My om kvinnor, ätande o hälsa

[kickilotta]

My - lchfingenjören - skriver väldigt bra om hur kvinnor ska följa vissa normer för hur de ska äta. Vara smala o nätta och peta i en torr sallad. - När såg ni senast en bild av en kvinna med kniv  och gaffel i högsta hugg smaskande på en rejäl biff? - Dags för förändring - kvinnor behöver näringsrik o mättande mat för att må bra.    http://lchfingenjoren.se/2019/april/kott-ar-en-kvinnofraga.html

[Guest Tureborgaren]

Minns en gång på facklig kurs i min ungdom när vi blev bjudna på en härlig räkafton. Jag som bohusläning är kvick i skalningen och gillar verkligen räkor. En mager medelålders man från Småland tittade långt åt min tallrik där skalhögen växte, och sedan säger han: "Jag har aaaaaldrig sett en kvinna äta på det sättet".

Det är många år sedan, men ordet "gubbjävel" dyker alltid upp i huvudet när jag tänker på episoden. Fast det sa jag inte till honom då. Man kan ju bete sig. 

[Birgitta Höglund]

Smaskar på biffar väldigt ofta, Lennart brukar ha lite roligt åt att jag tar så stora tuggor. Maten blir ju godare då

Skriver just idag på bloggen om den mat vi äter efter 10 år med LCHF, rejäl mat som fått oss friskare, starkare och slankare: https://birgittahoglundsmat.wordpress.com/2019/04/06/10-ar-med-lchf-och-tips-pa-hur-vi-ater-idag/

Ett minne som satt sig fast hos mig är den kvinna (dessutom kostrådgivare) som för några år sen på bredaste skånska yttrade sig över min tallrik på en LCHF-resa: Hur kan du äta så mycket smör...

[Kattuggla]

Ett väldigt bra och angeläget inlägg!

[Effie]

Jag tänkte kommentera Mys inlägg med "men nu har du missat något: en sallad är ju fräsch!!!" - och sedan tillägga att det bara var för att retas, för jag avskyr sallader, och tycker bara att de är tråkiga, icke mättande, och inte gillar jag ordet fräsch heller, i sammanhanget. Jag håller fullständigt med om att kött ger näring, och är mycket trevligare att äta.

[Elinor]

Visst är det bedrövligt att en sallad anses "feminin" och en stor portion kött är s.k mat för riktiga karlar. Fast samtidigt så tycker inte jag att t.ex svensson överlag sitter och tänker på sånt, de bara äter.

Jag har verkligen aldrig upplevt det där själv, att någon tittar, reagerar negativt eller ser mig som okvinnlig, för att jag beställer en rejäl biff som kvinna. Kanske folk tittar mer på My för att hon bara äter kött? 

Det är inte vanliga män som har problem med kvinnors köttätande. Snarare tvärtom. Män gillar kvinnoidealen kopplade till kött, för sådana existerar också. Parallellt med det här att fina flickor äter sallad, så existerar viss objektifiering/sexualisering kopplat till tjejer som frossar i kött, som något som understryker libido, livslust, okonstlad o.s.v, som i mäns ögon är positiva grejer. Eller det här att laga stek till familjen, som något urkvinnligt a la 50-tal.  

Men generellt så tycker jag inte att kött är en viktig feministiskt fråga i västvärlden. Att vissa kvinnor väljer att äta mindre kött frivilligt av olika skäl, har inte med förtryck eller patriarkala strukturer att göra. Snarare dumhet. Vi har tillgång till precis lika mycket kött och näringsinformation som männen. Det finns kulturer där kvinnor inte har tillgång till kött och till och med förbjuds äta det periodvis eller jämt. Där kan vi snacka kvinnoförtryck. 

Vad gäller kroppshets och ouppnåeliga kroppsideal, som leder till psykisk ohälsa, ätstörningar med mera hos tjejer, så kommer ju inte det att försvinna för att kvinnor äter mer eller mindre kött. 

 

[SGK]

Min erfarenhet är att i akademiska feministiska sammanhang har veganism blivit en ej ifrågsatt standard. Jag var på konferens för ett antal år sedan, hade angett LCHF-kost, men såg inte tillstymmelse till LCHF (kökspersonalen var helt frågande). När det var vegetarisk lasagne till lunch, serverad med knäckebröd, margarin och lite sallad (tomat, sallat, rivna morötter och en fettfri dressing) tog jag fram baby bell-ostar och bregott-paket från min väska som jag smaskade i mig, och lämnade demonstrativt förpackningarna på min tallrik.

Till saken hör att jag haft IBS-besvär, och fastar hellre än jag tar konsekvenserna av att vräka i mig kolhydrater. Inte kul att drabbas av IBS-symtom när man står och presenterar ett konferensbidrag.