Gå till innehåll

Hudöverskott vid viktminskning


Recommended Posts

I tråden "bästa sättet för extrem övervikt?" kommenterade Leo apropå snabb och stor viktminskning att sådan kan leda till att "huden inte hinner dra tillbaka sig och man får göra en hudoperation senare".

 

Det vore väldigt intressant att höra både folks erfarenheter av detta och medicinsk förklaring. Jag antar att det är ganska individuellt hur detta sker, precis som efter t.ex. graviditet. Det jag framför allt undrar över är om det just är den snabba viktminskningen som orsakar problemet, och att en långsammare viktminskning leder till bättre krympning/anpassning av huden. Eller om det bara handlar om osynk, så att huden på sikt drar ihop sig lika mycket oavsett viktminskningstakt, men att  hudöverskottet bara märks mer när volymen under huden krymper snabbare än själva huden. 

 

Om någon har genomgått operation för att skära bort överskottshud vore det också intressant att höra om de erfarenheterna. Blir det kvar ärr eller kan det bli konstigt på något sätt? Finns det något man kan göra för att optimera hudens sammandragning? 

 

Själv skulle jag behöva gå ned ca 40-45% av dagens kroppsvikt för att uppnå någorlunda normalvikt. Jag är 40+ och har haft ungefär den här graden av övervikt i drygt 10 år. Så jag får ju se vad som händer när jag förhoppningsvis tappar de flesta av mina överflödiga kilon, men jag misstänker att det finns en påtaglig risk för överskottshud efter så lång tids fetma och så är ju huden inte lika elastisk som för 20 år sedan. 

 

(Jag vet inte om det här är en utpräglad LCHF-fråga och placerade därför i kategorin Övrigt. Finns det lämpligare ställe får moderator gärna flytta frågan dit.)

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag har hud som hänger lite här och där men jag upplever absolut att den minskar i omfattning. Framför allt under hakan och överarmarna. på magen hänger fortfarande rätt mycket men jag har inga planer på att skära bort något så länge jag inte upplever att jag har problem.

 

Det jag brukar säga är att jag inte var fåfäng när jag vägde 174kg så varför skulle jag vara det nu...

 

Jag vet dock att det finns personer som får rent medicinska problem med huden som hänger och då kanske det kan vara ett alternativ att skära bort lite men i grunden tycker jag definitivt inte att det "behövs"...

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hm...

 

Jag gick ner 50 kg - varav 40 ganska snabbt.

 

Huden på magen var redan tidigare förstört av två graviditeter och övervikten (massor med striae) och

hudöverskotten var ganska stor. Överarmarna förvandlades i gigantiska "Bingo-Wings" eller "Piesweeper" (som

man skämtsamt säger här) även om huden egentligen inte hade striae.

 

(Ursäkta, men jag vet ej vad striae heter på svenska - på tyska kallas dem für "Schwangerschaftsstreifen")

 

Jag genomgick en bukplastik och överarmarna opererades också.

 

Om jag hade kunnat undvika det ifall jag hade tagit det lite saktare med viktnedgången, det kan jag inte svara på.

När det gäller magen så tror jag inte det, eftersom striae är ju ett slags ärr.

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag gick ner 30 kg och hade överskottshud redan innan,pga graviditet och av att vara för tjock,  så jag visste att slutresultatet av bantning inte skulle bli vidare snyggt! Jag bokade tid för bukplastik när jag hade 10 kg kvar att gå ner, och det ångrar jag inte en sekund. Dyrt, ja visst, men jag fick mitt liv tillbaka, alla kläder passar, jag kan röra mig obehindrat i alla "gångarter", och dessutom klarar jag av att bada offentligt, smygandet i vassen är ett minne blott och ja... jag skulle kunna skriva om detta hela dagen! Jag blev skuren runt om, ärren syns nästan inte alls, hade inte ont efteråt var uppe och gick några timmar efter operationen för jag ville se mej i spegeln! och det var en angennäm upplevelse för första gången på 30 år!  :D

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för era kommentarer, intressant att läsa olika erfarenheter. 

 

Anneli - vilken prisnivå handlar det om i runda slängar? Hur hittade du en klink som du litade på var riktigt bra?

 

Och - försökte du få det betalt via landstinget? Jag minns att jag såg en dokumentär i SVT för några år sedan som handlade just om överskottshud, fast då som följd av operationer. En del hade påtagliga problem av överskottshuden. Det visade sig att attityden mellan olika landsting var väldigt olika, hos en del ingick det som uppföljning till GP o.dyl., hos andra fick man betala själv. Själv funderar jag på hur de landsting med den generösare inställningen skulle ställa sig till att man kom dit efter motsvarande viktminskning - fast efter LCHF-kost, inte operation. De har ju så att säga inte varit inblandade från början, men det avgörande borde vara behovet, inte hur man gått ned. 

 

Jag har min viktminskning framför mig, så det här ju en (förhoppningsvis!) senare fråga. Men det är något jag går och tänker på en del just efter att ha sett den där dokumentären. Och en fråga som väldigt få verkar prata om, fast det rimligen är aktuellt för de flesta som genomgår en stor viktnedgång - oavsett metod och hur länge de lyckas behålla den lägre vikten. Det är lite märkligt. 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
Tack för era kommentarer, intressant att läsa olika erfarenheter. 

 

Anneli - vilken prisnivå handlar det om i runda slängar? Hur hittade du en klink som du litade på var riktigt bra?

 

Och - försökte du få det betalt via landstinget? Jag minns att jag såg en dokumentär i SVT för några år sedan som handlade just om överskottshud, fast då som följd av operationer. En del hade påtagliga problem av överskottshuden. Det visade sig att attityden mellan olika landsting var väldigt olika, hos en del ingick det som uppföljning till GP o.dyl., hos andra fick man betala själv. Själv funderar jag på hur de landsting med den generösare inställningen skulle ställa sig till att man kom dit efter motsvarande viktminskning - fast efter LCHF-kost, inte operation. De har ju så att säga inte varit inblandade från början, men det avgörande borde vara behovet, inte hur man gått ned. 

 

Jag har min viktminskning framför mig, så det här ju en (förhoppningsvis!) senare fråga. Men det är något jag går och tänker på en del just efter att ha sett den där dokumentären. Och en fråga som väldigt få verkar prata om, fast det rimligen är aktuellt för de flesta som genomgår en stor viktnedgång - oavsett metod och hur länge de lyckas behålla den lägre vikten. Det är lite märkligt. 

Jag gick inte via landstinget. Det hade i mitt fall inte funkat, för där är det väntetid som jag inte "hade råd med". Lite historik mkt kort först, jag började som 12åring att banta, jag åt mindre och  var givetvis hungrig jämt och som för de flesta andra hamnade även jag i den onda cirkeln av misslyckande, ångest, överätning, nyckelhål och tallriksmodeller, nya tag med svält osv osv .Jag hade vid 40 års ålder bantat klart och var då uppe i ca 95 kg! En dag i slutet av september bestämde jag mig för att, - nej nu får det fanimej vara slut! Jag köpte ett paket med pulversoppor, hade jag givetvis gjort förut också men den här gången tänkte jag att nu kör jag tills jag är nöjd och fort ska det gå!! Helt vansinnigt kanske men jag resonerade så här att jag svälter mej och mår jag inte sämre än innan, så...  Hur som helst, i januari ringde jag till Dr Ingemar Blomgren KirurgCentrum Östermalm, Stockholm. Jag läste en del på nätet om bukplastik och jag tyckte han verkade väldigt seriös. Jag fick en tid för konsultation i början av mars och vi satte tid för operation i slutet av april. Här hade jag 10 kg kvar att gå ner tills i april. Detta var min plan, med operationen i sikte, och med piskan på ryggen, jag betalar dyrt, jag har tid för operation allt är klart, det var den sporren jag behövde för att fullfölja, för en gångs skull, en permanent viktminskning. Jag hade också helt klart för mej hur jag skulle stå stilla i vikt efter svält och operation,med LCHF. Att jag inte använde mej av LCHF för att gå ner i vikt var helt enkelt att jag hade fått för mej att det skulle ta lång tid och jag skulle misslyckas igen, och ja...Jag vågade inte chansa :unsure:   Operationen kostade drygt 70.000, och det blev hur bra som helst! :D Jag önskar dig verkligen lycka till!!

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...