Trocadero zero glass, vilken luring

[Annaklinden]

Är det fler som blivit ” lurade” av den nya isglassen Trocadero zero, no sugar added?

17 g kolhydrater/glass....

Lite lurigt då drycken med samma namn ligger på just zero, 0...

 

[MariaF]

Kul att du börjar skriva, Annaklinden! Välkommen!

Jo, vi vet ju alla att just isglass är ett problem. Is innehåller, till skillnad från vatten, 15% kolhydrater och resten är gelatin eller nåt.

 

(Förlåt, bara lite less över industrins fulknep för att få folk fortsätta konsumera skräp...)

[Katerina]

1 timme sedan, MariaF sade:

Jo, vi vet ju alla att just isglass är ett problem. Is innehåller, till skillnad från vatten, 15% kolhydrater och resten är gelatin eller nåt.

Jag har tydligen missat något helt! Vad kommer dessa kolhydraterna ifrån? Vad består de av? Själv har jag inte ätit isglass på åratal eftersom jag har aldrig tyckt om den typen av glass och ansåg att dem var i paritet med lösgodis bara skräp och kemikalier. Dock lät det ju spännande det du skriver. Är det något som saknas på innehållsförteckningen eller är du bara ytterst ironisk @MariaF?

[MariaF]

Jo... jag är nog mest ytterst... @KaterinaIronisk, alltså. 

Det är fult att spinna på uttryck som betyder 0 i liknande sammanhang. 

[Peter B]

Ja man borde definitivt hitta någon annan form av märkning... 

För en del av oss som ibland äter en del skräp men ändå vill stanna kvar i ketos så kan ju den här typen av produkter vara intressanta men "Zero" borde vara reserverat för "0" kolhydrater eller åtminstone "0" socker, i det här fallet är det faktiskt nästan "0" socker (om man med det menar vanligt strösocker).

Anledningen till att det blir så många kolhydrater i den här glassen är att man använt malitol som sötning. En hel del av detta går "rakt" igenom kroppen och resten tas upp ganska långsamt i blodet så effekten på blodsockret av glassen om du mäter efter intag är nog väldigt liten.

Så du kan säkert ta en eller två såna här glassar  och fortfarande äta strikt LCHF om du inte har något emot att vara lite lös i magen.

Sen kan man fråga sig varför man trycker in koffein i en glass?! Ingen höjdare att ta sent på kvällen (man misstänker nog inte att koffein finns i glassen om man inte lusläst innehållsförteckningen.)

[Katerina]

Om ni kommer ihåg så har @HelgeK för inte så länge sedan länkat den här artikel:  http://sitn.hms.harvard.edu/flash/2013/the-bittersweet-truth-of-sweet-and-bitter-taste-receptors/

Där skriver man om att tarmen har smakreceptorer vilket gör att även sötningsmedel kan mycket väl höja insulinet. Det metabola sjukligheten i de flesta fallen beror på att man har ständigt förhöjt insulin. Dessutom är sötningsmedel tydligen giftiga för tarmfloran. Vill man bli frisk vill man ha både låg insulin och frisk tarmflora. Därför skulle jag inte rekommendera att äta eller dricka några av dessa Zero produkter. De har misslyckats att leverera den "hälsosamma" sötman som skulle vara OK för diabetiker att äta eller dricka. Jag tror dessvärre att sötningsmedel är värre för kroppen än vanlig strösocker.

[Peter B]

Att sötningsmedel höjer insulin nämns ofta men jag tycker att det är ett ganska luddigt påstående. 

* Sannolikt får olika sorters sötningsmedel olika effekt.
* Vad innebär höjt insulin? En marginell men mätbar höjning eller en höjning på samma storleksordning som socker?
* Problemet med fruktos och fettlever uppstår det vid konsumtion av sötningsmedel?
* Sötningsmedel påverkar sannolikt tarmfloran men sannolikt olika för olika sötningsmedel och hur stora förändringar handlar det om och vid vilka volymer?

Jag tror utan att ha några som helst bevis att :

1. Sötningsmedlel kan knappast vara bra för hälsan
2. Jag tror att de sannolikt är mindre farliga än socker. Så om någon skulle tvinga mig att dricka 2 liter Cola eller 2 lite Cola Zero varje dag då skulle jag välja Zero. Vad skulle ni välja, om man var tvungen alltså?

[Katerina]

8 timmar sedan, Peter B sade:

Att sötningsmedel höjer insulin nämns ofta men jag tycker att det är ett ganska luddigt påstående. 

* Sannolikt får olika sorters sötningsmedel olika effekt.
* Vad innebär höjt insulin? En marginell men mätbar höjning eller en höjning på samma storleksordning som socker?
* Problemet med fruktos och fettlever uppstår det vid konsumtion av sötningsmedel?
* Sötningsmedel påverkar sannolikt tarmfloran men sannolikt olika för olika sötningsmedel och hur stora förändringar handlar det om och vid vilka volymer?

Jag tror utan att ha några som helst bevis att :

1. Sötningsmedlel kan knappast vara bra för hälsan
2. Jag tror att de sannolikt är mindre farliga än socker. Så om någon skulle tvinga mig att dricka 2 liter Cola eller 2 lite Cola Zero varje dag då skulle jag välja Zero. Vad skulle ni välja, om man var tvungen alltså?

Håller inte riktigt med. Sötningsmedlen har ju rent praktiskt inte hållit vad de lovat dvs att man kunde dricka dem och behålla vikten eller vara så ofarliga som det påstås. Att de håller dina smakpreferenser på det söta behöver väl inte ifrågasättas eller hur? Att de inte släcker törsten dvs du vill dricka mer behöver väl inte heller bevisas. Att de ställer till i tarmen genom att förändra bakteriefloran diskuterats mycket och flitigt ett par år sedan då det kom en del forskning på det. Aspartam var definitivt med bland sötningsmedlen som nämndes där. Tarmbakterier är mycket viktiga för hälsan det är dem som utvinner näring för oss. Om vi dödar dem genom att konsumera sötningsmedel då minskar kroppens självläkningsförmågan och det är allvarligt. Om dem dessutom höjer insulinet pga smakreceptorer i tarmen så är de farligare än sockret. Sockret kan kroppen i alla fall hantera i smä mängder och vet vad den ska göra med det. Sötningsmedel bara rensas ut dvs ger levern mer arbete och belastar det ytterligare.

[Peter B]

Problemet som jag ser det och det gäller ju nästan all kostforskning att det är väldigt svårt att dra säkra slutsatser utifrån studier och resultaten spretar ofta, samtidigt gör det ju frågorna väldigt intressanta, det är väl därför vi skriver här?!  

Så det här är ju mest tyckande från min sida.

Jag håller med om att sötningsmedel ibland triggar sötsuget ... men jag skulle inte säga att jag vet om det finns några studier som bekräftar det på ett riktigt trovärdigt sätt?

Att de skulle hindra att man släcker törsten vet jag inte om jag håller med om alls.

Det skulle ju nästan vara konstigt om inte alla livsmedel vi äter påverkar tarmfloran inklusive sötningsmedel.Hur negativt/positiv påverkan är kan vara svårt och svara på. Det finns otroligt många "skumma" figurer på "nätet" som pratar om tarmflora som om det vore en etablerad vetenskap. I själva verket är det väl så att vi vet att tarmfloran påverkar många funktioner i kroppen, men hur ser en tarmflora för optimal hälsa ut? Jag tycker att ena månaden säger man att någon probiotika är fantastisk för tarmen, någon månad senare läser man att den aldrig når tarmen och inte har någon effekt och sådär håller det på ... hursomhelst att aspartam skulle vara nyttigt för tarmen låter väl ändå ganska osannolikt.

Men det här med insulinet och sötningmedel som man pratar mycket om sätter jag ett litet frågetecken runt. Jag kan dock mycket väl ha fel. Men för det första insulin är ett livsnödvändigt hormon, utan insulin dör vi. Så om vi antar att vissa sötningsmedel ger ett mycket litet insulinpåslag på vilket sätt skulle det vara ohälsosamt? Lite ovetenskapligt tycker jag att om det gav ett ganska kraftigt insulinpåslag så borde t ex typ 2 diabetiker behöva minska sina insulindoser kraftigt om de dricker mycket aspartam, det är inget jag har hört talas om?

Hursomhelst kan vi nog vara överens om att ingen av oss tror att det är nyttigt med sötningsmedel, frågan är väl mera hur skadliga de är? Jag kanske är lite "biased" eftersom jag ibland kan ta någon "läskig" högprocessad  aspartamberikad produkt när jag känner mig väldigt sötsugen och vill då gärna tro att det är bättre än att äta motsvarande sockerberikade produkt. Att man helst borde låta bli både är en annan sak .... men ibland är köttet svagt...

 

 

 

 

[Katerina]

2 timmar sedan, Peter B sade:

Jag kanske är lite "biased" eftersom jag ibland kan ta någon "läskig" högprocessad  aspartamberikad produkt när jag känner mig väldigt sötsugen och vill då gärna tro att det är bättre än att äta motsvarande sockerberikade produkt. Att man helst borde låta bli både är en annan sak .... men ibland är köttet svagt...

Vi har alla våra preferenser. Tack för att du visar dina bevekelsegrunder.  Det blir lättare att diskutera då  

Oavsett hur spretig bakterieforskningen är så håller jag för troligt att innan vi fick bakterieskräck så hämtade vi vår mat direkt i naturen. Den kom in tillsammans med bakterier (probiotika med prebiotika) i ett paket. Då dör inte alla bakterier i magsyran så som vissa forskare påstår. Det händer bara om du tar bakterier i pillerform. Så bakterierna etablerade sig i tarmen och fortsatte det de var bäst på - sönderdela de livsmedel de är specialiserade på och producera näring för oss. Precis så som de gör i jorden för att skapa näring för växterna. Vi lever i en symbios med våra bakterier. Så länge vi matar dem med det dem tycker om så trivs de och förser oss med näring. Naturlig mat med tillhörande bakterier = människan mår bra. Kemikalier, bekämpningsmedel, konserveringsmedel, sötningsmedel = människan blir sjuk. Sötningsmedel ser jag som en/flera kemikalier. Det är inte så sannolikt att det finns bakterier som lever på det. Socker däremot är en nitrient ur bakterieprespektivet. Det finns bakterier och jästsvampar som lever på socker. Det är ingen bra idé att äta för mycket av socker/kolhydrater men lite-lite grann mer sällan kommer inte att skada dig. Din kropp kan hantera det i små mängder om du inte är diabetiker. Även diabetiker som har reverserat sin insulinressistens kommer att kunna hantera lite-lite socker.

Därför är min slutsats: jag vill inte ha kemikalier i sin rena och bakteriebefriade form snurra runt i mitt blod, döda mina livsviktiga bakterievänner och till slut belasta min lever som behöver jobba extra för att få bort skiten. Om jag nu vill ha något läskande tar jag hellre mineralvatten med något krossade svarta eller röda vinbär från min trädgård.

[MariaF]

7 timmar sedan, Peter B sade:

Jag håller med om att sötningsmedel ibland triggar sötsuget ... men jag skulle inte säga att jag vet om det finns några studier som bekräftar det på ett riktigt trovärdigt sätt?

Charlotte Erlanson-Albertsson tog upp ämnet för många år sen i sin bok "Socker och fett - på gott och ont". Fick leta fram den och kolla lite; 
Att den söta smaken stimulerar aptiten har visats i flera av varandra oberoende studier. En sådan är gjord av forskaren John Blundell vid Leeds Universitet i England.... (Tror det är den som i referensen heter "Pharmacology of appetite suppression)

I kapitlet om sötningsmedel nämns flera studier, bla den första som gjordes på aspartam, 1986 (The Lanclet, Paradoxial effects of an intense sweetener (aspartame) on appetite). Detta var en studie där deltagarna fick antingen glukossötad eller sötningsmedelsötad dryck och kontinuerligt bedöma sin mättnad. De förstnämnda upplevde viss mättnad medan de sistnämnda snarare blev hungrigare.
I en holländsk studie av Margereit Westerterp-Plantenga (vet inte vilken av referenserna det är) fick försökspersonerna äta som de ville av glass, choklad och liknande lättätna produkter. Inledningsvis fick de sötad dryck, antingen av socker eller aspartam. de som fick aspartamsötning uppvisade spretande reaktioner; av 10 pers fick 3st sänkt blodsocker, 2st låg still och övriga 5 pers fick ökat blodsocker. Vid koll av vad de ätit visade det sig att de som fått sänkt blodsocker åt mycket. Forskarna drog slutsatsen att den söta smaken frisätter insulin. Kritiken som riktades mot studien var att den var liten.

7 timmar sedan, Peter B sade:

men hur ser en tarmflora för optimal hälsa ut?

Enligt Dr. David Perlmutter har det gjorts studier på afrikanska (söder om ekvatorn) barns tarmflora kontra europeiska (land?) barns och det västliga mikrobiomet har en markant brist på mångfald och innehåller mer bakterier från gruppen Firmicutes än från gruppen Bacterioidetes. F är mycket bra på att hjälpa kroppen utvinna mer kalorier ur maten och underlättar absorptionen av fett och förknippas därför med viktökning när de dominerar i tarmarna. 

I en studie av Dr Molly Fox som utfördes vid Cambridgeuniversitetet och presenterades 2013 (Hygiene and the world distribution of Alzheimer's disease) samlade man in data från 192 länder där man studerade dels förekomsten av parasitangrepp och tarmflorans mångfald, dels förekomsten av Alzheimer's. i länder med sämre hygien var förekomsten av Alzheimer's lägre.
Boken "Skydda din hjärna (orig. Brain Maker)" är full av hänvisningar till studier där tarmflorans bristande mångfald kopplas till depression, demens, autism, låggradig inflammation... Sedan om många Bacterioidetes är svaret för optimal hälsa...? Jag gissar att det ligger nära svaret men kanske är det som med allt annat - det skiljer lite från individ till individ beroende på hur våra gener slår av och på. 

[Guest Tureborgaren]

Aspartam är omdebatterat. Själv vill jag gärna undvika kemikalier i mat så långt möjligt.

 

• Neurophysiological symptoms and aspartame: What is the Connection?  https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/28198207

Aspartame, an artificial sweetener, has been linked to behavioral and cognitive problems. Possible neurophysiological symptoms include learning problems, headache, seizure, migraines, irritable moods, anxiety, depression, and insomnia.

The consumption of aspartame, can elevate the levels of phenylalanine and aspartic acid in the brain. These compounds can inhibit the synthesis and release of neurotransmitters, dopamine, norepinephrine, and serotonin, which are known regulators of neurophysiological activity.

Aspartame acts as a chemical stressor by elevating plasma cortisol levels and causing the production of excess free radicals. High cortisol levels and excess free radicals may increase the brains vulnerability to oxidative stress which may have adverse effects on neurobehavioral health.

We reviewed studies linking neurophysiological symptoms to aspartame usage and conclude that aspartame may be responsible for adverse neurobehavioral health outcomes. Aspartame consumption needs to be approached with caution due to the possible effects on neurobehavioral health. Whether aspartame and its metabolites are safe for general consumption is still debatable due to a lack of consistent data. More research evaluating the neurobehavioral effects of aspartame are required.