Jump to content

Nästan alla bebisar käkar klämmisar, men hur bra är de egentligen?


Blogg-Postare
 Share

Recommended Posts

klämmishylla-1024×695

Här följer ett gästinlägg av Ann Fernholm, författare, vetenskapsjournalist och fil dr i molekylär bioteknik. Inlägget är också publicerat på Anns egen blogg annfernholm.se.

För tio år sedan introducerades klämmisar på barnmatsmarknaden och de har gjort succé. Till en början innehöll de främst fruktpuré, men nu finns varianter som innehåller allt från yoghurt och gröt till vegolasagne. Men hur bra är klämmisar egentligen för barns ätutveckling? Och innehåller de verkligen yoghurt och gröt, som det står på förpackningen?

Om precis en vecka – den 5 mars – dyker Stora boken om barn och mat upp i bokhandeln. I fredags höll jag den för första gången i min famn och det kändes stort.

Stora-boken-om-barn-och-mat_2-1024×604

Man undrar: vad ska hända med denna lilla nyföding? Hur kommer den att ta sig fram genom livet? Vem kommer att lyfta den? Vem kommer att dissa den?

En sak är säker: de företag som tillverkar klämmisar kommer sannolikt tillhöra den senare kategorin. För någon månad sedan fick jag en fråga från tandhygienisten Maria Pehrs kring just klämmisar. Här är ett koncentrat av vad hon skrev:

Jag är tandhygienist och arbetar i dag som fluortant, och informatör på BVC. Där träffar jag nyblivna mammor med små barn i åldern 6-8 månader.

Det är väldigt många, läs alla, som använder sig av klämmisar och jag berättar att de är dåliga för käkarnas utveckling och att fabrikanterna luras då de reducerar fruktjuicer så att de ska bli sötare för att kunna skriva ”utan tillsatt socker”. Men nu finns det klämmisar som enbart består av fruktpuré. Hur ställer man sig till det?

Klämmisar hindrar barnens ätutveckling
Ja, hur ställer man sig till det? Klämmisar som består av frukt som har mixats, där alla fibrer är bevarade, är bättre än de som är gjorda på juicekoncentrat. Men det finns fler problem med klämmisar än så. I Stora boken om barn och mat anger vi åtminstone fem skäl till varför riktig frukt, yoghurt och gröt är bättre för barnen än plastförpackad och steriliserad puré. Vi börjar med det viktigaste skälet.

1. Bebisar behöver lära sig att tugga och svälja mat
Om barn får för mycket puread mat under sitt första år i livet undanhåller vi dem möjligheten att utveckla sin munmotorik. Det är lite som om vi skulle dra undan den stol de håller i när de ska lära sig att stå (om ni förstår jämförelsen). Kajsa Lamm, min medförfattare, kan allt om munmotorik och i den nya boken berättar hon att tuggandet och sväljandet av mat inte har automatiserats förrän vid tre års ålder. Känn efter själv när du tuggar och sväljer mat. Du fixar och trixar en faslig massa med både tungan och käken för att få maten dit du vill. För att klara att göra allt det som är självklart för dig, behöver bebisar få öva, om och om igen. Bebisar som mestadels lever på klämmisar, puréer, välling och pulvergröt får helt enkelt för lite tuggträning.

2. Barn behöver öva på att ha hela bitar mat i munnen
En annan viktig del av ätträningen är sensoriken: att vänja sig att ha mat av olika konsistens i munnen, exempelvis en slemmig banan, ett krispigt äpple eller hallon med små kärnor i. Bebisar som lever på slätmixade puréer missar den träningen också. Det finns studier som kopplar en sen introduktion av hela bitar mat, till att vara mer kräsen mot mat vid sju års ålder.

3. De snälla bakterierna är döda
På många klämmisar påstås att de innehåller ”yoghurt”, men det är egentligen inte sant. Yoghurt är ett livsmedel som ska krylla av nyttiga mjölksyrebakterier, men yoghurtklämmisar innehåller endast små bakterielik. Klämmisarna har hettats upp till höga temperaturer för att kunna förvaras i rumstemperatur, och alla snälla bakterier har då gått hädan (må de vila i frid).

yoghurtklämmis-1024×512

Men spelar det någon roll om barnen får i sig levande eller döda bakterier? Som vanligt kan vetenskapen inte ge något definitivt svar, men forskare i Nya Zealand har till exempel hittat ett samband mellan att äta riktig yoghurt under första året i livet och en lägre risk att ha eksem vid ett års ålder. Ingen vet om detta är ett direkt orsakssamband, men en hel del talar för att spädbarn mår bra av att få i sig mjölksyrebakterier som stärker deras tarmflora.

(Här vill jag ge kred till Mats Lönne på Ottos barnmat, som har uppmärksammat mig på de döda bakterierna i klämmisar.)

4. Grötklämmisar består till stor del av juice
Som Maria Pehrs skriver innehåller fruktklämmisar numera mestadels puread frukt, där fibrerna är bevarade. Men grötklämmisar består fortfarande till stor del av juice. Kolla in den här till exempel:

grötklämmis_2-1024×512

Första ingrediens är äppeljuice. Och då är det ju egentligen inte gröt, utan en juice- och fruktmosblandning, men lite ris- och havremjöl i. Här är Kajsas och mitt recept på en riktig gröt som du kan koka till alla bebisar i din bekantskapskrets:

grötrecept

5. Plastförpackningen är en onödig miljöbelastning
Så till det femte och sista skälet varför klämmisar borde begränsas. Och här vill jag förvarna, för här kommer en moralkaka, bakad med omtanke om våra barns framtid, världshaven och klimatet. För så här: klämmisar leder till en helt onödig förbrukning av plast. Du köper en puré som väger 100 gram, och förbrukar mer än 10 gram plast. Många livsmedel är inplastade, men få kräver så mycket plast för så lite mat.

Köp istället riktig frukt och gör din egen puré. När barnet börjar få tänder och har lärt sig tugga: låt det äta tunna skivor av äpple, päron och annan frukt. Det är bättre både för barnet och miljön.

Med allt detta sagt: jag fattar att klämmisar är grymt praktiska. Självklart kan du som spädbarnsförälder då och då underlätta livet med dem. Men ju fler olika smaker din bebis får testa, och ju oftare barnet får öva sig på att tugga och svälja riktig mat, desto bättre är det för ätutvecklingen.


Ann Fernholm

Tidigare

Låt oss lyfta den läkande kraften i riktig mat

Ann Fernholm

Ann Fernholm är vetenskapsjournalist, författare och filosofie doktor i molekylär bioteknik. Hon är även grundare av Kostfonden och driver en egen blogg. Du kan också följa Ann på Facebook, Instagram eller Twitter. Här är några av Anns populäraste inlägg:

  • Om Meryl Streep, strikt lågkolhydratkost och undergörande effekter vid epilepsi
    Om Meryl Streep, strikt lågkolhydratkost och undergörande effekter vid epilepsi 
  • Låt oss lyfta den läkande kraften i riktig mat
    Låt oss lyfta den läkande kraften i riktig mat 
  • Replik på debattartikel i DN om granskning av hälsoböcker
    Replik på debattartikel i DN om granskning av hälsoböcker 

Video om riktig mat

  • En hållbar LCHF-kost
    En hållbar LCHF-kost11:25Är det möjligt att äta LCHF på ett miljövänligt och hållbart sätt?
  • Matkvalitet: räcker det med LCHF?
    Matkvalitet: räcker det med LCHF?30:30En djupdykning i matkvalitet och näringsoptimering.
  • Hjärtattacken blev ett uppvaknande
    Hjärtattacken blev ett uppvaknande07:11Efter hustruns hjärtattack letade Chris Pattinson efter ett sätt att hålla det hela i schack med kost och livsstil. Och på vägen förbättrade han sin egen hälsa.
  • Kan rött kött döda dig?
    Kan rött kött döda dig?14:55
  • Mat för friska barn
    43:29Föreläsning med Monique Forslund från LCHF-Campingen i Säffle 2014. Monique Forslunds hemsida: www.lifezone.se
  • Dr Terry Wahls-HD
    25:15
  • Primal LCHF med Mark Sisson
    Primal LCHF med Mark Sisson41:57
  • Dr. Peter Ballerstedt - Grass-Based Health and the Ruminant Revolution (SD 2016)
    47:53
  • Sluta att demonisera riktig mat
    Sluta att demonisera riktig mat21:24Är mättat fett farligt? Vad säger vetenskapen? Och om mättat fett inte är farligt, hur lång tid kommer det då att ta innan kostråden ändras?
  • Borde de fettsnåla kostråden ha införts?
    Borde de fettsnåla kostråden ha införts?33:54Bör du vara rädd för smör? Eller har fettskräcken varit ett misstag från början? Dr Harcombe förklarar.
  • Att göra LCHF gott och roligt
    Att göra LCHF gott och roligt13:24Lär dig att laga god keto-mat med Maria Emmerich!
  • Mat som medicin
    Mat som medicin14:00Hur behandlar man patienter med kostråd baserade på LCHF? Och vad händer? Dr Jeffry Gerber vet och vi hade den stora äran att få följa honom under en dag på mottagningen.
  • En global matrevolution
    En global matrevolution34:30Vilka mistag ligger bakom epidemierna av typ 2-diabetes och fetma – och hur kan de rättas till?
  • Ketogen kost med färre grönsaker
    Ketogen kost med färre grönsaker17:26Kan du må bättre om du minskar på grönsaksintaget – eller skippar dem helt?
  • LCHF och snabbmat
    LCHF och snabbmat10:28Kan man äta LCHF på snabbmatsrestauranger? Ivor Cummins och Bjarte Bakke besökte ett antal snabbmatsställen för att ta reda på det. Hur tror du att det gick?
  • Jayne Bullen - Hur ändrar man matvanorna i ett land? Part 1 (SD 2016)
    21:05
  • Antonio Martinez - The Legal and Political Challenges with Low Carb (SD 2016)
    33:42
  • LCHF till lägre kostnad
    LCHF till lägre kostnad02:29Vill du äta LCHF och samtidigt hålla i pengarna? I den här videon delar Catherine Crofts med sig av sina bästa tips om hur man kan äta mat av bra kvalitet utan att behöva tömma plånboken.

Inlägget Nästan alla bebisar käkar klämmisar, men hur bra är de egentligen? dök först upp på Diet Doctor.

Visa hela artikeln

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...