Flammans historia

[Flamman]

Hej alla.

Jag har smugit runt här ett tag, utan att ge mig till känna, så nu känns det som att det är dags för en liten presentation.

Tidigare tänkte jag inte så mycket på vad jag åt, frukt, grönsaker och fullkorn är nyttigt, kött behöver vi lite grann (tänkt bara så
genomskinliga alla veganer ser ut i huden) och fett är bara onödiga kalorier. Lite skärpmat då och då kan väl inte göra någon skada? Självklart ska jag ha godis på lördag, det har jag säkert förtjänat.

Jag hörde först talas om lchf under våren 2007. Jag var, precis som många andra, väldigt skeptisk, uppvuxen med matpyramiden som jag var och självklart fettskrämd. Dra ner på kolhydraterna låter märkligt, möjligtvis sockret, det kan jag gå med på. Men äta mer fett, dessutom mättat fett, vem kan komma på en så dum tanke? Sedan tänkte jag ett steg till. Om man hårddrar det så är vi ett köttätande djur. Andra djur som äter kött, vilken del av offret äter de först och prioriterar högst? Ja, inte sjutton är det de magra bitarna,
tvärtom. Alltså borde samma sak gälla för djuret människa.

Därefter blev jag intresserad och läste på mer. Så småningom var jag övertygad och gick över till lchf. Jag mådde väldigt bra av det,
framför allt mådde min mage bra av det. Ett halvår tidigare fick jag en inflammation på tjocktarmen, det läkte men lämnade efter sig ärrvävnad, vilket gör att jag fortfarande är lite stelare i tarmen just där. Då och då fick jag ont, men jag kopplade aldrig ihop det med något särskilt som jag hade ätit. Inte förrän jag efter ett tag på lchf insåg att jag inte alls hade ont längre.

Däremot mådde jag inte alls bra psykiskt av det. Ingen i min omgivning fattade varför jag åt som jag gjorde, och jag var inte tillräckligt
påläst för att förklara på ett övertygande sätt.  Jag gav upp, men gick ändå aldrig helt tillbaka till min gamla kost. Margariner och lättprodukter har jag aldrig använt sedan dess, och även om jag började äta kolhydrater igen så var det aldrig
i fullt samma utsträckning.

Det är skillnad på spagetti och köttfärssås, och köttfärssås och spagetti, om ni förstår vad jag menar.

(oj, det blir visst långt det här, och jag är inte klar än)

Jag började mer och mer lägga märke till hur min mage reagerade på vad jag åt, och jag kom fram till att det de icke vattenlösliga
fibrerna som jag reagerar negativt på. 

Jag har ett tag känt mig redo att ge lchf en ny chans, eller rättare sagt, ge min kropp en ny chans. Är lite för rund runt magen, skulle
gissa att det sitter cirka 10 kilo för mycket där. Egentligen är det inte kilona som är det viktiga, jag vill få ner midjemåttet. Ä va fan, jag vill ha en midja!

Jag är mycket mer påläst nu, och kosten accepteras om än inte fullt ut hos alla, så i varje fall bättre. Det som verkligen fick mig att
ta steget var helgen för 2 veckor sedan. Mamma fyllde jämt, så hon och syrran bodde hos oss ett par dagar. För husfridens skull anpassade vi kosten lite efter deras önskemål (svårt, syrran äter inga som helst mejeriprodukter). Då insåg jag hur pass lite kolhydrater och hur pass mycket fett vi ändå äter hemma (jämfört med den helgen), och hur lite det faktiskt skulle krävas för att gå
över till lchf. På kvällen efter att jag hade kört iväg dem till tåget drämde jag i mig resterna av helgens godis. Plus en halv påse ostbågar…

Jag brukar aldrig frossa på det viset, men helgens utsvävningar hade väckt det slumrande sockermonstret. Det här var måndag kväll,
tisdag bestämde jag mig för att lägga om kosten fullt ut. Jag tänkte ta det lugnt, låta omläggningen ta minst en vecka, kanske två eller tre, för att kanske slippa de värsta omställningsbesvären. Det tog två dagar, jag var för taggad för att ta det lugnt!

Det roliga är att jag inte har haft några som helst omställningsbesvär den här gången! Jag äter mig mätt, är piggare än på väldigt
länge och har redan minskat 5 cm i midjan.

Jag är glad att jag hittade hit, tack alla för att ni delar med er av er kunskap och erfarenheter!

/Flamman

[Zenbra]

Roligt läsning. Önskar dig lycka till i fortsättningen. Berätta gärna hur det går. 

[Flamman]

Veckan har gått riktigt bra, har tappat ett kilo till. Jag har glömt bort att ta fram måttbandet, så jag har ingen aning om vad som har hänt runt magen, men det lär jag väl märka så småningom.

 

För ett par dagar sedan märktes det väldigt tydligt att jag inte har kommit in i det nya mattänket fullt ut. Vi skulle äta fläskpannkaka, självklart lchf-style. När jag tar ut den ur ugnen kommer jag på att den där lingonsylten vi brukar äta till vanlig fläskpannkaka inte är särskilt rätt här. Eftersom vi inte hade något annat som passade till fick det bli sylt, men jag tog betydligt mindre än vad jag brukade göra tidigare. Något tips på vad man kan ta istället?

 

Jag mår så bra nu, så den här veckan har jag börjat träna igen! Har inte tränat på evigheters evighet så jag kände mig både flåsig och klen, men meningen är ju att det ska bli ändring på den saken. Träningsvärken i låren är grym idag, men det är precis som det ska vara.

 

Imorgon kommer en stor utmaning. En släkting fyller jämt och ska ha öppet hus. Det brukar innebära en väldans massa god, men stärkelserik mat. Vi får se hur det går, det viktigaste är ändå att få träffa alla goa släktingar igen.

 

/Flamman

[Nessima]

Jag brukar ta någon näve råa (osötade) lingon och sprida ut i fläskpannkakan innan den åker in i ugnen. Är man sockeravvand så är det jättegott, kan dock tänka mig att det är lite surt/bittert i annat fall. Det brukar i vart fall se riktigt läckert ut med det röda mot pannkakan. Annars kan man göra egen lingonsylt som är sötad med lite honung. Eller skippa helt och hållet. Det finns ju faktiskt ingen regel som säger att man MÅSTE ha lingon till fläskpannkakan. (Fast jag förespråkar det första alternativet eftersom jag gillar lingon.)

 

(Förlåt den extremt stora bilden, orkade inte lägga tid på att förminska den.)

 

Grattis till det tappade kilot och till att du kommit igång med träning!

 

Och innan släktingens kalas kan du ju se till att äta dig mätt, lite mer mätt än vad du skulle äta dig normalt sett. Lättare att stå emot frestelser om man inte är hungrig samtidigt. Sen vet jag inte hur du är, men när jag ätit strikt ett tag så brukar jag inte tycka att socker/stärkelse är gott längre. (Försökte äta någon bit mjölkchoklad i somras. Innan LCHF kunde jag lätt smälla i mig 200 g på tio-tjugo minuter, men jag lyckades inte ens svälja den första biten. Kändes som att hela munnen klistrades igen och biten bara svällde, så den åkte ut igen.) Det kan därför vara värt att tänka till riktigt noga innan man gör några avsteg, ofta är det inte så gott som man mindes från tiden innan LCHF. Lycka till i alla fall!

[Flamman]

Nej, det är rätt, man måste inte ha lingon. Jag undrar hur det blir med röda vinbär istället. Det har jag gott om i frysen, lingon har jag exakt noll av. Måste testa nästa gång.

 

Släktkalaset gick riktigt bra. Det bjöds på fläskfilé som bokstavligt talat badade i olivolja, diverse pajer och grönsaker. Jag åt av allt, men petade bort pajskalet. Hoppade över efterrätten och nöjde mig med en kopp kaffe med kokosolja, som jag faktiskt kom ihåg att ta med.

 

Jag har haft en riktigt trevlig eftermiddag /kväll och är stolt över mig själv.

[Flamman]

Konstaterar att 2,5 vecka på lchf inte räcker för att skrämma bort mensmonstret. Vill ha lakrits NU! Tur att jag inte har något hemma.

[Flamman]

Senaste veckan lite drygt har jag känt mig lite småförkyld. Inte sjuk, bara sådär lite hängig. Träningen kom av sig, jag har inte ens haft lust till promenader. Det är inte ofta det inträffar, jag brukar gilla långa promenader. 

 

Jag har också tappat lite fokus på vad jag äter, det har varit lite för många negativa nyheter den här veckan. Inte så att jag har tagit några rejäla snedsteg, men jag har missat det där extra fettet jag vet att jag behöver. Resultat av det är att nedgången i vikt har stannat av. Jag väger mig varje morgon, inte för att jag måste veta vikten från dag till dag, utan för att få en rimlig snittbild på sikt. Det är rätt fantastiskt hur mycket det kan skilja från en dag till en annan. Många tycker  att just därför ska man inte väga sig varje dag, jag tycker precis tvärt om. 

 

Har insett att jag inte behöver äta så ofta som jag gör, så nästa vecka tänker jag testa att äta brunch någon gång mitt på förmiddagen, istället för frukost och lunch. Är sällan hungrig på morgonen, har mest ätit frukost för att dottern inte ska få några konstiga tankar när hon äter sin frukost. Vi får se hur det går.

 

En annan sak jag har insett är att jag inte alls är hungrig när jag sitter och småäter på kvällen när de andra har lagt sig, jag är ensam. Hur mycket sällskap är en bit brie, egentligen? 

[Peter B]

Senaste veckan lite drygt har jag känt mig lite småförkyld. Inte sjuk, bara sådär lite hängig. Träningen kom av sig, jag har inte ens haft lust till promenader. Det är inte ofta det inträffar, jag brukar gilla långa promenader. 

 

Jag har också tappat lite fokus på vad jag äter, det har varit lite för många negativa nyheter den här veckan. Inte så att jag har tagit några rejäla snedsteg, men jag har missat det där extra fettet jag vet att jag behöver. Resultat av det är att nedgången i vikt har stannat av. Jag väger mig varje morgon, inte för att jag måste veta vikten från dag till dag, utan för att få en rimlig snittbild på sikt. Det är rätt fantastiskt hur mycket det kan skilja från en dag till en annan. Många tycker  att just därför ska man inte väga sig varje dag, jag tycker precis tvärt om. 

 

Har insett att jag inte behöver äta så ofta som jag gör, så nästa vecka tänker jag testa att äta brunch någon gång mitt på förmiddagen, istället för frukost och lunch. Är sällan hungrig på morgonen, har mest ätit frukost för att dottern inte ska få några konstiga tankar när hon äter sin frukost. Vi får se hur det går.

 

En annan sak jag har insett är att jag inte alls är hungrig när jag sitter och småäter på kvällen när de andra har lagt sig, jag är ensam. Hur mycket sällskap är en bit brie, egentligen? 

Det är ett "gott" sällskap

[Flamman]

Den här veckan blev inte alls som planerat, istället har jag mest varit Mamma med stort M. Nog för att jag alltid är det, men ibland blir det extra mycket.

 

Det började i måndags morse, dottern vaknade dunderförkyld. Vabbade två dagar. Eftersom jag inte ville ta med mig snormonstret till affären var det bara att gilla läget och äta det som fanns hemma, så jag åt faktiskt både bröd och apelsin. Onsdag var hon i skolan igen och torsdag var allt okej till en kvart innan jag skulle hämta henne. Då fastnade hon på något vis med stortånageln så halva nageln slets loss från tån. Jätteledsen, omplåstrad och haltandes linkade hon hem med mig. Det var bara att avboka simskolan på eftermiddagen, istället tittade vi på film (gotta love Netflix). Hon hade lite svårt att somna på kvällen på grund av tån, men så småningom lyckades hon. Vid halv elva, när jag skulle lägga mig, hörde jag hur hon grät. Trodde det var tån som fortfarande värkte, men som grädde på moset hade hon även ont i magen. Det blev bara värre och värre, det var inte tal om att sova för någon av oss. Vid midnatt rusade hon ut i badrummet och kräktes i handfatet... som det blev stopp i. Precis vad man vill fixa mitt i natten. Som tur är hade maken precis kommit hem (helt slut efter 12 timmar på vägarna). Han fick fixa handfatet, och blev ofrivilligt hänvisad till gästrummet. Dottern mådde mycket bättre så hon, jag och ett okänt antal gosedjur kröp ner i sängen och försökte sova, lättare sagt än gjort för hon var pigg igen och väldigt pladdrig.

Vi kom fram till att det inte var magsjuka, hon hade tuggat maten för dåligt. Jag förstår henne, hon har nyligen tappat tre tänder, de nya börjar tränga igenom, hon har två lösa tänder, plus att alla fyra sexårständer är på gång bak i munnen.

 

Idag mår hon mycket bättre och vill att vi äter tacos ikväll. Helt okej för mig.

 

Trevlig helg på er!

 

/ Flamman

[PiaM]

Aww, stackars mini-flamman! Hoppas ni får en bra helg

[Mumlan]

Fläskpannkakan ser sjukt god ut.

[Flamman]

Apropå fläskpannkaka så har jag testat att göra den med röda vinbär. Det blev riktigt gott, och såg ut precis som Nessimas bild.

[Flamman]

Nu har jag varit iväg och inte fikat hos dottern förskoleklass. De har drop in fika för familjerna idag, barnen har bakat diverse muffins och chokladbollar, och även skrivit menyer själva. Barnen fick vara servitriser och ta emot beställningar och servera. Förra gången fick vi även betala med leksakspengar, men det hoppade de tydligen över idag. Ett roligt koncept som uppskattas av både barn och föräldrar.

 

Från början hade jag inte ens tänkt gå, de serverar ju inget som jag äter nu för tiden och kaffet är mycket godare hemma. Jag ändrade mig när jag såg besvikelsen i dotterns ögon. Så jag gick dit, pratade bort lite tid, men åt inget.

 

Jag måste erkänna att det känns härligt att tacka nej, inte för att jag borde, utan för att jag verkligen inte är sugen.

 

Nu ska hela huset städas, jag ska förbereda tårtan, bea och vitlöksmarinerade morötter till morgondagens kalas.

[Flamman]

Under påsken har jag lärt mig mer om hur min kropp funkar. I fredags firade vi min mans födelsedag, hela hans familj med respektive var på plats. I lördags var vi samma gäng hos svärmor och firade påsk (nja, helt oreligöst). Vi har ätit bra mat, potatisgratängen är nog det mest kolhydratrika i matväg. Däremot har vi varit väldigt duktiga på att fika bägge dagarna. Mandeltårtan jag gjorde var kalasgod och svärmor bakar helt fantastiska bullar och kakor, så jag bestämde mig för att se vad som händer om jag släpper kontrollen. Så fikat har jag gjort, men bara hembakat och inte en enda bit godis på hela helgen.

 

Facit: upp 3 kg på två dygn, garanterat mest vatten. Sedan i måndags äter jag rätt igen, idag är de där 3 kg som bortblåsta igen. Konstigt nog gick övergången helt utan sötsug, det känns faktiskt riktigt bra.

[Flamman]

Idag har jag försökt komma på hur man ska äta en low carb burgare från Max utan att drälla dressing till höger och vänster. Ni vet, den där hamburgaren som inte har något bröd som suger upp kladdet.

 

Jag hittade aldrig svaret....

[Peter B]

Kladdigt är gott 

[Flamman]

Inte om man måste slicka upp det från golvet, tror jag, det var där det hamnade.

 

Min 6åriga dotters kommentar : Men mamma, inte ens jag har spillt på golvet.

[Cushion]

Idag har jag försökt komma på hur man ska äta en low carb burgare från Max utan att drälla dressing till höger och vänster. Ni vet, den där hamburgaren som inte har något bröd som suger upp kladdet.

 

Jag hittade aldrig svaret....

 

Skrapa av och ät med en plastsked/riktig sked. Eller så bygger du en slags strut så du kan skapa i dig maten 

[Flamman]

Äntligen, nu börjar det synas att det händer något. Minus 5 cm i midjan (eller vad man ska kalla den där bollen jag har runt kroppen).

 

Mindre kul är att jag har åkt på en förkylning, men jag mår redan mycket bättre än igår så jag hoppas att det går över fort.

[Nessima]

- 5 cm är ju jättebra! Grattis!

[Cushion]

Äntligen, nu börjar det synas att det händer något. Minus 5 cm i midjan (eller vad man ska kalla den där bollen jag har runt kroppen).

 

Mindre kul är att jag har åkt på en förkylning, men jag mår redan mycket bättre än igår så jag hoppas att det går över fort.

 

Synd på förkylningen, men fem centimeter är ju kalas!

[Flamman]

Det skrivs mycket om hur trubbigt verktyg BMI är. Har man mycket muskler blir man överviktig, är man väldigt lång eller väldigt kort blir resultaten felvisande. Jag håller med om detta, BMI är inte något man ska stirra sej blind på, inte ett viktigt mått. 

 

Förutom just idag! För idag har jag nått BMI 24,9!!!!   

 

I övrigt har jag bara en sak att säga: J***a förkylning.   Det blir honung och halstabletter idag med, och inatt var jag tacksam för att det finns Cocillana i huset sedan tidigare. 

[Nessima]

Grattis till normalvikten (enligt bmi)! Vad startade du på?

[Flamman]

Grattis till normalvikten (enligt bmi)! Vad startade du på?

 

När jag la om kosten för 2 månader sedan låg jag på ca 26 i BMI.

Har gått ner från 76 kg till 72,4 i morse. 

[Sasch]

Kul att du gått ner:).

Tänkte på när man äter Low carb på Max och beställer grönsallad till då är det FETTFRI vinegrette med!!!!!

Då har man inte riktigt förstått;)

[Flamman]

Kul att du gått ner:).

Tänkte på när man äter Low carb på Max och beställer grönsallad till då är det FETTFRI vinegrette med!!!!!

Då har man inte riktigt förstått;)

Japp, jag har sett det. De har förstått LC, men inte HF.

Det är i varje fall en liten bit på vägen.  Fast jag ger inte mycket för deras grönsallad ändå, jag nöjde mig med att beställa bara själva burgaren. 

[Flamman]

Hej då A-kassa, halloj riktig lön!

På måndag börjar jag på nytt jobb, efter 5 månader som arbetslös. Inte nog med att det är ett jobb, det är dessutom ett som verkar riktigt roligt och utmanande, mycket nytt att lära. Det enda som inte är så kul är att det inte är en tillsvidareanställning, istället är det 3-6 månader, men med stora chanser till förlängning. Är det något som verkligen stressar mig så är det brist på tillsvidareanställning, de senaste 8 åren har jag bara haft tillfälliga anställningar, den längsta på drygt 13 månader (men där anställdes jag på bara 3 månader från början så man vet aldrig vad som kan hända). 

 

Vikten fortsätter nedåt, 72,0 i morse. Inte så konstigt, jag har inte överdrivet mycket aptit så länge förkylningen sitter i. Den är bättre, men jag hostar fortfarande på nätterna, vilket gör mig onödigt trött på dagarna. Är glad att jag har hittat äggmjölk. Varmt att dricka med mycket näring i, perfekt när det där med lagad mat inte känns så lockande. Klämmer i mig grönsaker också, kan ju inte glömma bort C-vitaminerna. 

 

Resten av veckan tänker jag bara ta det lugnt och vara ledig, på riktigt, sådär som man aldrig kan vara som arbetslös. Fortsätta läsa Döden i grytan, se färdigt Torchwood, kanske till och med börja på en ny säsong av Doctor Who, spela färdigt Syberia, bli frisk och vara ute i solen. Och planera maten för nästa vecka, hittills har matplaneringen varit dålig, har handlat mer eller mindre varje och sällan planerat mer än max två dagar i taget. Här måste vi skärpa oss i familjen, men det ska nog gå bra. 

 

Sammanfattningsvis: Trots förkylningen mår jag bättre än på väldigt länge!

[Flamman]

Nu var det länge sedan jag skrev något här. Jag är supernöjd med jobbet, och jag är förvånad över hur pass mycket energi jag ändå har på kvällarna. Inte för att jag är jättepigg, men jag är i varje fall inte nära-döden-trött, som jag kommer ihåg från tidigare år med heltidsjobb och restid på det. En enda dag har jag varit så där klassiskt slut på eftermiddagen. Det var en kursdag, och det bjöds på lunch... Lärdom: fortsätt ta med egna lunchlådor. 

 

Analysen av mig själv fortsätter. Först till det rent fysiska. Tittar jag på totalvikten så verkar det gå i tvåveckorsperioder. Jag står still i två veckor, går ner i två veckor och står still i två veckor till osv. Tittar jag däremot på grafen för fettmassa i kroppen (oj vad det är roligt med prylar...) så går kurvan stadigt nedåt, inga tvåveckorsperioder här inte. Slår jag ihop detta med menscykeln syns ett tydligt mönster. Inte konstigt att jag känner mig svullen när jag har mens, nu har vågen bevisat att jag binder mer vätska då än annars. Ska bli kul att se om detta fortsätter, alla andra mensbesvär har mattats av väldigt tydligt.

 

Över till det psykiska. Jag har funderat mycket på vad det är som triggar sockersuget för mig. Jag har kommit fram till att det är inte söta smaker i sig, tvärtom, jag nöjer mig med väldigt lite nu för tiden. Köpte en halvliters Cola Zero för ett tag sedan, den öppnade jag för över en vecka sedan och den är fortfarande halvfull. Däremot blir jag självklart triggad av blodsockerfallet efter intag av riktiga sötsaker, så det undviker jag. Inbillar jag mig, men det går tydligen inte alltid så bra, kommer tillbaks till det snart. Något annat som i viss mån triggar mig är när jag har ätit för dåligt, framför allt när jag har ätit för lite fett. Har utrustat mig med en burk kokosolja även på jobbet, för att undvika detta. 

 

Så till det som verkligen triggar mig. Känslor av olika slag, framförallt negativa. Förra veckan hade jag en väldigt intensiv dag på jobbet, med väldigt mycket nytt att ta in. Hjärnan gick på högvarv hela dagen, och när det var dags att åka hem var det någon annan som tog kontroll över bilen (och hjärnan) och stannade vid närmaste affär, köpte en påse godis, och fortsatte sedan hem. Det var först tre mil senare, med handen i godispåsen, som jag reagerade på vad jag höll på med. Det är konstigt, men det kändes verkligen inte som att det var jag som hade köpt godiset. Samtidigt är det ju lönlöst att skylla på någon annan, det är klart att det var jag. Tror att jag slutade äta godis då, men jag är inte helt säker. Gissa vad som hände med resten av godiset? Jo, det åt jag upp senare på kvällen. Dagen efter var jag hungrigare än på väldigt länge.

 

Det här har jag verkligen tagit lärdom av, så just nu inbillar jag mig att jag inte kommer att göra om det. Fast jag tänker inte lova något. 

[Fundersam]

För min del har det varit extremt lite sug efter snart 4 månader med LCHF, och jag som har haft sug så länge jag kan minnas. Har ätit extremt lite socker, nästan noll och till min stora glädje vid de få gånger jag har haft mörk choklad i bärdessert, inget sug  .

 

Mensen kan dock vara lurigare. Tror mig ha läst någon stans att vi kvinnor får lite sug och hunger då, men att vi också förbränner mer.  Vid ett tillfälle var det riktigt illa och då gjorde jag smoothie som mellanmål och den tog bort all längtan efter socker och kolhydrat. 1/2 burk kokosmjöl (det tjocka), 1 dl bär och två äggulor, ev vatten till önskad konsistens. Jättegott  ! Kan tänka mig att den är tillräckligt krämig dessutom när det psykiska suget sätter in och mättnadsfaktorn är hög.