Jump to content

Dagbok: Den här kroppen byggdes av fett!


Nessima

Recommended Posts

Mätdag!

Nuvarande (förändring sedan förra veckan) [total förändring sedan 24 februari - startdagen ]

Vikt: 71,6 kg (- 0,3 kg) [- 2,2 kg]

Midja: 74 cm (+/- 0 cm) [- 1 cm]

Mage: 82 cm (+/- 0 cm) [- 5 cm]

Stuss: 107 cm (+/- 0 cm) [- 3 cm]

Fett: 27,4 % (+/- 0 %) [- 0,7 %]

 

Ett ganska bra resultat ändå med tanke på att jag varit hos svärmor över påsken och därför inte kunnat planera maten precis som jag hade velat. Det blev därför en hel del mejerier, men jag slapp i alla fall alla efterrätter. Jag bestämde mig för att säga som det är, att jag mår dåligt av söta smaker. Dels för att jag får ont i magen av sötningsmedel, dels för att jag överäter och får tillbaka suget. Och sen går det ju inte att komma ifrån att även om man bakar på lchf-godkända saker så blir det ofta fler kolhydrater än vad min kost tillåter.

 

Svärmor introducerade i alla fall väldigt goda pannkakor. Jag har tidigare bara hittat recept på pannkakor "american style" som jag tyckt om, men nu har jag ett recept på crêpes också :) Tyvärr med väldigt mycket mejerier. De innehåller nämligen både grädde och mjölk, men med tanke på tillagningstiden för att steka alla pannkakor är det ändå inget man gör varje vecka.

 

Det blev en hel vecka utan träning. Det har alltså gått två veckor sedan jag senast tränade. Riktigt dåligt oavsett alla ursäkter jag vill komma dragande med! Blodomloppet närmar sig och jag har fortfarande inte sprungit 5 km och definitivt inte under 30 minuter. Det börjar bli dags att skärpa mig!

Link to comment
Share on other sites

Mätdag!

Nuvarande (förändring sedan förra veckan) [total förändring sedan 24 februari - startdagen ]

Vikt: 71,6 kg (- 0,3 kg) [- 2,2 kg]

Midja: 74 cm (+/- 0 cm) [- 1 cm]

Mage: 82 cm (+/- 0 cm) [- 5 cm]

Stuss: 107 cm (+/- 0 cm) [- 3 cm]

Fett: 27,4 % (+/- 0 %) [- 0,7 %]

 

Ett ganska bra resultat ändå med tanke på att jag varit hos svärmor över påsken och därför inte kunnat planera maten precis som jag hade velat. Det blev därför en hel del mejerier, men jag slapp i alla fall alla efterrätter. Jag bestämde mig för att säga som det är, att jag mår dåligt av söta smaker. Dels för att jag får ont i magen av sötningsmedel, dels för att jag överäter och får tillbaka suget. Och sen går det ju inte att komma ifrån att även om man bakar på lchf-godkända saker så blir det ofta fler kolhydrater än vad min kost tillåter.

 

Svärmor introducerade i alla fall väldigt goda pannkakor. Jag har tidigare bara hittat recept på pannkakor "american style" som jag tyckt om, men nu har jag ett recept på crêpes också :) Tyvärr med väldigt mycket mejerier. De innehåller nämligen både grädde och mjölk, men med tanke på tillagningstiden för att steka alla pannkakor är det ändå inget man gör varje vecka.

 

Det blev en hel vecka utan träning. Det har alltså gått två veckor sedan jag senast tränade. Riktigt dåligt oavsett alla ursäkter jag vill komma dragande med! Blodomloppet närmar sig och jag har fortfarande inte sprungit 5 km och definitivt inte under 30 minuter. Det börjar bli dags att skärpa mig!

Det med pannkakor  Jag har gjort så at jag tagit hälften grädde hälften vatten och uteslutit mjölken sedan lite mer smör blir minst lika bra. Lycka till

Link to comment
Share on other sites

Det med pannkakor  Jag har gjort så at jag tagit hälften grädde hälften vatten och uteslutit mjölken sedan lite mer smör blir minst lika bra. Lycka till

Tack för tipset! Får testa nästa gång jag ska göra pannkakor. Vilket lär dröja länge eftersom jag ska hålla mig på armlängds avstånd även från grädden.

 

Kom äntligen iväg och tränade idag. Motvilligt. 4,26 km på 34:47. Trots den väldigt långsamma tiden kan jag avslöja att jag sprang hela vägen, och att det var både halt/isigt och kuperad terräng (ursäkter). Det närmar sig i alla fall. Ska nog klara av att springa 5 km igen snart, vilket jag inte har gjort sen förra sommaren. Hoppas att jag ska klara det redan nästa vecka så att jag kan jobba på att få upp hastigheten sen.

Link to comment
Share on other sites

Så sitter jag på tåget till Stockholm igen. Jag både vill och vill inte veta hur många timmar jag kommer att sitta på tåget det här året. Jag har i alla fall bestämt mig för att inte söka fler jobb och bara vara hemma hela sommaren. Kommer eventuellt att läsa en kurs på universitetet i Linköping, men bara om det gör att jag kan tillgodoräkna mig resterande del av ett civilrättsblock. Tänker ta med dottern ut i sommarstugan och "bara vara" i ett par veckor. Hon förtjänar verkligen ledigt i sommar efter alla långa förskoledagar. Katterna kommer att älska det också, för i sommarstugan får de springa lösa utomhus. (Hemma bor vi för nära en motorväg för att våga ha dem lösa.) Gud vad jag längtar till sommaren, stugan och ledighet. Efter att fiska, bada, elda och spela spel. Hänga på 4H-gården i Kalmar och på lekplatsen där bredvid. Förhoppningsvis kan maken ta lite ledigt också. Jag har blandade känslor för det. Jag vill ju ha honom hemma så att jag får mysa med honom hela sommaren helst, fast det känns tryggast när han arbetar. Han är egenföretagare, så semester är egentligen "mellan uppdrag". Kan visserligen vara ett planerat uppehåll, men man vet aldrig med säkerhet hur långt det uppehållet blir då. Och jag är ju lyxhustru som lever på min man medan jag pluggar ;) Eller ja, vi har ju haft helt gemensam ekonomi i ett par år, så vi har inga mina-och-dina-pengar längre. Jag drar bara inte in några pengar just nu.

 

Efter att ha surfat runt lite på forumet igår insåg jag, än en gång hur mycket en bild egentligen gör. Och hur många saker man tror sig veta om personer utifrån hur de skriver. Vissa personer tycker man instinktivt om medan man direkt ogillar vissa. Helt utan att någondera av grupperna egentligen har gjort något för att förtjäna den grupp de hamnat i. Personer utan bild kategoriseras snabbt in i män och kvinnor och estimerad ålder, helt utan belägg. (Igår visade det sig att jag hade fel om några.) Jag kom därför att tänka på att jag borde byta, eller ta bort min egen profilbild. För inte ser jag ut sådär, utom möjligen för ett par sekunder när kameran åker fram. Fast inte ens det längre eftersom dottern slitit sönder det paret glasögon och jag har klippt av håret. Jag får titta i datorn när jag kommer hem efter någon lite mer rättvisande. Så om det finns någon annan som är som jag och sitter och får förutfattade meningar om andra från deras profilbilder så får denne det i alla fall från en bild som faktiskt ser ut som jag ;)

 

Jag kom på att jag ju ätit två ganska stora tårtbitar förra veckan innan påskhelgen, med tanke på det var ju viktresultatet suveränt. Att jag inte gått upp i vikt menar jag. Klappar mig själv på axeln.

 

En annan sak jag kom att tänka på är hur bra det är att springa med min man. Oftast brukar jag bli sur på honom när vi springer. Först tvingar jag honom att hänga med fast att han inte vill, sen blir jag sur på honom för att han är med. Han är gammal orienterare och kan trots att han nästan aldrig tränar springa en halvmara på ren vilja. När vi springer brukar han bara lunka på utan att bli vare sig svettig eller andfådd, vilket är anledningen till att jag blir sur på honom för jag springer där bredvid och håller på att dö. Fördelen med detta i alla fall är att jag pressar mig mer. Jag kan ju aldrig sakta ner för hans skull, utan måste ta på mig allt sådant ansvar själv.

 

Nu ska jag dricka upp min kokosfettslatte och sätta igång att plugga. Har vaknat till tillräckligt nu för att ha slut på ursäkter.

Link to comment
Share on other sites

Kul läsning och intressant att få följa med på resan. Känner igen det med lågt blodtryck. Har det också när jag kör på. Men salt, magnesium, vatten och lite extra kolhydrater tar bort det för mig i alla fall.

Känns som du har väldigt mycket att stå i med all pluggning, dotter, pendling och träning. Men jag tror du fixar det här galant.

 

Keep up the good work!

Link to comment
Share on other sites

Kul läsning och intressant att få följa med på resan. Känner igen det med lågt blodtryck. Har det också när jag kör på. Men salt, magnesium, vatten och lite extra kolhydrater tar bort det för mig i alla fall.

Känns som du har väldigt mycket att stå i med all pluggning, dotter, pendling och träning. Men jag tror du fixar det här galant.

 

Keep up the good work!

Kul med folk som tar sig tid att läsa min tråd. Det känns motiverande :)

 

Magnesium har jag inte märkt någon skillnad med på blodtrycksfallen, eller något annat för den delen. Tänkte faktiskt sluta med det tillskottet nu eftersom jag ändå får kramp i samma utsträckning, vilket har vad jag hoppats slippa genom att ta det. Håller däremot med om att salt och ökad mängd kolhydrater hjälper, i alla fall till viss del. Tyvärr inte helt bara.

 

Jag tror faktiskt också att jag kommer att fixa det. ;) Känns skönt att ha bestämt sig för att vara ledig i sommar. Mycket stress som försvann där. Tror att den kvarvarande stressen kommer att släppa efter tentan, för då läser jag bara 100 % igen istället för 200 %. Känns upplyftande i alla fall att jag har klarat av att hantera maten under den här perioden, istället för att falla in i gamla inrutade vanor med kakor och socker. Har ju visserligen ätit lchf i två år, men har ändå periodvis fallit tillbaka. Aldrig längre än någon vecka i taget, men det är ju illa nog! Nu ska jag sova, det ska ju vara bra för viktminskning.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Orutinerat! Käkade upp hela min kolhydratkvot i avokados till frukost. Grymt gott, och med tanke på att jag hade åtta ätmogna avokados hemma var det nog bra att jag åt upp några av dem så att jag inte behöver slänga en massa om någon dag. Fast så var det det där med mat resten av dagen. Får väl leva på ägg och bacon, och kanske en kokosfettslatte eller två. Absolut görbart, men inte så smart. Kanske får ta en liberal dag så jag kan äta med familjen ikväll trots detta avsteg, blomkålsgratäng ska det bli. Känns bara som att varje dag börjar bli liberal. Det finns alltid någon ursäkt för att få äta några kolhydrater till.

 

Edit. Har fortfarande varit striktare och överätit mindre sen innan februari. Allt är relativt.

Link to comment
Share on other sites

Sitter på ett helt värdelöst tåg till Stockholm idag. Det finns inga bord vid sätena! Det gör det tyvärr omöjligt att plugga, kan inte ha lagbok, anteckningsblock och kurslitteratur i knät samtidigt. Fast på ett sätt är det ju skönt också. Det är en giltig ursäkt att sitta här på forumet istället. Egentida lite. Det är det något som det verkligen är brist på nu. Fast det delvis beror det på att jag är ineffektiv när jag är hemma. Internetberoende. Ska sluta att ha datorn på under dagar och kvällar och bara sätta mig när jag faktiskt har ett syfte där. Annars blir det ineffektiv egentid som inte leder till nedstressning när jag bara planlöst surfar runt på olika tränings- och kostbloggar. Och jag vet ju egentligen att det inte hänt något viktigt på mailen, det här forumet eller Facebook. I sådana fall så plingar ju mobilen. Så det är dags att skärpa mig. Bara ta planerad surftid med åtminstone halvplanerade mål. Tror att det kommer att göra att jag helt plötsligt har mer tid. Och det är något jag verkligen vill ha. Framför allt med dottern. Kommer på mig själv ibland med att bli irriterad för att jag inte får slösurfa ifred för att hon vill leka eller något sådant. Helt fel reaktion från min sida. Jag älskar ju att läsa sagor och leka. Det är dessutom hundra gånger mer avstressande än datortid. Barn lever bara i nuet och tvingar en själv att också göra det. Och är man bara i nuet har man inte lika mycket att vara stressad över. Jag ordinerar mer tid med min dotter till mig själv och hoppas att hon ska lära mig att vara mer som hon är.

 

Igår utlyste jag en tävling mot min make där hemma. Den som tappar mest i fettprocent fram till midsommar får vad som helst av den andra. Vinner jag ska vi åka till kolmården och kolla på sälarna. Helst vill jag stå vid sälarna i flera timmar och bara njuta. Tror iofs att jag skulle kunna övertyga honom om att åka oavsett, men inte om den där delen med sälstuderandet. Får se hur det går med tävlandet, det började dåligt. Maken blev förbannad på vågen som visade olika varje gång. (För mig har den alltid visat samma varje gång om jag hoppar på flera gånger på raken, så vet inte riktigt vad han gjorde.) Sen gick han runt och svor över att den var dåligt programmerad för att han inte kunde klicka igång den precis så som han ville, eller avbryta visandet av en resultatsekvens utan var tvungen att vänta i flera sekunder. Får väl tävla mot mig själv om han inte klarar av att hantera vågen ;)

 

Jag tänkte satsa på att få lite muskulösare lår. Har ganska framträdande muskler på framsidan av låret sedan jag fäktades. (Fråga mig inte hur jag har lyckats med att underhålla den med så lite träning de senaste åren, men det har jag i alla fall lyckats med.) Skulle vara kul att få till lite definition på baksidan av låret också. Kommer kräva lite hårdare ben/rumpträning utöver viktminskning. Det är ju värt ett försök.

 

Har inte vaknat på nätterna nu på en vecka. Har inte heller mått illa, vare sig på natten eller dagen. Har bestämt mig för att avvakta med läkarbesök. Det är inte orimligt att det var stress som slog till. Önskar att jag kunde säga att jag hanterar stress på ett bra och konstruktivt sätt. Det gör jag inte. Inte när det är den här typen av stress, den lite mer långvariga.

 

Det här blev ytterligare ett långt inlägg, utan mycket anknytning till kosten. Ber om ursäkt för det. Blir verkligen imponerad om någon orkar läsa detta... Utöver min mamma då, som säkert gärna läser vad jag än skriver ;)

Link to comment
Share on other sites

Igår var en dålig dag. Idag är en bra. Igår blev det för mycket stress. Mer stress än vad jag kunde hantera. Bröt ihop på en gruppövning och gick hem efter halva. Spenderade sen närmsta timmarna med att kämpa mot gråt. Inte för att jag egentligen var ledsen för något utan bara för att kroppen var helt slut. Kunde inte plugga på tåget hem utan satt och läste min skönlitterära bok istället. Väl hemma tröståt jag mängder med lchf-pizza (56-kilos recept på pizzabotten är så jäkla bra! Godare än vanlig pizza tycker både jag och maken.). Jag är väl medveten om hur dåligt det är att tröstäta, men ibland är det bättre att inte kämpa emot utan göra det som känns bäst just då och sen gå vidare. Igår var verkligen en sådan dag. Vad som slutligen verkligen hjälpte var att ta en promenad hem till en kompis. Sitta där någon timme, virka, dricka te och bara prata. Om allt och inget.

 

Jag skulle ha varit i Stockholm klockan åtta imorse, vilket hade inneburit att jag hade varit tvungen att gå upp 03:30. Det är görbart, jag har gjort det förut. Idag orkade jag inte. Det fanns inte ens med på kartan. Istället bad jag maken att låta mig sova. Verkligen sova en hel natt ostört. Halv nio vaknade jag, och då hade maken redan lämnat dottern på förskolan och åkt till jobbet. Efter det har jag fått otroligt mycket gjort. Har läst dubbelt så mycket i kurslitteraturen idag som en vanlig dag. Dessutom kom jag på mig själv med att må bra. Att faktiskt inte känna någon oro i kroppen alls! Övervägde om jag skulle träna idag, men kom fram till att man inte måste hinna med allt. Får nog tillåta mig själv att inte träna så mycket fram till tentan. Det finns annat som är viktigare just nu. I alla fall om inte dygnet snarast utvecklar ett par extra timmar.

 

Så nu ska jag avsluta plugg-dagen och gå och hämta dottern några timmar tidigt. Jag har faktiskt gjort tillräckligt idag.

 

PS. Koständringarna börjar märkas på kläderna nu. Framförallt så börjar mina jeans sitta lösare... Skönt!

Link to comment
Share on other sites

En lycklig dag. Receptet bestod av en god sömn, en produktiv pluggdag och matlagningsdansande till SHM med dottern. Dottern älskar verkligen att dansa och ska man lyckas laga mat utan att bli biten (hon bits när hon är sur) så gäller det att hålla henne nöjd.

 

Det blev stark krovgryta till middag idag. Riktigt gott. Ska frysa in resterna i matlådor. Appropå matlådor så insåg jag när jag kikade i frysen att jag har gjort så mycket matlåder de senaste två veckorna att jag inte behöver laga mat på två veckor. Vilket faktiskt är perfekt med tanke på att det är tentaplugg som gäller två veckor framöver. Ska bara laga den färska maten vi har hemma först så att den inte blir dålig och sen ska jag ta en paus i matlagandet. Skönt att slippa stressa med det.

 

Och appropå stress och matlagning så måste jag tipsa om 56-kilos kokbok. Den är helt underbar. Massor med bra recept på vardagsmat som går hyffsat snabbt att laga, och färdiga veckomenyer. Nu kan jag visserligen inte följa menyerna strikt, eftersom en del av dem innehåller mejerier. Brukar bara välja de sju recepten på raken som innehåller de ingredienser jag tänkt mig och så är matplaneringen klar. :)

 

Imorgon blir det plugg och fasta, i dubbel bemärkelse. Ska både matfasta (fast tillåter mig nog kokosfett i kaffet om jag skulle bli hungrig, det handlar ju ändå inte om att plåga sig själv) och internetfasta ;) Tänkte nog åka ner till biblioteket för att komma undan från alla frestelser och komma i plugg-mode.

Link to comment
Share on other sites

Livet går upp och ner som vågorna som slår mot en strand. och ibland slinker lite ljus in. Varför jag gillar läsa din tråd är för att du vågar vara personlig och visa bristerna vi alla har. Upp och ner och ner och upp igen.

 

Skita i saker som inte är viktiga +1

Spendera tid för plugg/barn/make +1

Falla och plocka upp sig igen +1

Matlådor +1

 

= 40 (det blev visst fler poäng, mest för jag gillar ärlighet och tror du behöver det under internetfastande t=)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Tänkte nästan skriva att du var som fågeln fenix och reste dig ur askan med vingar av guld.

 

Dock är inte Fenixs vingar gjorda av guld... Men du sätter ord på något mänskligt och skört. För mig ger det i alla fall lite pepp.

Link to comment
Share on other sites

Idag blev det lchf-fiskpinnar med hemlagad remouladsås, avokado och blomkål. Riktigt gott faktiskt, till och med för mig som egentligen inte tycker om fisk. Men jag övar. Hade det som nyårslöfte, att jag ska tvinga mig själv att äta fisk minst en gång i veckan. Det har gått bra hittills. Börjar vänja mig lite. Och remoulad är ju en väldigt tacksam sås såtillvida att den döljer fisksmaken bra.

 

post-2010-0-03291300-1365278530_thumb.jpg

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Idag blev det lchf-fiskpinnar med hemlagad remouladsås, avokado och blomkål. Riktigt gott faktiskt, till och med för mig som egentligen inte tycker om fisk. Men jag övar. Hade det som nyårslöfte, att jag ska tvinga mig själv att äta fisk minst en gång i veckan. Det har gått bra hittills. Börjar vänja mig lite. Och remoulad är ju en väldigt tacksam sås såtillvida att den döljer fisksmaken bra.

 

attachicon.giffiskpinnar.jpg

 

Vad panerar du fisken med?

Link to comment
Share on other sites

Vad panerar du fisken med?

Doppade först i ägg och sen i mjölblandning bestående av:

3 msk kokosmjöl

3 msk mandelmjöl

2 msk psylliumfröskal

2 msk fibrex

3 msk pofiber

salt & vitpeppar

 

Blev väldigt bra. Framför allt så tyckte jag att paneringen satt fast mycket bättre på fisken än vad ströbrödpanering brukar göra. Tveksamt om det verkligen behövs alla olika ingredienserna egentligen, tror man kan panera i bara kokosmjöl. (Mjölmängden räckte till 400 g fisk i "pinnstorlek".)

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Doppade först i ägg och sen i mjölblandning bestående av:

3 msk kokosmjöl

3 msk mandelmjöl

2 msk psylliumfröskal

2 msk fibrex

3 msk pofiber

salt & vitpeppar

 

Blev väldigt bra. Framför allt så tyckte jag att paneringen satt fast mycket bättre på fisken än vad ströbrödpanering brukar göra. Tveksamt om det verkligen behövs alla olika ingredienserna egentligen, tror man kan panera i bara kokosmjöl.

 

Jag ska testa det. Tack för tipset! :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Mätdag!

Nuvarande (förändring sedan förra veckan) [total förändring sedan 24 februari - startdagen]

Vikt: 71,5 kg (- 0,1 kg) [- 2,3 kg]

Midja: 73 cm (- 1 cm) [- 2 cm]

Mage: 82 cm (+/- 0 cm) [- 5 cm]

Stuss: 106 cm (- 1 cm) [- 4 cm]

Fett: 27,4 % (+/- 0 %) [- 0,7 %]

 

Diagram över mått

post-2010-0-31365300-1365313419_thumb.jpg

 

Inga direkta förändringar, men trendkurvorna pekar fortfarande neråt. Känner att jag kan vara nöjd med att bara hålla vikten just nu. Nya tag till viktnedgång får jag ta när livet lugnar ned sig lite.

 

Till frukost idag ska jag faktiskt äta mackor! Hittade ett recept på 56-kilos hemsida som bara är så gott! Känner att jag tjatar mycket om hennes recept just nu, men jag tycker verkligen att de är helt fantastiska. Dessutom är det ofta rätt lätt att alternera och experimentera med hennes recept som bas.

Link to comment
Share on other sites

Idag blev det lchf-fiskpinnar med hemlagad remouladsås, avokado och blomkål. Riktigt gott faktiskt, till och med för mig som egentligen inte tycker om fisk. Men jag övar. Hade det som nyårslöfte, att jag ska tvinga mig själv att äta fisk minst en gång i veckan. Det har gått bra hittills. Börjar vänja mig lite. Och remoulad är ju en väldigt tacksam sås såtillvida att den döljer fisksmaken bra.

 

attachicon.giffiskpinnar.jpg

 

Då ska du få ett riktigt gott och lättlagat fiskrecept. Vi äter det här nästan varje vecka.

 

Ingredienser: (jag höftar alla mått...)

Spenat, brukar köra med de frusna "klumparna"

Broccoli

Lax i portionsbitar

Grädde

Philadelphiaost

Kryddor efter önskemål (jag varierar kryddorna från gång till gång, blir nästan helt olika rätter beroende på kryddvalet)

Ev riven ost

 

Jag börjar med att lägga spenaten och smör i en ugnssäker form, spenaten får tina i ugnen medans den blir varm, ca 225 grader. Samtidigt ångkokar jag broccolin i micron (jag har ångkokningsinsats till micron, men det går säkert lika bra att koka dem lätt i en kastrull på spisen).

 

Blanda grädde, philadelphiaost och kryddor i en skål, det ska bli lagom mycket att hälla ovanpå allt det andra.

 

Lägg broccolin på spenaten, fisken ovanpå det gröna, räkor kan man också slänga på, gräddblandningen överst. Ibland häller jag även på riven ost.

In i ugnen, ca 20 minuter om fisken har tinat, 30 min om den är djupfryst. 

 

Smaklig måltid!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Då ska du få ett riktigt gott och lättlagat fiskrecept. Vi äter det här nästan varje vecka.

 

Ingredienser: (jag höftar alla mått...)

Spenat, brukar köra med de frusna "klumparna"

Broccoli

Lax i portionsbitar

Grädde

Philadelphiaost

Kryddor efter önskemål (jag varierar kryddorna från gång till gång, blir nästan helt olika rätter beroende på kryddvalet)

Ev riven ost

 

Jag börjar med att lägga spenaten och smör i en ugnssäker form, spenaten får tina i ugnen medans den blir varm, ca 225 grader. Samtidigt ångkokar jag broccolin i micron (jag har ångkokningsinsats till micron, men det går säkert lika bra att koka dem lätt i en kastrull på spisen).

 

Blanda grädde, philadelphiaost och kryddor i en skål, det ska bli lagom mycket att hälla ovanpå allt det andra.

 

Lägg broccolin på spenaten, fisken ovanpå det gröna, räkor kan man också slänga på, gräddblandningen överst. Ibland häller jag även på riven ost.

In i ugnen, ca 20 minuter om fisken har tinat, 30 min om den är djupfryst. 

 

Smaklig måltid!

Tack för tipset. Låter som något min man skulle tycka om. Får testa när jag äter lite mer mejerier igen :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Idag blev det lchf-fiskpinnar med hemlagad remouladsås, avokado och blomkål. Riktigt gott faktiskt, till och med för mig som egentligen inte tycker om fisk. Men jag övar. Hade det som nyårslöfte, att jag ska tvinga mig själv att äta fisk minst en gång i veckan. Det har gått bra hittills. Börjar vänja mig lite. Och remoulad är ju en väldigt tacksam sås såtillvida att den döljer fisksmaken bra.

 

attachicon.giffiskpinnar.jpg

Tack för inspirationen! Blev något liknande till middag idag :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jävla fans helvete, så var det dags igen. Har de senaste två nätterna vaknat flera gånger och känt mig nästan euforiskt pigg och vaken, men samtidigt varit helt yr i huvudet och mått vansinnigt illa. Inatt fick maken hjälpa mig till duschen mitt i natten och sen satt jag där på golvet under rinnande vatten i mer än en timme. Önskar att jag visste varför jag mår så här. Skulle kunna vara omställningsbesvär, från avsaknaden av mejeriprodukter, men så strikt äter jag inte ändå. Och framförallt har jag inte varit så strikt de senaste två dagarna. Har ju ätit tårta båda dagarna... Sockerchock av choklad, grädde och bär?! Nej det låter inte heller så troligt.

Fick en sådan reaktion sommaren 2012, frossade i färsk ananas när vi var i Spanien. Jag hade inte ätit frukt på 6 månader...fint sätt av kroppen att säga STOPP!! Fy så dåligt jag mådde, yr och illamåendes((

Link to comment
Share on other sites

Sjuk igen. Illamående, yr och febrig. En perfekt start på en vecka... (not) Min stackars make är också sjuk, och det var en enorm ansträngning att lyckas lämna dottern på förskolan. För hans del då, för jag kom inte ens upp ur sängen. Illamåendendet kan bero på för stor mängd kokosfett igår, men knappast kan väl febern förklaras med det? Tar en liberal dag idag. Hallon verkar vara det enda som går ner. Så kör en hallon och vatten dag. Och hur kan det vara så dåligt med program på tv på dagarna.

 

Edit. Efter hallon, vatten och en ipren är jag inte längre yr i alla fall. Tror jag kommer kunna plugga lite i eftermiddag :)

Link to comment
Share on other sites

Har precis läst igenom hela din tråd, väldigt trevligt skriven! Ska absolut följa dig framöver :)

En liten fråga bara, vilken av pizzabottnarna på 56 kilo var det ni gillade så skarpt? Blev väldigt sugen.........

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Har precis läst igenom hela din tråd, väldigt trevligt skriven! Ska absolut följa dig framöver :)

En liten fråga bara, vilken av pizzabottnarna på 56 kilo var det ni gillade så skarpt? Blev väldigt sugen.........

Kul att du vill följa mig och att du tagit dig tid att läsa min tråd!

 

Det var den första pizzabotten (om du har hennes kokbok där hon presenterar två olika) vi gillade, den med kokosmjöl, inte med parmesan. Vi har iofs inte testat den med parmesan, så man vet ju aldrig, den kanske är ännu bättre. Vi har hunnit göra pizza med den första botten 2 gånger. Den första gången gjorde vi botten supertunn, kavlade mellan bakplåtspapper, och det var mycket godare än när vi gjorde den lite tjockare. Fast betydligt kladdigare också.

 

Om du inte har hennes kokbok tror jag att det var detta receptet, fast med 0,5 dl grädde istället.

Link to comment
Share on other sites

Efter en natt liggandes på madrassen till dotterns gamla spjälsäng på vardagsrumsgolvet mår jag äntligen lite bättre. Skönt med lite ombyte i underlag också. Jag får ont i kroppen av att ligga ner mycket, har för breda höfter för att kunna ligga bekvämt (eller så kanske det är något annat). Hur jag än ligger, vilket underlag det än är så får jag ont i ryggen. I alla fall om jag ligger på samma underlag mer än ett par timmar.

 

Magen samarbetar inte riktigt än (illamående), så har fortfarande ingen lust att äta något. Har sedan i söndags ätit 1/2 dl yoghurt och en ask med små tomater. Tänker festa loss på en mugg varm choklad senare. En mejerifest innan det är tillbaka till verkligheten. Innebär att det blir en tsk socker också, men det är nog inte hela världen, bara jag inte ger efter på fler saker sen.

Link to comment
Share on other sites

- 2,7 kg sedan i söndags (dagsvikt 68,8 kg). Det är viktminskningseffektivt att ha vinterkräksjukan. Skulle trots det hellre sluppit att må dåligt. Fast om man nu ändå ska må dåligt kan man ju i alla fall få några fördelar. När jag väl har fått igång ätandet igen lär jag gå upp en hel del av den vikten i mag-/tarminnehåll och förlorad vätska, men har jag tur landar jag under 70-strecket. Det skulle vara mentalt uppiggande. Även om det bara är 1,6 kg mellan söndagsvikten och under 70-strecket, så känns det som att jag är oändligt mycket närmare mitt mål om jag väger 69någonting. Då är jag ju inne på rätt tiotal i alla fall ;)

Link to comment
Share on other sites

Sitter på ett helt värdelöst tåg till Stockholm idag. Det finns inga bord vid sätena! Det gör det tyvärr omöjligt att plugga, kan inte ha lagbok, anteckningsblock och kurslitteratur i knät samtidigt.

 

Visst känns det härligt när man börjar fundera på Sverige som ett blivande U-land? ;) När inte ens basal infrastruktur fungerar och the-usual så är det i varje fall dithän mina tankar tenderar vandra...

 

halvplanerade mål. Tror att det kommer att göra att jag helt plötsligt har mer tid. Och det är något jag verkligen vill ha. Framför allt med dottern. Kommer på mig själv ibland med att bli irriterad för att jag inte får slösurfa ifred för att hon vill leka eller något sådant. Helt fel reaktion från min sida. Jag älskar ju att läsa sagor och leka. Det är dessutom hundra gånger mer avstressande än datortid. Barn lever bara i nuet och tvingar en själv att också göra det. Och är man bara i nuet har man inte lika mycket att vara stressad över. Jag ordinerar mer tid med min dotter till mig själv och hoppas att hon ska lära mig att vara mer som hon är.

 

Jag brukar betrakta det där lite ur perspektivet som Bodil Jönsson hade i sin Tio Tankar Om Tid. Hon pratade om ställtid etc och att hjärnan kan behöva sådant som den moderna kravfyllda människan ofta betraktar som "tidsslöseri" för att fungera bra. Nu var det väl ett decennium sedan jag läste den men vad jag minns så var det primärt hjärnan hon diskuterade då. Jag ser det dock som att kroppen behöver den där "ställtiden". Kort och gott, allting måste relateras till en miljömässig kontext. Jag märker med mig själv att när hjärnan går på högvarv så behöver jag varva med sådant som sträcktittning av tv-serier etc. Ur ditt perspektiv är det, misstänker jag, lite samma saker som sker, dvs du balanserar med slösurfning och hur mycket du än älskar knodden och hur gärna du egentligen än trivs med att umgås med henne så är det svårt att övertyga kroppen om detta då den inte riktigt är i balans. Typ. :)

 

 

 

Igår utlyste jag en tävling mot min make där hemma. Den som tappar mest i fettprocent fram till midsommar får vad som helst av den andra. Vinner jag ska vi åka till kolmården och kolla på sälarna. Helst vill jag stå vid sälarna i flera timmar och bara njuta. Tror iofs att jag skulle kunna övertyga honom om att åka oavsett, men inte om den där delen med sälstuderandet. Får se hur det går med tävlandet, det började dåligt. Maken blev förbannad på vågen som visade olika varje gång. (För mig har den alltid visat samma varje gång om jag hoppar på flera gånger på raken, så vet inte riktigt vad han gjorde.) Sen gick han runt och svor över att den var dåligt programmerad för att han inte kunde klicka igång den precis så som han ville, eller avbryta visandet av en resultatsekvens utan var tvungen att vänta i flera sekunder. Får väl tävla mot mig själv om han inte klarar av att hantera vågen ;)

 

Karlar...

 

 

Jag tänkte satsa på att få lite muskulösare lår. Har ganska framträdande muskler på framsidan av låret sedan jag fäktades. (Fråga mig inte hur jag har lyckats med att underhålla den med så lite träning de senaste åren, men det har jag i alla fall lyckats med.) Skulle vara kul att få till lite definition på baksidan av låret också. Kommer kräva lite hårdare ben/rumpträning utöver viktminskning. Det är ju värt ett försök.

 

Definitivt är det det. Om inte annat för att en obalans mellan antagonister aldrig är bra. För baksida lår och rumpa så är ju vanligtvis marklyft förträffligt. Knäböj är ju inte heller fel men om du känner dig obekväm med den övningen så funkar benpress med högre/bredare fotställning också bra. Tänk bara på utförandet och att inte ryggslutet får rundas i bottenläget.

 

 

Har inte vaknat på nätterna nu på en vecka. Har inte heller mått illa, vare sig på natten eller dagen. Har bestämt mig för att avvakta med läkarbesök. Det är inte orimligt att det var stress som slog till. Önskar att jag kunde säga att jag hanterar stress på ett bra och konstruktivt sätt. Det gör jag inte. Inte när det är den här typen av stress, den lite mer långvariga.

 

Lite oroväckande med de där återkommande yrselattackerna (som jag bara upplevt en gång och det var bland det obehagligaste jag varit med om). Håller tummarna att det håller sig stabilt.

 

 

 

Det här blev ytterligare ett långt inlägg, utan mycket anknytning till kosten. Ber om ursäkt för det. Blir verkligen imponerad om någon orkar läsa detta... Utöver min mamma då, som säkert gärna läser vad jag än skriver ;)

 

Jäklar, där blev jag avslöjad.

 

/Mamsen

Link to comment
Share on other sites

Definitivt är det det. Om inte annat för att en obalans mellan antagonister aldrig är bra. För baksida lår och rumpa så är ju vanligtvis marklyft förträffligt. Knäböj är ju inte heller fel men om du känner dig obekväm med den övningen så funkar benpress med högre/bredare fotställning också bra. Tänk bara på utförandet och att inte ryggslutet får rundas i bottenläget.

Tack för tipset! Knäböj är en av mina standardövningar, kanske borde byta ut det mot marklyft ibland. Det är ju sällan bra att göra samma sak om och om igen. Kroppen vänjer sig ju ganska snabbt. Eller så kanske det räcker med att lägga till lite mer tyngder i övningen. Får väl se vad det blir.

 

Jäklar, där blev jag avslöjad.

 

/Mamsen

Haha, råkar vara mycket säker på att du inte är min mamma. Men uppskattar att du tog dig tid att läsa min tråd!

Link to comment
Share on other sites

Tack för tipset! Knäböj är en av mina standardövningar, kanske borde byta ut det mot marklyft ibland. Det är ju sällan bra att göra samma sak om och om igen. Kroppen vänjer sig ju ganska snabbt. Eller så kanske det räcker med att lägga till lite mer tyngder i övningen. Får väl se vad det blir.

 

 

Jepp, åtminstone är det där du ska börja om du inte tidigare anammat progressivitet som det brukar heta. Väldigt förenklat, när du orkar/anpassat dig till en belastning så ser du till att öka denna eller svårighetsgraden på något sätt. Lite mer vikt, fler reps, fler set (när du blir lite mer avancerad), teknikförbättringar, "muscle-mind-connection" (men det här är överkurs och något du inte bara kan utan måste lägga krut på vid ett specifikt mål att bygga muskler bortom etablerandet av grundstyrka/-massa videtc etc.
 

Haha, råkar vara mycket säker på att du inte är min mamma. Men uppskattar att du tog dig tid att läsa min tråd!

 

Det är/var mitt uppriktiga nöje. Man kan lära sig mycket av så detaljerat skrivande som du (och flera här) bedriver.

 

/Pappsen (Där bidde det åtminstone en liten osäkerhetsfaktor...eller så är jag bara obstinat in absurdum. ;))

Link to comment
Share on other sites

Tappade vigsel-/förlovningsringarna i duschen imorse. Så nu börjar jag bli smal igen. Samma vikt idag fast jag åt en del igår. Tyvärr inte något bra matintag ur lchf-synpunkt, men det var mat in som inte åkte upp igen. Igår satte jag i mig inte mindre än 2 små äpplen, ett halvt ägg med majonäs, 1 sked jordnötssmör, 1/4 liten hamburgare och en normalportion morotssoppa med extra smör. Idag har jag startat med två ost/skinkrullar. Betydligt bättre lchf-mat, so I'm back on track.

 

Insåg nyss att om jag inte går upp den nyförlorade vikten igen så är det bara några futtiga kilon kvar till mål! Typ 4-5 bara! Det hinner jag ju lätt till sommaren :) Och nej, jag tänker inte på beach 2013. Tänkte bara att det kunde vara skönt att få ställa om till att hålla vikten under en lugn period av livet. Och om målet är att hålla vikten, inte gå ner kanske jag kan tillåta mig ett glas vin i veckan. Och äta lite bär. Jag älskar jordgubbar över allt annat, utom möjligen hallon. ;)

 

Längtar ut i löparspåret nu. Det var längesedan, en och en halv vecka. Eller mer? Måste få fart på mig själv, annars blir det blodomloppet inget snabbt lopp för mig. Jag skulle ju utmana mig själv och bli bättre än förra året.

Link to comment
Share on other sites

Jag får jätteont i magen såfort jag äter något nu, efter flera dagar utan mat. I övrigt mår jag i alla fall bra. Inget illamående, ingen feber och ingen yrsel. Medan dessa lyser med sin frånvaro strålar istället studiemotivationen! Efter att bara ha sovit, tittat på dumförklarande tv-serier och sovit lite till i ett par dagar är det riktigt skönt att få något gjort. Det börjar bli stressigt nu också. Fast rätt typ av stress. Den som motiverar en till att verkligen ge allt, för man vet att målet är så nära. Sju dagar kvar till till tentan och massor att läsa och göra. Jag borde ha blivit klar med kurslitteraturen till nu, men har inte hunnit. Två sjukdomsperioder under mina fem veckor som jag läser 200 % har gjort det omöjligt. Jag har inte vågat ge efter för mycket på den andra kursen till förmån till denna heller. Båda är stora och viktiga kurser, och att hamna efter i den andra kursen skulle vara precis lika förödande. Jag ska läsa ut böckerna i rättegångsserien, men de delar jag inte hunnit med i de andra böckerna får vara sålänge. Det känns viktigare att komma igång med övningsuppgifter och gamla tentor. Och sen när jag gjort alla gamla tentorna ska jag besluta om jag ska skriva tentan nästa vecka eller efter sommaren.

 

Och så dagens positiva händelse. Just när jag gick runt på stationen och tänkte att det skulle vara gott, men lite onödigt, med en kaffe så stack någon en rabattkupong i tassen på mig. Halva priset på en valfri kaffe. På mitt favoritkafé. Då kände jag att livet samarbetade med mig!

 

Btw. Någon som har något tips på mat som är snäll mot magen efter magsjuka? Jag tål fiber och mejerier ganska dåligt. Steg ett är kanske att stå över kaffet helt och hållet, även om jag sällan dricker mer än en kopp per dag.

Link to comment
Share on other sites

Bra målbild! Jag gjorde en viktresa för 10 år sedan och tappade 25 kg. Den erfarenheten visade att man behöver ha tydliga mål och även delmål på vägen, för att orka kämpa på. Det är ju precis vad du har gjort. Följer du din uppsatta plan är jag helt övertygad om att du kommer lyckas!
 

På vår blogg om livskvalité har jag skrivit om min viktresa, men även lite inspiration och motivation till att ta sig i kragen för att nå ett välmående både mentalt och fysiskt.

 

KOM I FORM 2013 http://wila.nu/category/kom-i-form-varen-2013.html

 

//Wila

Link to comment
Share on other sites

Jag har hållit mig undan ett par dagar. Två anledningar. Dels har jag pluggat järnet (ÄNTLIGEN!), dels har det inte gått så bra med maten sedan jag var sjuk. Jag har ätit alldeles för mycket nötter, och för mycket mat. I helgen satte jag dessutom i mig runt 100 g 85 % choklad. Not my proudest moment.

 

Idag visade vågen på mer än innan jag blev sjuk förra veckan. Mest vätska antagligen med tanke på kolhydratintaget. Det är dags att skärpa sig och det på sekunden. Så jag ska göra vad jag egentligen inte gillar; räkna kalorier och försöka nolla kolhydraterna. Frukost blev en fettlatte och ett kokt ägg. Samma innehåll som äggmjölk (fast kokt ägg istället för rått), och man slipper själva äggmjölken. Har ganska svårt för smaken.

 

413 kcal
42 g fett
8 g protein
1 g kolhydrater

 

Bra målbild! Jag gjorde en viktresa för 10 år sedan och tappade 25 kg. Den erfarenheten visade att man behöver ha tydliga mål och även delmål på vägen, för att orka kämpa på. Det är ju precis vad du har gjort. Följer du din uppsatta plan är jag helt övertygad om att du kommer lyckas!
 

På vår blogg om livskvalité har jag skrivit om min viktresa, men även lite inspiration och motivation till att ta sig i kragen för att nå ett välmående både mentalt och fysiskt.

 

KOM I FORM 2013 http://wila.nu/category/kom-i-form-varen-2013.html

 

//Wila

Jag hoppas att det ska gå bra. Det känns som att det blivit många "nya tag" redan det här året, fast huvudsaken är väl att man kommer tillbaka på banan. Och det hyffsat snabbt.

 

Och jag har faktiskt hittat till er blogg tidigare. Brukar kika in på den lite då och då :)

Link to comment
Share on other sites

Idag har jag lyckats sköta mig exemplariskt, i mina egna ögon i vart fall. Jag ska fortsätta föra matdagbok några dagar för att få kontroll på intaget igen. Sen får jag se om det är något jag fortsätter med tills dess att jag når min målvikt eller om jag känner att jag kan släppa det när socker/kolhydratsuget har gått ur kroppen igen.

 

Maten idag fördelades som följande:
110 g fett
73 g protein
5 g kolhydrater
totalt 1302 kcal

Link to comment
Share on other sites

Yes! Det var definitivt mycket vätska jag hade i kroppen. Igår vägde jag in närmare 72 kg, och imorse, efter en perfekt gårdag, landade vågen på 69,4 kg. Det var ju också vad jag hoppades att jag skulle landa på efter att jag lyckades äta igen. Så nu är jag nöjd.

 

Och appropå nöjd. Jag har börjat känna mig smal nu. Inte jättesmal, men nästan tillräckligt smal. Tidigare har jag hela tiden tänkt på 68 kg som mitt delmål bara, och att slutmålet skulle vara 64 kg. Eller ännu hellre ännu mindre.

 

Förra gången jag vägde så lite som 64 kg (julen 2009) kände jag mig visserligen fortfarande inte smal, men när jag idag tittar på bilder från då så tycker jag att jag var det. (Hittade inga  bättre bilder i datorn från så länge sedan…)

ida_julen2009.jpg?w=212&h=300 ida_nyc3a5r2009.jpg?w=168&h=300

Nu känner jag mer och mer att det kanske räcker att komma ner till 68 kg. Att låta det bli mitt slutmål istället för bara ett delmål. Jag vet ju med mig att mitt förhållande till mig själv inte är/var så bra. Hittar jag en nivå där det känns bra så kanske jag inte ska fundera så mycket mer på det, för då är jag ju framme. Oavsett vad vågen säger. Historien säger ju mig att det inte finns några garantier för att färre kilon ska få mig att känna mig smalare heller.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Bra tänkt tycker jag! Siffrorna på vågen är trots allt bara siffror på vågen. :-) Själv hade jag 78kg som slutmål, ändrade sen till 85, men kände mig klar vid 86. Mår du bra och trivs med dig själv vid 68kg så är det ju kalas!

Link to comment
Share on other sites

Bra tänkt tycker jag! Siffrorna på vågen är trots allt bara siffror på vågen. :-) Själv hade jag 78kg som slutmål, ändrade sen till 85, men kände mig klar vid 86. Mår du bra och trivs med dig själv vid 68kg så är det ju kalas!

Jo, det är ju så. Känns bara som att det är lätt att känna det som att det är ett misslyckande att frångå sitt ursprungliga mål. Som att man har ju gett upp, oavsett hur goda anledningarna är. När vågen stannade på 68,7 kg som lägst efter ett par dagars magsjuka kände jag bara att det får räcka därnågonstans. Är man nöjd är det ju faktiskt inte ett misslyckande!

 

Bortsett från en kort period under 2009-2010 har jag inte vägt under 70 kg sedan i början på högstadiet. Når jag en vikt på 68 kg så har jag ett BMI på 22,2 (jag vet att BMI är ett dåligt mått). Midjemåttet är redan med marginal under 80 cm. Det börjar bli dags då att inse att jag inte är överviktig, oavsett vad mitt huvud säger mig när jag tittar i spegeln.

 

Så när jag har gått ner 1,5-2 kg till från var jag är i dagsläget ska jag ställa om till att vara viktstabil och lägga min energi på viktigare och roligare saker. Som att få ordning på träningen igen. :)

Link to comment
Share on other sites

Nu har jag inte skrivit på länge. Har inte haft så mycket att skriva om kost, vikt eller träning de senaste dagarna. Inlägg som faller utanför har jag försökt samla på min blogg istället. Det känns inte som att de inläggen har i den här tråden och på forumet att göra. Jag missade mätdagen i söndags och bestämde mig för att hoppa över en vecka. Det går bra nu i alla fall, med mat och träning.

Link to comment
Share on other sites

Jag erkänner ingenting, men det kan vara så att jag har satt i mig två pizzor och 1/3 glasspaket sedan maken och dottern åkte igår. Imorgon blir ingen rolig vägning. Jag önskar att jag kunde säga att jag inte visste vad som hände, fast det skulle väl iofs inte vara bättre det. Svårare att motverka framtida bakslag om man inte vet varför man fått dem. Problemet nu är att jag börjar känna mig smal. Och så har jag kommit igång att träna mer. I kombination med frustration över plugg och ett litet litet avsteg med choklad förra helgen är det ett recept för katastrof. Jag måste lära mig att jag inte klarar av de där små avstegen. Hjärnan blir helt koko direkt.

 

Tillägg. Glassen var inte ens god utan den tvångsmatade jag mig själv med. Ångest.

Link to comment
Share on other sites

Trycka i mig fett; det är min plan idag. Igår gick bättre än förväntat, höll mig i skinnet bortsett från två skedar jordnötssmör. Idag ska jag till Stockholm och planen är att verkligen trycka i mig fett nu på morgonen så att jag är mätt, mätt, mätt hela dagen. Vill inte känna mig frestad av något. I söndags vägde jag in på 71,7 kg och skämdes över min pizza-bender, men jag vet ju att det mesta är vatten. Imorgon blir en nykter tillställning för mig. Jag har varken lust eller råd (viktmässigt) med en liberal dag den här veckan. Det är fokus som gäller.

 

Insåg imorse hur mycket man håller tillbaka med magmusklerna när man har en ryggsäck på sig. Körde ett hårt pilatespass igår och magen är verkligen helt mör idag. Har ont mest överallt. Min lilla nätta 15-kilos-ryggsäck är tung idag; jag känner hur den tippar mig bakåt. Nu ska jag leta upp ett springschema till de närmsta veckorna. Skam den som ger sig!

Link to comment
Share on other sites

Idag kom jag äntligen runt 5 km spåret utan att bryta ner takten till gång. Det gick inte snabbt, men det var skönt att känna att det faktiskt går.  Nu har jag tre veckor på mig att få upp farten också. Tänkte köra hårt nu inför och springa varannan dag fram till loppet och träna pilates de dagarna jag inte springer. Sen vilar jag nog två dagar innan loppet, vill inte starta med träningsvärk.

 

Maten går det bra med nu igen. Tillbaka på banan och av med suget :-)

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Lite snabbare idag. Sprang 5 km på 37:30 minuter, vilket ger en medelhastighet på 8,05 km/h (4 minuter kortare än för två dagar sedan). Det är både långt till mitt mål och inte. Har planerat in 3 lugna pass, 4 intervallpass, 2 pass där jag ska försöka springa så som jag ska göra på blodomloppet ("pressa-tiden-pass") och 8 pilatespass innan blodomloppet. Jag hade inte blodsmak i munnen under tiden jag sprang och benen är inte darriga nu en timme efter, så jag hade kunnat pressa mig hårdare --> det finns en chans att jag kan pressa ner tiden 7:31 minuter till den 23:e. Den är liten, men det är inte kört! Ska försöka stärka upp mina muskler runt anklarna lite extra också. Känner att jag faller in lite med anklarna när jag börjar bli trött och då får jag ont. Ska köpa ett par skor till att alternera mellan så att det inte är precis samma muskel som överbelastas varje gång, så imorgon bär det av till löplabbet.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...