, kan man alltså fullständigt ta kål på det förhatliga suget.. som berider en in till mkt osunda vanor..  (i mitt fall finns en socker-glädje, som förstås aldrig dör, varför jag ca 1 gng per kvartal går loss med kakor glass och dylikt.. men inte varje eller varannan vecka, ej heller varje månad - per kvartal.. verkar funka. 

Vi är alla olika vad gäller graden av "socker-relationen" , men jag har bearbetat det till fullo, nu ska det bara hålla i åratal och aldrig mer halka ner i den djupa avgrunden (vilket är extremt olustigt med extrema konsekvenser.. ).

Men socker kan tyvärr för många funka likt amfetamin, belöningscentrat kan vara så överväldigande att det krävs benhårda principer, för mig känns det som en jäkla lottovinst, att ha full kontyroll över socker-konsumtionen. Bara där är vinsten total, att viktnedgången hakar på.. är iiiiinte fel!   ... festligt att köpa kläder.. särskilt jeans ! ger bonus-endorfiner.. om vi säger så. 

[MariaF]

1 timme sedan, Tr0llet sade:

Måste ännu fråga, hur lång fasta funderar du på? Och när isf?

Vet inte... Har ju precis börjat fundera på saken.  I morgon får vi veta om projektet pausas eller inte iom att kunden stängt sina fabriker. Blir det en lugn period framöver kan jag ju sätta igång när som helst. Eller så gör jag inte det... Det finns experter som t ex Dr Rostenberg och Dr Berg som jag generellt tycker har mycket bra att komma med och båda avråder från fasta när man är stressad och eftersom jag haft mycket stress i livet de senaste åren, så till den milda grad att blodtrycket åkt bergodalbana och ögonbrynen ramlat av så borde jag nog avstå. Samtidigt var det länge sen och jag minns det som välgörande... Fast jag skulle ju kunna sätta igång och avbryta om det inte går? Men en sak vet jag säkert, ska jag köra igen efter alla dessa år blir det med ett koncept jag vet funkat tidigare, dvs med örtte och buljong.

[Tr0llet]

12 timmar sedan, MariaF sade:

blodtrycket åkt bergodalbana och ögonbrynen ramlat av så borde jag nog avstå.

Ja, kanske fasta inte är det första alternativet, då.

12 timmar sedan, MariaF sade:

Fast jag skulle ju kunna sätta igång och avbryta om det inte går? Men en sak vet jag säkert, ska jag köra igen efter alla dessa år blir det med ett koncept jag vet funkat tidigare, dvs med örtte och buljong.

Sen. Då blodtryck är stabilt och ögonbrynen sitter där dom ska, kanske?

[Tr0llet]

12 timmar sedan, Gemma sade:

Vi är alla olika vad gäller graden av "socker-relationen" , men jag har bearbetat det till fullo, nu ska det bara hålla i åratal och aldrig mer halka ner i den djupa avgrunden (vilket är extremt olustigt med extrema konsekvenser.. ).

Jag har väl inte någon större koll på min "socker-relation". Jag tror att den inte är helt sund, men tänk om jag bara går här och inbillar mig och skapar ett problem som egentligen inte finns. För hur svårt kan det vara? Äta EN bit kaka, inte halva. Men å andra sidan har jag aldrig lyckats äta en bit kaka någon längre tid, det slutar alltid med helt sjuka mängder och det har blivit så mycket värre under åren. Och då jag ser det från den synvinkeln är relationen till socker inte bara osund utan den är helt sjuk. 

13 timmar sedan, Gemma sade:

(i mitt fall finns en socker-glädje, som förstås aldrig dör, varför jag ca 1 gng per kvartal går loss med kakor glass och dylikt.. men inte varje eller varannan vecka, ej heller varje månad - per kvartal.. verkar funka.

Jag önskar nog att jag kunde ha en ordentlig godisdag en gång i kvartalet. För jag är så hemskt sockerglad jag också. Tänk om fastan kunde vara svaret på det dilemmat? Fung talar om att man ska festa och fasta. Tänk om jag ena dagen kunde festa, äta pizza och choklad, och sen fasta?

Vet inte om jag någonsin kommer att ens prova på det, för just nu lockar det inte nämnvärt. Det känns alltför farligt. Då jag tänker pizza och choklad vill jag inte ens i tanken sluta, utan bara fortsätta. 

Igår åt jag två gånger, men var jättemätt, så tror jag äter bara en gång idag. Ska göra varannandagsfasta den här veckan. 

Vikten är nu jämt 79 kg, till mina 172 cm. Vid jul då jag vägde mig vägde jag väl 87 om jag minns rätt. Vikten hade fastnat på 81-82 i några veckor, hoppade upp och ner däremellan, men nu rör det långsamt på sig igen. Min mamma hade inte sett mig på ett par veckor och reagerade då hon såg mig, konstaterade att det syns att jag gått ner i vikt.

13 timmar sedan, Gemma sade:

Men socker kan tyvärr för många funka likt amfetamin, belöningscentrat kan vara så överväldigande att det krävs benhårda principer, för mig känns det som en jäkla lottovinst, att ha full kontyroll över socker-konsumtionen. Bara där är vinsten total, att viktnedgången hakar på.. är iiiiinte fel!   ... festligt att köpa kläder.. särskilt jeans ! ger bonus-endorfiner.. om vi säger så. 

Antar att jag får lov att se på socker som min drog, på allvar. Även om jag inte vill. Är nog inte riktigt där ännu, jag VILL inte att det ska vara så. Jag har många par jeans väntande på min slankare kropp. Jag har inte haft jeans en enda gång på ett par år, för jag vägrar köpa större än de jag har. Basta. Men snart, snart kan jag dra på mig de största igen. Jeeee. Bonus-endorfiner. Jag vet inte hur jag ska få något annat gjort än spegla mig sen då det är dags...

[MariaF]

59 minuter sedan, Tr0llet sade:

Tänk om jag ena dagen kunde festa, äta pizza och choklad, och sen fasta?

Många gör så och det funkar. Beroendehjärnor däremot kan triggas igång och börja köpslå med sig själva, typ "Om jag ändå ska fasta i morgon kan jag ju äta det och det idag...!" eller "Hoppsan, nu slank det ner lite sånt, men om jag förlänger fastan i morgon så kompenserar jag det...". Har man den typen av tendenser så vet man ju oftast det själv och får fundera på om det är värt det kämpandet efteråt.

[Gemma]

1 timme sedan, Tr0llet sade:

Antar att jag får lov att se på socker som min drog, på allvar. Även om jag inte vill. Är nog inte riktigt där ännu, jag VILL inte att det ska vara så. Jag har många par jeans väntande på min slankare kropp. Jag har inte haft jeans en enda gång på ett par år, för jag vägrar köpa större än de jag har. Basta. Men snart, snart kan jag dra på mig de största igen. Jeeee. Bonus-endorfiner. Jag vet inte hur jag ska få något annat gjort än spegla mig sen då det är dags...

Kära Tr0llet... utifrån vad jag läser så har du seriöst nått insikt.. gripit tag i sitsen och applicerat en slags intermittent fasta, i komb. med redan genomgången flerdygnsfasta - detta koncept borgar för en spikrak väg rakt ned mot din idealvikt! Så sant jag sitter här. 

Din kropp responderar ju ypperligt med kontrollerad leptin/ghrelin signal.. du vet att du har en alltför lättvindlig relation till socker, men nu.. behöver du inte ens socker, och sockret ger dig oavsett noll och zero näring! Fantastiskt!

Vad mer kan man säga, att det ska bli enormt roligt, att få läsa här.. hur du steg för steg stiger in i dina jeans, och det med vetskap.. om att du håller en LYCKOSAM kosthållning som gynnar din optimala ämnesomsättning, dvs du omsätter det överflödiga fett på din kropp, som din kropp inte behöver, och ändå går du mätt och belåten. Det är alltså en spikrak väg mot ett idealiskt tillstånd, där du kan göra dig kvitt sockersug-helvetet inte bara en period i ditt liv, men att du ÄGER styrningen när du nu vet vad det är värt att leva mer hälsosamt, och mycket mycket snart.. också kommer att din slanka silhuett, som får endorfinerna att gå i taket.. för att inte tala om att du längtar till att röra dig ledigt och lätt, eller hur.. 

 

Precis som du resonerar, så resonerade jag , för att öht komma någonvart, och det resonemanget gäller ännu, det var gränsdragningar å det strängaste.. för att öht få bukt på socker-svullandet.. jag vill aldrig mer ha det tbx.. att ge sig en liten godis-fylla typ 1 gng/kvartal.. är en teori,, jag filar på.. utifrån att jag för min egen del, tyvärr vet.. att jag måste ge mig det sällsynta gånger, bl.a nu när jag snart ska på födelsedagsfest.. kan säga nej, vill... men vet ännu inte om jag fixar det, jag har ju blivit lite benget nu.. varför jag tänker att jag får plats med en creme brulee om de nu är så taskiga att skapa en sådan, bara för att jag kommer.. min bror funkar så.. den gamla syskonrivaliteten gör sig påmind ibland. haha! Men, jag vill inte ha, inte ens creme brulee.. jag hoppas å önskar, att isf ta en mycket mycket mindre bit.. sådana små bitar som "alla andra" kan, men inte jag.. att komma dithän, vore ju en önskedröm, istället för att året om försaka.. varenda litet sockerkorn... så, man får vara vaksam på sockret.. om man med handen på hjärtat kan säga att "det är så jääävla gott.. " , men äcklas man av socker, då är det väl annat... 

[Cleppa]

Jag funkar också som de flesta andra...  fuskar jag med något så är det väldigt lätt att fuska lite till för nu har men ju redan "pajat"  det...  Så försöker oftast inte fuska men ska jag göra det så vill jag göra det mer genomtänkt  t ex att på lördag ( och bara på lördag) så fuskar jag och går tillbaka till ordningen på söndagen.

[Gemma]

1 timme sedan, Cleppa sade:

Jag funkar också som de flesta andra...  fuskar jag med något så är det väldigt lätt att fuska lite till för nu har men ju redan "pajat"  det...  Så försöker oftast inte fuska men ska jag göra det så vill jag göra det mer genomtänkt  t ex att på lördag ( och bara på lördag) så fuskar jag och går tillbaka till ordningen på söndagen.

Genomtänkt... älskar det ordet! 

Så många genomtänkta människor genom detta lchf-forum, blir helt matt över vilken styrka och genomtänkt planering  t.ex denna kvinna t.ex.. som 

Halvalindha : Har gjort en viktresa på minus 70 kg på 18 månader, mer än halva min startvikt.

Hoppas kunna inspirera andra till ett hälsosammare liv genom Lchf-kost och motion.

 

Det kan hon sannerligen!!! En inspirations-drottning de luxe 

En sån snygging,  lyfter lchf till faktabaserad livsstil som man kan ta på allvar och inte alls någon liten bantardiet-i-mängden.

 

När stora mängder socker, ju är så giftigt.. alla vet det men ändå låtsas fortf. många att man ändå "ska unna sig lite.. lite till jul, lite till påsk, lite under semestern, lite fredagsmys lite här o där.. för att underhålla industrins behov.. hm. NEJ

[Tr0llet]

3 timmar sedan, MariaF sade:

Många gör så och det funkar. Beroendehjärnor däremot kan triggas igång och börja köpslå med sig själva, typ "Om jag ändå ska fasta i morgon kan jag ju äta det och det idag...!" eller "Hoppsan, nu slank det ner lite sånt, men om jag förlänger fastan i morgon så kompenserar jag det...". Har man den typen av tendenser så vet man ju oftast det själv och får fundera på om det är värt det kämpandet efteråt.

Jo, redan det att jag så önskar att jag kunde ha en sockerfest en gång i kvartalet och tanken på MÄNGDEN jag då skulle äta berättar ju också att det här är inte för mig. Jag är alltså inte nöjd med att äta en liten chokladkaka eller en kanelbulle, utan jag vill ha en pizza, läsk, en stor chokladkaka, en lagom stor påse chips och en ben och jerry-glass. Och ja, jag har OTALIGA gånger försökt hålla mig till en godisdag. Det har lyckats en tid, jag har gått ner i vikt eftersom jag då faktiskt sett bröd som godis och endast ätit en gång i veckan, men det slutar alltid med att jag också äter på söndag. Och sen på fredag. Och sen äter jag plötsligt fast alla dagar ifall jag vill. Och jag vill oftast.

Det är lättare att låta bli allt socker och det allra mesta av kolhydrater överlag. Det gjorde jag då jag åt strikt lchf för ungefär åtta år sen. Jag gjorde ett val, tänkte att jag kan när som helst välja att trycka i mig socker ifall jag faktiskt ville. Jag gjorde som beroende människor måste göra i början på sin nykterhet. Jag gjorde ett nytt val varje dag. Just idag äter jag inte socker. Efter en viss tid behövde jag inte göra valet varje dag. 

[Tr0llet]

1 timme sedan, Cleppa sade:

Jag funkar också som de flesta andra...  fuskar jag med något så är det väldigt lätt att fuska lite till för nu har men ju redan "pajat"  det...  Så försöker oftast inte fuska men ska jag göra det så vill jag göra det mer genomtänkt  t ex att på lördag ( och bara på lördag) så fuskar jag och går tillbaka till ordningen på söndagen.

Jess. Jag tar med mig "genomtänkt" jag också. Det beskriver bra hur avsteg ska göras, ifall det uppstår en situation där det mer eller mindre är ett måste. 

[Tr0llet]

2 timmar sedan, Gemma sade:

Kära Tr0llet... utifrån vad jag läser så har du seriöst nått insikt.. gripit tag i sitsen och applicerat en slags intermittent fasta, i komb. med redan genomgången flerdygnsfasta - detta koncept borgar för en spikrak väg rakt ned mot din idealvikt! Så sant jag sitter här.

Tack. Är trevligt att få se sina tankar uttryckta i text av någon annan. Det här är vad jag hoppas att mina val leder till, det puttar på mig i rätt riktning att läsa orden.

3 timmar sedan, Gemma sade:

jag vill aldrig mer ha det tbx.. att ge sig en liten godis-fylla typ 1 gng/kvartal.. är en teori,, jag filar på..

Jo, jag tror att det är fråga om en teori för min del också. Jag tror inte att jag kommer att förändras så mycket att jag plötsligt kan äta lite socker och sedan återgå till lchf... Eller om jag gör det så måste det vara S Ä L L A N! Men, som jag skrev i ett tidigare inlägg är det ett val jag kan göra. Det är skönt att veta att jag kan välja, absolut ingenting är förbjudet. Jag kan när som helst köpa ett kilo godis och äta tills jag vill spy. Det ger mig en frihet att tänka så och när jag känner mig fri gör jag sååå mycket lättare rätt val. Om något är förbjudet tynger det, gör mig ledsen och jag känner mig maktlös. Då är det lättare att jag försöker lätta den känslan genom att göra det förbjudna som jag ju egentligen längtar efter. Förstår ni hur jag menar? Tror det kan vara så här för många.

[Gemma]

30 minuter sedan, Tr0llet sade:

 ingenting är förbjudet. Jag kan när som helst köpa ett kilo godis och äta tills jag vill spy. Det ger mig en frihet att tänka så och när jag känner mig fri gör jag sååå mycket lättare rätt val. Om något är förbjudet tynger ... maktlös

RIGHT ON SPOT!  

 

...att inte vara eller uppleva sig som en slav under ett kost-koncept livsstilsomläggning.. utan känna att det är hållbart och gott/jättegott! god mumsig mat.. i vått & torrt , man bemästrar det, kontrollerar det och kan justera det utefter ens behov utan att världen rasar - men ändå vara vaksam på "principerna" 

[Tr0llet]

God morgon!

Det har blivit varannandagsfasta så här långt den här veckan. Tidigare har ett dygns fasta känts som en stor sak, något riktigt krävande som jag med stor möda måste tvinga mig igenom. Nu är det plättlätt. Känns riktigt löjligt att jag någonsin tyckt att det var såååå svårt... 

Det är också lite intressant att följa med hur hormonerna påverkar intresset för mat. Jag märkte att jag börjar tänka på choklad och kaka igår, men jag vet att det är ett par dagar så har det går det över. Och det är inget stort sug, heller. Dels syns det också genom att jag googlar på olika lchf-recept. Jag är liksom mera intresserad av mat överlag. 56 kilo har mycket gott, verkar det som. Jag ska prova göra paj till fredagsmys i något skede. 

Har minskat på matportionerna. Det har varit svårt att få det att sjunka in att jag kan göra lite mindre portioner mat åt mig då jag är hungrig, och lita på att det räcker. Men jag har en mycket starkare mättnadskänsla nu, så jag kan inte överäta som jag kunnat innan. 

Allt är liksom ganska bra.

[Tr0llet]

Det är inte riktigt PK att erkänna det här, vi lever ju trots allt i kroppspositivismens tidsålder, eller något ditåt. Men jag räknade ut att ifall min viktminskning fortsätter i den här takten kommer jag att väga under 70 kg till midsommar. Det skulle betyda att jag går ner ännu tio kilo, och sammanlagt omkring 17 kg. Det kan också vara att vikten inte stannar där, att den går ner till 63-65 kg, för där stannade den förra gången jag gick ner i vikt med lchf. Nu har jag blivit mera tant under de senaste åren, så det kan väl också hända att min kropp beter sig annorlunda, men det får man se sen. Förra gången gick jag mycket fortare ner i vikt, det går långsammare nu. Åtminstone har det gått långsammare så här långt, men kanske det tar mera fart i något skede.

Det jag vill säga att jag väntar såååå på midsommar i år  Jag är nästan glad att jag gick upp så mycket i vikt i höstas, för jag njuter så av den här resan för tillfället. Det här är alltså den sidan av mig som är fåfäng och vill se bra ut, den får utrymme nu då jag inte behöver vara orolig för min hälsa. Jag tror nämligen att jag har hälsan under kontroll nu, eftersom jag äter så mycket hälsosammare och fastar med jämna mellanrum. Jag väntar så på att känna mig smidigare och lättare och att kläderna ska sitta lite löst på mig. 

[morgonsol]

On 2020-03-24 at 11:35, Gemma sade:

När stora mängder socker, ju är så giftigt.. alla vet det men ändå låtsas fortf. många att man ändå "ska unna sig lite.. lite till jul, lite till påsk, lite under semestern, lite fredagsmys lite här o där.. för att underhålla industrins behov.. hm. NEJ

I mitt tycke handlar det inte bara om industrin. Det handlar också bland annat om traditioner och andra människor, som kan vara lurade av industrins budskap eller ha intresse av att upprätthålla vissa traditioner. Antagligen en blandning av alla tre. Kanske fler faktorer. På något sätt ska man klara av att stå emot trycket som skapas, stå på sig, att man inget socker behöver eller vill ha.

[Gemma]

5 timmar sedan, Tr0llet sade:

Det är inte riktigt PK att erkänna det här....... text

Finns inget PK när det kommer till personlig hälsa & välmående. Det finns också en helhet att ta hänsyn till, den är helt och hållet individuell.

 

Dels är kroppsfysiologi inte heller en exakt vetenskap mer än att det är bra att känna till kroppsmassa i förhållande till t.ex narkos och läkemedelsdoser i kritiska sammanhang men allt utöver det.. kan du enbart själv bedöma. 

 

Att människan till skillnad från många andra djur dock inte alla! Har ett estetiskt utvecklat sinnelag.. det kan man ha synpunkter på.. alla är olika och var och en har olika syften & mål med sitt mående men också med utseendet. Alla inreder sina bostäder som det passar en och var, så kan man också pyssla och pynta sitt utseende allt utifrån sinne och smak. 

 

Man kan vilja uppnå viss vikt utifrån styrka, smidighet, snabbhet men det utesluter INTE att det kan.. råka.. sammanfalla med "snygg silhuett" , vem är man att döma?

 

Fortsätt du med fåfängan den står ändå inte ensamt isolerad den heller , och låt de avundsjuka fortsätta dras med sin sjuka under vad de tror : PK-normen. (fuck normerna! det är ditt egenvärde som står i fokus.. andra skiter nog högaktningsfullt i hur många centimetrar du VILL ha bort för att känna dig nice! och vill du.. så är det upp till var o en att sträva mot sitt-bästa-jag. Jag är jag, men du är du, och dom är dom.. låt dem "skita i konsten ingen tvingar dem inordna sig i estetiska kriterier.. så skiter jag i deras andefattiga pk-valser (som däremot VISSA.. gärna tar till.. när de inte längre orkar bry sig och lägger på en moralaspekt i det. Bekommer inte mig! Vill jag ha jeans som sitter fint över röven och vill slippa fettvalkar över midjan som hänger ut.. så är det bara så, oavsett vilken siffra som visar sig på våg eller måttband. Det bara är så. (men förstod exakt vad du menar, besserwisser-kärringar, dom finns.. man ska bara hantera dem rätt.. men när de figurerar i vården kan en å annan faktiskt utgöra en fara inte minst för att de kan ha såp medicinskt uppåt väggarna fel.. så.. se till att inte bli vårdkrävande haha!! 

Det är f.ö bra att inte vikten rasar för snabbt. 

[Gemma]

2 timmar sedan, morgonsol sade:

I mitt tycke handlar det inte bara om industrin. Det handlar också bland annat om traditioner och andra människor, som kan vara lurade av industrins budskap eller ha intresse av att upprätthålla vissa traditioner. Antagligen en blandning av alla tre. Kanske fler faktorer. På något sätt ska man klara av att stå emot trycket som skapas, stå på sig, att man inget socker behöver eller vill ha.

Javisst, man får göra dagliga avvägningar.. ibland omvärdera och vikta lite.. det bästa är nog att inte låsa fast sig vid en föreställning, i tron att man därmed "är i hamn klappad och klar" , detta eftersom allt.. är föränderligt. Plötsligt kan man en dag inse sig ha mognat (en mening med livet, eller?) och då inse, att den där kakan på födelsedagsfesten den vill jag faktiskt ha, men att jag faktiskt klarar av den också.. nåt man kanske inte klarade av för en tid sedan, men det var då.. då hade man inte samma erfarenheter som idag och imorgon.. kommer man förhoppningsvis till ytterligare insikter om vad man kan klarar vill och måste, och inte måste.

Socker, behöver inte.. vara förhatligt.. här just nu enbart ventilerar jag min dagsstatus på sockerfronten, att jag i justnu-läget.. varken vill ha, eller mår särskilt bra av t.ex karamelliserade popcorn, men likväl.. gick jag å köpte mig sockerfria werthers smörkarameller igår.. klarade av(kors i taket!!!) att låta tre sådana lugnt och fint smälta i munnen, det gjorde min dag!!!! Jag har således avancerat... nu ska jag klara av att ha resterande karameller i påsen där.. i lådan.. några dagar.. men ibland behlver man, dock får man se upp med den kritiska gränsen.. den, som gör att det tippar över och att man dippar.. själv, testar jag mig fram nu.. då det är dags att rumstrera om lite.. men vanligt socker undviker jag så mkt det bara går. Även sockerfritt godis, som jag har för avsikt att äta enbart i väldigt begränsad omfattning. 

 

Medan vanligt socker, kakor bakverk glass osv, typ vid extra högtidliga tillfällen alt. 1gng/kvartal, men helst egentligen inte ens det. Helst. 

[Tr0llet]

9 timmar sedan, Gemma sade:

Vill jag ha jeans som sitter fint över röven och vill slippa fettvalkar över midjan som hänger ut.. så är det bara

Det vill jag också!

 

9 timmar sedan, Gemma sade:

Det är f.ö bra att inte vikten rasar för snabbt. 

Vad är faran med att vikten rasar för snabbt?

Jag ska fasta till tisdagen, har jag idag bestämt. Åt lunch/middag vid kl 15. Jag ska vara på jobb, dubbla skift imorgon och sen morgon och sen kväll, och jag är redan irriterad över att kollegorna kommer att fråga varför jag inte äter. Jag antar att jag kommer att få både den ena och den andra föreläsningen... Men, nu vill jag fasa. Basta.

[Gemma]

26 minuter sedan, Tr0llet sade:

Det vill jag också!

 

Vad är faran med att vikten rasar för snabbt?

Jag ska fasta till tisdagen, har jag idag bestämt. Åt lunch/middag vid kl 15. Jag ska vara på jobb, dubbla skift imorgon och sen morgon och sen kväll, och jag är redan irriterad över att kollegorna kommer att fråga varför jag inte äter. Jag antar att jag kommer att få både den ena och den andra föreläsningen... Men, nu vill jag fasa. Basta.

De tre viktigaste homeostatiska mekanismerna är

1. termoreglering

2. osmoreglering (elektrolytbalans) 

3. blodsockernivåerna. Flera mekanismer och processer reglerar den interna miljön i syfte att behålla homeostas.

 

Rasar du för snabbt.. kan regleringen aldrig riktigt etablera sig och risken för automatisk viktuppgång eller snabbare sådan, ökar.

Utöver det, ska huden också hänga med.. man kan träna jämsides viktregleringen men.. går det för fort blir väl varken huden eller träningen särskilt gynnsam.. tänker jag. Ok, kan ha betydelse huruvida man uppnbått medelåldern, som jag.. iom att jag gick ner så fort.. så har jag gäddhjäng att behöva jobba med, rumpan har också fått sig en törn, och det svider faktiskt.. man vill ju ha muskelgrupperna någorlunda kvar.. så akta dig så inte musklerna åker ut med badvattnet.. s.a.s

 

Med andra ord ; stora muskegrupper ryker först vid alltför snabbt viktras, så har du mage riskerar du att få en lätt "ocharmig" mage med lös hud och att strama upp det.. kan bli etter värre. Därför är lagom takt inte alldeles fel. Många som rasat för fort i vikt, går och gör magplastik, ett lätt ingrepp kan tyckas.  Men ändå.. kan det vara lite onödigt när man endast behöver ta de lite lugnt.. så är det ordnat helt gratis! 

[Tr0llet]

Blodsocker 4.3

Blodketoner 3.0 

Det är optimal ketos, yes? 

[Tr0llet]

10 timmar sedan, Gemma sade:

Med andra ord ; stora muskegrupper ryker först vid alltför snabbt viktras, så har du mage riskerar du att få en lätt "ocharmig" mage med lös hud och att strama upp det.. kan bli etter värre. Därför är lagom takt inte alldeles fel.

Utav allt du skrev fastnade jag här. Fåfängan har kapat min hjärna...

Men är inte grejen med lchf med eller utan fasta att man inte äter sina muskler, utan fläsket? 

Att magen blir hängig får jag leva med, kanske skinnet drar ihop sig i något skede. Men nu verkar vikten ju inte sjunka så fort att jag behöver oroa mig, precis. 

[Gemma]

3 timmar sedan, Tr0llet sade:

Utav allt du skrev fastnade jag här. Fåfängan har kapat min hjärna...

Men är inte grejen med lchf med eller utan fasta att man inte äter sina muskler, utan fläsket? 

Att magen blir hängig får jag leva med, kanske skinnet drar ihop sig i något skede. Men nu verkar vikten ju inte sjunka så fort att jag behöver oroa mig, precis. 

Hear hear..  men du vet att fåfänga är förnuftets kvicksilver. Det går liksom undan lite med en dos fåfänga.Så släpp inte den för allt i världen! 

Tänk sedan när det är dags att köpa snygga bälten i alla de former och färger, för att hålla byxorna uppe.. essensen! av hela ekvationen 

[Tr0llet]

Alltså fasta. Jag är nog hungrig. Men jag har en så lugn och skön känsla i kroppen. Borde man inte bli stressad av fasta? Jag är också klar i knoppen. Jag har just börjat det andra dygnet, och har planerat att bryta fastan på tisdag. Jag kan erkänna att se att blodketonerna var 3 i morse motiverar mig att fortsätta. 

4 timmar sedan, Gemma sade:

Tänk sedan när det är dags att köpa snygga bälten i alla de former och färger, för att hålla byxorna uppe.. essensen! av hela ekvationen 

O DETTA motiverar. Fåfängan. Förändringen som sker känns spännande. Som en efterlängtad julklapp. 

[MariaF]

54 minuter sedan, Tr0llet sade:

Borde man inte bli stressad av fasta? Jag är också klar i knoppen.

Den fysiologiska stressen är inte samma sak som att känna sig stressad. Och klar i knoppen blir du av ketoner. 

[Tr0llet]

54 minuter sedan, MariaF sade:

Den fysiologiska stressen är inte samma sak som att känna sig stressad. Och klar i knoppen blir du av ketoner. 

Det var nog den stressen jag tänkte på. Tänker att den också känns, men kanske det inte är så. 

[MariaF]

Nej, all stress känns inte som stress. Långvarig stress, t ex, märker individen sällan av själv. Inte heller all akut stress, typ som svält utan man upplever sig kanske mer alert (eftersom kroppen måste vara det för att hitta mat). Om man däremot drabbas av att det kör ihop sig, någon närstående blir akut sjuk eller liknande, då blir det en mer påtaglig stress men rent fysiologiskt är det samma hormonpåslag. 

[Tr0llet]

Imorgon bryter jag fastan. Jag har varit/är på jobb alla dagar under fastan, och ser på när mina arbetskamrater äter. Doften av mat är lite plågsam, men helt överkomlig. Jag väntar nog lite på lunch/middag imorgon.

Läste just vad Jonas Bergqvist skriver om fasta. Han rekommenderar att alla fastar 2 x 5 dagar i året. Jag har fastat 3 - 4 dagar x 3 mars. Finns det månne någon gräns på hur ofta man kan syssla med det här? Så länge som jag släpar omkring på min inbyggda matlåda, antar jag att jag kan fasta flera gånger i månaden. Ifall jag vill. Än så länge är det mest fråga om nyhetens behag, så intresset kommer säkert att ebba ut. Läste också att varannandagsfasta är den versionen som stöds mest av vetenskapen. Det kunde ju vara något att satsa på, tänker jag. Jag vill inte binda mig till några benfasta rutiner, utan vill vara flexibel och göra som jag vill, annars blir det en börda att bära. Tänkte att periodisk fasta nästan alla dagar, några dygnsfastor i veckan, terapeutisk fasta så ofta jag känner för det och strikt - lite mindre strikt lchf skulle vara min kostcirkel. Jag antar att jag också ska räkna med något enstaka avsteg, kaka på kalas någon gång i året, också bör räknas med.. 

Jag har en god väninna som har börjat med ALP och tycker att det passar henne riktigt bra. Hon har gått ner 3 kg!! på en månad. Att unna sig/äta med måtta/sunt bondförnuft/äta lite av allt passar inte heller henne, utan strikta matvanor är vad hon behöver. Så då är vi två i min närmsta krets som upplever det liknande. Jag berättade också om mitt flippade förhållande till kolhydrater för en annan väninna. Kändes skönt, faktiskt. 

Nu är jag hungrig. Ska slicka i mig lite salt och dricka ett stort glas vatten.

Ha det gött 

 

[MariaF]

32 minuter sedan, Tr0llet sade:

Finns det månne någon gräns på hur ofta man kan syssla med det här?

Läste också att varannandagsfasta är den versionen som stöds mest av vetenskapen. Det kunde ju vara något att satsa på, tänker jag. Jag vill inte binda mig till några benfasta rutiner,

Så länge du får tillräckligt med näring/byggstenar i form av vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror osv när du äter så kan du fortsätta. Att variera fastepreioderna tycks ju vara ett sätt att lura kroppen att inte fastna i platåer så det torde vara bästa sättet.

[Tr0llet]

1 timme sedan, MariaF sade:

Så länge du får tillräckligt med näring/byggstenar i form av vitaminer, mineraler, aminosyror, fettsyror osv när du äter så kan du fortsätta. Att variera fastepreioderna tycks ju vara ett sätt att lura kroppen att inte fastna i platåer så det torde vara bästa sättet.

Jo, min inbyggda matlåda innehåller inte så mycket annat än energi, så ska se till att fylla på med alla viktigheter då jag äter. Ska prova göra leverpastej, se om jag då skulle äta mera lever.. Annars fortsätter jag som vanligt med maten. Och fyller på med omega 3, d-vit och magnesium i tablettform.

[Tr0llet]

Nu har jag gått ner 10 kg. Vägde mig vid jul, så det tog tre månader att komma så här långt. Då jag var mera liberal stod vågen stilla. Nu då jag striktat till det rejält och kombinerar med fasta går det  åt rätt håll. Vågar jag tro på att jag uppnått målet till midsommar? 

Jag mår förträffligt. Både i kroppen och i knoppen. Jag är också glad över att - 10 kg syns. 

Berättade om mitt socker- och matberoende åt mina väninnor igår. Har inte fått något svar. Kanske de måste fundera på vad jag skrev, men börjar kännas olustigt. 

[Tr0llet]

Haha. 

Sockertrollet dök upp idag. Det får mig att tänka på lchf-kakor och godis. Men mig lurar det inte. 

[Tr0llet]

Hej hej!

Den senaste veckan har jag varit hungrigare än på länge. Jag undrar ifall sockertrollet kommer även då jag helt enkelt är hungrig? Jag har ätit mera, någon dag tre gånger istället för två, och inte fastat mera än ett dygn i gången. Gör mitt bästa att lyssna på kroppen och göra det som jag mår bra av.

För tillfället har jag buljong kok på gång. Ett rökt skulderblad av lamm och huvudet av ett långt älgben. Om det blir bra ska jag bara dricka buljong någon dag, resten ska jag frysa in. Jag är ute efter de hälsosamma effekterna, så att jag inte lyckas koka sönder kollagenet som jag någon gång gjort...

Hoppas ni mår bra!

[Tr0llet]

Hej hej!

Här löper det på. Hur går det för er?

Jag har inte vägt mig. Tror jag kommer att göra det på lördag. Det känns som om jag har gått ner lite igen, och det är det viktigaste. Hoppas vågen håller med, för det är ändå så mysigt att få det bekräftat av den  

Vet ni. Jag har blivit uthålligare/starkare. Bara så där. Jag orkar röra mig mera. Jag känner mig mjukare i kroppen. Jag springer en del av mina promenader, efteråt gör jag lite yinyoga. Idag gick jag en 19 000 stegs skogspromenad med hundarna. Av det sprang jag 18 %. Jag sprang i en del av uppförsbackarna. Bara för att jag kände för det. Någon puls håller jag inte reda på. Då jag kom hem från skogen eldade jag bastu. Mitt på blanka eftermiddagen. Det är något så lyxigt över det! Medan den blev varm gjorde jag yogan. 

Jag vet inte när jag senast har mått så här bra både fysiskt och psykiskt. Känner så stor tacksamhet 

[Gemma]

2 timmar sedan, Tr0llet sade:

Hej hej!

Här löper det på. Hur går det för er?

Jag har inte vägt mig. Tror jag kommer att göra det på lördag. Det känns som om jag har gått ner lite igen, och det är det viktigaste. Hoppas vågen håller med, för det är ändå så mysigt att få det bekräftat av den  

Vet ni. Jag har blivit uthålligare/starkare. Bara så där. Jag orkar röra mig mera. Jag känner mig mjukare i kroppen. Jag springer en del av mina promenader, efteråt gör jag lite yinyoga. Idag gick jag en 19 000 stegs skogspromenad med hundarna. Av det sprang jag 18 %. Jag sprang i en del av uppförsbackarna. Bara för att jag kände för det. Någon puls håller jag inte reda på. Då jag kom hem från skogen eldade jag bastu. Mitt på blanka eftermiddagen. Det är något så lyxigt över det! Medan den blev varm gjorde jag yogan. 

Jag vet inte när jag senast har mått så här bra både fysiskt och psykiskt. Känner så stor tacksamhet 

Riktigt dejligt att höra!! En känsla sviker sällan.. är den positiv = lita på den! Du tycks ha nåt en sweet spot 

Nu när du nämner vilka kraftfulla & härliga metoder du tillämpar så är det inte så konstigt att du fått fatt i någonting existentiellt (men förglömt?) behov.. och förhoppningvis krattar du banan för många många år framöver till ett hälsosam helhet (förutom den där "friska" vikten, som man givetvis inte vill vara utan ... inte tu tal om det inte)

 

Och apropå basta, en mysig vana som jag också införlivat men... suck.. så är det detta med corona-livet numera.. som satt lite hinder i vägen för mig, jag har endast tillgång till simarenans bastu och det är liksom i omklädningsutrymmen som smittsamheten kan tänkas vara något förhöjd, vilket gjort att jag fortf. inte riktigt kommit tillbaka till regelbunden simning + bastu 

 

Men kul att se vilken förändringspotential som ligger i att skippa de gamla sunkiga "belöningsbeteendet" som man får, när man inte lyssnar på sin kropp (och knopp!) utan bara stoppar i sig lättsinniga sockerkickar som kann kapa egentligen hela ens liv. 

Yogan är också lite intressant.. jag har umgåtts med tanken att ev. ta upp min karatee igen.. men nej vi lever inte så längre, ha haa nä där går gänsen  ... sedan tänkte jag ok.. tai chi då... nja.. samm visa där.. sedan tänkte jag yoga då.. hmm.. nja nä.... men det är på tankestadiet lite lockande ändå - och mycket annat som för nävarande liksom frusit till is eller gått lite i stå.. men handlar bara om tid innan jag sticker iväg och bryter isen snart, för att simma loss  (medan det ännu inte råder förbud)

 

Edit : får man undra hur det är med maten/kosten.. fastar du forf. så frekvent eller får du i dig bra och rejäl näring?

 

 

 

[Tr0llet]

14 timmar sedan, Gemma sade:

Nu när du nämner vilka kraftfulla & härliga metoder du tillämpar så är det inte så konstigt att du fått fatt i någonting existentiellt (men förglömt?) behov.. och förhoppningvis krattar du banan för många många år framöver till ett hälsosam helhet

Jaaa. Rätt kost, motion, bastu och yoga. Kan inte bli så mycket bättre än så  Eftersom jag bor i Finland har jag en egen vedeldad gårdsbastu, såklart  Den är renoverad i fjol, liten men ny och fräsch. Jag fylls av lyckokänslor så fort jag går in i den. Doften av bastu och minnena av det intensiva välmåendet som man alltid känner där kommer över en så fort man öppnar dörren. Jag väntar redan på midsommarbastun, doften av tallsåpa och bastukvast som hör till... Då kommer det att vara ett några kilo lättare Tr0ll som sitter på laven.

14 timmar sedan, Gemma sade:

Edit : får man undra hur det är med maten/kosten.. fastar du forf. så frekvent eller får du i dig bra och rejäl näring?

Nä, har inte fastat flera dagar i rad sedan mars. Jag gör så som det känns att jag vill. Jag följer inte något schema, gör inget av tvång, utan lyssnar på kroppen. Efter åratal att inte ha hört vad kroppen vill tar det tid att lära sig på nytt. Ofta, ofta vill jag fasta varannan dag. Alltså att jag äter frukost och sen inget förrän följande dag. Dagen efter det är jag ofta hungrigare och vill äta två, ytterst sällan tre, gånger. Äter mycket surkål, det finns en tillverkare som gör opastöriserad surkål med olika smaker och jag älskar dem. Nu har svägerskan inspirerat mig, så jag ska börja göra egen. Därtill äter jag kött, ägg, smör, ost, ibland någon annan grönsak som jag pinar i mig (tycker inte om grönsaker...) och valnötsbröd. Det är intressant det här med att man stressar kroppen då man fastar. I mars då jag fastade upplevde jag lugn och ro, medan nu då jag funderade på att fasta i april upplevde jag rastlöshet och inre oro, ovilja att fasta. Det är det jag tror man menar med stress, man märker den nog men man måste lyssna efter den. Jag ska försöka lyssna efter lusten att fasta igen. Den kommer säkert.

 

14 timmar sedan, Gemma sade:

Men kul att se vilken förändringspotential som ligger i att skippa de gamla sunkiga "belöningsbeteendet" som man får, när man inte lyssnar på sin kropp (och knopp!) utan bara stoppar i sig lättsinniga sockerkickar som kann kapa egentligen hela ens liv. 

Jag har faktiskt aldrig upplevt att jag har hälsa på samma vis. Aldrig förr har jag lyssnat på mig själv som jag nu gör. Jag nekar mig ingen sockerkick, men jag väljer att inte haka på dem. Jag vet att jag någon gång i framtiden kommer att ta mig en sockerkick, och det är ok. Det är också ok att välja bort den. 

 

[Gemma]

22 timmar sedan, Tr0llet sade:

Jaaa. Rätt kost, motion, bastu och yoga. Kan inte bli så mycket bättre än så  Eftersom jag bor i Finland har jag en egen vedeldad gårdsbastu, såklart  Den är renoverad i fjol, liten men ny och fräsch. Jag fylls av lyckokänslor så fort jag går in i den. Doften av bastu och minnena av det intensiva välmåendet som man alltid känner där kommer över en så fort man öppnar dörren. Jag väntar redan på midsommarbastun, doften av tallsåpa och bastukvast som hör till... Då kommer det att vara ett några kilo lättare Tr0ll som sitter på laven.

Nä, har inte fastat flera dagar i rad sedan mars. Jag gör så som det känns att jag vill. Jag följer inte något schema, gör inget av tvång, utan lyssnar på kroppen. Efter åratal att inte ha hört vad kroppen vill tar det tid att lära sig på nytt. Ofta, ofta vill jag fasta varannan dag. Alltså att jag äter frukost och sen inget förrän följande dag. Dagen efter det är jag ofta hungrigare och vill äta två, ytterst sällan tre, gånger. Äter mycket surkål, det finns en tillverkare som gör opastöriserad surkål med olika smaker och jag älskar dem. Nu har svägerskan inspirerat mig, så jag ska börja göra egen. Därtill äter jag kött, ägg, smör, ost, ibland någon annan grönsak som jag pinar i mig (tycker inte om grönsaker...) och valnötsbröd. Det är intressant det här med att man stressar kroppen då man fastar. I mars då jag fastade upplevde jag lugn och ro, medan nu då jag funderade på att fasta i april upplevde jag rastlöshet och inre oro, ovilja att fasta. Det är det jag tror man menar med stress, man märker den nog men man måste lyssna efter den. Jag ska försöka lyssna efter lusten att fasta igen. Den kommer säkert.

 

Jag har faktiskt aldrig upplevt att jag har hälsa på samma vis. Aldrig förr har jag lyssnat på mig själv som jag nu gör. Jag nekar mig ingen sockerkick, men jag väljer att inte haka på dem. Jag vet att jag någon gång i framtiden kommer att ta mig en sockerkick, och det är ok. Det är också ok att välja bort den. 

 

Tallsåpa och bastukvast.. mmm jag känner det!!! och den välgörande rensning av en långsittning i sådan miljö, ja det däer är inget mer än lyx de luxe  sådan gedigen miljö har jag tyvärr inte tillgång till, som boende mitt i stan, men guuud vad jag saknar den mer gedigna kompakta naturmiljön, som du kanske har mer inpå knuten boendes i Finland, med all dess täta skogar, makalöst!! Jag skulle inte ha något emot att (åtmintonde på prov) bosätta mig i minst ett par år i mörkaste Norrbotten.. andra aktiviteter och säkerligen också en viss befrielse från de stress-cirklar som omger en här i stadsbygdens kärna. All denna menlösa konsumtionsiver..  bristen på ärlighet.. ytlighten..  nåja helt annat spår/

 

Men även en helt ordinär industribastu i stor anläggning här, bjuder ändå på rätt fin trädoft.. man "anar" ändå urskogen lite subtilt... njutning ändå.. allt vad choklad eller tankar på smarriga maträtter i huvudet förpassas till periferin  och man känner ju sig som världens renlevnadsmänniska á mahatma gandhi efter en sittning och den känslan är rätt oslagbar (endorfi-blomning) . Inte ens nikotin och knappt ens kaffe kommer upp i medvetndet förrän flera timmar efter en stadig bastusittning. 

 

Däremot kan jag företa mig flera långa strandpromenader per vecka..  sann lisa för själen detta grovsaltiga inhalerandet och då oavsett det regnar eller blåser hårt eller piskar saltstänkta vågor upp i ansiktet på en så infinner sig en barnslig förtjusning vid lite utmanande naturfriktion s.a.s. Och ju mer oreglebunden terrängen är desto roligare, jag är ju mycket förtjust i hiking/ eller bergspromenader.. och klättring med spartansk proviant, så fort jag får råd och tillfälle kommer jag att företa mig en ordentlig sådan, helst vid Himalaya.. men jag filar på det! (går fint med Lappland också!) 

[Gemma]

@Tr0llet : när du tydligt ser viktresultat på våg och måttband, kommer du onekligen att känna det fysiologiskt och fysiskt mekaniskt också, och om du då vet med dig att du behöver eller vill, ner mer i vikt.. då ska du efter kostens alla regler tydligt märka att du kräver betydligt mindre portioner och att matsessionen inte blir lka laddad eller att mat per se upptar allt mindre tid i hjärnan/medvetandet. Det blir ju så att energibehovet gradvis minskar beroende på var i BMI man befinner sig. Det kan ändå kännas lite kinkigt att nå fram till en "önskevikt", då får man lite mer aktivt medvetet äta långsammare.

Individuellt detta! Men är man inte ens överviktig men ändå vill tona och slipa till sig så har jag behövt bli "lite fantiskt" på helt annat sätt än innan, OM man vill säga.. vill. Dock tror jag att man kan behöva ägna sig åt gymn./fitness/styrke- och konditionskrävande aktiviteter , men även om man nu kanske råkar inte vilja det, så är det gott nog helt förträffligt att bara fortsätta det spår man vet är välgörande och i sig utgör den aktivitet som frigör upprätthållandet av fortsatt goda kostvanor. För vissa räcker det med sykurser, keramikdrejning whatever it may be.. icke-sportsligt typ,  eller för kroppen vilsamma promenader milt för lederna.. så länge man inte förlorar connection till det som puttar undan det artificiella konstuerade "pseudobehovet" av alltför regelbundet kakätande eller fixering vid inplanterat socialt ätande  - i ursäkternas värld... eftersom det kan vara aförödande att leva-enbart-socialt-normativt när det innefattar helt avkopplad relation till sockret (i mitt fall enbart liten bit knäckebröd) .

 

 

Det är naturligtvis diabetes T2 som spökar för mig och blivit ett tungt hotfullt monster och det är uteslutande enbart jag själv som jagat upp mig , men detta är också priset jaf får ta, att se godis och kakor som nästan DDT-gift. (lite jobbigt, ibland) 

--------

Det måste få ta tid - så misströsta inte om du vid vägning, inte uppnått det du tänkt dig... bara ge det tid, oavsett siffran på vågen! Din känsla i vilken kondition du befinner dig, och mår är bästa måttet, att trivas.. att orka. (apropå att detta med viktplatå.. så ofta sätter griller i huvudet på många.. förståeligt, men det är väl där man ska ha is i magen fortsätta som om det regnar) 

 

Låt mig bara få tillägga.. att det märks att du har båe kunskaper & erfarenheter.. dina rapporter om hur det går. är väldigt givane,sporrande trevligt ovh intressant (särskilt fastan och kostscheman du tillämpar och hur det inverkat!) , så jag skriver inte för att besserwissra i tron att du inte vet, för det märks att du fått fatt i något existentielt livsavgörande här. 

 

Forumet är så fantastiskt i den sak, att här huserar så många med ovärderliga erfarenhter, alltid någon input som berör något förglömt eller enbart ger en en liten knuff.. eller nyhet oh gamla pärlor man glömt finns, i var och en - att LCHF med Andreas Eenfeldt i spetsen är en gedigen källa till bättre hälsa på alla fronter, jag har också blivit lyckligare av att hålla mig uppkopplad mot D.D , helt klart. Expertisen och elitet i toppen, är GULD värt!!! Läkare som är värda namnet!!! 

[Tr0llet]

2 timmar sedan, Gemma sade:

Tallsåpa och bastukvast.. mmm jag känner det!!! och den välgörande rensning av en långsittning i sådan miljö, ja det däer är inget mer än lyx de luxe  sådan gedigen miljö har jag tyvärr inte tillgång till, som boende mitt i stan, men guuud vad jag saknar den mer gedigna kompakta naturmiljön, som du kanske har mer inpå knuten boendes i Finland, med all dess täta skogar, makalöst!! Jag skulle inte ha något emot att (åtmintonde på prov) bosätta mig i minst ett par år i mörkaste Norrbotten.. andra aktiviteter och säkerligen också en viss befrielse från de stress-cirklar som omger en här i stadsbygdens kärna. All denna menlösa konsumtionsiver..  bristen på ärlighet.. ytlighten..  nåja helt annat spår/

 

Men även en helt ordinär industribastu i stor anläggning här, bjuder ändå på rätt fin trädoft.. man "anar" ändå urskogen lite subtilt... njutning ändå.. allt vad choklad eller tankar på smarriga maträtter i huvudet förpassas till periferin  och man känner ju sig som världens renlevnadsmänniska á mahatma gandhi efter en sittning och den känslan är rätt oslagbar (endorfi-blomning) . Inte ens nikotin och knappt ens kaffe kommer upp i medvetndet förrän flera timmar efter en stadig bastusittning. 

 

Däremot kan jag företa mig flera långa strandpromenader per vecka..  sann lisa för själen detta grovsaltiga inhalerandet och då oavsett det regnar eller blåser hårt eller piskar saltstänkta vågor upp i ansiktet på en så infinner sig en barnslig förtjusning vid lite utmanande naturfriktion s.a.s. Och ju mer oreglebunden terrängen är desto roligare, jag är ju mycket förtjust i hiking/ eller bergspromenader.. och klättring med spartansk proviant, så fort jag får råd och tillfälle kommer jag att företa mig en ordentlig sådan, helst vid Himalaya.. men jag filar på det! (går fint med Lappland också!)

Nu är det många år sedan jag senast besökt en simhall (är en helt usel simmare) men jag hade en period i livet då jag "simmade" ett par gånger i veckan. Till det hörde naturligtvis bastu. Doften av simhall och varmt trä fick även mig att bli välmående direkt då jag kom dit, så jag förstår dig verkligen!

Jag skulle också kunna bosätta mig i djupa skogar. Men jag vill inte ha den Lappländska vintern, kylan begränsar en hundägare för mycket. Men i östra Finland kunde jag tänka mig. Men då skulle jag vara tvungen att ge avkall på havet och det går ju inte för sig. Sjöar är INTE samma sak, även om det bara är Finska vinken som är mitt hav  Till mitt välmående projekt hör faktiskt att avstå från yttre bekräftelse, att hitta den i mig själv, i relation till andra och inte minst i relation till naturen. Jag kan njuta av att jag är en obetydlig som en fis i universum då jag rör mig i naturen. 

Jag har aldrig vandrat, men det är en dröm jag haft i åratal. Jag har gått i nationalparker på utstakade leder och det är inte vandring i min värld. Jag vill till vildmarken i Lappland, men dit kan jag inte fara, för där skulle jag säkert dö. Jag vill till en stuga i vildmarken, varifrån jag kan gå på tur. Ensam i naturen... Man kan ju alltid drömma...

Idag sprang jag 45 minuter och på gjorde jag yinyoga. Ni tröttnar säkert på att höra det här men JAG MÅR SÅ BRA!!!! 

[Tr0llet]

2 timmar sedan, Gemma sade:

mat per se upptar allt mindre tid i hjärnan/medvetandet

 

2 timmar sedan, Gemma sade:

Låt mig bara få tillägga.. att det märks att du har båe kunskaper & erfarenheter.. dina rapporter om hur det går. är väldigt givane,sporrande trevligt ovh intressant (särskilt fastan och kostscheman du tillämpar och hur det inverkat!) , så jag skriver inte för att besserwissra i tron att du inte vet, för det märks att du fått fatt i något existentielt livsavgörande här. 

Jag uppfattar dig inte som besserwissande alls! Uppskattar dina inlägg här i min tråd. Jag tror jag har skrivit det tidigare men det tål upprepas; jag är glad över att jag gick upp såna mängder i höstas, för en sån här välmåenderesa upplevde jag inte i fjol. Jag upplever den just som du antyder, som något i det närmaste andligt. 

2 timmar sedan, Gemma sade:

Expertisen och elitet i toppen, är GULD värt!!! Läkare som är värda namnet!!! 

Jep. Då man söker inspiration och kunskap är det bara att bläddra på DD  Jag tycker det är skönt att jag aldrig behöver tvivla på vetenskapen. 

2 timmar sedan, Gemma sade:

Dock tror jag att man kan behöva ägna sig åt gymn./fitness/styrke- och konditionskrävande aktiviteter , men även om man nu kanske råkar inte vilja det, så är det gott nog helt förträffligt att bara fortsätta det spår man vet är välgörande och i sig utgör den aktivitet som frigör upprätthållandet av fortsatt goda kostvanor.

Jag är faktiskt en gammal hängiven motionsidrottare. Jag har nu börjat med att gå ner i vikt, för jag tål inte känslan av vikten som jag ska släpa på när jag springer och kroppen har varit så inflammerad, stel och stum, att det har känts helt omöjligt. Nu är säkert det mesta av inflammationen åtgärdad, jag väger tio kilo mindre och jag MÅR SÅ BRA  Så nu är det perfekt att börja motionera igen. Löpning är min grej, men jag har för många år sedan förstört mina benhinnor så jag springer bara på riktigt mjuka stigar, typ viltstigar i skogen. Då håller både ben och rygg och i rätt takt känns det som om jag kunde springa till Australien. Min kropp känns bara rätt då den sprungit. Den vill vara en löpare.