Jump to content

Kolhydratsberoende trots LCHF


mitzerl
 Share

Recommended Posts

Hur blir man fri från ett kolhydratsberoende? 

 

Jag har prövat LCHF förut och gått på det riktigt strikt i några månader. Och trots det har kolhydratssuget inte gett med sig. Efter några månader utan kolhydrater skrek min kropp så högt efter kolhydrater att jag blev tvungen att ge den vad den "ville ha". Och då hamnade jag istället i ett missbruk. Nu är jag missbrukare av socker och vitt mjöl. Och det är ju varken bra för kroppen eller hjärnan.

 

Nu måste jag försöka hitta tillbaka till LCHF igen, men jag vet inte hur jag skall göra för att bli fri från kolhydratsbegären???? När jag läst om LCHF så verkar ju folk bli befriade från suget väldigt snabbt, men för mig blev det ju tvärtom när jag gick på LCHF, att suget bara blev kraftigare och kraftigare, ju längre tid jag avhöll mig från det. 

 

Hur skall man bära sig åt när man har ett beroende av kraftig art?  Det är som om kolhydrater vore ett essentiellt livsviktigt ämne som kroppen måste få i sig och att den därför närmast blev "sjuk" av att vara utan. Jag vet ju att det är helt tvärtom, och därför blir det så svårt när inte kroppen/hjärnan eller vad det är vill förstå det, trots den strikta LCHF jag gick på förut.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Hur blir man fri från ett kolhydratsberoende? 

 

Jag har prövat LCHF förut och gått på det riktigt strikt i några månader. Och trots det har kolhydratssuget inte gett med sig. Efter några månader utan kolhydrater skrek min kropp så högt efter kolhydrater att jag blev tvungen att ge den vad den "ville ha". Och då hamnade jag istället i ett missbruk. Nu är jag missbrukare av socker och vitt mjöl. Och det är ju varken bra för kroppen eller hjärnan.

 

Nu måste jag försöka hitta tillbaka till LCHF igen, men jag vet inte hur jag skall göra för att bli fri från kolhydratsbegären???? När jag läst om LCHF så verkar ju folk bli befriade från suget väldigt snabbt, men för mig blev det ju tvärtom när jag gick på LCHF, att suget bara blev kraftigare och kraftigare, ju längre tid jag avhöll mig från det. 

 

Hur skall man bära sig åt när man har ett beroende av kraftig art?  Det är som om kolhydrater vore ett essentiellt livsviktigt ämne som kroppen måste få i sig och att den därför närmast blev "sjuk" av att vara utan. Jag vet ju att det är helt tvärtom, och därför blir det så svårt när inte kroppen/hjärnan eller vad det är vill förstå det, trots den strikta LCHF jag gick på förut.

Jeg kender godt den følelse, at blive så afhængig.. Det er rigtig skræmmende, men synes ret hurtigt, jeg kan blive stabil igen ved at holde mig til god fedt, (masser!) grønt og kød. 

Tænker på om din krop i virkeligheden mangler mineraler eller vitaminer...? Held og lykke fremover  :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Hur blir man fri från ett kolhydratsberoende? 

 

Jag har prövat LCHF förut och gått på det riktigt strikt i några månader. Och trots det har kolhydratssuget inte gett med sig. Efter några månader utan kolhydrater skrek min kropp så högt efter kolhydrater att jag blev tvungen att ge den vad den "ville ha". Och då hamnade jag istället i ett missbruk. Nu är jag missbrukare av socker och vitt mjöl. Och det är ju varken bra för kroppen eller hjärnan.

 

Nu måste jag försöka hitta tillbaka till LCHF igen, men jag vet inte hur jag skall göra för att bli fri från kolhydratsbegären???? När jag läst om LCHF så verkar ju folk bli befriade från suget väldigt snabbt, men för mig blev det ju tvärtom när jag gick på LCHF, att suget bara blev kraftigare och kraftigare, ju längre tid jag avhöll mig från det. 

 

Hur skall man bära sig åt när man har ett beroende av kraftig art?  Det är som om kolhydrater vore ett essentiellt livsviktigt ämne som kroppen måste få i sig och att den därför närmast blev "sjuk" av att vara utan. Jag vet ju att det är helt tvärtom, och därför blir det så svårt när inte kroppen/hjärnan eller vad det är vill förstå det, trots den strikta LCHF jag gick på förut.

Men åt du tillräckligt med mat? Dom enda gånger jag kan känna aningens sug är när jag egentligen är hungrig och har ätit för lite. Bästa tipset är väl om man ser till att inte ha "fel" varor hemma. Kan vara lättare sagt än gjort om man är flera i familjen. När jag ng gång ätit "fel" mat borta vid fest el. liknande, om jag fått sug dagen efter har jag tillåtit mig att hellre äta mer av "godkända" livsmedel än att välja fel ... tex goda ostar, nötter en sådan dag skulle jag inte fundera på kalorier för det kan man rätta till lättare

Link to comment
Share on other sites

Hej,

 

jag har kolhydrats sug i minst 3 veckor så fort jag gjort ett avsteg. Men visst, jag kan drömma om godis och annat i perioder. Då har jag oftast ätit för dåligt med fett och blivit för hungrig. Tänk på att ligga UNDER 20Gr kolhydrater/dag. Det innebär ingen mjölk bl. a. LIte grädde, mera kryddsmör och bea, majo såser. Det finns inga genvägar utan man får bita i det sura äpplet några veckor och mota det med en massa Kokosfett i kaffet eller tet! Så gör jag, inget sug efter något. Oftast måste jag vara lite så där äckelmätt de veckorna och sen minska lite på maten för att gå ner igen.

Link to comment
Share on other sites

Du kanske ska prova att gradvis vänja dig av med kolhydrater? Så var det för mig. Jag blev deprimerad och hade självmordstankar (läskigt) när jag inte fick potatis, bröd och socker. Men genom att jag gradvis minskade ner mitt kolhydratintag så lärde sig min kropp att klara sig utan. För mig tog minskningen nästan ett år innan jag var redo att fullt ut börja med LCHF. Nu mår jag toppen och trots 2 återfall i form av kolor så har jag minskat 3 kilo på 4 veckor och jag mår toppen! Återfallen ser jag som lärotest eftersom jag numer får magknip när jag äter för mycket av kolhydrater i form av socker och/eller mjöl. Kanske är jag glutenintollerant, kanske inte. Tänker inte testa utan nöjer mig med att jag mår bäst utan. Hoppas du hittar ditt sätt att må bra. Lycka till!

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag bli väldigt sugen om jag inte äter tillräckligt med fett . Sedan har jag lärt mig att vissa maträtter triggar igång suget så är det ost, nötter och även om jag stressad eller arg . Det är många bitar som ska falla på plats när man är socker beroende

Link to comment
Share on other sites

Jag fick ett väldigt sug när jag började jobba natt! Svårt att stå emot och efter avsteg blir det lätt att "passa på" :(

Man lär sig successivt vad som hjälper och stjälper, för mig gäller periodisk fasta och mkt fett efter avsteg och att lära sig av sina misstag   :unsure:

Link to comment
Share on other sites

Jag fick ett väldigt sug när jag började jobba natt!

Detta oroar mig, då jag har valt ett yrke där natt ofta förekommer. Dock tror jag inte att jag kommer palla, delvis för att känner igen nattligt sug, och sen för att jag blir förstörd som människa av att jobba natt. Fan.

Link to comment
Share on other sites

Jag var extremt socker/mjöl -missbrukare. För mig försvann det fysiska suget redan efter två dagar. Men det psykiska suget är omöjligt att bara "stänga av". Man måste komma underfund med NÄR man blir sugen på kolhydrater och vid dessa tillfällen vara mycket uppmärksam och hitta andra saker istället för mat/kolhydrater/socker som stillar längtan/suget.

 

De flesta blir av med fysiska suget ganska snabbt, men det är psykiska suget som är det svåra. Själva "missbruket" så att säga.

Link to comment
Share on other sites

Hej!

Jag har tidigare varit en riktig sockerjunkie. Efter att ätit LCHF sedan maj förra året är mitt sug så gott som borta. Jag bröt tvärt av, hade aldrig klarat att äta lite av det som triggar mitt beroende! Jag har vid de få tillfällen jag blivit sugen tagit en matsked kokosolja inköpt i hälsokostaffären. Inget vidare gott men för mig gör det susen!

Att smaka ibland, eller lite, eller sådant som är en triggers är helt tabu för min hjärna. Ett stort nej! ;-)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag har precis samma problem som Mitzerl. Har tidigare ätit LCHF, eller gick via south beach successivt över till lchf för några år sedan och gick ner en hel del, mådde psykiskt bättre och alla andra fördelar som kostomställningen ger. Efter drygt 9 mån började jag tillåta mig själv kh i form av godis och kakor någon gång ibland, som rätt snabbt övergick till ganska ofta men med striktare perioder till det hela brakade ihop fullständigt. Just nu är jag fruktansvärt sockerberoende och vräker i mig julmust/cola, kakor, chips, pop corn, hot dogs, bröd, hamburgertallrikar etc. Det finns inga stopp varken psykiskt eller fysiskt. Jag kan klara kortare strikta perioder på några dagar upp mot en månad ibland innan det brakar igen. Resultatet är minst 30 kg för mycket i övervikt. Som Mr Karisma skriver är det ju ett psyiskt beroende framförallt, speciellt eftersom jag ibland klarar upp mot en månad och då är ju det fysiska beroendet borta.

 

Jag har försökt att vräka i mig fett för att vara tillräckligt mätt, men tyvärr håller det inte hela dagen. Jag har inte möjlighet att ta med mig och äta t.ex ett ägg på eftermiddagen på jobbet eller kokosfett till kaffet. Tyvärr jobbar jag i en sådan miljö att det skulle bli ramaskri och full mobbing om jag gjorde det, vilket jag inte fixar. Det finns redan ett oerhört tryck att stoppa i sig bullar och kakor på kafferasterna, alltid stora fat med nybakat och sårade människor om man tackar nej. Försökt ljuga om saken och säga att jag är glutenallergisk, vilket ju är accepterat till skillnad mot sockerberoende, med resultatet att alla skulle vara "snälla" och köpte glutenfria sockerbomber åt mig istället. Jag klarar inte av att alltid alltid alltid alltid försvara lchf och mina val dag ut och dag in.

 

Jobbet innebär dessutom en massa resande med möten och konferenser där maten är förbeställd och lchf accepteras inte som specialkost på samma sätt som vegetarisk mat gör. Har fått svaret på det att jag ska sluta fjaska mig och äta den mat som serveras. Är det en buffé kan man ju plocka godkända saker, men ofta är det inte det. Kommer en tallrik full med pasta/potatis/ris, lite kokta grönsaker och en liten bit kött/fisk/kyckling och jag låter bli det förstnämnda är jag ju utsvulten vid eftermiddagsfikat och kan inte motstå bullen.

 

Jag vill verkligen gå in på en mycket strikt lchf kost eftersom jag vet om alla hälsovinster det innebär.

Tips/erfarenheter som kan hjälpa?

Link to comment
Share on other sites

När jag är på konferens brukar jag säga att jag är glutenallergiker och har lättare diabetes (folk har ingen koll på vad det egentligen innebär eftersom mycket är individuellt). det tar bort väldigt mycket. Sen blir jag lite jobbig när jag väl är på plats och ifrågasätter om det verkligen inte är gluten eller socker i det som dom gjort. Då försvinner, bröd, mjöl, pasta, redda såser osv. Potatis väljer jag att inte äta utan ber om mer sallad istället, frågar dom varför säger jag att jag inte vill få så högt blodsocker pga av att jag har lättare diabetes.

Min personliga definition av "lättare diabetes" är att jag tål inte kolhydrater för det höjer mitt blodsocker, gör mig dum/seg, får mig att må dåligt och bli fet!

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...


TS frågar: "Hur blir man fri från ett kolhydratsberoende?"

Jag tror att det gäller samma som vid vilket beroende som helst - nolltolerans. Åtminstone så nära man nu kan komma inom Lchf.

Strikt Lchf, tänka aktivt på vad du får äta - inte vad du inte får äta som nån så klokt skrev i en annan tråd här på forumet.

Jag tänker att vi kan leva med olika slags beroenden men vi får kämpa lite för att hålla dem i schack så att de inte tar över.

Link to comment
Share on other sites

Kolla på den här videon om sockerberoende! (rekommenderad av Kostdoktorn)

 

 

När man förstår vad som händer i kroppen, kan det vara lättare stå emot sötsuget. Kanske också skaffa en "buddy" som stöd kan vara en bra idé?

Jag har coachat 2 damer på LCHF, och de sa att det verkligen hjälper att ha någon att prata med som inte dömer och håller fokuset.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag är övertygat att man blir aldrig av sitt sockerberoende, utan man behöver lära sig att leva med det. Dvs. hitta en nivå där suget är minimalt och man kan hantera det. Ungefär som en alkoholist som aldrig kan ta en öl... man dricker något annat. 

 

Jag har testat mig fram till en kolhydratnivå i min LCHF-kosthållning som gör att jag kan leva med mitt kolhydratsberoende. Nivån för mig ligger runt ca, 5-10 gram kolisar och jag siktar max 5 gram nominellt för att även inrymma alla dolda. Ligger jag så lågt i mitt dagliga intag, har jag knappt något sug efter sött. Jag avstår också från allt sött som t.ex chocklad för att inte väcka begäret. Skulle jag ändå få suget, hjälper det inte hur mätt jag än är, suget finns där. Då handlar det om att härda ut, dricka ett glas vatten eller att äta något av de LCHF-kolhydratsfria substitut som jag skapat för att slippa trilla dit. På detta sättet har mitt sug blivit mer odefinierbart och jag kan tillfredställa det t.ex med lufttorkat skinka.

 

Som f.d storrökare vet jag att det går leva med ett gammalt avslutat "missbruk"... oavsiktligt eller avsiktligt sådant. Det gäller bara och hitta balansen. Att anpassa omgivning till sig själv är också en viktig faktor.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Jag kommer nog aldrig bli av med mitt sockersug men jag kan dämpa det genom att äta annat gott och jobba på min karaktär, syndardagar har jag heller inga då de inte skulle kunna hjälpa mig nå mitt mål.

Sug får jag ibland men det blir mer och mer sällan, då har jag kört strikt lchf i snart fyra månader men att bli kvitt suget finns det inget hopp om och det får jag leva med som (föredetta) sockerberoende.

Det ända tips jag kan ge dig som antagligen låter hårt.

T A    D I G    I    K R A G EN !

Visa vem f*n det är som bestämmer, är det du eller beroendet? ska du låta beroendet vinna? nä tänkte just det..

 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Detta oroar mig, då jag har valt ett yrke där natt ofta förekommer. Dock tror jag inte att jag kommer palla, delvis för att känner igen nattligt sug, och sen för att jag blir förstörd som människa av att jobba natt. Fan.

 

Man brukar tala om cirkadisk rytm eller kort och gott biorytm i dessa sammanhang. Nattarbete stör denna "inre klocka". Men kanske framförallt så tror jag att problemet med nattarbete också handlar om att sömnen störs och man inte hittar tillbaka till att tillfredställa sitt sömnbehov. Jag vet inte hur många jag träffat på som upplever mer hunger och/eller sötsug när de sovit dåligt. Sömnen är således A och O.

Link to comment
Share on other sites

Hur blir man fri från ett kolhydratsberoende? 

 

Jag har prövat LCHF förut och gått på det riktigt strikt i några månader. Och trots det har kolhydratssuget inte gett med sig. Efter några månader utan kolhydrater skrek min kropp så högt efter kolhydrater att jag blev tvungen att ge den vad den "ville ha". Och då hamnade jag istället i ett missbruk. Nu är jag missbrukare av socker och vitt mjöl. Och det är ju varken bra för kroppen eller hjärnan.

 

Bara en fundering, mätte du dina ketonnivåer mha urinstickor eller liknande i början? Om man inte kommit in i ketosen så blir det ju mer förståeligt att känna den där typen av sug du nämner. När kroppen inte optimalt kan använda sina fettlager så återstår bara att "skrika efter kolhydrater" s.a.s.

Link to comment
Share on other sites

Jag jobbar natt och har också haft väldiga roblem med sug! De första månaderna föll jag för bröd m.m. som jag inte ätit på 2 år! :(

Det har hjälpt att strikta upp kosten och ffa att öka på fettmängden. Jag jobbar 18.00 - 07.00 och äter mitt stora mål på kvällen när det passar för jobbet runt 20-21 tiden (samma tider som hemma) + kaffe med smör och kokosfett. på em när jag vaknar endast kaffe med fett  Äter gör jag igen nästa kväll, alltså  pf.

När jag går av sover jag max 4 timmar går upp och går en (ganska) lång promenad med hunden och se'n "brunch" (oftast bacon/fläsk eller avocado + ägg eller omelette + majonnäs + syrade grönsaker) och s'en kvällsmat i vanlig tid.

detta har hjälpt bra mot suget och dessutom hinner jag lite mer när jag inte äter brunch de dagar jag ska in och jobba igen (vaknar vid 14.30 och kör hemmifrån redan 17.15)

 

Vet att det inte är nyttigt att ändra på sovtiden men höll på att jobba ihjäl mig när jag jobbade dagtid  ( iväg hemifrån 07.00  och tillbaka ca 19, 4 - 5 da'r i veckan)  Trädgården växte igen, hann inte med mina hundar eller huset eller. någonting. Så detta fungerar mkt bättre! :)

Link to comment
Share on other sites

Du kanske ska prova att gradvis vänja dig av med kolhydrater? Så var det för mig. Jag blev deprimerad och hade självmordstankar (läskigt) när jag inte fick potatis, bröd och socker. Men genom att jag gradvis minskade ner mitt kolhydratintag så lärde sig min kropp att klara sig utan. För mig tog minskningen nästan ett år innan jag var redo att fullt ut börja med LCHF. Nu mår jag toppen och trots 2 återfall i form av kolor så har jag minskat 3 kilo på 4 veckor och jag mår toppen! Återfallen ser jag som lärotest eftersom jag numer får magknip när jag äter för mycket av kolhydrater i form av socker och/eller mjöl. Kanske är jag glutenintollerant, kanske inte. Tänker inte testa utan nöjer mig med att jag mår bäst utan. Hoppas du hittar ditt sätt att må bra. Lycka till!

 

Bra (och starkt) exempel på att den sannolikt vanligaste metoden att anamma lågkolhydratskost inte är den optimala. Induktionsfas à la Atkins har ju som de flesta av oss vet nackdelen att man mår sk....apligt dåligt den första månaden eller däromkring. Ett alternativ till detta är att gå ut lite mildare och på ett sätt som kroppen mäktar med. Första "typiska" månaden handlar ju i regel om att kroppen inte får den energi den behöver då enzymomställningen då svänger från kolhydratsdrift till fettdrift. Ett sannolikt bättre och hälsosammare sätt är att trappa ned till inte mindre än 150 gram kolhydrater första veckan och sedan gradvis under en månad sänka ned detta till 100 gram eller strax därunder. Därefter bör kroppen ha det lite lättare med de extrema nivåerna, dvs under 50 gram.

 

Kikkis berättelse vittnar ju också om vikten av att anpassa sig till det ens kropp klarar av på längre sikt. Allt som funkar är bra och det gäller att nå dithän oavsett vad normen eller de generella rekommendationerna antyder.

Link to comment
Share on other sites

Jag skrev tidigare i den här tråden om mina sötsug och problem kring det. Jag har ju testat lchf förut och trots kopiösa återfall med månader av hetsätning så har jag alltid haft kvar intentionen att äta lågkolhydratkost.

 

Jag har nu äntligen upptäckt mitt tidigare problem (peppar peppar ta i trä...) Jag åt bara lc inte tillräckligt hf. Jag har nu varit riktigt strikt i närmare 6 veckor och vräker i mig fett, från början var det svårt - blev illamående, men det har gått över. Jag har fortfarande omställningsproblem, t.ex. har jag fortfarande svårt med mättnadskänslan, ibland känner jag mig hungrig när jag ätit fast jag vet att jag ätit tillräckligt, men det blir allt mer sällan. Blytunga ben har jag haft så fort jag rört mig, men det börjar ge med sig också och eftermiddagströttheten har släppt. Någon våg har jag inte men kläderna sitter definitivt lösare :) Ska mäta mig igen om ett par veckor.

 

Men sötsuget försvinner alltså med den väldigt mycket ökade mängden fett. Kokosfett i kaffe/te minst en, ofta två gånger om dagen är min räddning. Fram till nu har jag t.o.m. varit försiktig med grönsaker men börjar öka på dem lite nu för att få lite variation. De enda avsteg jag gjort är att unna mig nått glas vin ungefär varannan vecka och så har jag väl ätit korv ett par gånger, men valt dem med hög kötthalt. Har varit på resande fot också men hållit mig från allt snacks, frukt och efterrätter. Det är möjligt att restaurangsåserna varit redda med mjöl för lite buller i magen blev det, men inte värre än jag tror mig fortfarande varit i ketos och sötsuget höll sig på avstånd trots att det fanns sötsaker i alla former i närheten.

 

Jag känner också att jag har en helt annan mental inställning till kostomställningen den här gången. Jag har ju lyckats en period förut och vet vilka fördelarna är, jag har därefter också misslyckats vet hur otäcka nackdelarna med det är och jag vill verkligen inte tillbaka till det okontrollerbara sockerberoendet igen.

Link to comment
Share on other sites

Grattis ;) Det där med mättnadskänslan är svårt. Väldigt svårt, jag har fortfarande svårt hålla isär det från att man blir bara sugen på något, speciellt om jag ätit en rejäl middag. Har börjat med mindre tallrikar pgav. att bättre kunna hålla kontroll hur mycket jag egentligen äter och på de dagarna har det faktiskt hjälpt och suget har varit mindre. Något socker sug har jag ju inte numera efter 4 år med lchf men verkar som att sug på något kallt eller saltigt kan vara lika svårt.

Link to comment
Share on other sites

Prova att salta maten lite mer. Det är lätt att man blir trött om man äter för lite salt. Bra flingsalt ska det vara, och nej du får inte högt blodtryck av det!
Eftersom kroppen långt ifrån den vätska du har på dig som "kolhydratare" behöver du fylla på regelbundet. 2-3 nypor per dag extra förutom vanlig saltning på maten.
Du grejar det!!

 

http://periodiskfasta.blogspot.se/

Link to comment
Share on other sites

Tack :)

 

En fråga kring saltet. Från börjar sköljs ju kroppen igenom ordentligt av att tappa vätskan som kolhydraterna binder och vi riskerar saltbrist, det har jag förstått och det skrivs om det på många ställen att ett glas vatten med salt i kan lösa en del av omställningsproblemen.

Men sen, när den processen är klar, behöver vi som äter lchf mer salt än kolhydratätarna? Ser några här och där som skriver om det, att de t.ex. använder extrasaltat smör, men har aldrig sett en förklaring till varför vad jag kan minnas. Eller handlar det helt enkelt om den saltskräck som vi blivit itutade på samma sätt som vi fått fettskräck genom åren och att vi egentligen behöver lite mer än vad vi alltid trott?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...