Nils Engström

LCHF - I framtiden viktig del i cancervården!?

Recommended Posts

I en annan tråd beskrev jag mina bekymmer med en hustru och man (bästa vänner till min familj), båda drabbade av cancer. I samband med det har jag gjort en serie nedslag på nätet för att konstatera att liknande problem råder inom  cancerforskningen, som  på kostområdet. Vad gäller sambandet mellan LCHF och cancerterapin finns intressanta samband som jag inte vill undanhålla er. Kan vara värd en egen tråd.

Cancerns natur

Allt fler tendenser bland vissa forskare ser man numera, som innebär att de går tillbaka till Otto Warburgs idé från 1930-talet. Den som utgår från tanken på att kaoset i cancercellen, en störning i den normala cellens utveckling, kan anses bygga på den metabolism som har samband med cellens energiproduktion (i mitokondrierna). Störningen i cellens dataprogram (DNA)  skulle då vara en följd av energiproduktionens försämrade verkningsgrad (<6 % av den friska cellens), inte i motsatsen (att störningarna initierades i DNA).

Man kan likna Warburgs tankegångar vid en dators funktion – om plötsligt spänningen till processor och operativsystem skulle sänkas, skulle flertalet program bli slöa och ge störningar över ett brett område.

Huvuddelen av dagens metoder för bekämpningen av cancer, som ger stora intäkter för läkemedelsproducenterna, har en helt annan inriktning. Istället för att fokusera på cancercellens energiproduktion, utgår man från de olika markörer som finns i form av något hundratal olika grundtyper av tumörer. Efter att mödosamt ha utvecklat metoder för att detektera de olika cancertyperna, söker man därefter terapier för att med målinriktade kemiska substanser bekämpa den aktuella cancercellen. Den stora nackdelen ligger i att även övriga friska kroppsceller kan påverkas på ett skadligt sätt bl.a. genom att immunförsvaret försämras av dagens cancerterapier.

Om vi återgår till analogin med datorn skulle en mindre vettig datorreparatör, istället för att återställa elförsörjningen, mödosamt gå igenom de olika programmen för att söka lösningar på möjligheten att kunna fortsätta köra dessa, trots sämre energitillförsel. Analogin haltar i det senare fallet lite, eftersom en cancercell som uppstått helst skall hittas och förstöras. I datoranalogin skulle reparatören istället säga till ägaren: De är nog bäst att du skrotar datorn. Det blir för dyrt att reparera.  Köp dig en ny!

Den enda informationen som en cancerpatient får efter genomgången kemoterapi är i stort sett bara onkologens förklaring att patienten är fri från cancerceller. Vad som nästan aldrig framgår är att ingen medicinsk bot finns till att hindra uppkomsten av nya cancerceller. Kroppens tillstånd, som medförde att cancer tidigare uppstod, har ju inte förändrats till det bättre, snarare till det sämre – bl.a. immunförsvaret har dämpats och andra celler kan ha skadats på ett sätt som gör risken stor för nya cancerceller att uppstå. Några konstruktiva råd till patienten som kunde vara till hjälp för att minska risken för uppkomsten av nya cancerceller ges inte.

Nygamla idéer i bekämpningen av cancer   

Med utgångspunkt från Warburgs idé blir det rationella sättet att bekämpa cancern att söka terapeutiska lösningar som specifikt fokuserar på metabolismen bakom cellens energiproduktion. Därigenom har man, istället för ett hundratal olika celltyper att söka terapi för (eller mot), en enda funktion att fokusera på, som påverkar alla typer av cancerceller på samma sätt. Tanken är alltså att generellt ytterligare störa detekterade cancercellers redan dåliga energiproduktion så att de dör. Inte minst viktigt är  att uppkomsten av nya cancerceller hindras. För den som ännu inte drabbats av cancer i förebyggande syfte förhindra att cancer överhuvudtaget uppkommer.

Oavsett de specifika genetiska defekterna i cancercellen, som varit grunden för dagens terapi, har många studier pekat på en avvikande terapeutisk möjlighet: nämligen den som avser att svälta ut cancercellerna. Detta sker när glukosnivån i blodet begränsas och därmed insulinnivån (som ju är ett tillväxthormon). Försök i denna riktning har i varje fall tydligt minskat tillväxten av många tumörtyper t.ex. cancer i bröstet, hjärnan, tjocktarmen, livmodern, bukspottkörteln, lungan och prostata.

Enklaste vägen för alla patienter, oavsett tillämpad kost, är då att minska på ätandet, dock inte så lätt för den matglade potatisvännen, som nästan ständigt känner matsuget i form av hunger. Hungern är ett av huvudproblemen när det gäller att minska på kaloriintaget. För den som tillämpar LCHF-kosten, förefaller lättare att genom kosten sänka glukosnivåerna och därmed insulinnivåerna i blodet, utan att behöva pinas av hunger. Genom att i möjligaste mån bygga sin energiproduktion på fett, tar mättnadskänslans enzymer överhanden och låter vanligtvis hungerkänslan uppstå först något halvdygn efter huvudmålet.

LCHF i sin strikta form – en viktig del i framtidens cancerterapi

Kaloribegränsningen, bäst utförd via LCHF, kan betraktas som en giftfri metabolisk terapi som vid sidan av den generella hämningen av cancercellens interna energiutveckling hindrar flera av cellens DNA-funktioner som styr dess tillväxt. Detta alltså oavsett cancercellens lokalisering i kroppen eller vävnadstypen den sitter i. 

En ändring av det glukosberoende energisystemet till ketoner har generellt stora fördelar för friska celler genom att ge bättre energiutbyte än tidigare – kroppens celler älskar ketoner/fett  i sitt energisystem medan cancercellerna, som inte kan ställa om sig, fortfarande i huvudsak är beroende av glukosen för att kunna leva vidare.  

En viktig effekt efter övergången till fett som energimedium, som sänker den genomsnittliga glukosandelen i blodet, är att den också sänker andelen insulin. Som tillväxthormon kommer denna sänkning att ha del i cancercellens minskade livskraft och död. Den förbättrade metabolismen för de friska cellerna, bl.a. i immunförsvaret, kommer samtidigt att förbättra dess effektivitet vad gäller att städa undan cancerceller. Den ”nya” (läs=nygamla) formen för energiförbränning (ketoner/fett), har människan som väl är bibehållit förmågan till under 10 000 – 20 000 år, efter att de första sädesslagen odlades (det var då dagens kultursjukdomar såg dagens ljus). Denna form av förbränning (ketos) ökar alltså de friska cellernas verkningsgrad, medan cancerceller berövas sin flexibilitet genom det ökande antalet mutationer i DNA. I det nya energisystemet begränsas cancercellens metabolism kraftigt jämfört med den under tidigare glukosskede.   

Variationen i tillväxthastighet för de flexibla friska cellerna är avsevärt större än hos cancerceller (man brukar ju annars tala om de senares höga delningsfrekvens). Metabolismen vid ketoner/fett kräver stor flexibilitet hos cellerna, vilket friska celler har. Egentligen inte så märkligt, eftersom våra förfäder för 20 000 år huvudsakligen hade fettet som normalt energimedium – en stor fördel om den regelbundna tillgången på föda varierade. Denna flexibilitet saknar cancercellerna.

Senare årens forskning har visar att tumörceller är avsevärt mer beroende av energiomvandlingen via druvsocker än på annat sätt. Keton/fettdrift fungerar inte.

Cancercellens nödlösning för energiomvandling

När energiläget är som mest kritiskt för cancercellen, kan den i vissa fall som extra energimedium använda glutamin. Ett sätt att försämra cancercellen förmåga i det avseendet är att dricka grönt te. Detta har visat sig kunna motverka metabolismen i glutamin genom att hämma energiutvinningen under låg glukosnivå. Andra metoder till att hindra cancercellens energiförsörjning via glutamin, tillsammans med glukos/energibegränsande dieter, förstärks ytterligare om ketonnivåerna höjs via ketosen (via strikt LCHF).

Strikt LCHF får genom olika funktioner därmed en enkel, effektiv icke-toxisk inriktning, där både glukos- och glutaminmetabolismen kan reduceras generellt till att reducera tillväxten generellt för de flesta cancerformer.

En del av de ovan upptagna metoder har kunnat bekräftas via djurförsök och i vissa fall också på människan. Forskningen visar att medan metabolismen bakom energiutvecklingen i mitokondrierna för friska celler kan skyddas, om ketogen kost tillämpas, cancercellerna förhållanden samtidigt försämras. Framtidens cancerbehandling kan alltså komma att ändras från att vara toxisk för alla celler till att bara hindra cancerceller att leva vidare. Den stora skillnaden mot den som onkologin fortfarande tillämpar, är att de beskrivna metoderna inte bara avser redan uppkomna cancerceller utan också är förebyggande för den som haft metastaser eller för friska människor som vill minska cancerrisken genom förebyggande behandling.

Inflammation som en av de grundläggande orsakerna till cancer

En mycket viktig faktor att notera, är att i kosten förekommande främmande ämnen kan framkalla inflammation i kroppens vävnader, som i sin tur kan ge cellskador. I det fall skada berör cellens mitokondrier, finns hög risk för cellen att utveckla cancer.

Inom cancerforskningen och cancervården förefaller det huvudsakliga intresset ligga på att detektera cancertumörer (helst att kunna operera eller bestråla innan metastaser hunnit sprida sig) eller att söka kemiska substanser till att bekämpa aktuell celltyp. Det borde dock vara känt för alla onkologer och talesmän som agerar i samband med cancerbekämpningen att 80 procent av alla cancertyper ytterst beror  på inflammatoriska förhållanden i kroppens organ. Ofta är det fråga om kronisk inflammation som hållit i sig under många år. Trots den kunskapen, på liknande sätt som gäller kostfrågans betydelse även för andra sjukdomar, verkar det vara mer  intressant att beskriva cancervårdens kostnader och hur långt forskningen kommit. Nästan aldrig hör man talas hur cancern skall kunna förebyggas.

Cyniskt sett förefaller, som om sjukvården mest vill värna om sina cancerkunder (att de fortsätter utgöra ett säkert underlag) och att medicinproducenterna hellre värnar om sina inkomster, än att sträva efter ge upplysning om de förebyggande åtgärder som drastiskt skulle kunna minska antalet cancerfall.

Många faktorer kan ligga bakom en inflammation, t.ex. kan den uppstå via virus och av  inflammation efter skada på mitokondrierna. En del forskare har påpekat att man relativt lätt skulle kunna minska andelen dödsfall i cancer om man, vid sidan av forskning på cancerterapi, fokuserade på kroniska, inflammatoriska tillstånd. Kombinerad med stort upplagd informationskampanj, bl.a. att spridas på vårdcentraler och till människor som befinner sig i riskzonen, skulle man väsentligt kunna minska förekomsten av cancer.  Stora insatser borde till för att reducera människors exponering för substanser i kosten som kan orsaka inflammatoriska tillstånd med skador på cellernas mitokondrier.

Vid sidan av åtgärderna för att undvika exponering av kroppens celler för inflammatoriskt verkande ämnen, som kan innebära utvecklingen av cancerceller, visar sig ketonerna vid strikt ketogen kost skydda cellens mitokondrier från inflammation och skadlig oxidativ stress.  Den senare ökar naturligt med åldern och skadar cellens proteiner och lipider.  Ju mer oxidativ stress, desto mer negativt påverkas mitokondriernas energiproduktion – alltså en direkt risk för utvecklingen av cancerceller.  Ketonernas skyddande verkan talar för att LCHF-kosten får allt större betydelse ju äldre en människa blir. Ungefär vid 50-årsåldern börjar frekvensen cancer öka kraftigt.  Ketonernas minskning av de fria radikalernas verkan i kroppen har alltså generellt stor betydelse för reduceringen av alla former av inflammation i kroppens vävnader. Ketonerna förbättrar mitokondriernas funktion som energiproducenter. Ketonernas energiutnyttjande vid förbränning av fett, är dessutom betydligt bättre än vid förbränning av glukos. Tillsammans kommer kroppens celler att må bättre genom ketonerna och väsentligt minska risken för uppkomsten av cancerceller.

Utgångspunkten: Otto Warburgs ursprungliga hypotes om mitokondriernas primära roll till att efter en störning i mitokondrierna inleda en cancercells födelse, ger anledning till följande principer:

1.     dels för en cancerdrabbad att återhämta sig efter genomgången cancerbehandling och minska risken för uppkomsten av vidare metastaser. Det då gällande är att i möjligaste mån reducera kaloriintaget. Dock är viktigt att kroppen inte lider brist på nödvändiga ingredienser som kroppens celler behöver för att hålla sig friska. Därför krävs kosttillskott typ spårmetaller, vitaminer, järn, riboflavin, nikotinamid och pantotensyra. Viktigt även med omega 3, C.vitamin, D-vitamin, K2-vitaminm och, magnesium.

2.     dels tillämpa en kost som vid sidan av lågt kaloriintag innebär att blodsockret och insulinnivån kan hållas låg. Dessutom tillföra läkemedel som kan hålla glutaminnivån låg (annars cancercellens extra utväg när glukosnivån är alltför låg till att klara energibehovet). Vad gäller kosttillskott gäller samma krav som under (1)

3.     I kostfrågan tillämpa ketogen kost t.ex. genom strikt LCHF-kost. Därigenom kan man försäkra sig om ständigt låga glukos- och insulinnivåer.

Vid sidan av de rent cancerrelaterade överlevnadsfaktorerna, tillkommer de fördelar som LCHF-kosten allmänt ger.

Resultatet av ovanstående, om alla onkologer vore korrekt utbildade och kunde informera sina patienter om fakta resp. vårdcentralerna kunde agera rätt bl.a. reagera på blodvärdena som visar nivån på kroppens inflammation, skulle en stor andel av dagens cancerfall sannolikt aldrig behöva uppstå och överlevnadstiden för cancerpatienter väsentligt öka.

Nedan ser man en sammanställning från år 2012. Det brukar framhållas att cancerforskningen ständigt går framåt och att överlevnadstiden ständigt ökar med någon procent per år. Oavsett det ökar dock antalet döda, i varje fall i USA, år efter år. 

Ni med cancererfarenhet (egen eller i familjen eller bekantskapskretsen), kom gärna med synpunkter!

1230304103_ScreenHunter_1949Jan_2403_39.thumb.jpg.d2e2d026e631013f74e9e586476c6d96.jpg

  • Gilla 2
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hur ska man hantera det faktum att 100 % basisk kost ofta rekommenderas i cancersammanhang? Förespråkarna menar att kosten ska vara helt växtbaserad och bara innehålla livsmedel som anses vara basiska. Exakt vilka livsmedel som är basiska verkar i och för sig variera mellan olika tabeller, vilket gör det hela lite mer komplicerat. Enligt teorierna kring basisk kost så bör den ketogena kosten vara försurande. Cancerceller trivs i sur miljö, alltså göder den ketogena kosten cancer. 

Vidare finns det kostprogram mot cancer som inte innehåller kött, bl a Gersonmetoden och Budwig-dieten. 

 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Petra183 sade:

Förespråkarna menar att kosten ska vara helt växtbaserad och bara innehålla livsmedel som anses vara basiska.

Hur har det gått för dig med kosten, Petra183?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2019-01-24 at 04:05, Nils Engström sade:

Det brukar framhållas att cancerforskningen ständigt går framåt och att överlevnadstiden ständigt ökar med någon procent per år. Oavsett det ökar dock antalet döda, i varje fall i USA, år efter år. 

Det är den version som alla i cancerforskarvärlden brukar framhålla. Verkligheten är den motsatta, eftersom antalet dödsfall i cancer som inträffar varje dag ständigt ökar. 90 % av dödsfallen kan relateras till cancerfall vid vilka metastaser konstaterats. Dessa tycks uppstå med hjälp av immunförsvaret genom att makrofager, som egentligen är avsedda att glufsa i sig cancerceller, istället gör gemensam sak med dessa och fungerar som transportorgan (makrofagens naturliga funktion är ju att vara rörlig i kärlsystemet) och utgör därefter en del av cancercellen. Den fäster sig slumpvis någonstans på vägen.

Höstens nobelpris (2018) går just ut på hur man skall kunna utbilda immunförsvaret till att inte låta sig luras av de egna kompisarna (makrofagerna), utan ta de lurade kollegorna i fängsligt förvar och dessutom förstärka känsligheten för cancerceller som sänder ut förföriska signaler som gör att de kan hålla sig dolda.

Thomas Seyfried som tagit upp Otto Warburgs mantel sedan 1930-talet har enligt mångas mening klart kunnat visa att cancer inte är en genetisk sjukdom, utan en metabolisk sådan. Den har direkt samband med att cellens mitokondrier försvagats, dvs. att dess energiverk fungerar sämre och gör att cellens dator (DNA/RNA) skapar kaos. Här kommer LCHF-kosten upp, eftersom den representerar praktisk taget det enda förebyggande medlet mot cancer. Ju lägre glukosnivå samtidigt med högsta möjliga nivå ketoner desto mindre cancerrisk t.o.m. i de fåtalet fall som har med arvsanlag att göra.

Eftersom vi LCHF-anhängare vet att vår kost, rätt balanserad, också ger lägsta möjliga grad av inflammation i kroppen, är bra att veta att ca. 80% av cancerfallen föregås av någon form av inflammation ofta kronisk. Sammanfattat, eftersom vi befinner oss på ett LCHF-forum, vad LCHF dessutom står för är att:

  • Ketonerna ger renast möjliga energiförbränning (kroppens celler älskar ketoner)
  • Minsta möjliga syreförbrukning
  • Skapar antioxidanter
  • Ger minsta möjliga oxidativ stress
  • Medger att att dra ner på kosten utan att hungra (ger ytterligare låg cancerrisk)

och en rad andra positiva effekter som alla ger möjligheter till minskad risk för en rad kultursjukdomar, vid sidan av cancer, som ligger som nummer två bland de dödligaste (efter hjärt/kärlsjukdomarna).  Dessa tätt följda av hjärninfarkt, Alzheimers sjukdom och rader av negativa följder av senaste halvseklets misstag, som kostrådgivarna gjort sig skyldiga till. Det som i dagarna avslutats med rådet till oss alla att vara nöjda med en köttbulle i genomsnitt per dag i vår kost. Åter får vi bekräftelse på att våra dietister bytt yrke till miljöaktivister på skattebetalarnas pengar. T.o.m. en tidigare socialdemokratisk statsminister som sadlat om till bonde med djuruppfödning, tar sig för pannan när han kommer in på påståendena runt köttbranschen som naturskadlig.

Petra 183 undrade:

"Hur ska man hantera det faktum att 100 % basisk kost ofta rekommenderas i cancersammanhang? "

Detta är en av myterna som länge spridits på nätet. Den grundades ursprungligen på att omgivningen runt befintliga cancerceller fått ett något lägre PH-värde än kroppen i övrigt. Av naturliga skäl har detta, bland veganer och närstående kretsar resp. affärsmässigt intresserade, tolkats och använts till att påstå cancerceller vantrivas vid typisk animalisk kost och att man med viss vegetarisk, basisk kost kunde motverka detta och höja PH-värdet i blodet.

Tanken på att ändra kroppens (blodets) PH-värde med valet av kost är naturligtvis befängd. Detta sköter kroppen själv och kan inte påverkas via kosten. De diskussioner om risker med försurning via LCHF-kosten, som florerat, kan också avskrivas. Den enda risken som kan uppstå gäller typ 1-diabetiker, men med den kunskap dessa har, lär flertalet veta hur de skall handskas med sin kost och kontroll av blodsockret. 

LCHF-kosten har i alla avseenden positiv betydelse, vad gäller reducering av cancerrisken.  Den saken kan klart beläggas i motsats till pratet om den basiska matens fördelar i cancersammanhang.   

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2019-01-26 at 16:41, MariaF sade:

Hur har det gått för dig med kosten, Petra183?

Ang mitt ätande. Jag följer någon form av autoimmun paleo, men jag följer inte den dieten slaviskt, då jag äter en del som inte ingår då jag tror att jag tål det, t ex tomat, smör, fröer och nötter, tibetansk kefir och  majonnäs. Vidare äter jag baljväxter (inga stora mängder och inte som huvudsaklig proteinkälla)  + en del groddar, samt kosttillskott med utgångspunkt från bloggen "Svara doktorn". Kosten fungerar så till vida att jag inte har problem med sug, överätning, övervikt/viktuppgång eller värk och kan fasta utan större problem om jag känner för det.  Magen sköter sig och oro eller ångest håller sig på en hanterbar nivå.  Vikten kan jag i och för sig strunta i, det är inte den viktigaste variabeln. Det andra har större betydelse. Då jag känner att jag bör försöka vara mejerifri, så är det lättare att utgå från de autoimmuna paleo-recepten, än läsa sig förtvivlad på LCHF-recept, som innehåller mejerier, som jag inte vill äta.Äter jag något som ger upphov till värk, så är det en tydlig varningssignal för mig. Om jag äter rätt och tillräckligt anti-cancer vet jag inte, men jag känner att jag har svårt att klara extremdieter, som antingen är helt växtbaserade eller utesluter kolhydrater inkl grönsaker helt. Sättet jag äter på nu, känner jag att jag skulle kunna klara i 20 års tid, om inte animaliskt protein eller fett blir förbjudet eller så hårt beskattat att det blir omöjligt att köpa.  :) Maten är inte speciellt underhållande längre och jag känner att jag har begränsat utrymme för någon extra (läs god ost). Ärligt talat så är jag rätt matnojjig och rädd för att göra avsteg eller fel på något annat sätt. Självförtroendet och tron att man kan hålla sig frisk genom att äta rätt har fått sig en rejäl törn. Fungerar inte det jag håller på med, så får jag väl överväga något annat, t ex Budwig-dieten med linfrö(olja) och grynost/keso eller kvarg eller något som jag sett på nätet "morot mot cancer, som innebär att man dricker mycket morotsjuice, men i övrigt inte följer någon speciell diet. 

Är det någon som egentligen vet exakt vad i kött det är som gör att det skulle vara cancerframkallande, förutom teorin att det är försurande? Äter jag något animaliskt protein, så är det ett livsmedel som jag känner att jag mår bra av att äta om det inte är äckligt vidbränt. Jag blir mätt och drabbas inte av några konstiga sidoeffekter. Mår jag inte bra av en maträtt med animaliskt protein, så beror det sannolikt på tillbehören, inte köttet. Äter man t ex en hamburgare med pommes frites, så finns det goda möjligheter att må dåligt av både brödet och pommesen. Man kan må dåligt om man äter kött + potatisgratäng, där både grädden och potatisen kan ställa till det och så vidare. 


  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Petra183 sade:

förtvivlad på LCHF-recept, som innehåller mejerier, som jag inte vill äta

Äter du inte ost, steker i smör, använder vispgrädde? Var kommer din ovilja över mejeriprodukter? Om du steker, använder du oljor?

P.S.

Mjölk förstår jag att du ogillar. Den innehåller mycket östrogen som bl.a. anses ligga bakom ovarialcancer.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Nils Engström sade:

Äter du inte ost, steker i smör, använder vispgrädde? Var kommer din ovilja över mejeriprodukter? Om du steker, använder du oljor?

P.S.

Mjölk förstår jag att du ogillar. Den innehåller mycket östrogen som bl.a. anses ligga bakom ovarialcancer.

Jag använder smör, till kryddsmör eller stekning, så helt mejerifri är jag inte. Det verkar som ost och flytande mejerier triggar sug och överätning hos mig. Har jag en ost, så blir det lätt att jag helt enkelt äter tills den är slut. Dessutom kan mejerier vara slembildande och min salivproduktion är inte helt hundra, så det kan vara skönt att slippa mejerier av den anledningen. Det finns en del som menar att kasein, dvs mjölkprotein, kan vara inflammationsdrivande och att det påverkar hjärnans belöningssystem samt att mejerier innehåller tillväxthormoner, som också kan ställa till det. Mår man bra av en kost med mejerier, så ser jag ingen anledning att avstå. :) Som fettkällor använder jag smör,  ghee, kokosolja, kokosmjölk/kokosgrädde, majonnäs samt det fett som finns i maten. 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Registrera ett nytt konto i våran gemenskap. Det är lätt!

Registrera ett nytt konto

Logga in

Redan medlem? Logga in här.

Logga in nu