morgonsol

Sockerfri månad

Recommended Posts

On 2020-01-26 at 18:17, morgonsol sade:

Tack! Jag fyller 21 år i sommar. Kan dock tänka mig att uppvärmning är viktigt oavsett ålder, likaså att varva ner och stretcha. Kan också bli trött fort om jag inte tänker på tempo, så pulsklocka är nog bra att använda. Hur många minuter barfotalöpning skulle du rekommendera @Cleppa? Jag har ett par vibrams liggandes i garderoben, som skulle kunna användas. Min erfarenhet av att ha använt dessa är att det känns fortare i benen, man kan inte gå lika långt och har inte vågat springa i dem mer än kanske 60 meter åt gången.

Jag dansar bugg, så det är vanligtvis inte 1.5 h konstant dans som i t ex zumba. Ska kolla mer på styrketräning och lokala gym, även om en PT kan vara behjälplig. Hur snabbt bör man öka vikterna @Cleppa? + 1 kg eller kanske 0.5 kg efter varje gång? Förr eller senare kommer jag nå en nivå där jag inte kan öka vikterna lika snabbt eller kanske inte rentav alls, och att man då ökar repetitionerna istället. Eller kanske byter övningar. I dagsläget kan jag bära ca 10-15 kr kg utan några större problem, oftast matvaror.

Edit: Hur låga vikter bör man börja med? 1 kg? 2 kg? 5 kg? Mer? Beror det på övningen? Är det bra att avsluta ett styrkepass med plankan?

Innan du tecknar gymkort eller ännu dyrare PT, så rekommenderar jag verkligen att du investerar i lite basic utrustning att ha hemma för styrketräning. Köp i alla fall hantlar + fria vikter.  Ett gummiband med rejält motstånd samt en skivstång(som vikterna passar till) är också bra och kul att ha. Man kan göra så otroligt mycket med fria vikter hemifrån vad gäller helkroppsträning, vilket är praktisk om man inte har så mycket tid eller ork att gå till ett fysisk gym. Det är också lite beroendeframkallande, vilket är ett effektivt substitut när man har småätar- eller sockersabstinens! 

Hur mycket ska man lyfta? Det är inte så noga på amatörnivå. Du känner ju själv hur mycket du mäktar med eller om det är för lätt, t.ex att du kan göra +20 reps utan att det blir jobbigt. Det finns en hel vetenskap kring reps + sets för att maximera och jag är inte rätt persons att fråga tyvärr eftersom jag bara tränar för att må bra, inte för att bli tokrippad. Det enda jag kan säga är att det är viktigt att värma upp så du inte drar på dig inflammationer och skador när du börjar ta i. Typisk nybörjarmiss är att man gör illa rotatorkuff, knän eller rygg för att man lyfter för tungt innan man värmt upp muskelgruppen. Har själv gjort mig skyldig till detta och sen kunde man inte träna på flera veckor. Men annars, om du lyfter -+5 kilo hit och dit är inte hela världen.   

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 timmar sedan, Elinor sade:

Innan du tecknar gymkort eller ännu dyrare PT, så rekommenderar jag verkligen att du investerar i lite basic utrustning att ha hemma för styrketräning. Köp i alla fall hantlar + fria vikter.  Ett gummiband med rejält motstånd samt en skivstång(som vikterna passar till) är också bra och kul att ha. Man kan göra så otroligt mycket med fria vikter hemifrån vad gäller helkroppsträning, vilket är praktisk om man inte har så mycket tid eller ork att gå till ett fysisk gym. Det är också lite beroendeframkallande, vilket är ett effektivt substitut när man har småätar- eller sockersabstinens!

Jag förstår hur du tänker, men vet inte hur aktuellt det är för mig just nu, att köpa hem vikter m.m. Teckna PT är inte något jag planerar att dra på mig som en återkommande utgift, men på något sätt känns det ändå betryggande att kunna bli 'korrigerad' i inlärningsfasen. Vem har inte gjort armhävningar, situps, plankan m.m tidigare, t ex i skolan, men är det någon garanti för att man utför övningarna rätt? Och att man får ut något av dem? Knappast. Min kunskap när det kommer till hur man utför övningar som tränar styrka korrekt är nära noll. Då är det väl rimligt att ta hjälp av någon kunnigare person? Måste inte vara PT, finns andra som er erfarna inom styrketräning. Jag vill lära mig rätt från början och inte skada mig, precis som du är inne på. Men det tar tid att lära sig tekniken. För det andra: i händelse av att jag köper hantlar, gummiband, skivstång m.m så behöver förvaras någonstans. Studentlägenheter är inte speciellt stora. Det blir även en fråga om huruvida om jag faktiskt vill och hur sannolikt det är att jag kommer träna hemma. Min erfarenhet är att det hjälper att avgränsa aktiviteter till fysiska platser. T ex pluggar jag mycket sällan hemma, då det finns så mycket som distraherar. I skolan pluggar jag, är social, äter lunch m.m. Hemma lagar jag mat och andra avkopplande aktiviteter. Att skolan är en plats där jag är produktiv, medan hemmet är en plats för vila och vissa fritidsintressen. Dock hade det varit en helt annan sak om man hade dedikerat ett rum eller en del av ett rum, till ett gym. Att träningen är avgränsad till en viss fysisk yta och att man ger järnet där och då. Men det har jag inte just nu och kommer med största sannolikhet inte ha på flera år. Teckna gymkort är nog bland det enklaste jag kan göra, även om det också kommer krävas en viss ansträning att göra det till en vana att gå dit, snarare än att träna på gym i sig. Tid och ork är inga större problem, jag cyklar förbi ett gym på vägen hem. Brukar dessutom ha mest motivation att träna efter en lång dag i skolan då jag är helt slut i huvudet och att jag vet att efter ett svettigt träningspass kommer jag må så mycket bättre. Det klarnar något i huvudet och blir jag avslappnad, men givetvis också trött. Men helkroppsträning är inte dumt.

Gillar annars ditt andra stycke skarpt @Elinor.Har du några tips när det gäller uppvärmning? Räcker dett att jogga lätt så kroppen blir varm? I 10 min kanske? Längre? 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 timmar sedan, morgonsol sade:

Har du några tips när det gäller uppvärmning?

Nu frågade du inte mig men jag kan inte vara tyst... ;)
Eftersom du pluggar gissar jag att du sitter en del? De flesta idag har framåtrullade axlar, många har också gamnacke. Posturala övningar använder jag numera som uppvärmning. Då jobbar man med små muskler men får också in en del stretch/ökat rörelseomfång. Förutom de övningar Anna Sparre (4health) och Markus Greus (Optimum) lagt ut på youtube finns denna killen som jag gillar och söker inspiration hos (eftersom jag inte gillar styrketräning): https://www.youtube.com/watch?v=g-7ZWPCWv0U&t=415s

 

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@MariaF Tack så mycket för ditt svar. Gör verkligen inget att personer på formuet svara på frågor, om de kan besvara dem, även om de inte är riktade till dem specifikt. Du har rätt i att jag sitter still en hel del, även om jag försöker att inte sitta stilla för länge, typ inte mer än en timme åt gången. Pomodoro hjälper, blir en bensträckare i halvtimmen. Förutom axlar och nacke tänker jag även en del på hållningen och ryggen. Benen får daglig motion, men hur är det med överkroppen?

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns en bra övning där du sätter knogarna vid tinningarna och drar fram armbågarna att mötas framför hakan. Om du drar bak armbågarna kontrollerat jobbar du med muskulaturen runt skulderbladen samtidigt som du öppnar upp framsidan. Det är också bra att stretcha ut bröstmusklerna för full rörlighet i ryggen. Sen kan du knappast göra plankan fel om du strävar efter att hålla kroppen rak och varken putar upp rumpan eller hänger ner. Den är bra.

  • Gilla 2
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Återupptar diskussionen om lever lite kort. Av någon anledning hittade jag idag lammlever som var ekologisk, förhållandevis närproducerad och inom mina riktlinjer gällande matinköp. Ligger nu i kylskåpet. Dock kluven över hur jag bör tillaga den. Hur smakar lammlever, någon som kan beskriva? Något som passar extra bra till? Det finns väl bara fördelar med att försöka äta lever lite mer regelbundet, någon gång i veckan alla fall? Kanske t.o.m lättare att göra till en vana än att börja träna, vilket går trögt just nu. Men bör gå när jag hittat in i lite bättre rutiner kring sömn och matlagning. Min ambition är att köra 'meal prep' på t ex söndagar, så jag kan göra annat på vardagskvällar. Kan inte vara bra i längden att behöva oroa sig för mat: vad man ska äta, när man ska äta, hur man gör om man inte orkar laga mat, om man inte hinner äta osv. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag skivar den, steker på båda sidor, häller lite grädde i pannan. Lite sås till är gott. Kryddar med salt och peppar. Väljer nån grönsak att ha till, kanske blomkål eller broccoli. Strör några råa lingon på innan jag äter.

Lammlever smakar lever, men en ganska mild leversmak.

  • Gilla 2
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har rensat en varmrökt lax ikväll, tror jag fick bort nästan alla ben. Är så himla gott. Har inga planer på att tillaga det som finns kvar, bara äta det som det är. Något jag undrar är varför jag inte har köpt hem det fler gånger tidigare. Har försökt lägga både vågen och fasta på hyllan de senaste dagarna. Har ätit frukost flera gånger. Mina föräldrar har dessutom börjat fatta att jag inte äter HCLF, inget bröd/ris/pasta/frukt osv, och hade köpt hem grädde, creme fraiche och korv med 80% kött till mig. Blev en liten tårtbit i måndags, sockerkakan var riktigt söt. Ett glas prosecco (misstänkt sockerbov) och popcorn i lördags. Har dessutom upptäckt en ny supergod maträtt: steka fläskfärs med lite gul lök, i med lite tomatpuré, krydda med salt, peppar, spiskummin. Gott att äta bara som det är eller blanda med smörstekt vitkål. Funderar även i lite bredare termer hur man utformar livet så att man inte behöver göra/stå ut med saker på bekostnad av hälsan. Speciellt beaktande får man ta kring det sociala. Jag vill kunna vara social, men måste jag då t ex äta fettsnål, vegetarisk mat eller bakverk? Helst hade jag velat slippa, men framstår man då som 'konstig' i andras ögon?

De få gånger jag vägt mig visar vågen plus. Funderar i termer av om det är så jag håller mina glykogenlager fyllda. Därav att det ibland är jobbigt att cykla på morgonen om jag inte ätit något sedan kvällen innan, att det är glykogenbrist som upplevs? Är sömnbrist en form av stress för kroppen? Tror även @DRAKULLA är inne på något i det här inlägget. Vet inte hur man citerar så kör på crtl+c istället: " Det är viktigt att man äter sig ordentligt mätt de måltider man äter så att kroppen litar på att det kommer mer bränsle/energi annars drar kroppen ner metabolismen och det vill vi inte." @Gemma är inne på ett annat intressant spår. "Tänker att har man energi att springa träna stressa och andra belastningar för kroppen, då har man samma energi att utstå hunger, och så att man är sugen, men VAN att äta.. alla de tomma timmarna som man spenderar på att tänka på vad äta, hur tillaga, köpa, stuva in i skåp och pyssla med skålar disk grytor och hacka och ha sig... så jag får planera ut aktiviteter.. så inte tristess blir alltför gnagande." - Tja, vad göra istället än att ägna sig åt mat i någon form? Skulle inte heller förvåna mig om jag närmar mig gränslandet som @Peter B beskriver här, "... som jag ser det ligger du kanske på gränsen till övervikt, inte mer och då blir det svårare att gå ner ytterligare i vikt." Även @Katerina med "Om du småäter under dagen och/eller har ett långt ätfönster så håller du insulinet uppe." i detta inlägget.  

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
15 timmar sedan, morgonsol sade:

Har rensat en varmrökt lax ikväll, tror jag fick bort nästan alla ben. Är så himla gott. Har inga planer på att tillaga det som finns kvar, bara äta det som det är. Något jag undrar är varför jag inte har köpt hem det fler gånger tidigare. Har försökt lägga både vågen och fasta på hyllan de senaste dagarna. Har ätit frukost flera gånger. Mina föräldrar har dessutom börjat fatta att jag inte äter HCLF, inget bröd/ris/pasta/frukt osv, och hade köpt hem grädde, creme fraiche och korv med 80% kött till mig. Blev en liten tårtbit i måndags, sockerkakan var riktigt söt. Ett glas prosecco (misstänkt sockerbov) och popcorn i lördags. Har dessutom upptäckt en ny supergod maträtt: steka fläskfärs med lite gul lök, i med lite tomatpuré, krydda med salt, peppar, spiskummin. Gott att äta bara som det är eller blanda med smörstekt vitkål. Funderar även i lite bredare termer hur man utformar livet så att man inte behöver göra/stå ut med saker på bekostnad av hälsan. Speciellt beaktande får man ta kring det sociala. Jag vill kunna vara social, men måste jag då t ex äta fettsnål, vegetarisk mat eller bakverk? Helst hade jag velat slippa, men framstår man då som 'konstig' i andras ögon?

De få gånger jag vägt mig visar vågen plus. Funderar i termer av om det är så jag håller mina glykogenlager fyllda. Därav att det ibland är jobbigt att cykla på morgonen om jag inte ätit något sedan kvällen innan, att det är glykogenbrist som upplevs? Är sömnbrist en form av stress för kroppen? Tror även @DRAKULLA är inne på något i det här inlägget. Vet inte hur man citerar så kör på crtl+c istället: " Det är viktigt att man äter sig ordentligt mätt de måltider man äter så att kroppen litar på att det kommer mer bränsle/energi annars drar kroppen ner metabolismen och det vill vi inte." @Gemma är inne på ett annat intressant spår. "Tänker att har man energi att springa träna stressa och andra belastningar för kroppen, då har man samma energi att utstå hunger, och så att man är sugen, men VAN att äta.. alla de tomma timmarna som man spenderar på att tänka på vad äta, hur tillaga, köpa, stuva in i skåp och pyssla med skålar disk grytor och hacka och ha sig... så jag får planera ut aktiviteter.. så inte tristess blir alltför gnagande." - Tja, vad göra istället än att ägna sig åt mat i någon form? Skulle inte heller förvåna mig om jag närmar mig gränslandet som @Peter B beskriver här, "... som jag ser det ligger du kanske på gränsen till övervikt, inte mer och då blir det svårare att gå ner ytterligare i vikt." Även @Katerina med "Om du småäter under dagen och/eller har ett långt ätfönster så håller du insulinet uppe." i detta inlägget.  

Vilka gulliga föräldrar du har!

Dina funderingar omkring den sociala biten, jag menar att du kommer att få bukt med det också. (om du inte redan har).

Att i en scial situation som påbjuder aatt man deltar vid middagsbordet, att det då inte behöver krocka med din ambition att upprätthålla lchf, och inte hamna alltför långtifrån ramarna - man kan planera sitt intag dagen före eller justera samma dag. 

Mn får i sig en hel del grönsaker (ja inte spannmål om nu deet serveras) vid vegetarisk anrättning som bjuds, det skulle jag inte neka till.

 

Som vanligt för du ett väldigt fint och konsekvent resonemang gällande sockret, att det ju är en högt ställd ambition att "bli sockerfri" , en tårtbit, fick mig ur keto och det tog en gång ca 48 tim, så var jag en fettförbrännarmaskin igen. Men andra gången nu sist, när jag "experimenterade med kh, och valde av alla ting just torkade fikon och knäckebröd.. så har jag ännu efter snart 1 vecka, inte kommit in i den där "renodlade ketosen alls" , MEN det betyder inte att man därför inte förbränner annorlunda jämfört med om du skulle ta dig en tårtbit eller vad det nu är som du råkade vilja slinka in" , sker det mer sällan.. och ofta dessutom när det sker i SAMBAND i direkt anslutning till huvudrätten.. vilket rekommenderas, då kickar man inte ut på studs.

 

Dvs, att önska sig något sött (helst lchf/keto-kaka eller ketoglass, ketobollar och sådant, så helst i samband med måltiden.

Ju mer du kan motstå mellanmål/snacks.. desto mer händer det med vikten åt önskad riktning, detta eftersom man slipper insulinpålagringar/fettinlagring vid glesare måltider UTAN någonting in i magen däremellan.

För mig, var det troligtvis det som fick saker att hända, jag har syndat en å annan gång, men jag har till ca 99% helt slutat med snacks, varit stundtals tufft, men man vänjer sig!! Man vänjer sig dessutom fortare när man ser resultat, ja kanske inte alla, men för mig ökade olusten att ges insulinpåslag, men ska sägas att jag också fick beskedet att vara ansatt av diabetes, vilket fick allt att rulla på lite fortare, än om jag aldrig hade fått svart på vitt att mina värden var urusla, samt direkt farliga.

Än en gång, så tror jag ändå att detta med vad man väljer bort i sociala sammanhang, blir mer o mer accepterat, isf är vegan-valet det val som är kontroversiellt på riktigt! Men... just nu, så hypat att "go green" att det onormala blivit normalt. 

Det ska du bara vifta bort, ju mer självtillit du bygger upp i takt med att variera denna lättegoda lchf-maten och sammansättningen, desto mer kommer DE ANDRA att förstå, att du INTE Avstår någonting, du enbart ombesörjer ditt välmående! Ängslas inte över hur just du klingar i gruppmekanismen, dt blir ändå inte en bra grupp utan olikheterna, det är först då en symfoni uppstår.. att se varje deltagare kring bordet som en solospelare, njae... ni är ett, tillsammans men för den skull behövs det väl inte likriktning?

Sådan likriktning hör ihop med tiden när man skulle mangla sina underkläder, mangla strumpor, strycka veck på jeansen, äta upp alla kakorna på kakfatet och gud förbjude om någon tänkte tanken på att ta den sista! då j-ar.. var det ohyfs. Man åt vad som bjöds, och man bjöd vad småpåvarna tänkte och tyckte - men nu är det DU som styr och mannövrerar.. precis dit du vill.

 

 

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@Gemma Det sociala ätandet kommer nog ta lite tid till innan det sitter som jag vill. För mig som inte är sockerberoende verkar det vara en träningssak att tacka nej till t ex choklad, godis, frukt, popcorn, chips m.m. Att man inte automatiskt tackar ja, utan stannar upp om/när någon bjuder på sånt man normalt sett inte brukar äta. Att man får några minuters betänketid för att fatta beslutet om man ska ta lite, vilket jag inte har några problem med, eller om man ska låta bli. Det blir nog lite lättare för varje gång man tackar nej. En annan sak att ta i beaktande är alkoholkonsumtion, personligen fattar jag sämre beslut när jag är påverkad. Och att det då är ett strategiskt dåligt val att konsumera alkohol om man vet att det kommer finnas lättillgängligt högprocessat kolhydratrikt skräp, motståndskraften minskar. Håller med att det går att kompensera för den mat som andra serverar, men det kräver mer av en själv. Jag kan inte låta bli att undra hur folk som äter HCLF ens blir mätta, hur de kan äta så lite. Svaret är nog att de inte blir mätta och därav småätandet, fikor, mellanmål m.m. För jag blir inte mätt om det bjuds på vegetarisk tacos och bara får ta lite CF, jag kan lätt äta 2 dl CF eller smetana själv, men det skänker ändå inte samma mättnad som smör. Mycket möjligt att bli 100% sockerfri inte är en realistisk ambition att förverkliga, utan att kanske sträva efter att minimera sockret i vardagen så mycket som möjligt. Och precis som du skriver, att inta det söta/kh-rika i samband med en måltid, i små mängder och dessutom sällan. Att inte bryta fastan innan 5-6 h efter ha ätit tål att jobbas på. Bara jag har ätit bra är det inga problem att fasta 7-8 h mellan lunch och middag. Men att göra det varje dag? 

On 2020-02-07 at 12:40, Gemma sade:

Det ska du bara vifta bort, ju mer självtillit du bygger upp i takt med att variera denna lättegoda lchf-maten och sammansättningen, desto mer kommer DE ANDRA att förstå, att du INTE Avstår någonting, du enbart ombesörjer ditt välmående!

Precis. Jag BEHÖVER INTE någon tårtbit alls och det är inte synd om mig som 'inte får', vilket kolhydratdrivna personer kan tänka. För egentligen handlar det om att man inte vill ha, med tanke på hur kroppen påverkas. Att istället unna kroppen så mycket bättre saker. Andra saker.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, morgonsol sade:

@Gemma Det sociala ätandet kommer nog ta lite tid till innan det sitter som jag vill. För mig som inte är sockerberoende verkar det vara en träningssak att tacka nej till t ex choklad, godis, frukt, popcorn, chips m.m. Att man inte automatiskt tackar ja, utan stannar upp om/när någon bjuder på sånt man normalt sett inte brukar äta. Att man får några minuters betänketid för att fatta beslutet om man ska ta lite, vilket jag inte har några problem med, eller om man ska låta bli. Det blir nog lite lättare för varje gång man tackar nej. En annan sak att ta i beaktande är alkoholkonsumtion, personligen fattar jag sämre beslut när jag är påverkad. Och att det då är ett strategiskt dåligt val att konsumera alkohol om man vet att det kommer finnas lättillgängligt högprocessat kolhydratrikt skräp, motståndskraften minskar. Håller med att det går att kompensera för den mat som andra serverar, men det kräver mer av en själv. Jag kan inte låta bli att undra hur folk som äter HCLF ens blir mätta, hur de kan äta så lite. Svaret är nog att de inte blir mätta och därav småätandet, fikor, mellanmål m.m. För jag blir inte mätt om det bjuds på vegetarisk tacos och bara får ta lite CF, jag kan lätt äta 2 dl CF eller smetana själv, men det skänker ändå inte samma mättnad som smör. Mycket möjligt att bli 100% sockerfri inte är en realistisk ambition att förverkliga, utan att kanske sträva efter att minimera sockret i vardagen så mycket som möjligt. Och precis som du skriver, att inta det söta/kh-rika i samband med en måltid, i små mängder och dessutom sällan. Att inte bryta fastan innan 5-6 h efter ha ätit tål att jobbas på. Bara jag har ätit bra är det inga problem att fasta 7-8 h mellan lunch och middag. Men att göra det varje dag? 

Precis. Jag BEHÖVER INTE någon tårtbit alls och det är inte synd om mig som 'inte får', vilket kolhydratdrivna personer kan tänka. För egentligen handlar det om att man inte vill ha, med tanke på hur kroppen påverkas. Att istället unna kroppen så mycket bättre saker. Andra saker.

Lätt att komplicera det enkla. Förutom att vi som här, resonerar och reflekterar över diverse ting som är kostrelaterat.

 

Men annars i verkliga livet gäller väldigt enkla principer eller förhållning.

Du har en matplan, den upprätthåller du mentalt och fysiskt (motoriskt) att du medvetandegör vad ena handen gör, och hur kontrollen i medvetandet är påkopplat. 

Disciplinen.

Konsekvenstänkandet, gärna påkopplat under vakentiden, oavsett situation eller vilken social krets eller sammanhang det gäller.

För att hålla disciplin, behövs självkännedom, detta kan utvecklas så man inte faller in i gamla eller nya osundare vanemönster, och kan slipas via t.ex meditation, bättre sömnmönster och medveten återhämtnings-metod eftersom de allra flesta människor utsätts eller lever med stress, stress är en cykel som oftast är omedveten, därför behövs nog HÖGRE medvetande, dvs MER AKTIV observans på hur man står sig i sin stress-release.. jobba mer med det, eftersom det gör att du mannövrerar bättre och bättre.

 

Socker, de flesta brukar förr eller senare känna att de konsumerar åt skogen för mycket och lyckas också dra in på det, men vid sociala situationer där det är mer uppsluppet och där stämningen blir överordnad, då tror jag som du att man kan liksom vackla lite.. och därför är det ännu viktigare än någonsin att verkligen och ärligt göra upp med sig själv om man vill fortsätta riskera en kanske redan början till sämre hälsa, eller om man vill skärpa sig och isf jobba med det ytterst medvetet, dagligen som ett mantra.

 

Eller, om man vet med sig att ha råd med lite utflykter i intagen av socker, isf fine. Då är man ju redan väldigt mån om sig och kanske redan lutar lite åt renlevnadsstilen.. det finns många som tar varenda momentum i beräknande (jag är inte sådan)

 

Alkoholen, som är om jag får tycka helt fritt, en otroligt svår och otroligt stigmatiserat fenomen här i Sverige, knappt man vet var man ska börja - för mig finns inga problem pp den fronten eftersom jag har en sund och stabil förhållning till alkoholen , vilket aldrig någonsin och fortf. inte och inte heller imorgon kan ge mig bekymmer.. men jag vet att många har eller gör det till ett problem, hur många procent hit och dit.. påverkar det si, eller så.. för mig är det icke-problem.

 

när det är fest, eller enbart AW eller annat .. vare sig en måndag onsdag fredag eller lödag, så tar jag in det jag känner och har smak för, ofta har jag inte smak för det då är det odramatiskt enbart "nej tack jag hoppar, känner inte för något" , ibland känns det bra med en öl (inte ofta, men kan vara gott, då blir det öl, blir det två.. så är det icke-problem, för mig)

Är det en stänkare, eller starkare liten bitsk likör, ja men då får det bli det, om jag känner för det, åter igen.. jag känner inte så ofta för det, så då tar jag en rackare med fortsatt gott samvete,  har aldrig någonsin inneburit något problem, inte som ung och inte nu som medelålders heller, det vore fan om man som medelålders skulle behöva ängslas över en vuxendryck.. den här socialt komplexa relationen till alkohol, har aldrig berört mig, men jag kan tycka det är väldigt sorgligt hur man hanterar dert i Sverige, riktigt gör det medvetet till någonting så farligt så udda så jag menar kanske att man bygger många skatbon i folks huvuden, över ofta så lite... 

 

Därmed inte sagt att alkohol/öl/sprit/vin, inte är toxiskt... DOCK så är alkohol mer än enbart toxiskt.. det är det som är det udda med Sverige. Rent unikt t.o.m.

Socker med kilometerlånga sträckor av lösgodis stora trähyllor, är också förbaskat udda, enbart idén att komma på att marknadsföra godis på det viset, så vuxna knaprar godis som om alla var 5 år gamla.. oerhört motsägelsefullt rent beteendevetenskapligt, ja IFANTILT intill hjärndödhet  och ska vi lägga en klimataspekt på det, gällande logistik osv .. så .. tja...

Men för tydlighets skull, så förstår jag inte varför man ännu inte satt dödsskalle-etiketter på ölen spriten och vinet, var är alla blodiga bilder av krockskadade individer.. där hjärnsubstanser rinner med brutna benpipor.. i färgbilder.. på flaskorna på barer och restauranger, när man är sååå mån om att minsann vara såå (pseudo)medveten och personklimat-anpassad, nu med också dety röda köttet.. att behöva ta-det-fäörsiktigt-med. 

Tröttsamma tendenser. Som det känns nu.

 

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, morgonsol sade:

En annan sak att ta i beaktande är alkoholkonsumtion, personligen fattar jag sämre beslut när jag är påverkad.

"Efter en grogg är allting LCHF!" sa en klok man en gång. Det är sen gammalt, alltså! ;)

  • Gilla 3
  • Haha 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Så länge du inte säger en klok gammal man är det OK!  😉

  • Haha 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är intressant hur lite det egentligen krävs för att jag ska falla ur en fungerande kost- och sömnvardag. Tänk en mat-och-sov klocka. Den fungerar för det mesta när jag är hemma och bestämmer över min tillvaro till nära 100%. Men hur gör man vid de tillfällen man inte är hemma? I helgen kom jag i säng sent flera gånger och sov länge på morgonen som följd. Även att förhållandet mellan protein och fett blev skevt. Inte tillräckligt med fett så att säga. Åt vissa stunder protein instället för fett för att bli mätt (dvs 125 g mozarella vid 3 olika tillfällen). Och att man gör tankevurpan att man tror att detta då kan kompenseras med t ex vispgrädde och bär i tillräckligt stora mänger (inte bären allså). När jag ätit frukost/lunch/middag har också varit lite knasigt. Enda avstegen denna veckan är 2 st äpplen och några potatisbitar som var svåra att peta bort, men har inte fallit lägre än så. Var inga problem att låta bli choklad den 14:e februari och kommer inte vara några problem att avstå semlor nästa vecka. :) Tänker ni göra något särskilt under fastan?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lagade förresten en god matpaj igår. Formulerar det här för att komma ihåg själv: Räcker till ca 4-5 portioner.

Pajskal: 3 dl mandelmjöl, 0.5 dl skalade sesamfrön, 1 msk fiberhusk, 1 ägg, ca 50 g rumstempererat smör

Fyllning: ca 310 g rensad tillagad lax, 1 purjolök (ca 180 g), 2 ägg, 2 dl vispgrädde, 100 g riven herrgårdsost, 1/2 tub dill-paste från Santa Maria. (Går nog bra med vanlig fryst dill.) 

Fördelning enligt kostbevakningen: 150 g protein, 312 g fett, 29 g kolhydrater, vilket motsvarar 17 E% protein, 78 E% fett och 3 E% fett. Totalt ca 3540 kcal.

Enda problemet med att ha ätit denna pajen är att jag inte får någon bestående mättnad över tid om den inte kompletteras med mer fett, typ smör. 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Du bör kanske  sänka proteinet till 10E% och öka fettet till 85E%. Jag vill minnas att Martina Johansson skrivit om för lite fet och för mycket protein är ett misstag en del gör.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@HelgeK Jag tror snarare att problemet med laxpajen ovan bland annat är energimängden. För mig som delade pajen i fyra bitar motsvarar en portion ca 885 kcal, jag kan utan några större problem äta runt 1000 kcal vid en måltid. Men att sikta på minst 80 E%, gärna 85 E% är nog inte fel. Ett annat 'misstag' är väl att mandelmjöl, sesamfrön, fiberhusk öht förekommer samt mängden mejerier. Har du några tips på hur man klarar 85 E% fett? Förutom att ha t ex smör som huvudsaklig fettkälla och äta tillräckligt med grönsaker för att få i sig fettet? Om jag kommer ihåg rätt kallar Martina detta för fettbärare.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

The med kokosfett, som måltidsdryck? Men det är väl något som var och en måste hitta något man trivs med?   

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
9 timmar sedan, HelgeK sade:

The med kokosfett, som måltidsdryck? Men det är väl något som var och en måste hitta något man trivs med?   

Det får jag nog ta och prova. Fungerar även med hemkokt buljong/fond med lite extra smör i. Sista frågan har du helt rätt i.

Har funderat ett lite längre tag på om det skulle vara aktuellt att föra en häslodagbok. Att försöka få lite helhetsperspektiv, inte bara fokusera på kosten. Kan följande parametrar vara rimliga? Ni får jättegärna komma med förslag om ni tycker något saknas.

Kost: vad man äter, när man äter, proportioner mellan makronutrienter, ev småätande, hungerkänslor. Alkoholkonsumtion, andra drycker än vatten.

Sömn: när man lägger sig i sängen, när man somnar, när man vaknar (utan väckarklocka), hur man känner sig när man vaknar. Huvudvärk -> sömnbrist? Mäta sömnkvalité? Svårigheter att somna?

Stress: subjektiv skattning på skala t ex 1-7, känslor av tidsbrist, andra varningssignaler (kan vara kroppsliga, man känner nog sig själv bäst).

Huden: flammar den upp och blir röd? I så fall när? Hur lång tid tar det att gå ner? Flagnar den? Finnig? Ta selfie varje dag/vecka?

Motion: vilken sorts och hur mycket rörelse man får, ev stegräknare. Pulsmätare?

Övrigt: Mäta vikten veckovis? Mäta blodsocker och blodketoner, i så fall hur? Andra kroppsliga symptom, t ex förkylning, trötthet, ont någonstans, diarré. Om jag druckit kaffe. Om man har suttit mycket med skärmar flera timmar i sträck, när dessa stängs av. Munnhälsa.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
59 minuter sedan, morgonsol sade:

Det får jag nog ta och prova. Fungerar även med hemkokt buljong/fond med lite extra smör i. Sista frågan har du helt rätt i.

Har funderat ett lite längre tag på om det skulle vara aktuellt att föra en häslodagbok. Att försöka få lite helhetsperspektiv, inte bara fokusera på kosten. Kan följande parametrar vara rimliga? Ni får jättegärna komma med förslag om ni tycker något saknas.

Kost: vad man äter, när man äter, proportioner mellan makronutrienter, ev småätande, hungerkänslor. Alkoholkonsumtion, andra drycker än vatten.

Sömn: när man lägger sig i sängen, när man somnar, när man vaknar (utan väckarklocka), hur man känner sig när man vaknar. Huvudvärk -> sömnbrist? Mäta sömnkvalité? Svårigheter att somna?

Stress: subjektiv skattning på skala t ex 1-7, känslor av tidsbrist, andra varningssignaler (kan vara kroppsliga, man känner nog sig själv bäst).

Huden: flammar den upp och blir röd? I så fall när? Hur lång tid tar det att gå ner? Flagnar den? Finnig? Ta selfie varje dag/vecka?

Motion: vilken sorts och hur mycket rörelse man får, ev stegräknare. Pulsmätare?

Övrigt: Mäta vikten veckovis? Mäta blodsocker och blodketoner, i så fall hur? Andra kroppsliga symptom, t ex förkylning, trötthet, ont någonstans, diarré. Om jag druckit kaffe. Om man har suttit mycket med skärmar flera timmar i sträck, när dessa stängs av. Munnhälsa.

Hej, denna punktlista du skapat är PERFEKT lite kontroll-lista.

Om jag får reflektera lite... 

För framgång och öht mening med att skapa plan (och inte bara attiralj, som tidsfördriv.. med självbedrägeri) krävs innan dess : uppbyggd mental skärpa, som hanterar den psykomotoriska reflexerna (vanorna) som så ofta utgör snedstegen in i (onödiga) småfällorna.. och kan sabotera den bästa plan av alla planer, spelar ingen roll hur väl medveten man är om de ovanstående punkterna, om följande inte är vÄL FÖRANKRAT och ROTAT. 

 

* Målmedvetenhet

* Beslutsamhet

* Självbehärskning

 

Dessa tre komponenter utgör din karaktär  (inkl. matbeteendet, relationen till mat, din personliga definition av vad mat är och ska vara i ditt liv) :  men alla punkterna/parametrarna utvecklar MED de tre komponenterna DISCIPLINEN.

Även om du sover som en prinsessa, eller tillgodoser dig med andra punkter, så kan det fallera om målmedvetenheten inte uppnått en viss grad.. eller om man t.ex kompenserar en god natts sömn, med därmed "lite fri tillgång till extra skvättar grädde, när man ju ändå mår-så-himla-bra.. och kan *pricka av.. en punkt.

 

Så akta sig för att följa en punktlista och därmed mena sig *ha kontrollen.  Disciplinen sitter inte i varje punkt, disciplinen behöver sätta sig i ryggmärgen!

Som en ryggmärgsreflex, och EJ förhandlas med.

 

Det, tar tid.... men den tiden är värd allt och avgörande för att omvärdera samtliga punkter som lett till ett fördärv, ogynnsamt hälsoläge, karaktärsbrist, slapphet.. eller falla-tillbaka-till-den trygga trygga traditionsvagga som vaggat en till förledande stigar.. som sedan är så snåriga att man behöver skriva punkter på egentligen självklara parametrar, som ska sitta som reflexer, när långsiktig förankring väl blivit ett absolut prio 1.

Därför, har man aldrig mediterat så är mitt förslag.. att börja försöka lära sig,. det är eventuellt inget som passar alla men det är om du frågar mig, där... i meditationen.. du hittar dig själv, dina svagheter.. dina styrkor.. din förmåga.. och där planen ligger... inte på ett stycke papper helt för sig själv, utanför din kropp, som du alltid kan manipulera dithän du vill och det passar.

 

Disciplinen är djupare, men jag skulle kunna drista mig till att säga att disciplinträning.. överträffar t.o.m motion. (fast motion är fantastiskt för kroppen, men är inte knoppen vaken och alert, så kan den fantastiska motionen bli enbart ännu en attiralj.. utan egentlig mening eller mål) (som av ren tristess.. kan t.o.m skicka någon direkt tillbaka till ruta 1, och tillbaka till frosseri och disciplinlöst beteende med relation till mat rakt in i det gamla spåret, som mamma pappa moster syster mormor och alla de andra inkl. affärerna... vill ha  dig, vara-som-alla-andra, eller vara-normal "konsument" 

 

Det om det,  hoppas du nappade , inte lätt alltid.. därför kan disciplinträning ta tid, ta år.. men kan också ta enbart veckor.

Men spelar ingen roll om ditt kolesterol, din vikt, din puls eller dina ögonvitor eller hudtorrhet är det ena eller andra, du måste ha en KOMPOMISSLÖS disciplin.. eftersom jag menar att ALLT, precis allt, allt allt.. är FÖRÄNDERLIGT.

 

Utan disciplinen.. , blir jobbet, insatsen, engagemanget, ambitionen, lusten, styrkan, viljan och glädjen kortsiktig! 

 

Så karaktärsdaning med hållbar disciplin'r mental skärpa och  fokus på långsiktighet är A och O. (inte kortsiktighet där man kan mixtra och svänga med resp. parameter som det passar , där varje parameter alltid kan förses med en slags svängdörr eller så elastiskt att till slut aldrig uppnå långsiktigheten mot lyckosam, framgångsrikt hälsotillstånd, där parametrarna verkligen går i samklang/synergi.

Här pratar vi alltså om kompormisslös disciplin. Realisering.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja! Att koka benbulong, hjälper definitivt @ morgonsol , det är väldigt konstruktiv aktivitet, att planera någonting som man själv skapat i vetskap av att ha minimerat så mycket som möjligt av toxiska kemiska föreningar, hittar du sedan ben kommet från gröna gårdar, så är det enbart ännu en komponent som ger ännu större HELHET och "mening" i att öht, vilja, orka och till slut realisera. 

 

Det är extremt enkelt att koka benbuljong, många moment men ack så lätt och behjärtansvärt och så fruktansvärt gott angenämt att förtära och så elegant, gärna som återkommande vana... 

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är mycket möjligt att det skett något slags missförstånd @Gemma. Jag kanske borde ha förtydligat: tanken med listan är väl att generera underlag till varför jag ibland mår som jag mår, lättare kunna göra kopplingar. Ibland kan huvudvärken vara en konsekvens av sömnbrist, ibland kan den bero på något helt annat. För att bara ta ett exempel. Det handlar inte om kontroll, självbedrägeri, tidsfördriv, självbehärskning eller att kunna pricka av en lista. Bara kunna se över tid vad jag mår bra av respektive inte mår bra av. Och att jag är ärlig med mig själv om detta. Någonstans passar nog den känslomässiga biten in. Jag vet inte om jag håller med dig om disciplinbiten. Om man är kompromisslös, speciellt mot sig själv, kan man då inte lättare hamna i svart-vitt-tänk? Allt eller inget? Jag tror mer på att 1) man får ta konsekvenserna efter hur man handlar och 2) ta ansvar för man lever sitt liv. Speciellt 1) kan grundas bättre med kunskap om hur olika ämnen påverkar kroppen.

10 timmar sedan, Gemma sade:

din personliga definition av vad mat är och ska vara i ditt liv

Jag ser fram emot den dagen då jag har svar på detta, men är inte riktigt där än. Vissa pusselbitar kan nog ha fallit på plats.

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
16 minuter sedan, morgonsol sade:

Det är mycket möjligt att det skett något slags missförstånd @Gemma. Jag kanske borde ha förtydligat: tanken med listan är väl att generera underlag till varför jag ibland mår som jag mår, lättare kunna göra kopplingar. Ibland kan huvudvärken vara en konsekvens av sömnbrist, ibland kan den bero på något helt annat. För att bara ta ett exempel. Det handlar inte om kontroll, självbedrägeri, tidsfördriv, självbehärskning eller att kunna pricka av en lista. Bara kunna se över tid vad jag mår bra av respektive inte mår bra av. Och att jag är ärlig med mig själv om detta. Någonstans passar nog den känslomässiga biten in. Jag vet inte om jag håller med dig om disciplinbiten. Om man är kompromisslös, speciellt mot sig själv, kan man då inte lättare hamna i svart-vitt-tänk? Allt eller inget? Jag tror mer på att 1) man får ta konsekvenserna efter hur man handlar och 2) ta ansvar för man lever sitt liv. Speciellt 1) kan grundas bättre med kunskap om hur olika ämnen påverkar kroppen.

Jag ser fram emot den dagen då jag har svar på detta, men är inte riktigt där än. Vissa pusselbitar kan nog ha fallit på plats.

Nej. Inte svart-vitt, inte allt eller inget. Utan en grundlig självrannsakning om VARFÖR, av vilka MOTIV.. man tänker så mycket på "keto" , som är en ganska omfattande radikal förändring gentemot den traditionella matstilen som florerar i det sociala eller människor till mans.

 

Centrerar man sina tankar och känslor omkring "keto", då säger det något om att man troligtvis har behov..  att förändra något mer djupgående underliggande som stör..  det framstår inte som att , (om det är du eller annan, är irrelevant..) det handlar om "jagbehöver enbart bli av med/banta bort, några enstaka kilon...  det framstår som att tankarna går fram, men tillbaka.. liksom att känna sig inte redo att slänga traditionsätandet helt, över bord.. att förhålla sig till "keto" som ett attribut eller inslag.. i sitt liv, men  gå som katten kring het gröt.. 

 

Ibland, vill man inte erkänna att man har ett "profoundly" djupt liggande problem, som kan...  eskalera, eller förstärkas vid rätt tid rätt dag rätt omständighet, sådant kan vara graviditet, nytt jobb, ökad intensitet på jobb eller privata relationer, högtider osv. 

Har man då inte nått självkännedom, så kan överaskningarna enbart bli lite större, lite tråkigare och lite svårare i sin effekt.. det var avsikten med att lägga upp en liten (kalla det för brasklapp , om du vill.. helt ok) , memory.

Det svåraste av allt, när det kommer till maten, som vi älskar och maten som vi har hatkärlek till.. är att förstå sig själv, och för det krävs detta förhatliga ordet disciplin, som LÅTER glädjedödande, men i själva verket bringar LYCKA.

 

Nu har jag förstått att du dansar lite? Att dansa är höjden av glädje, energi ... i kontrast till sådant enormt trevlig aktivitet.. kan det tyckas, att disciplin.. är någonting jobbigt, men det är trvärtom.. balsam för själen och hjärnan när det kommer till att mannövrera de frågor duker upp.. det går inte att överdriva vinsten av disciplin. Jag har själv rönt många lyckliga framghångar tack vare den disciplin jag upparbetade i ungdomen och fram till jag var ca 40.. därefter fanns mkt annat som upptog mycket av mitt liv.. så min inre disciplin och självkännedom.. ansåg jag kunde ställas åt sidan.. men, tack vare det, eller p.g.a den placeringen åt sidan.. kunde jag också så småningom, dvs nu när jag är långt över 50.. hamna där jag hamnade med ett förvanskat förhållande till socker, som jag ALDRIG skulle ha "hamnat i" , utan ha mannövrerat betydligt mer snabbtänkt och snabbt reaktivt redan vid små små tendenser att unna mig i allt större och större cirklar.

 

Så jag tog tag i mina gamla meriter en dag, sedan sensommaren förra året, och fick tag i det jag saknat så länge.. vore det inte för det, skulle jag nog både trassla in mig i keto utan att ha orkat , eller gått in i lchf, men kanske utan att gå till botten 100%.. 

 

Så det var inte riktat mot dig, det var allmänt sagt om vikten av disciplin - generellt ser jag det, helt personligt som avgörande.. men det är en personlig vy, som jag erhöll i unga år när jag danade min inre moralkompass.. som en dag tappades..

 

Jag anser fortf. att du har en god förhållning till mat, ja väldigt kloka reflektioner, var alls inte meningen att kritisera en check-lista för tusan! VAd jag ev. isf menade som tillägg, var att du kan skaka av dig några överflödskilon PÅ ETT KICK, så länge din inre kompass rättare sagt, bearbetad disciplin är förankrad. Den kommer inte över en natt, nej. Men den kan göra sig påmind, livet ut.. när den väl är upparbetad.

 

Jag hittade inte min disciplin över två tre år.. (en särskild disciplin som innefattar zen) sedan hittade jag den långt in i gömmorna helt igendammad!  och ville enbart dela med, om vikten av disciplin, som överlevnadsinstrument.. när man upplever sig vara villrådig, eller sitta fast.

Att det är ett HETT tips, att skapa en oas... där man mediterar över de svåra bitarna, OM maten nu är svår.. när tabeller, siffror gram och microunits.. mer rör till det än sätter fart på aktiviteten, s.a.s

 

Men det är ju inte så svårt för dig, därmed sitter du ju inte fast i ordets bemärkelse , toppen! grattis! Men tänk igenom varför keto framstår attraktivt, och vad du vill med keto... när redan borttagandet av raffinerade produkter, i sig faktiskt , iaf över lite tid... lätt bör, få några kilon enbart att försvinna. 

Eller , hur mår man med "enbart några, kilos överflöd.. vissa mår illa av det, andra kan gå upp trettio kilo utan att vilja veta av att behöva ernå viss disciplin.

 

(ordet disciplin, har liksom ordet respekt, fått en märkligt negativ klang och konnotation här i Sverige, som jag märkt.. för mig är ortdet disciplin, förbundet med positiva saker, mer nu än någonsin då det finns så många avancerade "fällor" omkring oss allihopa, vissa svårare att navigera i , och lätt att lockas int ill sämre beteende..  : mat, är ju mer än enbart gott och ett socialt kitt.. iaf varuutbudet när vi handlar, en minerad mark. Och man ska ju handla i många många år till.. göra bra val. Om man VILL.

 

(men många gör, tyvärr och är inte särskilt behjälpta av tabeller, eller vetenskapliga bifogade analyser, när disciplin saknas) 

 

Nej jag menar enbart att enbart du själv kan bedöma, när var och hur du ska hantera maten, och de val du gör är så länge det känns bra rätt för dig där och då och nu, absolut inte att min avsikt är att gå in och rita någon karta åt dig, aldrig! 

 

Allt gott / mvh

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Baskunskap :

Lätt att glömma, i tron att man har "full koll" på "allt" , det har man inte alltid, men man vill ju gärna.. 

 

Det autonoma nervsystemet består av nerver som styr funktioner i kroppens olika organ som inte är direkt viljestyrda, till exempel hjärta, lever, magsäck, spottkörtlar m.m. Det autonoma nervsystemet består av tre delar.

 

Därav, att det kan krävas en utökad genomtänkt och djupare skapad disciplin att jobba ifrån, inget kopplat till person eller personlighet, således.

Det är objektivt konstaterad vetenskaplig evidens för detta - som ännu, inte riktigt erkänns inte ens i vårdgivandet eller de erbjudanden som finns inom skolmedicinen. Däremot är funktionsmedicinen, mer utvecklad i detta. (enl. mig)

Kallas ibland också för beteendemodifiering, ( som kan behöva tvärvetenskapligt synsätt, för vissa tar det veckor, för andra kan det ta år. 

 

Dr Robert Lustig, men också Bitten Jonsson här hemmavid, är väl insatta i detta och dess nyanser och hur det utvecklas.

 När viljan inte hjälper om så man styrt upp med de finaste mest ambitiösa kost-kontroller.. av teknisk art - men, när det händer, då händer det.

Beroendet etableras i grader,  alla människor har inte fått organskador, men många har inresekretoriska s.k störningar/rubbningar,  detta vet Robert Lustig som forskat djupt i detta och besitter utomordentlig fakta-arsenal i detta ämne.

 

 

 

 

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 timmar sedan, Gemma sade:

Men tänk igenom varför keto framstår attraktivt, och vad du vill med keto... när redan borttagandet av raffinerade produkter, i sig faktiskt , iaf över lite tid... lätt bör, få några kilon enbart att försvinna. 

Eller , hur mår man med "enbart några, kilos överflöd.. vissa mår illa av det, andra kan gå upp trettio kilo utan att vilja veta av att behöva ernå viss disciplin.

(ordet disciplin, har liksom ordet respekt, fått en märkligt negativ klang och konnotation här i Sverige, som jag märkt.. för mig är ortdet disciplin, förbundet med positiva saker, mer nu än någonsin då det finns så många avancerade "fällor" omkring oss allihopa, vissa svårare att navigera i , och lätt att lockas int ill sämre beteende..  : mat, är ju mer än enbart gott och ett socialt kitt.. iaf varuutbudet när vi handlar, en minerad mark. Och man ska ju handla i många många år till.. göra bra val. Om man VILL.

(men många gör, tyvärr och är inte särskilt behjälpta av tabeller, eller vetenskapliga bifogade analyser, när disciplin saknas)

Nej jag menar enbart att enbart du själv kan bedöma, när var och hur du ska hantera maten, och de val du gör är så länge det känns bra rätt för dig där och då och nu, absolut inte att min avsikt är att gå in och rita någon karta åt dig, aldrig!

Allt gott / mvh

Tack @Gemma Nu förstår jag dig bättre. T ex disciplin i kombination med fasta är något som kan skänka frihet från tankar om mat. Självkännedomen, en inre kompass, är nog något som man aldrig bör sluta jobba på. Sitta fast vet jag inte riktigt om jag gör. Vikten tickar upp sakta. Av och till kan det vara knepigt att få ihop mat-vardagen: inte bara vad man ska äta utan när den ska lagas, om jag hinner äta frukost osv.

Idag blev en knasig dag matmässigt: provade fett-te till frukost, gryta på högrev till lunch utan extra smör (så mest långkokt kött med lök och buljong). Tror magen föredrar att ha något att jobba med än bara flytande mat. Personligen inte heller förtjust i att bli så hungrig att man blir lite smått illamående, vilket gör det svårare att börja äta. Höll nog på att krasha och mådde inte så bra vid 16-tiden (så ingen vidare lunch), men lyckades ändå cykla hem. Fixade middag till kl 17 i form av att steka 2 paket bacon, la till lite röd paprika, saltgurka, 1 tomat och stekte gul lök i smör/baconfett. Stabilare och mår bättre nu. Så om frukost är en nödvändighet eller bara trevligt? Om den gör det lättare att cykla på morgonen och/eller bidrar till att jag blir lite tyngre? Och därmed jobbigare att cykla? Eller om skolväskans vikt spelar större roll? Kolhydratintag? I vilket fall verkar det vara avgörande att ha med mig bra lunch för att kunna fungera i vardagen. Ser gärna att jag fastar 12 h också.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Bra start på dagen med att vakna efter kl 08 och äta brunch i lugn och ro bestående av levergryta, stekt brysselkål och lite surkål. Levergrytan påminner om korv stroganoff, antagligen p.g.a såsen bestående av grädde, cremé fraiche och tomatpuré, men innehöll även en del gul lök, bacon och champinjoner. Dessvärre upptäckte jag att tomatpurén är ca 25% kolhydrater varav 17% socker, så behöver hitta ett annat märke på sikt. Är tacksam om någon kan tipsa om märke och inköpsställe, gärna en med en kolhydrathalt på max 15 g kolhydrater per 100 g. Intresset för mathantverk gör sig påmint: har kikat på hur man bland annat kan göra leverpastej/paté, torka sidfläsk, mozarella, stoppa korv, beef jerky, olika grönsaksröror m.m på egen hand. Hade velat prova följande fördelning av makronutrienter: 10-15 E% protein, 5 E% kolhydrater och 80-85 E% fett. Kruxet är hur man kan få fördelningen bestående över tid, att man kanske max 1 måltid/vecka inte får i sig tillräckligt med fett? Att man inte heller överäter protein. För kroppen behöver väl i alla fall några veckor på sig innan den är helt fettadapterad? Någon som har erfarenhet av att fasta blir lättare när man äter högre E% fett? Edit: kan tänka mig att blomkål är gott till grytan, får prova det nästa vecka.

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-02-21 at 18:41, morgonsol sade:

Tack @Gemma Nu förstår jag dig bättre. T ex disciplin i kombination med fasta är något som kan skänka frihet från tankar om mat. Självkännedomen, en inre kompass, är nog något som man aldrig bör sluta jobba på. Sitta fast vet jag inte riktigt om jag gör. Vikten tickar upp sakta. Av och till kan det vara knepigt att få ihop mat-vardagen: inte bara vad man ska äta utan när den ska lagas, om jag hinner äta frukost osv.

Idag blev en knasig dag matmässigt: provade fett-te till frukost, gryta på högrev till lunch utan extra smör (så mest långkokt kött med lök och buljong). Tror magen föredrar att ha något att jobba med än bara flytande mat. Personligen inte heller förtjust i att bli så hungrig att man blir lite smått illamående, vilket gör det svårare att börja äta. Höll nog på att krasha och mådde inte så bra vid 16-tiden (så ingen vidare lunch), men lyckades ändå cykla hem. Fixade middag till kl 17 i form av att steka 2 paket bacon, la till lite röd paprika, saltgurka, 1 tomat och stekte gul lök i smör/baconfett. Stabilare och mår bättre nu. Så om frukost är en nödvändighet eller bara trevligt? Om den gör det lättare att cykla på morgonen och/eller bidrar till att jag blir lite tyngre? Och därmed jobbigare att cykla? Eller om skolväskans vikt spelar större roll? Kolhydratintag? I vilket fall verkar det vara avgörande att ha med mig bra lunch för att kunna fungera i vardagen. Ser gärna att jag fastar 12 h också.

Ojsan, förstår jag det rätt att du går UPP i vikt?

Om jag minns rätt, så är du inte särskilt överviktig med 6-7 kg övervikt, enbart? 

Kan vara en orsak till att du har en stabiliserad vikt så nära en okej vikt, att om du menar att du behöver gå ner i vikt med så lite överflödeskilon, isf kanske skulle behöva sikta på att som du själv säger, äta hel mat rejäla köttbitar och definitivt dra ner på fett i thé eller flytande fett.

 

Min erfarenhet, som går i linje med DietDoctors LCHF-program eller Keto-advisers, vare sig det är Bret Scher eller Naiman eller Volek eller Eric Westman - menar att initialt kan man behöva äta ganska mycket mat LCHF.. för att växla ifrån sockerdriven ämensomsättning, men utefter att tiden går.. så orkar man inte lika stora portioner, därefter har jag fattat att det dessutom kan krävas viss slags kalorirestriktion,  men inte för att kalorier "räknas" och ska loggföras! Utan för att en fettadapterad kropp, helt enkelt blir mätt och ketoadaptionen kännetecknas av den hormonella växlingen som MEDFÖR att man inte drabbas av akut hunger, utifrån väl komponerad rätt, om det är one meal a day eller twice a day, eller kanske frukost-lunch-middag.

 

2 pkt bacon, jag vet inte men undrar om det ska behövas så mycket på ett mål, såvida man inte är i starten av en strikt lchf-kost. 

 

Som jag förstått, har du ätit enligt lchf ett bra tag?  Men som också framgår, är det minst sagt ganska utmanande och krävande att med det schema du har och studier som inte låter dig sitta ner och äta planenligt efter dina uppsatta mål, att vara det som försvårar det lite och att det kan bli svårt att 

"få in ett flyt" och systematik så kroppen verkligen svarar och börjar förbränna så där optimalt, samtidigt som de där våldammare hungerskänslorna just inte för sig påminda.. det som jag upplever är den överlägset bästa vinsten med keto , att man i stora drag äter sig ifrån behoven av mellanmål. 

Men då har jag benhårt startat med 2 mål om dagen, men det tog mig också veckor att fasa in och grunda detta, ingen dans på rosor alltid, men vinsten skärdar man långt senare när det numera är naturligt att stå ut med helt annan hungerssignal som kan ha triggats.. resp. cravingsignal, som jag INTE tillfresställer.

 

Men för den skull, snubblar man till och syndar en o annan gång, dock inte så att man överger en vettig kostplan, vilket du inte heller tycks göra. På en strikt lchf-kost, ska man definitivt bli mätt, vid varje måltid.. om du då äter 3 mål om dagen ist. för 2 , så kan det handla om att du får för mycket energi, OM det är så att du går upp i vikt.. vilket jag tycker är märkligt.. å andra sidan är intermittent fasta ätfönser 16:8 t.ex , själva saken som får ämnesomsättningen att verkligen ta hand om det egna kroppsfettet, istället för det externa fett som man äter.. men ger man inte kroppen den tid det tar för att börja metabolisera det egna kroppsfettet, då kan man behöva äta mer näringstät kött eller mer fet fisk t.ex , så man blir  mätt, istället för halvmätt, alla blir inte mätta på 85% fett, när fettet kommer i flytande form. Jag blir mer mätt på fett kött och stor bit fet fisk, än en gratäng med mycket tillsatt fett men i övrigt bara lagom med kött. En vegetarian, har ev. helt andra hungersignaler. 

Tror det kan ta tid att bli dels proteinadapterad, dels fettadapterad. Men proteinet är det absolut mest centrala/viktigast! , om du frågar mig.

Du vittnar om att du behövde fast NÄRINGSTÄT föda : rejält med kött (kött att bita i, där fett och protein ingår och är livsviktigt, jämfört med grädde i dryckesform, som du helt kan sluta med! Äter du rejält med kött och fet fisk, kommer du inte alls att behöva fundera på huruvida tomatpurén är för söt eller för kh-rik, det blir totalt sekundärt och försvinner i mängden! NÄR du ser till att få i dig ordentligt med kött. Helst äta 2 ggr/dag, om du vill minska i vikt.. lite effektivt, och man bör inte bli hungrig, efter en rik måltid! 

 

Jag hade inte suttit med räknedosan och räknat huruvida jag får för lite fett i mig, det är proteinet som ska uppfyllas.. och därefter fylla på med fett.

Proteinrestriktionen har nästintill, nått samma dimension som kolhydratrestriktion i vissa kretsar - jag håller inte med, det är välkänt att tillräckligt med protein och hellre mer protein än för lite.. gynnar metabolismen och dessutom gynnar din ämnesomsättning, och kan.. troligtvis också gynna de sista kilon du har kvar.

 

Jag själv har t.ex insett att för att nå min matchvikt, då måste jag prioritera protein, framför fett - men detta är alltså väldigt, väldigt också individuellt, varför jag inte kan säga hur du ska äta för att "inte gå upp i vikt" , vilket jag tror att du inte är ute efter.. men i min lilla värld, skulle jag helt spontant säga att om du går upp i vikt, så kan det ha att göra med att du får i dig för många kalorier. Men kalorier räknar jag endast nu, när jag inte längre är överviktig, dvs jag kan inte äta de mängder köttgrytor jag gjorde när jag var i starten eller mitten av min resa.. jag orkar inte ens, och kan inte. Eftersom din SET-POINT också avgör huruvida det inte är särskilt lämpligt att få i sig t.ex 85%fett.. på bekostnad av protein.

Det är lite rörigt detta med fettprocenten, jag menar att man inte får läsa det alltför bokstavligt, bl.a Martina Johansson utgår från ett liv där maximal träning ingår på regelbunden basis, dvs 24/7 365 dgr/år och bygger på att man lyfter tungt och träningen i absolut fokus, ett liv som en stor del av överviktiga inkl. normalviktiga inte har, dvs inte samma ruljans på ämnesomsättning som ett mer vanligt liv, där träningen inte ses som top-prioriterat. Dessutom är siffran på vågen inte hela sanningen.. midjemåttet differensen midja höft,  är viktigare när det kommer till metabol hälsa. Så går man upp säg 2 kg, så säger det eg. inte mycket. Är du sedan i fertil ålder med ägglossning etc. , säger det ännu mindre.

 

Ger du järnet på gymmet 3-5 dgr/v , alltså att GE ALLT och detta regelbundet,  så kan du ösa i dig hur jäkla mycket fett som helst, 90%  om det behövs, men.. är det enbart så man cyklar lite varje dag, så finns inte en chans att förbränna de mängderna kalorier. Det är alltså strikt individuellt. Sedan får man säga vad man vill om kalorierna, men förr eller senare, märker man vad ENERGI betyder, kalorier = energi, oavsett om det kommer från fett. Men kalori i köttbit jämflrt med grädde är två vitt skilda saker!

 

Du gör klokt i att börja skippa grädde, förutom där det behövs, en skvätt i gratängen eller i grytan, men inte äta eller dricka det separat, inte heller mct-olja. 

 

(ber om ursäkt över ev. upprepningar i detta långa inlägget,) , men grundåregeln är att kroppen förändras under viktresan, alltså är energin och fettprocenten som ska in i början av en större resa anpassad efter många överflödeskilon , ibland allvarlig fetma, inte samma energi som mot slutet av en resa där farlig fetma inte längre är spelplanen/villkoret : därefter kommer viktstabilisering, som i sig är nästa utmaning, att bevara.. rota sig, vilket kräver fortsatt lchf.. för vissa kanske fortsätta köra keto eller lchf ett halvår.. trots uppnådd önskevikt, men kan nog också behövas  1 år.. för andra.. man kan gå upp många kilon under en enda liten semester, men helt annan diskussion ju. 

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

@Gemma Ja, det stämmer att den långsiktiga trenden är viktuppgång. Så hur stabiliserar man vikten? Normalviktig enligt BMI men då i den högre halvan (men ganska nära gränsen till övervikt, med +1.5 kg är jag på precis på gränsen). Trivselkilona är mycket riktigt ca 6-7 kg. Är ingen storkonsument av te, flytande fett brukar vara svårare att få i mig än mer fast (kan känna mig illamående). Försöker äta riktig mat. Mer att kunna bli hungrig på rutin är det som inte riktigt funkar, och då blir det istället att jag äter fast jag kanske inte är hungrig. Har förvisso ätit 2 äpplen under veckans gång som nog också spelar in. Så varför 2 paket bacon? Hade ätit katastrofalt både morgon och lunch. Bacon är gott, men stekfläsk är godare. Räknas som 'snabbmat' i min värld, dvs lätt att tina och tillaga, går snabbt. När och om jag är akut hungrig eller inte orkar lägga någon längre stund på matlagning. Inget ovanligt att en måltid landar runt 1000 kcal. Vid det här laget har jag försökt tillämpa typ lchf i mer än ett år. Planera, inhandla och laga mat efter utsatta mål kräver ett visst engagemang (tid) från min sida. Äta maten är lätt när den väl är tillagad. Samtidigt vill jag inte vara tråkig och hela tiden äta en köttbit, kryddsmör och grönsaker. Försöker varje vecka äta fisk minst 2 gånger och 90 g lever (1 portion). Variera proteinkällorna. Mellanmål har jag sällan något behov av. Frågan ang frukost rör nog snarare cyklandet kort därefter: blir det mindre jobbigt om jag ätit frukost eller ej (dvs fastande mage)? Den stora utmaningen är att säkerställa att man alltid får tillräckligt med fett, protein snålar jag inte med. Har kört på 16:8 tidigare, men får det inte riktigt att funka just nu. Därav fasta 12 h, äter jag frukost kl 07 behöver middagen vara avslutad innan kl 19. På så sätt försöka minska småätandet. Gå tillbaka till mycket kolhydrater lockar inte. Kan det vara värt att begränsa grädden till några specifika rätter, t ex de med lever? Klarar mig utan gratänger egentligen (brukar bli massa vätska i botten :( ), medan pajer mestadels är trevliga.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 minuter sedan, morgonsol sade:

Samtidigt vill jag inte vara tråkig och hela tiden äta en köttbit, kryddsmör och grönsaker.

För mig är det oftast så att ju tråkigare, desto lättare att hålla mig på önskad bana. Sedan kan jag variera kött och kyckling, tex men basen blir densamma just för att när det blir nytt och för gott så trillar jag dit.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, morgonsol sade:

@Gemma Ja, det stämmer att den långsiktiga trenden är viktuppgång. Så hur stabiliserar man vikten? Normalviktig enligt BMI men då i den högre halvan (men ganska nära gränsen till övervikt, med +1.5 kg är jag på precis på gränsen). Trivselkilona är mycket riktigt ca 6-7 kg. Är ingen storkonsument av te, flytande fett brukar vara svårare att få i mig än mer fast (kan känna mig illamående). Försöker äta riktig mat. Mer att kunna bli hungrig på rutin är det som inte riktigt funkar, och då blir det istället att jag äter fast jag kanske inte är hungrig. Har förvisso ätit 2 äpplen under veckans gång som nog också spelar in. Så varför 2 paket bacon? Hade ätit katastrofalt både morgon och lunch. Bacon är gott, men stekfläsk är godare. Räknas som 'snabbmat' i min värld, dvs lätt att tina och tillaga, går snabbt. När och om jag är akut hungrig eller inte orkar lägga någon längre stund på matlagning. Inget ovanligt att en måltid landar runt 1000 kcal. Vid det här laget har jag försökt tillämpa typ lchf i mer än ett år. Planera, inhandla och laga mat efter utsatta mål kräver ett visst engagemang (tid) från min sida. Äta maten är lätt när den väl är tillagad. Samtidigt vill jag inte vara tråkig och hela tiden äta en köttbit, kryddsmör och grönsaker. Försöker varje vecka äta fisk minst 2 gånger och 90 g lever (1 portion). Variera proteinkällorna. Mellanmål har jag sällan något behov av. Frågan ang frukost rör nog snarare cyklandet kort därefter: blir det mindre jobbigt om jag ätit frukost eller ej (dvs fastande mage)? Den stora utmaningen är att säkerställa att man alltid får tillräckligt med fett, protein snålar jag inte med. Har kört på 16:8 tidigare, men får det inte riktigt att funka just nu. Därav fasta 12 h, äter jag frukost kl 07 behöver middagen vara avslutad innan kl 19. På så sätt försöka minska småätandet. Gå tillbaka till mycket kolhydrater lockar inte. Kan det vara värt att begränsa grädden till några specifika rätter, t ex de med lever? Klarar mig utan gratänger egentligen (brukar bli massa vätska i botten :( ), medan pajer mestadels är trevliga.

Man vet ofta själv var man har sina svackor och utmaningar med lchf. Det är ju lite olika från person till person.

T.ex jag som aldrig förr inkluderat grädde i min matlagning ser ingen anledning att börja med grädde i varken kaffe gratänger eller i grytor, det var mest en kortvarig inspiration för variationens skull, tills jag insåg att det började bli alltför mycket fett, helt i onödan.. varpå jag ströp grädd-konsumtionen och numera slutat. Inte för att det annars på nåt sätt är dåligt med grädde, för person som haft svårt för fett i olika former, kan det förstås vara bra idé med fettkaffe och sådant. 

Är småätandet ens svaghet, så kan det vara värt att jobba på.. men som jag menade är "boten för småätandet" att man verkligen ser till att äta riktigt vid de två, eller tre mål om dagen och har sikte på INGA SOM HELST MELLANMÅL ALLS, jag tror.. så klart att jag tror detta eftersom jag tror på hormonell insulinkontroll, är det som kan råda bot på småätandet eller ständiga suget efter att tro sig behöva mat.. att det kan krävas en medveten träning i att helt och hållet upphöra med ätande mellan måltiderna, dvs till 100% , och konsekvent.. det kan vara jobbigt, kan kännas plågande och kännas outhärdligt men man måste nog fortsätta dra åt det hållet för att få till en förändring, om nu vikten tenderar att öka.

 

Dvs oavsett det kräver sin tid, så sätta sig ner och skapa en ordentlig veckomatsedel där varje mål täcker till mättnad, så man mentalt inte har någon undanflykt för mellanmål. Så kroppen kan börja bränna det fett man upplever som överflödigt , och när man vet med sig att stå enbart en hårsmån ifrån övervikt, och då vet man hur lite som krävs för att det tippar över till egentligen inte längre lchf.. 

 

Lättare sagt än gjort, men har du aldrig mentalt disciplinerat dig till 100 %, så kan det vara värt att prova, kan innebära en upplevelse av lidande några dagar, men för varje dag.. mognar man in i det och klarar utmaningarna bättre och bättre..  men kräver förstås 100 % committment. Därefter viktstabilisering, som för min del innebär fortsatt lchf.. i stort sett.. samma som från dag 1, med skillnaden att man "har råd" att äta något utöver lchf, någon dag i veckan utan att det grämer en eller utgör en plump i protokollet s.a.s.

 

Jag tycker också att ett par äpplen, nog inte är det som bromsar upp någonting, jag förstås om man inte går kliniskt tillväga, vilket jag i stort sett gjort..  men nu efter så långvarig keto-kost.. börjar det bli rätt jobbigt, och behöver någon slags paus men kan inte bryta intermittent fasta 18:6 som jag kört så länge. 

Jag vill dessutom ner till 55 kg, går inte det så är det 57 kg som gäller, men däremot max 58 och då är jag inte särskilt nöjd..  att ha sina mål och sina ambitioner, kan innebära en del låsningar, som jag inte vet hur man riktigt kommer åt.. som när du uttrycker att vikten går lite uppåt, att det inte är enligt din önskan, så får man ju försöka dra i olika trådar och se var det känns bäst att dels strama åt, men också lossgöra.. dvs, var har man varit kanske lite för hård mot sig.. det du nämnt innan - balansen som är så svår! Det är det som är konsten! Särskilt att på förhand veta.. det man inte vet.

 

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men en viktig sak att försöka dra sig till minnes är ändå, att man får vara lite snäll mot sig och skyndar man för fort.. kan det gå i baklås och man snubblar fler gånger än man hade gjort än om man tagit det lite, lite lugnare och se tiden an istället, tar det ett år så får det ta ett år, tar det två år.. ja då är det två år, tar det mer, ja men då är det rätt så.

Man ska nog inte piska sig till en hastighet som inte passar en, jag har kommit dithän nu, att jag inte kan utmana mig med förväntan att uppnå samma vikttapp bara för att det funkat hittills.. utan behöver dra ner på tempot och tillåta mig gå upp ev. något kilo.. utan att det betyder katastrof. 

 

Det finns inget misslyckande i att inte gå ner "efter planerna" , emellanåt hamnar man ändå i en bubbla.. där man får sitta i sina tomma spekulationer, tills kroppen åter igen är redo för utmaning, om det är grädden, om det är mellanmålen, om det är längtan efter frukt.. eller tillåtelse av glass ENSTAKA GÅNG, inte per vecka utan mer sällan.. !

 

Men har man tagit itu med de värsta och grövsta frossandet i rent socker, som i ordets bemärkelse fördärvar och skadar, lyckats förpassa det (kakor, godis, glass o.dyl) , så är enbart det redan en enorm vinst, där ens fortsatta lchf komposition, oavsett alltid kommer att variera i åren framöver. Det är inget konstigt alls att makro och ratio varierar från dag till dag, från vecka till vecka. Så länge kosthållningen tillför så pass kavlitet och näring, att man både vet men också känner, att sockret verkligen är värdelöst för ens mående, till slut blir det direkt äckligt att få i sig mer än vad man trånade efter.

 

Jag skopade upp en stor portion Sia gräddglass idag, och mådde riktigt illa, äckelkänslor..  fick gå ut och gå en sväng, fortsatt illamående, det jag trodde skulle bli så himla gott, visar sig ha varit det äckligaste jag ätit på länge (kunde jag aldrig ha drömt om, att gräddglass kunde vara äckligt, men det är ju sockret.. som blev så vämjeligt men det skulle in, nu har jag alltså fått för första gången i hela mitt liv  avsmak för gräddglass, ja den vanliga sockerstinna.. ja t.o.m keto-glass klarar jag inte längre eftersom när jag åt ketoglass sist, för ca 1 månad sedan, skulle jag så klart glufsa i mig tre portioner istället för 1 portion, (små portioner, förvisso..) , det räckte för att få i mig den överdos som passerade min föreställning om hur det ska kännas med sockerkick. Även om det är erytritol. Ketobollar klarar jag inte längre..

Bra det, att kroppen numera reagerar när det blir för mycket av det man tror är så gott, ! Så det händer mycket på vägen, som man inte tänker på. 

För varenda kaka, marabou och det andra.. man inte ens tänker på längre, är det en vinst och man glömmer kanske lite, att man inte längre längtar ens.. men glömmer att bara för att allt inte händer på en gång, att det betyder stagnation? nej, inte ens en viktuppgång är fel, eftersom vikt alltid fluktuerar.. man kan gå upp två tre kilon.. innan det går neråt igen. Sedan är man (jag är absolut) gärna viktfixerad. Jag vill inte vara det, men i ärlighetens namn, måste jag medvetet tvinga mig att släppa vågen för att avlasta fixeringen vid siffran på vågen. 

Roten till detta "onda" är sockret i produkterna i ens liv, som förgiftat allt. Därför ser jag inte ett äpple här och där som ondskan i ens drama, utan de där produkterna som kultiverats in i en, att ska vara så himla härliga.. och så himla trånansvärda.. hoppas jag slipper längtan till glass nu på länge - kommer må illa hela kvällen. Hade jag varit lite klok och ätit mig ett äpple, hade jag sluppit må så illa nu. 🥴

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nu har jag inte läst alla inlägg sedan ditt hälsodagboksförslag.. jag tänkte bara komma med några parametrar till.  Du får avgöra om de känns relevanta. 
- klar i huvudet

- utevistelse 

- hur mår magen? Känsla och frekvens

- hunger och mättnad

- energi

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.