Händer saker på AF viktklubb...

[Cleppa]

https://viktklubb.aftonbladet.se/kampanj/artikel/31645663?refpartner=aftonbladet_viktklubb_3.1645663_mittspalt&utm_source=mittspalt&utm_medium=aftonbladet&utm_campaign=mat

 

Stor svängning!

[Nisse]

Svängning o svängning, nja vet inte om ja håller med där.

Ohälsosamma fröoljor blandar man friskt ihop med annat som vanligt.

Sen finns rädslan kvar för mättat fett som vanligt

Lång väg kvar att gå ja

[Cleppa]

Fast omsvängningen är ändå väldigt stor....    tycker jag

[Anders A]

Ett steg i rätt riktning även om, som Nisse skriver, det är lång väg kvar. Folk i allmänhet (och uppenbarligen en och annan dietist också!) börjar ju bli medvetna om sockrets onyttighet. Även om inte alla fattar kopplingen kolhydrater - socker,  dvs de undviker godis och läsk men vräker i sig pasta och bröd... (även om det förvisso också är ett steg i rätt riktning.)

Men det är nog en bra bit kvar innan man kan få folk i allmänhet (och definitivt dietisterna!) att förstå att mättat fett inte bara är ofarligt utan rentav nyttigt och en av de bästa energikällorna. 

[Lasse-hatten]

10 timmar sedan, HelgeK sade:

En fysiologiskt FELAKTIG beskrivning av socker. Beskrivningen stämmer bara in på en av sockrets två molekyler. Dietisten skriver " ... socker i sig inte ger så mycket mer än just energi." Det är fel. Det stämmer in på glukos, men socker består av två molekyler. Den andra molekylen är fruktos. Fruktos smakar söt, så man kan bli beroende av det. Fruktos gör att socker orsakar leverförfettning. Fruktos kan  bara brytas ned i levern, och det bildas fet runt de inre organen, så deras funktion försämras. och diabetesen utvecklas snabbare än annars.  Eller som professor Robert Lustig uttrycker det. Socker utgör inte tomma kalorier. Det utgör giftiga kalorier. Fruktos kan  bara brytas ned i levern, och det  bildas fet runt de inre organen, så deras funktion försämras. och diabetesen utvecklas snabbare. Så tyvärr sprider dietisten sockerindustirns verklighetsförfalskning, och det är bedrövligt. Men livsmedelsindustrin har knutit många  dietister till sig. För några år sedan var vice-ordföranden i diabetesförbundet anställd av Coca-cola.Det behövs fler oberoende dietister...     

Jag tror de syftade på att socker bara ger energi och ingen näring... Det finns tillräckligt många uppenbara konspirationer utan att man skall behöva leta efter dem i varenda kommatecken! 

[MariaF]

Det bästa i artikeln tycker jag är att man äntligen har släppt att hjärnan inte skulle kunna överleva utan att man ÄTER socker. 
"Att hjärnan behöver socker för att fungera är en sanning med modifikation. Visst behöver hjärnan energi och vi har redan konstaterat att socker är en bra källa. Däremot är kroppen så otroligt smart att den bildar det socker den behöver ifrån det du äter, så att äta socker för att din hjärna ska bli nöjd behöver du alltså inte göra. Det fixar kroppen åt dig på andra sätt."
Det tyder på att Cleppa har rätt, NÅNTING händer!

[MariaF]

3 timmar sedan, jala sade:

Jag tror det är politiskt att lura allmänheten.

Alltid. Inom alla områden. 

[Katerina]

Det händer saker onekligen även på viktklubben. Det rör sig åt rätt håll fast det är många felaktigheter i artikeln. Påståendet ”Så, om man måste välja mellan socker och fett har omättat fett fler hälsofördelar än socker.” är milt sagt ”intressant” tycker jag. Visst allt naturligt förekommande fett är en blandning av omättade och mättade fettsyror men hur kan man påstå att de omättade har fler hälsofördelar rent biologiskt och biokemiskt? Jag förstår att här syftar man på att fröoljorna är bättre så som alla dietister har fått lära sig utan att ifrågasätta. 

Jag har börjat koppla fröoljorna med detta uppblåsta behovet av solskyddsfaktor nu i sommartider. Av egen erfarenhet fick jag lära mig att även rödlätta ljushyade människor som min man behöver inte bränna sig i juli efter att ha varit i solen i flera timmar i flera dagar i sträck byggandes på vår altan. Man behöver LCHF minus fröoljorna (där räknar jag även olivoljan) och vipps naturligt inbyggd solskydd. Om det är bara våga-vägra-vegetabiliska-oljor som är den avgörande faktorn eller om socker och kolhydrater också spelar roll här vet jag inte med säkerhet. 

Det finns ett mycket intressant avsnitt i ”The big fat surprise” där Nina Teicholz skriver om när restaurangerna i USA bytte frityroljan från vegetabilisk hydrerad till icke hydrerat. Det skedde efter att myndigheterna började agera mot transfetter. Då fick man problem med rengöring av frityrpannorna och kläderna. Kläderna kunde antända på vägen till kemtvätten och frityrpannorna fick en seg utfällning i botten som var mycket svår att få bort. Att omättade fettsyrorna är mer reaktiva och lättare oxideras borde man ju ja tänkt på. Det är ju baskemi. Det kan bildas formaldehyd och andra giftiga ämnen.

[Katerina]

Tja, på sätt och vis kan jag ge henne rätt då hon säger att det man äter utöver sitt behov leder till viktuppgång. Men verkligheten är som vanligt mer nyanserad än så och ens hälsa beror på vilka slutsatser man drar från sådana påståenden. Börjar man tro att man kan banta på hallonbåtar då är man körd. Men tolkar man detta som att allt utöver den dagliga näringsbehovet beroende på aktivitetsnivån leder till viktuppgång så har man hamnat någorlunda rätt. Dock är det svårt att få det rätt varje gång. Man måste ha rutiner och kunskap.

Även på LCHF kan man gå upp i vikt om:

1. Man äter för ofta och sätter i system att man fikar mellan måltiderna.

2. Även vanan att äta tre måltider per dag kan leda till viktuppgång hos vissa. Portionsstorleken spelar roll.

3. Tarmbakterier och dess sammansättning kan spela roll vid viktuppgång på LCHF.

4. Allt detta livets goda som är tillåtet på LCHF som LCHF efterrätter, vispad grädde, bär, nötter och frön, frukt, mörk choklad, vin och sprit. Speciellt om man har ett matmissbruk i botten kan man lätt börja äta för mycket eller för ofta av dessa läckerheter och gå upp i vikt.

5. LCHF fixar inte känsloätandet med automatik. Använder man mat för alla tillfällen, dvs då man firar, sörjer, dämpar misslyckanden och ångest så kan man gå upp på LCHF också. 

6. Jag läste någonstans att vi som alla andra däggdjur har generellt svårt att äta lagom. Äter vi så äter vi gärna för mycket som om vi hade en inbyggd misstro: kommer det finnas mat imorgon eller ej? Därför tror jag att periodisk fasta är da shit.

Fastan ger kroppen en respit att göra underhållsarbetet och ta vara på uttjänta celler och vävnad. Den har också en psykologisk effekt och ger insikten att man behöver inte vara bunden till kylskåpet. Man kan överleva utan. Därför förstår jag inte riktigt varför den inte rekommenderas för dem som lider av matmissbruk. Fastan kan verkligen vända på förhållandet till mat och ändra insikten om vad som är behov och inte behov. Det verkar ligga en missriktad snällhet i botten och tron att matmissbrukare saknar helt viljan att bli av med sitt missbruk. 

[MariaF]

30 minuter sedan, Katerina sade:

Därför förstår jag inte riktigt varför den inte rekommenderas för dem som lider av matmissbruk. Fastan kan verkligen vända på förhållandet till mat och ändra insikten om vad som är behov och inte behov. Det verkar ligga en missriktad snällhet i botten och tron att matmissbrukare saknar helt viljan att bli av med sitt missbruk. 

Eftersom matmissbruk "inte finns" så nej, rådet finns inte att få hos de som bekostas av skattemedel men annars rekommenderas väl fasta ofta?! Dock finns vissa som varnar för fasta om man har binjureproblematik (och eftersom stress är vanligt idag kanske det är många som berörs?) men det råder lite delade meningar där.

[Katerina]

16 minuter sedan, MariaF sade:

Eftersom matmissbruk "inte finns" så nej, rådet finns inte att få hos de som bekostas av skattemedel men annars rekommenderas väl fasta ofta?! Dock finns vissa som varnar för fasta om man har binjureproblematik (och eftersom stress är vanligt idag kanske det är många som berörs?) men det råder lite delade meningar där.

Nu tror jag att vi är klokare än så åtminstone här på forumet och kan konstatera att matmissbruk och känsloätandet finns. Det är ett problem för många som vill gå ner i vikt. 

Stress är också en sådan där allomfattande faktor som tas fram och viftas med överallt. Binjureproblematik är bara ett av många hälsoproblem där man pekar på stress. Det är väldigt svårt att hantera detta med stress eftersom det är mycket individuellt - krångligt, luddigt och svårt att sätta fingret på. Men stress är ingen objektiv faktor. Det är en upplevd, subjektiv faktor. Av egen erfarenhet kan jag berätta att min upplevelse av stress har minskad multum efter ett tag på LCHF. Yttre faktorerna är inte lika stressande längre. Kan kanske bero på att den stressen som socker, spannmål, pasta, skräpmat, tillsatser, fel sorts fetter mm skapad försvann och kroppen blev mindre belastad.

[qwy]

Ökar insulin aptiten? 

Ett blogginlägg av Jacob Gudiol om insulin och mättnad: 

https://traningslara.se/insulin-och-mattnad/  

Ett blogginlägg av Jonas Bergqvist om mättnad: 

http://www.jonasbergqvist.se/blogg/funkar-din-mattnad 

Robert Lustig pratar om fruktos, insulin och leptin cirka 44 minuter in i den här videon: 

 

 

 

[morgonsol]

On 2019-07-28 at 13:15, Katerina sade:

Jag har börjat koppla fröoljorna med detta uppblåsta behovet av solskyddsfaktor nu i sommartider. Av egen erfarenhet fick jag lära mig att även rödlätta ljushyade människor som min man behöver inte bränna sig i juli efter att ha varit i solen i flera timmar i flera dagar i sträck byggandes på vår altan. Man behöver LCHF minus fröoljorna (där räknar jag även olivoljan) och vipps naturligt inbyggd solskydd. Om det är bara våga-vägra-vegetabiliska-oljor som är den avgörande faktorn eller om socker och kolhydrater också spelar roll här vet jag inte med säkerhet.

Ursäkta sidospår, men vet du någon mer än din man som upplevt liknande resultat? Någon mer här på forumet som känner igen fenomenet? Är själv ganska solkänslig och finns en viss irritation gentemot att behöva smörja in sig med SPF 50+, gå i långärmat vissa dagar, inte kunna vara ute vissa dagar p.g.a hudens återhämtning, knappt bli brun etc. Annars är väl att huden får vänja sig vid solen gradvis det bästa tipset? Dvs att man försöker vara ute dagtid ca april-september.

[Katerina]

Jag tror inte att många har börjat koppla bristande hudhälsa och behovet av solskydd med fleromättade oljor. Dock har jag faktiskt läst en redogörelse från en läsare av bloggen Fetthead http://www.fathead-movie.com/index.php/2019/07/23/letters-from-viewers-9/ Där berättar en ljushyad svenskättling (?) att under hans vistelse i Mexiko blev han inte bränd av solen, vilket var ovanligt för honom. Han trodde  att solen där var annorlunda på något sätt innan han började intressera sig för mat och hälsofrågor. Då insåg han att maten han åt där lagades av lokalbefolkningen på traditionellt viss med ister. Intressant eller hur? 

[SGK]

32 minuter sedan, morgonsol sade:

Ursäkta sidospår, men vet du någon mer än din man som upplevt liknande resultat? Någon mer här på forumet som känner igen fenomenet? Är själv ganska solkänslig och finns en viss irritation gentemot att behöva smörja in sig med SPF 50+, gå i långärmat vissa dagar, inte kunna vara ute vissa dagar p.g.a hudens återhämtning, knappt bli brun etc. Annars är väl att huden får vänja sig vid solen gradvis det bästa tipset? Dvs att man försöker vara ute dagtid ca april-september.

Jag är ju en sån där aningen rödlätt (numera gråaktig) blekis som i min barndom alltid satt i skuggan med kläder på. Fick det mamma kallade soleksem (små röda prickar) och blev aldrig brun. De senaste 6-7 åren (fyllde nyligen 60) har jag inte bränt mig av solen trots att jag tillbringar mycket tid ute under somrarna. Men jag ligger aldrig och steker mig i solen, det är alldeles för tråkigt i mitt tycke.

Jag har egentligen aldrig hållit på med solskyddsmedel, har hellre tagit på mig något eller flyttat mig till skuggan. Och har väl stärkts i det beteendet baserat på Ann Fernholms undersökningar av solskydd.

Men jag är övertygad om att kostförändring, och kanske ett ökat intag av smör, D-vitamin och kokosolja, har bidragit till att jag tål solen bättre numera.

Kan väl också tillägga att jag inte varit på solsemester utomlands de senaste 20 åren.

[Effie]

1 timme sedan, morgonsol sade:

Någon mer här på forumet som känner igen fenomenet? 

Jag har också blivit tåligare mot både sol, värme och kyla sedan jag började med LCHF. 

[Erik 2]

 

[Erik 2]

Martina. https://martinajohansson.se/biohackarens-hat-mot-hudkramer/

https://martinajohansson.se/sol-och-solbranna-farligt-eller-nyttigt/

DN. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/forskare-varnar-solkram-skyddar-inte-mot-cancer

SVD. https://www.svt.se/opinion/sola-mer

[morgonsol]

@Katerina och @Erik 2 Tack för länktipsen. :)

@SGK Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Som barn var solen inget större problem för egen del, men då var man också ute mycket och rörde på sig. Utan de gånger jag råkat illa ut har främst varit som tonåring, då man dessutom "chokat" huden med sol, eller vad man nu ska kalla det. T ex gå i sandaler när det är 30 grader och soligt en hel sommareftermiddag utan att ha gjort det någon tidigare gång samma sommar. Håller med dig om att det är tråkigt att sola. Ska se om jag kan läsa någon av Fernholms granskningar. Hur intar du koksolja respektive D-vitamin?

@Effie Jag hoppas jag också kan bli tåligare mot sol, värme och kyla. Återstår och se under det kommande året.

[SGK]

2 timmar sedan, morgonsol sade:

 

@SGK Tack för att du delar med dig av dina erfarenheter. Hur intar du koksolja respektive D-vitamin?

Kokosolja tar jag i morgonkaffet, ca 2--3 teskedar. D-vitamin tar jag som piller (och som brukar betonas, alltid tillsammans med K2-vitamin). Sedan äter jag fisk, gärna lax några gånger i veckan.