Gamla "sanningar" sitter kvar

[italjano]

Har inte hållt på mer en knappt 2 veckor men tankarna snurrar kring om det verkligen kan vara rätt att äta så här mycket fett, kolestrol, vitaminbrist mm är de bara jag eller känner fler likadant?

 

Jag mår redan bättre, piggare, gått ner i vikt, fått tillbaka färg i anskitet så mina tankar pendlar mellan: att må så här bra kan inte vara fel samtidigt som de gamla "sanningarna" man fått inpräntat sen skolan sitter kvar med tallriksmodeller och kostcirklar å allt va de är.

 

//A

[Labolina]

Köp eller låna böcker som förklarar LCHF, det är lättar att acceptera att det gamla är fel och att det här är nyttigt om man har kunskap om det och förstår hur det fungerar. Om du inte redan läst Andreas bok Matrevolutionen kan jag tipsa om att den är bra. Den täcker mycket av det mesta för oss som är nybörjare och avslutas med massa praktiska tips.

 

Och precis som du säger, hur är det möjligt att LCHF är farligt när folk går från sjukdomar, övervikt och div. andra problem till att bli friska, pigga, smala och uthålliga?

[italjano]

Köp eller låna böcker som förklarar LCHF, det är lättar att acceptera att det gamla är fel och att det här är nyttigt om man har kunskap om det och förstår hur det fungerar. Om du inte redan läst Andreas bok Matrevolutionen kan jag tipsa om att den är bra. Den täcker mycket av det mesta för oss som är nybörjare och avslutas med massa praktiska tips.

 

Och precis som du säger, hur är det möjligt att LCHF är farligt när folk går från sjukdomar, övervikt och div. andra problem till att bli friska, pigga, smala och uthålliga?

 

Ja de kan man undra, men trots att ja själv känner förändringar för de bättre så sitter de som sagt djupt rotat i en att man borde äta enl tallriksmodellen mm ganska lustigt hur de är lika starkt om inte starkare en hur man mår, borde ju vara självklart att lyssna på kroppen.

[Zepp]

Är det din kropp som talar om något viktigt för dig eller är det de som läst en massa på universitetet, som vet hur du skall äta??

 

Sen så.. det skadar heller inte att läsa på lite.. du blir förvånad, när det visar sig att de flesta sk kostråd i själva verket är reklam från livsmedelsföretag.. förklädda till fakta!

 

 

Vetenskapen Bakom Kostrad (LCHF) del 1 - 3

 

[KataM]

Har inte hållt på mer en knappt 2 veckor men tankarna snurrar kring om det verkligen kan vara rätt att äta så här mycket fett, kolestrol, vitaminbrist mm är de bara jag eller känner fler likadant?

 

Jag mår redan bättre, piggare, gått ner i vikt, fått tillbaka färg i anskitet så mina tankar pendlar mellan: att må så här bra kan inte vara fel samtidigt som de gamla "sanningarna" man fått inpräntat sen skolan sitter kvar med tallriksmodeller och kostcirklar å allt va de är.

 

//A

 

Åh, vad jag känner igen det där. Det tog bra många månader innan jag slutade oroa mig. Och under den tiden gick jag naturligtvis runt och kände efter en massa. Om jag till exempel gjorde något ansträngande, så att pulsen gick upp, undrade jag om inte hjärtat slog ännu lite hårdare än vad det brukade i liknande situationer. Fast jag vet ju att om man känner efter så kan man inbilla sig ungefär vad som helst. Så jag talade förstånd med mig själv,och körde på. Som du säger: att må så bra kan inte vara fel. Nu har jag ätit LCHF i två och ett halvt år och lever fortfarande.

 

En oro som jag kände och tyckte var berättigad, var den om vitaminer och mineraler. Det kan vara svårt när man lägger om kosten att veta vad som händer på den fronten. Så jag tog någon vecka då jag vägde allt jag åt och räkande ut vad jag fick i mig. Vitamin D och magnesium blev det för lite av, men det är ju lätt att åtgärda med kosttillskott. Annars såg det bra ut. 

 

Att skaffa information via böcker är också bra, tycker jag. Nätet är bra, så klart, men där kan det vara lite svårare att bedöma trovärdigheten. Matrevolutionen, Forskningsfusket och Ett sötare blod är tre böcker jag kan rekommendera om du inte läst dem.

 

Lycka till!

[italjano]

Åh, vad jag känner igen det där. Det tog bra många månader innan jag slutade oroa mig. Och under den tiden gick jag naturligtvis runt och kände efter en massa. Om jag till exempel gjorde något ansträngande, så att pulsen gick upp, undrade jag om inte hjärtat slog ännu lite hårdare än vad det brukade i liknande situationer. Fast jag vet ju att om man känner efter så kan man inbilla sig ungefär vad som helst. Så jag talade förstånd med mig själv,och körde på. Som du säger: att må så bra kan inte vara fel. Nu har jag ätit LCHF i två och ett halvt år och lever fortfarande.

 

En oro som jag kände och tyckte var berättigad, var den om vitaminer och mineraler. Det kan vara svårt när man lägger om kosten att veta vad som händer på den fronten. Så jag tog någon vecka då jag vägde allt jag åt och räkande ut vad jag fick i mig. Vitamin D och magnesium blev det för lite av, men det är ju lätt att åtgärda med kosttillskott. Annars såg det bra ut. 

 

Att skaffa information via böcker är också bra, tycker jag. Nätet är bra, så klart, men där kan det vara lite svårare att bedöma trovärdigheten. Matrevolutionen, Forskningsfusket och Ett sötare blod är tre böcker jag kan rekommendera om du inte läst dem.

 

Lycka till!

 

 

HAHAHA !! De där med att känna efter lite extra när hjärtat bultar på lite vid ansträngning kunde lika gärna vart ja som skrev känner verkligen igen de..

[Suni]

När jag började med LCHF första gången så kände jag precis som du gör nu. Det gick så långt så jag slutade helt och gick tillbaka till mina gamla vanor. Nu har jag återgått till LCHF igen, men det tog flera år för mig att hitta tillbaka. Under den här tiden så har jag läst allt jag kommit över. Gått på föreläsningar och även testat andra metoder (värdelöst resultat såklart) för att hjärntvätta mig själv till att verkligen tro på att fett inte är farligt. Innerst inne har jag ända sedan första gången vetat att LCHF är det enda rätta för mig, men jag har ändå alltid lyckats övertala mig själv att jag är korkad som tror det och att jag kommer att dö om jag äter så där mycket fett.

 

Hoppas att det går lättare för dig att övertala din hjärna om att den kan lita på ditt eget omdöme och på hur din kropp mår. Det är märkligt hur djupt de gamla sanningarna sitter. Min teori är att det man har lärt sig under sin uppväxt är svårt att lära om. Det sitter djupare än ny kunskap som man lärt sig som vuxen. Det är väl samma sak som att man går och ältar dumma saker som någon sa i skolan eller som ens mamma sa när man växte upp. Det är liksom cementerat i medvetandet, så det är bara att ta fram tryckluftsborren och hacka loss skiten. Lycka till!