Petra183

Kvalitetssäkrade hälsoböcker

Recommended Posts

På DN Debatt hävdar några skribenter att hälsoböcker borde fackgranskas innan de publiceras, då det annars finns risk att de innehåller påståenden som inte är vetenskapligt belagda. Debattartikeln finns bakom betalvägg, men det finns en sammanfattning av artikeln här. Enklast är väl att sätta en etikett på framsidan på alla böcker inom hälsoområdet. "Innehållet kan strida mot vetenskap och beprövad erfarenhet och kan allvarliga skada din hälsa". 

http://www.boktugg.se/2019/02/16/forskare-allvarliga-fel-i-bocker-om-kostrad/

  • Gilla 6

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Dagens Eko intervjuar en av forskarna, Maria Ahlsén, Karolinska Institutet:

(Inslaget börjar efter 8 minuter och 25 sekunder)

https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1236769?programid=4540

För ett år sedan intervjuades samma forskare i Aftonbladet:

https://www.va.se/nyheter/2018/02/09/forskarna-som-spracker-hal-pa-halsomyter-vi-spenderar-5-miljarder-kronor-pa-produkter-som-kan-vara-skadliga/

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

DN har faktiskt en nyhetsartikel  om debattartikeln, där författarna namnges.  Det finns också ett citat som gör att man förstår vad författarna menar med vetenskapligt korrekt: ”Det är högst relevant att ställa sig frågan vilket ansvar bokförlagen har gentemot läsaren när de publicerar böcker där självutnämnda experter råder människor att äta på ett helt annat sätt än vad som framkommer i NNR (Nordiska näringsrekommendationerna)”, skriver de.

 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Artikelförfattarna namnges på SVT.   https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-kraver-att-oberoende-aktor-ska-granska-halsobocker

Maria Ahlsén, medicine doktor; Ulf Ellervik, professor i bioorganisk kemi; Mats Lekander, professor i psykoneuroimmunologi, Jessica Norrbom, medicine doktor och Carl Johan Sundberg, professor i fysiologi.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
24 minuter sedan, MariaF sade:

Usch vad arg jag blir när MIN VALFRIHET ifrågasätts!

Blir inte valfriheten egentligen kraftigt begränsad i samma ögonblick som en ny forskningsrapport redovisas, som på sunda principer går emot mitt tidigare val inom ett visst område?

Fakta som motsäger min tidigare uppfattning och sättet att välja, ser jag egentligen positivt på. Däremot, om någon (t.ex. en vegan 😉) vill övertyga mig om något som saknar belägg, som kan motsäga tidigare forskning, ser jag det inte som att min valfrihet begränsas, bara en annans åsikt.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2019-02-17 at 19:03, MariaF sade:

Det jag reagerar så starkt på är att man vill att "någon" ska faktagranska, dvs bestämma vad som är fakta och därmed har rätt att publiceras. Precis så som diktaturerna jobbar. 

Tja... de kan de försöka med men det går ju inte med så många på detta forum - skälet är att vi bygger våra åsikter såväl på sund vetenskaplig forskning och samtidigt (vilket ytterligare stärker oss i vår uppfattning) som våra erfarenheter bekräftar forskningsresultaten. Hur många är det inte som kunnat sätta ut sin medicin efter att ha växlat kost?!  I de senare fallen är det just det i längden dödande metabola syndromet, som vi slipper. Det sammanfattar befrielse från en rad allvarliga kultursjukdomar.

Visst har man konstaterat att diabetiker, som medicineras med metformin, genomsnittligt lever längre än övriga friska utan diabetes och att studier nu sker med metformin som livsförlängande preparat men utgångspunkten i övrigt har då varit att den statistiken gäller normalkostare.  Min övertygelse är att LCHF-kosten med hästlängder överträffar medicin som livsförlängare.  

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag löser det här med alla forskningsrapporter genom att fråga kroppen varje morron: "Hur mår du idag"?

Svaret hittills är:  "Jag mår bra"

Ethel Loberg

  • Gilla 2
  • Tack! 3
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Oberoende vetenskapare har konstaterat, att fruktos är ohälsosamt. Se: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Robert+Lustig+on++fat 

Medans industrilobbyister nekar till att fruktos är värre än glukos. 

Var står artikelförfattarna?

Oberoende forskare förespråkar inte censur. Men industri-betalda forskare gärna vill tysta kritiker(Hur skall de annars kunna vinna, när de vet att de har fel.)

De brukar ofta påstå att mättat fett är farligt. Fastän rigorös vetenskap inte visar på det. Se: https://www.bmj.com/content/351/bmj.h3978

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Gäller begreppet hälsoböcker enbart kost eller gäller det även andra ingredienser till hälsa?

Det kan bli ganska mycket att granska.......☺️

  • Gilla 4
  • Haha 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Blev visst två trådar om samma sak. 

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag instämmer helt i Erik 2s  inlägg i den andra tråden Maria Ahlsen  framträdde med sockelobbyisten Dan Larhammar(Han är en av de som satt sitt namn på SNFs skrift om socker) på ett möte som "skeptiker-rörelsen" VoF arrangerar. Såå mycket för oberoende forskning.  

  • Gilla 1
  • Ledsen 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

SNFs sockerrapport där du hittar Dan Larhammars namn.  http://snf.ideon.se/wp-content/uploads/2015/01/Socker_FINAL_december_20141.pdf

Här  är SNFs medlemsföretag: http://snf.ideon.se/medlemmar/

Här är mer om pseudoskeptikerna i VoF och LCHF. Larhammar är med i sörjan!   https://forum.kostdoktorn.se/topic/8754-varför-är-skeptikerrörelsen-emot-lchf/

      Så det finns inget skäl att tro att Maria Ahlse'n syftar på oberoende granskning, när hon framträder med Larhammar på "VoF" möte. 

  • Ledsen 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

Tommy Cederholm försvarar de nordiska närings rekommendationerna om mättat fett som farligt.  Men Jonas Lindblom påvisar vilket fel de gjort, och som SBU inte gjorde. alltså Maria Ahlsens försvar av de Nordiska näringsrekommendationerna är fel och SBU har rätt . Det finns inga rigorösa vetenskapliga bevis för att mättat fett är farligt

 

 

 

 

Denna webbplats använder sig av kakor (cookies) för att förbättra användarupplevelsen. Genom att använda vår webbplats så godkänner du de kakor som sparas. Läs mer!
OK

 
 
tommy
MEDICINSK KOMMENTAR
 
 

Fettintag och hjärtsjukdom i omstridd metaanalys

Studie med alltför stora svagheter – tidigare fettrekommendation står fast

bild

Tommy Cederholm, professor, överläkare, klinisk nutrition och metabolism, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet; geriatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala

tommy.cederholm@pubcare.uu.se

CITERAS SOM:
Läkartidningen. 2014;111:CW3R
Läkartidningen 25-26/2014
Lakartidningen.se 2014-06-17
146
SAMMANFATTAT

Det är svårt att koppla hälsoeffekter till enskilda näringsämnen. Även fettsyror verkar, liksom andra näringsämnen, i ett metabolt samspel.

I en metaanalys har fettintagets relation till hjärtsjukdom studerats. En svaghet med analysen är att studier med olika kvalitet och design har blandats.

Dagens kostrekommendationer har bidragit till att hjärt–kärldödligheten halverats och att medellivslängden ökat med 7–10 år på ca 30 år.

En kost baserad på vegetabiliska (icke-tropiska) oljor, komplexa kolhydrater, fisk och ljust kött är förenad med långsiktig hälsa.

Vegetabiliska icke-tropiska oljor bör även fortsättningsvis vara den viktigaste fettkällan, trots att en metaanalys av fettintag och hjärtsjukdom kommit fram till att den rekommendationen bör ifrågasättas. Foto: Jean Schweitzer /Colourbox

Vegetabiliska icke-tropiska oljor bör även fortsättningsvis vara den viktigaste fettkällan, trots att en metaanalys av fettintag och hjärtsjukdom kommit fram till att den rekommendationen bör ifrågasättas.

Foto: Jean Schweitzer /Colourbox

En systematisk översikt och metaanalys över fettintagets relation till hjärtsjukdom har publicerats i Annals of Internal Medicine [1]. Författargruppen värderade prospektiva observationsstudier där självrapporterat fettintag och cirkulerande fettsyranivåer utgjorde exponeringsvariabler. Man redovisade också interventionsstudier med tillförsel av omega-3- och omega-6-fettsyror. 

Metaanalysens resultat och författarnas slutsatser – att dagens rekommendationer om fettintag bör ifrågasättas – har föranlett kommentarer. 

 

Näringsämnen vs kostmönster

Det är viktigt att ha i minne att hjärt–kärldödligheten i västvärlden har halverats sedan tidigt 1980-tal och att medellivslängden har ökat med närmare 10 år under motsvarande tid. De näringsrekommendationer som givits under denna period har varit viktiga faktorer bakom den utvecklingen [2-4]. Ändrad fettkvalitet, där animaliska fetter delvis ersatts av vegetabiliska fetter med hög andel omättat fett, har varit en av flera komponenter. 

Det är dock svårt att med säkerhet koppla hälsoeffekter till enskilda näringsämnen. Näringsämnen, t ex fettsyror, är inte farmakologiska substanser. Det är i kombination med andra näringsämnen som effekterna framträder; balansen mellan de olika fettsyrorna och deras samverkan med näringsämnen i t ex frukt och grönsaker är avgörande för de långsiktiga hälsoeffekterna. 

Den samlade vetenskapliga evidensen visar att i befolkningar med högt intag av animaliska mättade fetter är ett partiellt utbyte av det mättade fettet till omättat fett hälsosamt. Däremot innebär inte byte av mättat fett till ökat kolhydratintag någon hälsovinst [5]. 

Enkelomättat fett med olika ursprung

Ett kostmönster som i både interventionsstudier och epidemiologiska studier ofta är kopplat till gynnsamma hälsoeffekter är traditionell medelhavskost. Olivolja, nötter och frön som i huvudsak bidrar med enkelomättat fett är drivande ingredienser. 

I den aktuella artikeln [1] framstår enkelomättat fett som hälsomässigt neutralt. Det fyndet exemplifierar ett av metaanalysens generella och grundläggande problem: heterogenitet i de ingående studierna. 

Animaliskt fett från t ex kött och smör, dvs livsmedel som är huvudkällor för mättat fett, innehåller samtidigt rikligt med enkelomättat fett. Om man lägger samman studier där intaget av enkelomättat fett kommer från animaliskt fett med studier där enkelomättat fett kommer från olivolja (dvs studier med förväntad ökad respektive minskad risk för hjärtsjukdom), blir således den sammanlagda hälsoeffekten noll. 

Detta är ett exempel på varför det är viktigare att beakta livsmedelskällor och kostmönster än enbart enskilda näringsämnen. 

Blandning av studier – en svaghet

I den aktuella metaanalysen har man blandat primärpreventiva studier med sekundärpreventiva. Studierna är från olika delar av världen, och de utgår från olika kostregistreringsmetoder. Observationstiderna i studierna varierar starkt; även mycket korta studier har inkluderats. Fettsyraanalyserna har dessutom gjorts i olika vävnadsfraktioner, dvs olika serumfraktioner, totalserum, fettväv m m. 

När heterogeniteten mellan ingående studier i en metaanalys är stor kan man vara säker på att resultaten blir osäkra.

Trots ett riskestimat i metaanalysen som talar för hjärtskyddande effekt av intervention med omega-6-fettsyror, är det angivna konfidensintervallet brett. Detta är också ett exempel på problem som uppstår när man slår samman studier av olika kvalitet. Av bilagetabellerna framgår att omega-6-fettsyrornas skyddseffekt försvann när resultaten av den ifrågasatta Sydney diet heart study (SDHS) [6] inkluderades. Denna studie strävade efter att tillföra en hög dos, dvs 15 energiprocent (E-procent), omega-6-fettsyror i en sekundärpreventiv studie. Det är dessutom oklart om det fanns transfett i det margarin som användes. 

Dagens konsensus anger ett intag på 5–10 E-procent av omega-6-fettsyror [5] som det optimala för långsiktiga hälsoeffekter. Det finns ingen grund för hypotesen »mer är bättre«. 

Omega-6-fettsyror har klumpats ihop

En annan svaghet i metaanalysen är att man i observationsstudierna slagit samman alla omega-6-fettsyror till en gemensam grupp. De flesta omega-6-fettsyror i blodet speglar inte kostintaget. Randomiserade fettinterventionsstudier visar att de omega-6-fettsyror som i metaanalysen kopplades till ökad hjärtrisk snarast minskar efter en kost rik på omega-6-fettsyror jämfört med en kost rik på mättat fett [7, 8]. 

 

De individuella fettsyrorna, omättade som mättade, representerar olika metabola förlopp och har specifika effekter. I den vetenskapliga kontexten bör man vara försiktig med att klumpa ihop fettsyrorna, såväl mättade som omättade. 

I en tidigare metaanalys av åtta interventionsstudier konkluderades att utbyte av 5 E-procent mättat fett mot fleromättat fett gav en 10-procentig minskning av risk för insjuknande i hjärtsjukdom [9]. Dessa resultat upprepades i en senare Cochrane-analys [10], som använde sig av i stort sett samma studier som i den aktuella metaanalysen.

Fettkvalitet och hälsa

SDHS och andra studier [11] antyder att mycket höga intag av omega-6-fettsyror kan innebära potentiella risker. På ett liknande sätt råder sannolikt inte ett tydligt linjärt dos–responsförhållande mellan mättat fett och ogynnsamma hjärt–kärleffekter. Under ett givet intag, t ex 10–12 E-procent av det totala energiintaget, har sannolikt andelen mättat fett relativt liten betydelse, förutsatt att andelen enkelomättat och fleromättat fett är inom lämpliga intervall så att behovet av essentiella fleromättade fettsyror täcks. 

De stora insatser som gjordes under sent 1900-tal ledde till minskat intag av mättat fett och ökat intag av omättat fett [3, 12, 13]. Därmed minskade variationen i  exponeringsvariabeln (mättat fett) i populationen. Med epidemiologisk logik innebär detta att det är svårare att se effekter på utfallsvariabeln (hjärtsjukdom). Ett liknande problem uppstår i den aktuella metaanalysen då man jämför den tredjedel av populationen som hade högst intag/nivå med den tredjedel som hade lägst intag/nivå, dvs skillnaden mellan högsta och lägsta intag/nivå blir liten. 

Mättade fettsyror, liksom enkelomättat fett, i serum/plasma är tyvärr inga bra biomarkörer för intag, eftersom kroppens endogena lipogenes tenderar att utjämna nivåerna i blodet. Till detta ska också adderas risken för fel i självrapporteringen av fettintag [14] och att animaliskt fett och mejeriprodukter med hög fetthalt är de livsmedel som underrapporteras mest.

Det är ändå slående att trenderna i de redovisade riskestimaten i allt väsentligt följer de förväntade resultaten, dvs ogynsamma associationer för palmitinsyra (16:0) och transfett och fördelaktiga associationer för omega-3- och omega-6-fettsyror samt mjölkfetter avseende hjärtsjukdom. Om även stroke tagits med som utfallsvariabel hade resultaten möjligen blivit tydligare. 

Omega-3-fettsyrorna framhålls inte

Trots att omega-3-fettsyrorna dokosahexaensyra och eikosapentaensyra, som finns i fet fisk, framstår som tydligt skyddande avseende hjärtsjukdom i de redovisade figurerna i artikeln, väljer författarna i sin konklusion att inte framhålla detta. 

Utmaning för nutritionsvetenskapen 

En sammanfattning av denna metaanalys behöver inte formuleras lika drastiskt som i en kommentar till artikeln, där det står att metaanalysen »contains multiple errors and omissions« och är »seriously misleading and should be disregarded«. 

Slutsatsen blir inte desto mindre att de aktuella rekommendationerna [5] om att betona kostmönster och livsmedelsval före rekommendationer om enskilda näringsämnen står starka. 

Att utveckla kunskapen om de enskilda fettsyrornas metabola effekter är en fortsatt angelägen utmaning för nutritionsvetenskapen. I dagsläget kan vi dock tryggt hålla fast vid att vegetabiliska icke-tropiska oljor bör vara den viktigaste fettkällan, att vi bör undvika transfetter och att fiskkonsumtionen bör öka.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.

 

REFERENSER

 
DELA ARTIKELN
146

1 KOMMENTARER

 

Cochranerapporten av Hooper

2014-06-17 17:37


Cederholm skriver om metaanalysen av Chowdhury: "En svaghet med analysen är att studier med olika kvalitet och design har blandats." Vidare skriver Cederholm: ” Den samlade vetenskapliga evidensen visar att i befolkningar med högt intag av animaliska mättade fetter är ett partiellt utbyte av det mättade fettet till omättat fett hälsosamt.” Som stöd för detta citerar författaren Cochranerapporten av Hooper (versionen från 2011, en uppdatering gjordes 2012)

I nämnda Cochranerapport ingår enbart randomiserade studier. Där utvärderades också studiernas kvalitet. I rapportens huvudanalys blandas dock studier av olika kvalitet, och där kommer författarna precis som Cederholm skriver mycket riktigt fram till att byte av mättat fett till fleromättat fett ger en reducerad risk för kardiovaskulära händelser.

Men författarna av Cochranerapporten gjorde också en känslighetsanalys där studier med en systematisk skillnad i omvårdnad eller kostintag utöver fettkvalitet mellan interventions- och kontrollgruppen avlägsnas från analysen. Författarna skriver så här:

"removing studies with a systematic difference in care between the intervention and control arms, or removing studies with dietary differences other than dietary fat differences both removed the statistical significance of the effect"

Med andra ord, om studier med dessa former av systematiska fel avlägsnas från analysen så är skillnaden mellan grupperna obefintlig. Man kan fråga sig om studier där den oberoende variabeln inte är isolerad skulle ha ingått i analysen alls. 

Cochranerapporten av Hooper som Cederholm citerar utgjorde grund för följande konstaterande i SBU-rapporten Mat vid fetma: "Sammantaget måste det vetenskapliga underlaget för att intag av mättat fett leder till försämrad hjärt-kärlhälsa anses vara bräckligt." 

Intressant nog förefaller samma Cochranerapport utgöra den huvudsakliga evidensen från interventionsstudier i NNR5s kapitel om fett och fettsyror, där det understryks att intaget av mättat fett bör vara lågt (http://www.slv.se/en-gb/Startpage-NNR/Public-consultation/). Övrig evidens härrör från observationella studier, som är en ganska svag grund för påståenden om kausalitet.

Jonas Lindblom

Jonas Lindblom, Docent, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

 
  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Som Elinor så riktigt påpekade i den nu stängda parallelltråden:

"det finns ju så mycket dumheter att läsa i hälso- och kostböcker att man baxnar"

ett faktum som självklart både den vanlige läsaren och vetenskapligt meriterade bedömaren kan yttra sig om. Som läsare får dock var och en vara sin egen kritiker och med en nypa salt bedöma påståenden, som inte beläggs på annat sätt än genom fraser som:

"forskningen visar att..."

Den enda vettiga lösningen på problemen, som kritikergruppen ondgör sig över i DN, är naturligtvis att förläggare av litteratur, som innehåller kostråd och påståenden om hälsomässiga för- eller nackdelar med viss kost, presenterar den på liknande sätt som i vetenskapliga sammanhang (hänvisningar till forskningsrapporter etc.). Det borde inte vara särskilt svårt, t.o.m. med benägen hjälp av förläggarna själva, som bara lite diskret behövde påpeka för författaren att hon eller han "glömt referensen". Blev det en vanerutin, skulle de flesta problem vara lösta. Då kunde större delen av kritiken riktas mot referenserna inte författaren själv.

Med ovanstående sagt, finns dock mycket mer allvarliga invändningar att riktas mot en lång rad "vetenskapliga" grupper, som yttrar sig inom nutritionsområdet utan att ha torrt på fötterna. Vid sidan av de i DN nämnda, kan vi se på EAT-Lancet-presentationen:

https://eatforum.org/eat-lancet-commission/

av den diet som över trettio väletablerade forskare kommit fram till - sannolikt utan att någon med erfarenheter vid spisen därhemma kunnat yttra sig. Vad som föreslås har definitivt inte tagit hänsyn till senare decenniers väl utförda studier, runt vad som bäst tillfredsställer människans metabolism. Vad EAT-studien syftar till är uppenbart en av rekommendationerna i raden som fokuserar på miljö och klimat.

När någon av våra kanoner, bl.a. Zoë Harcombe, yttrar sig:

http://www.zoeharcombe.com/2015/07/sacn-report-carbohydrates-health/

ser man direkt hur näringsmässigt bristfällig den föreslagna "världsdieten" var tänkt. Vår svenska Annika Dahlqvist har också hon påtalat problemen med denna diet.

EAT-dieten har otvetydiga likheter med den som omhuldas av våra dietister, som alla sadlat om till naturvårdare, dvs. inte längre med intresse för vad som är bäst för den som råden är till för - fokus ligger nu på naturen.

Mycket förvånande är att i den svenska gruppen "forskare", i sin kritik över populärboksförfattare inom kostområdet, tar in att medellivslängden kontinuerligt ökat, vilket förklaras med att man genom åren stått fast vid de ursprungliga råden om mycket frukt och grönt med ett minimum av fett - alltså att kostråden fungerat i stort sett enligt Ancel Keys falska forskning.

Man förstår inte de enkla sambanden att det vi i Sverige ser av ökad livslängd är direkt relaterad till de ökade klyftorna mellan dem som förmår skaffa sig nödvändiga kunskaper och övriga, som genom felaktiga kostråd drar på sig kultursjukdomarna. Vad gäller fetmaepidemin har det gått så långt att sjukhusen, p.g.a. överbeläggning på kliniker för fetmabehandling, tvingats ställa upp nya krav som innebär hårdare definitioner på sökande än någonsin. Bara tungt fetmadrabbade tas emot för behandling! Övriga överges att med förelagd standardkost och motion klara sina problem på egen hand - det som i studie efter studie visats vara omöjligt. 

Man kan lätt se varför man aldrig organiserar återträffar med tidigare vinnare i tävlingar, som går ut på att reducera vikten. Varför, jo det visar sig att vinnarna när tiden löpt, med råge återfått sin vikt - alltså inget att visa upp som belägg för effektiviteten i givna bantningsråd. 

För cancerpatienterna, som representerar en av de svåraste kultursjukdomarna i kolhydratkostens spår, är situationen också katastrofal. Det förefaller som om ansvariga inte förstår de metabola sambanden vare sig bakom fetmaepidemin eller den växande andelen diabetiker, hjärt/kärlsjuka och den ökade frekvensen  cancer- resp. Alzheimersdrabbade - i USA statistiskt mycket tydligt demonstrerade.  

Som i rader av sammanhang (studier eller sakkunniggrupper) förefaller det vara ganska klart att de för befolkningen i sin helhet verkligt destruktiva krafterna ligger hos personer som enrollerats såväl via livsmedelsproducenter som läkemedelsföretag - de senare t.o.m. som bidragsgivare vid utformningen av bildmaterial för kostrådgivning (glansig kostcirkel etc.).  Att mycket kapital vidarebefordras till rader av köpta experter står utom all tvekan.

Vad som alltså finns allra störst anledning att söka kontroll över, är inte raden relativt oförargliga kokboksförfattare, utan att verkligen se över de kostråd som skapar enorma fysiska och psykiska skador i befolkningen. Vilka har hittills varit vinnarna - i varje fall inte den grupp människor som tagit råden, medicinerats med statiner, diabetesmedicin, blodtrycksmediciner eller fått diagnosen Alzheimers sjukdom!

Riskerna med motståndet t.ex. som LCHF-kosten innebär, mot kapitalets önskan om en fortsatt "utveckling" i de gamla hjulspåren, börjar tydligen kännas av alltmer. Vi får räkna med att allt större resurser ställs till förfogande för att strypa utvecklingen i den riktning vi tycker är riktig.  Tim Noakes påpekade vid ett tillfälle, när han förstod att lågkolhydratkosten var det enda rätta, att den snart borde ta över. Han förstod dock snart att optimismen var väl stor och att det kanske kommer att dra ut på tiden något decennium eller fler. Sannolikt kommer jag alltså själv inte att hinna uppleva annat än att, som jag tidigare påpekat, via LCHF hålla mig frisk och möjligen leva lite längre än annars.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag funderar på hur stort genomslag hälsobokstrenden har haft. Påverkar böckerna så många personer att det märks på läkemedelsförsäljningen eller blir de mest lästa av personer som redan är frälsta och intresserade av kost och hälsa? Finns det tillräckligt många LCHF:are för att påverka försäljningen av diabetesmediciner? Tilltalar boken Hjärnstark främst personer som är intresserade av träning, snarare än personer som lider av depression? Sak samma med Happy Food-konceptet. Orkar en deprimerad person laga medelhavskost med lång ingredienslista för att stötta sin tarmflora eller tilltalar den mest personer som redan äter den typen av mat? En del vårdcentraler skriver väl dessutom ut Fysik aktivitet på recept, bl a i syfte att minska antalet mediciner? 

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.