Autism och tarmfloran

[Katerina]

En mycket intressant inlägg om tarmflorans betydelse vid autism eller som jag ser det tarmflorans betydelse för psykisk hälsa. Man kom fram att symptomen minskade med 50% och det är högst signifikant. Här pratas det mycket om att dagliga transplantationer av tarmbakteriefloran plus lite andra trix som att ge patienten medel som sänker syra halten i magsafterna kan leda till varaktig förändring av bakteriefloran. Som anledningen till att man får den torftiga tarmbakteriefloran nämns kejsarsnitt, minskad amning, ökad antibiotika användning samt för lite fibrer i maten. Det sista tycker jag är för fegt eftersom kosten måste rimligtvis ha en jättestor roll i utvecklingen av tarmbakteriefloran. Visst man kan misstänka att man vill på något sätt sälja sin behandling och "know how" istället för att tänka förebyggande.

Mina tankar går direkt till dessa donatorer som gör FMT (fecal microbiota transfer) möjligt. Om man nu är läkare och vill sina patienters väl är det inte intressant att undersöka hur donatorerna bar sig åt för att behålla sin rika och friska tarmbakteriefloran? Det nämns att donatorerna valdes ut efter en noggrann screening. Hur? Vad tittade man efter? Man kan inte göra kejsarsnitt ogjort eller förändra det faktum att man inte blev ammad. Men de övriga faktorerna som antibiotikabehandlingar och kosten kan man ju göra något åt. Man kan undvika antibiotika i fortsättningen. Det pratas som sagt inte mycket om kosten i den artikeln, men borde det inte vara mycket viktigt att efter en sådan behandling (och även medan den pågår) justera patientens kost? Det är som en rosa elefant som sitter i rummet och alla noggrant undviker att se den, eller är jag ute och cyklar?

http://4health.se/tarmfloran-studie-autism-minskade-med-50

[Elinor]

Donatorerna har ju inte den diagnosen, så kanske vanskligt att försöka finna svar hos kärnfriska normisar? Vi har inte samma förutsättningar. Det kan vara funktionella störningar på cellnivå, kromosomavvikelser osv som försvårar upprätthållandet av en rik tarmflora, utrensning av gifter,  inflammationshöjande vid t.ex autism och andra diagnoser. Många med autism har även dubbeldiagnoser som t.ex utvecklingsstörning, psykiskt ohälsa med mera, som också kopplas till nedsatt tarmflora. Vore kanske mer intressant att studera individer med autism som har en frisk mage och rik tarmflora och se vilka faktorer som spelat in där?

Men kan hålla med att det är märkligt att man inte nämner kosten alls. Får väl hoppas att personerna bakom studien gick igenom kosten med familjerna vars barn deltog? Är ju precis som du säger, att fekal transplantation inte står sig i längden, om man fortsätter mata dåliga bakterier. 

Vad jag vet om donatorer allmänt är att man letar efter individer som är friska med stor mångfald vad gäller bakteriearter. Vid sidan av det så tittar man också på markörer, som att det ska finnas gott om specifika goda arter som tros leva i en frisk tarm. Men blir ju spekulativt, eftersom vi inte vet exakt hur en normal tarmflora ska se ut. 

Man testar också för en rad sjukdomar och diagnoser. Får inte finnas spår av elaka grejer som magsjukebakterier eller virus. Har man en diagnos som kan påverka tarmen, finns massor, så sållas man bort. Får inte vara överviktig, inte bruka nikotin eller konsumera för mycket alkohol. Säkerligen sållas man också bort om man tar vissa läkemedel. Det är en strikt urvalsprocess där få håller måttet, så är svårt att hitta donatorer, samt att gemene man inte är så intresserad av att bajsa i en skål av altruistiska skäl. Men förstår att de måste vara noggranna, eftersom överförandet av fel bakterier kan ha oönskade konsekvenser som sjukdom, övervikt med mera. 

[Katerina]

Absolut! Vi har olika förutsättningar men varför skulle det inte gagna de med diagnosen autism om man skulle undersöka kärnfriska individer? Speciellt individer som har trotts allt lyckas behålla en rik tarmflora? Dessa måste vara ganska sällsynta eftersom vi i övrigt jobbar hårt på att utrota våra tarmbaciller, genom bredspektrum antibiotika, kemiska konserveringsmedel, bacillskräck, pastörisering av livsmedel, önskan av en steril livsstil, bakteriedödande städartiklar, handsprit till ungar i tid och otid, minskad amning, kejsarsnitt för att nämna några.

Dessa individers tarmflora kan uppenbarligen hjälpa autistiska patienter. Hur bar de sig åt? I den moderna västerländska samhället är det svårare att vara kärnfrisk än att vara sjuk på ett eller annat sätt. De friskas livsstil, vanor, kost mm mm måste vara av intresse. Om läkarkåren hela tiden ägnar oss åt att behandla symptom hos sjuka mha droger kommer vi inte att förstå vad gör folk friska.

Jag förstår mycket väl att vi är olika. Man ärver tarmbakterier av sin mor när man födds vaginalt. För att man ska ärva en rik bakterieflora måste även moder ha haft en livsstil som har främjat detta. Sedan är det ju upp till föräldrarna att få barnet att behålla, förbättra eller försämra tarmfloran genom kost och andra miljöfaktorer. Har ungen fått käka harlortar till exempel eller äta snor eller lera eller bara plocka bär i skogen, käka harsyra, dra ut morötter och äta de osköljda? Här kan man faktiskt göra mycket om man är medveten om vikten av en frisk tarm.

[Elinor]

21 timmar sedan, Katerina sade:

Absolut! Vi har olika förutsättningar men varför skulle det inte gagna de med diagnosen autism om man skulle undersöka kärnfriska individer? Speciellt individer som har trotts allt lyckas behålla en rik tarmflora? Dessa måste vara ganska sällsynta eftersom vi i övrigt jobbar hårt på att utrota våra tarmbaciller, genom bredspektrum antibiotika, kemiska konserveringsmedel, bacillskräck, pastörisering av livsmedel, önskan av en steril livsstil, bakteriedödande städartiklar, handsprit till ungar i tid och otid, minskad amning, kejsarsnitt för att nämna några.

Dessa individers tarmflora kan uppenbarligen hjälpa autistiska patienter. Hur bar de sig åt? I den moderna västerländska samhället är det svårare att vara kärnfrisk än att vara sjuk på ett eller annat sätt. De friskas livsstil, vanor, kost mm mm måste vara av intresse. Om läkarkåren hela tiden ägnar oss åt att behandla symptom hos sjuka mha droger kommer vi inte att förstå vad gör folk friska.

Jag förstår mycket väl att vi är olika. Man ärver tarmbakterier av sin mor när man födds vaginalt. För att man ska ärva en rik bakterieflora måste även moder ha haft en livsstil som har främjat detta. Sedan är det ju upp till föräldrarna att få barnet att behålla, förbättra eller försämra tarmfloran genom kost och andra miljöfaktorer. Har ungen fått käka harlortar till exempel eller äta snor eller lera eller bara plocka bär i skogen, käka harsyra, dra ut morötter och äta de osköljda? Här kan man faktiskt göra mycket om man är medveten om vikten av en frisk tarm.

Självklart! Att kartlägga gemensamma nämnare hos folk med frisk tarmflora är något som gagnar alla, inklusive de med autism eller andra diagnoser. 

Jag pratar utifrån det här specifika studien. För att få evidensbaserat statistiskt underlag så krävs mer än att studera och jämföra ett fåtal friska vuxna donatorer med 18 autistiska barn. Jag är tveksam om ett så litet underlag, där man jämför individer med så olika förutsättningar, sjukdomshistoria osv skulle ge så mycket. Studiens syfte var heller inte kartlägga friska tarmfloror, studera bajsdonatorer osv och inget de hade täckning för, utan enbart se specifikt hur barn med autism svarade på fekal transplantation och sedermera följa upp. 

Krävs omfattande insamling av materiel för att kunna dra slutsatser. Inte ens den största tarmflorestudien hittills(ca 11.000 medverkande) verkar ha gett mer än generella indikationer, som att folk som åt en stor variation av växter hade rikare tarmflora än folk som bara åt ett fåtal. 

Men beror naturligtvis också på vilka frågor som ställs. Tror inte folk i studier generellt får fylla i om de ätit harlortar, sköljt grönsakerna eller om bakteriedödande medel i hemmet. En sådan studie på stor nivå vore högst intressant, håller med. Där man går igenom allt från födsel till vuxen ålder och tittar på faktorer som kan ha inverkan på tarmfloran. Tveksamt vem som skulle betala för kalaset dock. Läkemedelsbolag är nog mer intresserade av att tjäna pengar på levande tarmbakterier i pillerform och utveckla den biten, inte att kartlägga vanor som håller folk friska.