Jump to content

Så här säger SLV...


Gaia
 Share

Recommended Posts

Risk för diabetes

Ett av huvudargumenten för en kost med lite kolhydrater är att en sådan kost är bättre för blodglukos- och insulinomsättning. Metaanalysen av Bravata et al. (6) visar även här att det inte fanns något samband mellan kolhydratrestriktion och fastenivåer av glukos och insulin i serum. I allmänhet leder viktnedgång till en förbättring av glukos- och insulinomsättning, speciellt bland överviktiga. En kontrollerad studie där man gav samma mängd energi i form av en kost med måttlig (31 E%) eller hög (44 E%) fettandel till friska, normalviktiga försökspersoner i tre veckor visade att både kolesterol-, glukos- och insulinnivåer var högre på högfettkosten (7). Andra studier tyder på att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes (8-11).

 

Finns det möjlighet att få lite input på detta. Kommentarer utan känslor om det går...

Link to comment
Share on other sites

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/Finns-det-nagra-risker-med-lagkolhydratkost/

 

jag hakade upp mig på sista meningen:  Andra studier tyder på att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes (8-11). 

 

menar dom allmänt eller i kombination med kolhydrater.. man undrar ju det..

Link to comment
Share on other sites

Svammel!

 

Man jämför ju 2 normalkoster (31 E%) och (44 E%)

 

Givetvis kan man inta av det dra slutsatser om hur det fungerar med tex Lchf (5 E%)

 

 

Det är som att jämföra rökning med och utan filter och sen utifrån det dra slutsatser om de rökfria ^_^

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Det mesta tyder på att det är en ökad fettmassa (som ökar fria fettsyror i blodet) som ökar risken för insulinresistens.
Att det är fastenivåer som är det intressanta är viktigt att tänka på, inte akuta ökningar efter en måltid.
För överviktiga som har lätt att gå ner i vikt med lågkolhydrat är alltså det det bästa, för de som lyckas gå ner bättre med andra dieter är troligtvis den dieten bättre.

 

Sen förstår jag inte syftet att jämföra en diet med 31 E% fett och 44 E% fett. De borde väl jämföra typ 15% mot 70%

Link to comment
Share on other sites

Svammel!

 

Man jämför ju 2 normalkoster (31 E%) och (44 E%)

 

Givetvis kan man inta av det dra slutsatser om hur det fungerar med tex Lchf (5 E%)

 

 

Det är som att jämföra rökning med och utan filter och sen utifrån det dra slutsatser om de rökfria ^_^

 

Jag försökte i en annan tråd reda ut var gränsen går mellan LCHF och högfettkost men det fanns väldigt många olika åsikter om det. Många äter betydligt mer kolhydrater än du och kallar det ändå för LCHF.

Link to comment
Share on other sites

Länken saknar ju bl.a. uppgifter om hur mycket kolhydrater som ätits... Drar vi till med 20 % protein hamnar vi på 36 eller 49 E% kolhydrater – knappast lågkolhydratkost! Här försöker SLV blanda bort korten.  

 

Men var går då gränsen mellan lågkolhydratkost och högfettkost?

Link to comment
Share on other sites

Här finns några definitioner: http://www.alltomlchf.se/grunder/lchf-definition/

 

Jag tycker de här gränserna känns rätt så naturliga och bra.

 

Tack, den skall jag klistra in i den andra tråden och se vad dom andra tycker.

 

En fråga när gäller risken för insulinresistens som trådskaparen tar upp så undrar jag om det räcker att bara definiera mängden kolhydrater per dag. För insulinkänsligheten borde det också ha betydelse hur mycket man äter i varje måltid och hur snabbt dom kommer ut i blodet.

Link to comment
Share on other sites

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/Kolhydrater/Finns-det-nagra-risker-med-lagkolhydratkost/

 

jag hakade upp mig på sista meningen:  Andra studier tyder på att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes (8-11). 

 

menar dom allmänt eller i kombination med kolhydrater.. man undrar ju det..

 

Ingen av studierna 8,9, eller 11 talar på om någon lågkolhydratskost. Studie 9 hittade jag inte.

 

I studie 8 drar man sammanfattat slutsatsen att diabetes typ 2 kan

förhindras genom livsstilsförändringar. I studien testar man en

livstilsförändring som med hjälp av individuell coachning hjälper

deltagare att gå ner i vikt, minska fettintag, minska mättat fettintag,

öka fiberintag, öka motion.

Kommentar: Man visar alltså INTE att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes. Ej gjord på friska, SLV riktar sina råd till friska om jag inte missminner mig?

 

I studie 9 drar man slutsatsen att livsstilsförändring i form av ett mål på minst

7% minskad vikt, minst 150 minuters ökad fysisk aktivitet i veckan ger minskad risk för diabetes typ 2.

Kommentar: Man visar alltså INTE att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes. Ej heller gjord på friska.

 

Studie 11 är mer invecklad att läsa och lite mer tungrodd, har inte läst hela

men slutsatsen kort och gott blir att det finns en antydan om indirekt

koppling mellan typen av intaget fett och då speciellt mättat, och

uppkomsten av diabetes.

Kommentar: Jag finner inget om intaget av fett i förhållande till kolhydrater heller i denna studie. Här verkar inte mängden fett vara de man tittat på utan snarare dess sammasättning. Gjord på friska, man verkar ta hänsyn till ålder och rökning m.m.

 

 

Men var går då gränsen mellan lågkolhydratkost och högfettkost?

 

Behöver inte finns någon gräns mellan det ena eller det andra. "LCHF" är till exempel en kombination av de båda.

Det finns knappast någon entydig definition utan var och en definierar det så att det passar ens egna argument bäst.

 

M.v.h.

 

OO

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ingen av studierna 8,9, eller 11 talar på om någon lågkolhydratskost. Studie 9 hittade jag inte.

 

I studie 8 drar man sammanfattat slutsatsen att diabetes typ 2 kan

förhindras genom livsstilsförändringar. I studien testar man en

livstilsförändring som med hjälp av individuell coachning hjälper

deltagare att gå ner i vikt, minska fettintag, minska mättat fettintag,

öka fiberintag, öka motion.

Kommentar: Man visar alltså INTE att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes. Ej gjord på friska, SLV riktar sina råd till friska om jag inte missminner mig?

 

I studie 9 drar man slutsatsen att livsstilsförändring i form av ett mål på minst

7% minskad vikt, minst 150 minuters ökad fysisk aktivitet i veckan ger minskad risk för diabetes typ 2.

Kommentar: Man visar alltså INTE att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes. Ej heller gjord på friska.

 

Studie 11 är mer invecklad att läsa och lite mer tungrodd, har inte läst hela

men slutsatsen kort och gott blir att det finns en antydan om indirekt

koppling mellan typen av intaget fett och då speciellt mättat, och

uppkomsten av diabetes.

Kommentar: Jag finner inget om intaget av fett i förhållande till kolhydrater heller i denna studie. Här verkar inte mängden fett vara de man tittat på utan snarare dess sammasättning. Gjord på friska, man verkar ta hänsyn till ålder och rökning m.m.

 

 

 

Behöver inte finns någon gräns mellan det ena eller det andra. "LCHF" är till exempel en kombination av de båda.

Det finns knappast någon entydig definition utan var och en definierar det så att det passar ens egna argument bäst.

 

M.v.h.

 

OO

Men om högfettkost är hälsofarligt men LCHF inte är det så är väl ändå en gräns intressant?

 

Vad jag har förstått så finns det många studier som visar att högfettkost ökar risken för sjukdomar.

Link to comment
Share on other sites

Men om högfettkost är hälsofarligt men LCHF inte är det så är väl ändå en gräns intressant?

 

Vad jag har förstått så finns det många studier som visar att högfettkost ökar risken för sjukdomar.

Nej, jag har inte sett en enda studie som kan styrka att högfettkost ökar några risker

 

"Mantrat" är ju väl inarbetat men tittar man på "bevisen" så håller dom inte alls måttet

 

Det rör sig uteslutande om epidemiologi som är mer övning i statistik än bevisföring eller så brukar det vara "djurmisshandel" där man matat någon herbivor (växtätare)  med mättat fett och naturligtvis då på kort tid kan påvisa någon riskfaktor man är ute efter

 

 

Carnivorer och omnivorer kan man däremot i princip hälla i hur mycket mättat fett eller kolesterol som helst utan att de blir sjuka

 

Det är därför kolesterolforskarna aldrig använder hundar och katter i sina försök utan kaniner eller gnagare

Dom vet mycket väl att det inte är lönt att försöka utveckla artärplack i en hund med fett eller kolesterol <_<

 

Däremot vet ju varenda veterinär att våra carnivora husdjur på spannmåls-djur-fodret från ICA blir precis lika hjärtsjuka och feta som husse i soffan som moffar i sig pasta pizza och coca cola :D

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Men om högfettkost är hälsofarligt men LCHF inte är det så är väl ändå en gräns intressant?

 

Vad jag har förstått så finns det många studier som visar att högfettkost ökar risken för sjukdomar.

Jag förstår inte riktigt vad det är för gräns du vill dra.

LCHF är högfettskost och lågkolhydratskost. Högfettskost är inte nödvändigtvist LCHF.

Vill du ha en gräns för när LCHF bara är HF, alltså vad som är högsta kolhydratsgränsen för att en högfettskost ska kunna kallas LCHF och inte bara HF?

 

Det är viktigt att kunna bemöta argument mot LCHF, baserat på studier gjorda på högfettkost, eller lågkolhydratskost för den delen, med insikten att det inte nödvändigtvis är samma sak.

Link to comment
Share on other sites

Ingen av studierna 8,9, eller 11 talar på om någon lågkolhydratskost. Studie 9 hittade jag inte.

Kan inte hålla med mer, jag vet inte om jag gör nåt fel men så som jag tolkar studierna så måste SLV varit höga när de skrev texten. De skriver "Andra studier tyder på att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes (8-11)."

 

Jag orkade inte titta på alla men kollade på 8 och 9.

I 8:an fick dom förutom att äta mindre fett gå ner i vikt och börja motionera. Att då skriva att ökad fettintag ökar risken för insulinresistens är helt sinnessjukt. Det är som att jag skulle göra en stuide där deltagarna fick öka sitt kolhydratintag, snorta kokain varje dag, röka 2 paket cigaretter varje dag och dricka en flaska vodka varje dag och sen skriva att ökat kolhydratintag verkar vara associerat med sämre hälsa. 

 

I 9:an ser jag inte ens att man pratar om ökat fettintag. Jag tolkar det som att det var tre grupper där man efter en tidsperiod kollade risken för diabetes.

En grupp fick placebo

En grupp fick medicin

En grupp fick börja motionera och gå ner i vikt.

 

Jag hoppas som sagt att jag är trött och tolkar studierna felaktigt annars är det katastrof, jag är nog en av dom på foumet som tycker bäst om SLV generellt men här sjönk dom ner i sandlådan.

OlleOlle: Du verkade ju också kikat på studierna: Är min tolkning korrekt?

Link to comment
Share on other sites

Kan inte hålla med mer, jag vet inte om jag gör nåt fel men så som jag tolkar studierna så måste SLV varit höga när de skrev texten. De skriver "Andra studier tyder på att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes (8-11)."

 

Jag orkade inte titta på alla men kollade på 8 och 9.

I 8:an fick dom förutom att äta mindre fett gå ner i vikt och börja motionera. Att då skriva att ökad fettintag ökar risken för insulinresistens är helt sinnessjukt. Det är som att jag skulle göra en stuide där deltagarna fick öka sitt kolhydratintag, snorta kokain varje dag, röka 2 paket cigaretter varje dag och dricka en flaska vodka varje dag och sen skriva att ökat kolhydratintag verkar vara associerat med sämre hälsa. 

 

I 9:an ser jag inte ens att man pratar om ökat fettintag. Jag tolkar det som att det var tre grupper där man efter en tidsperiod kollade risken för diabetes.

En grupp fick placebo

En grupp fick medicin

En grupp fick börja motionera och gå ner i vikt.

 

Jag hoppas som sagt att jag är trött och tolkar studierna felaktigt annars är det katastrof, jag är nog en av dom på foumet som tycker bäst om SLV generellt men här sjönk dom ner i sandlådan.

OlleOlle: Du verkade ju också kikat på studierna: Är min tolkning korrekt?

 

Mejla dom och skriv ner dina invändningar så får vi se vad dom svarar. Det är lite krångligare numera eftersom man måste använda ett formulär och det går inte att svara på svaret utan då måste man börja om igen men kan hänvisa till ärendet. Man får ett ärendenummer att hänvisa till.

 

Sedan finns det ju alltid en massa om och men i koststudier och jag har hört åtskilliga diskutioner där två sidor som skall vara pålästa hänvisar till studier som bevis för sitt ställningstagande.

Link to comment
Share on other sites

Sedan finns det ju alltid en massa om och men i koststudier och jag har hört åtskilliga diskutioner där två sidor som skall vara pålästa hänvisar till studier som bevis för sitt ställningstagande.

Absolut, så är det alltid ofta. Framförallt kring frågor som är svåra att undersöka och helst skall vara kontrollerade under lång tid.

Det är väl bara att titta på alla diskussioner som går huruvida lågkolhydratskost är bäst ur viktminskningsperspektiv. Alla sidor har massa studier att hänvisa till.

 

I detta fallet är det ju nåt helt annat dock, i första studien hänvisar dom till en studie som har med flera andra parametrar som garanterat minskar risken för insulinresistens. Andra studien tittar ju inte ens på det SLV säger att den tittar på.

Link to comment
Share on other sites

 

Sedan finns det ju alltid en massa om och men i koststudier och jag har hört åtskilliga diskutioner där två sidor som skall vara pålästa hänvisar till studier som bevis för sitt ställningstagande.

Absolut, så är det alltid ofta. Framförallt kring frågor som är svåra att undersöka och helst skall vara kontrollerade under lång tid.

Det är väl bara att titta på alla diskussioner som går huruvida lågkolhydratskost är bäst ur viktminskningsperspektiv. Alla sidor har massa studier att hänvisa till.

I detta fallet är det ju nåt helt annat dock, i första studien hänvisar dom till en studie som har med flera andra parametrar som garanterat minskar risken för insulinresistens. Andra studien tittar ju inte ens på det SLV säger att den tittar på.

Link to comment
Share on other sites

Kan inte hålla med mer, jag vet inte om jag gör nåt fel men så som jag tolkar studierna så måste SLV varit höga när de skrev texten. De skriver "Andra studier tyder på att koster med mycket fett och mättat fett ökar risken för insulinresistens och diabetes (8-11)."

 

Jag orkade inte titta på alla men kollade på 8 och 9.

I 8:an fick dom förutom att äta mindre fett gå ner i vikt och börja motionera. Att då skriva att ökad fettintag ökar risken för insulinresistens är helt sinnessjukt. Det är som att jag skulle göra en stuide där deltagarna fick öka sitt kolhydratintag, snorta kokain varje dag, röka 2 paket cigaretter varje dag och dricka en flaska vodka varje dag och sen skriva att ökat kolhydratintag verkar vara associerat med sämre16 hälsa. 

 

I 9:an ser jag inte ens att man pratar om ökat fettintag. Jag tolkar det som att det var tre grupper där man efter en tidsperiod kollade risken för diabetes.

En grupp fick placebo

En grupp fick medicin

En grupp fick börja motionera och gå ner i vikt.

 

Jag hoppas som sagt att jag är trött och tolkar studierna felaktigt annars är det katastrof, jag är nog en av dom på foumet som tycker bäst om SLV generellt men här sjönk dom ner i sandlådan.

OlleOlle: Du verkade ju också kikat på studierna: Är min tolkning korrekt?

 

I 9:an gällde de för "livsstilsförändringsgruppen" gå ner i vikt med en "hälsosam lågkalori, lågfett-diet, samt måttligt intensinv träning i form av raska promenader eller liknande, minst 150 minuter i veckan"

Deltagarna hjälptes med detta genom 16 lektioner i kost, träning och beteendeförändring(!). Dessa lektioner gavs ut individuellt anpassat på en en-personsnivå under de 24 första veckorna. Detta följdes av ytterligare indivduella träffar och gruppmöten för att hålla i förändringarna.

Man definierar inte lågfett eller lågkalori utan nöjer sig med att kalla det hälsosamt, denna studie designades på mitten av nittiotalet, man kan alltså knappast klandra dem.

Notering: Endast 38% av de som fick denna intensiva hjälp hade vid studiens sista kontroll tappat 7% eller mer i vikt, de minskade i snitt sitt dagliga energiintag med 450 kcal. De minskade sitt fettintag med 6.6%, från början låg det på 34.1% av kaloriintaget.

 

Men viktigast av allt har SLV valt att ignorera att de som gjort studien själva skriver, mycket insiktsfullt och enligt min mening vetenskapligt relevant, i sin disskusion att:

"Studien var INTE designad för att testa relativa bidrag av kostförändringar, ökad fysisk aktivitet eller viktminskning i relation till risken att få diabetes, dessa komponenters effekter återstår att bestämmas"

 

Den här studien visar att personer med hög risk att drabbas av diabetes som genom mycket hjälp förändrar sin livsstil och sitt beteende minskar risken för diabetes i jämförelse med personer i samma situation som inte får någon mer hjälp än att uppmanas leva hälsosamt. Samt även mer jämfört med en grupp som tog ett visst läkemedel.

 

SLV väljer aktivt att själva gå in och göra en egen tolkning som passar deras agenda och använder den som argument för deras allmänna kostråd som vi betalar för med både skattepengar och hälsa.

 

M.v.h.

 

OO

Link to comment
Share on other sites

Ytterligare en aspekt är naturligtvis kvaliteten på det som äts.

 

40 E% fett, 40 E% kolhydrater och 20 E% protein kanske kan motsvaras av en hamburgermåltid med läsk, eller en frukost med vitt formbröd, margarin, pressad skinka och söt yoghurt? Att likställa det med en hemlagad måltid bestående av gräsbetat kött, en gräddsås, grönsaker och ris eller potatis blir ganska underligt, även om de kanske är lika rent energimässigt.


Studier tolkas och misstolkas på olika sätt. Studier har visat att lösliga fibrer har hälsofördelar. Dietister (påhejade av spannmålsproducenter som direkt eller indirekt bidrar till deras löner) väljer då att tolka det som att alla fibrer har hälsofördelar och rekommenderar fiberrika spannmål. Att olösliga fibrer snarare kan vara skadliga viftas bort eftersom nyttan påstås överväga. Tester på fullkorn i form av just hela korn har visat sig ge en långsam höjning av blodsockret. Då säljer man finmalet fullkornsmjöl med påståendet att det ger en långsam påverkan på blodsockret när det i själva verket ger en snabb höjning.


Mycket bluff och båg, övergeneraliseringar och fria tolkningar är det.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

 

Ytterligare en aspekt är naturligtvis kvaliteten på det som äts.

 

40 E% fett, 40 E% kolhydrater och 20 E% protein kanske kan motsvaras av en hamburgermåltid med läsk, eller en frukost med vitt formbröd, margarin, pressad skinka och söt yoghurt? Att likställa det med en hemlagad måltid bestående av gräsbetat kött, en gräddsås, grönsaker och ris eller potatis blir ganska underligt, även om de kanske är lika rent energimässigt.

Studier tolkas och misstolkas på olika sätt. Studier har visat att lösliga fibrer har hälsofördelar. Dietister (påhejade av spannmålsproducenter som direkt eller indirekt bidrar till deras löner) väljer då att tolka det som att alla fibrer har hälsofördelar och rekommenderar fiberrika spannmål. Att olösliga fibrer snarare kan vara skadliga viftas bort eftersom nyttan påstås överväga. Tester på fullkorn i form av just hela korn har visat sig ge en långsam höjning av blodsockret. Då säljer man finmalet fullkornsmjöl med påståendet att det ger en långsam påverkan på blodsockret när det i själva verket ger en snabb höjning.

Mycket bluff och båg, övergeneraliseringar och fria tolkningar är det.

 

Jag klickade på gilla här för det första och det sista du skrev. Det där brödet med finfördelat fullkornsmjöl har jag också reagerat på och ännu värre när dom har raffinerat mjöl och tillsätter fibrer. Rena skräpet! Samtidigt har jag läst att spannmålsfibrer kan ha fördelar för tarmfloran och för passagehastigheten så jag är inte helt övertygad om att det bara är nackdelar med spannmålsfibrer. Jag har en väninna som blev mycket friskare när hon åt en spannmålsbaserad kost med mycket hela korn. Då skall dom helst blötläggas eller surdegsjäsas också.

 

Visst har du rätt i din syn på tolkningarna av studier. Människor tolkar dom ofta utifrån sina egna intressen och många gånger vilar slutsatserna på mycket tunn is.

Link to comment
Share on other sites

Samtidigt har jag läst att spannmålsfibrer kan ha fördelar för tarmfloran och för passagehastigheten så jag är inte helt övertygad om att det bara är nackdelar med spannmålsfibrer. Jag har en väninna som blev mycket friskare när hon åt en spannmålsbaserad kost med mycket hela korn. Då skall dom helst blötläggas eller surdegsjäsas också.

 

I mitt tidigare inlägg undvek jag just den här frågan. Spannmål som behandlas traditionellt med metoder som blötläggning och surdegsjäsning blir både nyttigare och mer lättsmält för känsliga magar, kanske särskilt om det är hela korn eller siktat mjöl. Tyvärr är det inte den typen av produkter som rekommenderas och prånglas ut i stor skala.    

 

Om man inte vill äta lchf utan istället vill äta spannmål är det definitivt en fördel att undvika sådant som snabbjäst fabriksbröd och fullkornspasta.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...