Jump to content

Fuskat extremt i en vecka nu


Aerium

Recommended Posts

Nu sitter jag här och gluffsar på min vaniljbullelängd som jag har smällt i mig på 5 minuter. Jag har köpt skit i över en vecka nu. Extremt mycket. Det började långsamt, men dom senaste dagarna skulle nog få vem som helst att höja ett ögonbryn. För några dagar sen t.ex så blev det 1 snickers, 1 100g marabou mjölkchoklad, 2 st icecream sandwich. Alltså sjuka mängder och hetsäter.

 

Jag tänker: "Okej, idag är sista gången.". Men så kommer sötsuget nästa dag också. Så jävla svårt...

 

Jag har fuskat förut typ 1-2 gånger i månaden, men en liten mängd och sen är det nog med det och man kör på som vanligt efteråt... och det har inte varit något problem.

 

Men nu verkar jag ha hamnat i en ond cirkel. Har tappat lite över 30 kg det senaste året på LCHF och det har gått jättebra. Men vafan är detta nu då? :S

 

Någon som känner igen sig?

 

Var bara tvungen att skriva av mig...

Link to comment
Share on other sites

Sötsuget försvann efter ett par dagar men ungefär en gång i månaden slinker det ner en öl eller två vilket ju också är fusk. Som tur är så har det stannat vid det.

 

Hoppas att det reder ut sig för dig, bara att lida sig i genom suget så får vi hoppas att det går över.

Link to comment
Share on other sites

Aerium, jag tror att de är många som trillar dit. Själv sladdade jag också av den här veckan, men jag tar nya tag redan nu vid middagstid. Egentligen blir det väl imorgon som blir min första "rena" dag sedan strax en vecka, men vad gör det? Det är väl hela livet som vi har på oss, eller?

 

Jag kommer strikta upp mig och bita ihop tills det känns bättre. För det gör det ju rimligen fort. :)

Mycket ren mat, mer vanligt vatten. You can do it, go go go!

Link to comment
Share on other sites

Även jag har haft en sämre period. Till och med smågodis och pasta har slunkit ner. Jag som trodde att jag aldrig någonsin mer i livet skulle äta någonting sånt. Funderar en del på vad som sätter igång en "fuskarperiod". Min hjärna blir helt bortkopplad och det är någon slags taskig autopilot som styr istället.

Är i alla fall uppe på hästen igen och det lyckades jag med genom att fettbomba och träna mycket. Ätit sjukt mycket fett, det har botat suget.

Link to comment
Share on other sites

Jag är också sjukt sötsugen ibland. Men jag brukar ta en mörk chokladbit, eller lite turkisk yoghurt med bär.. Eller så bakar jag, då brukar sötsuget försvinna lite under tiden man bakar. Och eftersom jag använder sötningsmedel är det inte hela världen att ta en liten kaka när dom är klara.

Link to comment
Share on other sites

Är man bara utan socker utan några avsteg några år så finns det inget sug alls kvar, inget öl- eller kaksug. Jag har en massa sötningsmedel hemma som inte har använts eftersom suget bara försvann. Kan ju vara tecken på att man är fettdriven istället för sockerdriven som ovanstående skribenter verkar vara...det är bara att inse att era sockerdrivna hjärnor lurar er att begå avstegen... :D

Link to comment
Share on other sites

Är man bara utan socker utan några avsteg några år så finns det inget sug alls kvar, inget öl- eller kaksug. Jag har en massa sötningsmedel hemma som inte har använts eftersom suget bara försvann. Kan ju vara tecken på att man är fettdriven istället för sockerdriven som ovanstående skribenter verkar vara...det är bara att inse att era sockerdrivna hjärnor lurar er att begå avstegen... :D

 

Det är mycket möjligt. Men bättre att ta något sötat med sötningsmedel när man verkligen inte kan hålla emot istället för att gå och gluffsa i sig en sockerbomb. Jag är dock inte alls lika sötsugen som förr, så hjärnan börjar bli avvänjd ^^

Link to comment
Share on other sites

Det skulle vara allmänt intressant och försöka komma fram till en analys varför man trillar dit. Jag vill påstå...

 

- att det är psykiskt och inte fysiskt att få återfall

- att det har med oviljan att släppa taget från gamla "cirklar" att göra

- att socker är att klassa som knark för den som får återfall och hanteringen behöver bli därefter

- att man behöver erkänna sina problem för sig själv och därmed sluta utmana ödet

- att man blir nog aldrig fullt återställd och behöver lära sig att leva med problemet

 

Mina två ören som en nykter sockrist jag är... 

Link to comment
Share on other sites

Jag tycker också att socker borde drog-klassas.

 

Mina personliga fällor:

Jag vill gärna testa "nya" produkter. Jag är sjukt nyfiken. Gäller nästan alla delar av livet. = ej till min fördel, tyvärr.

 

Jag kan inte disciplinera mig tillräckligt på semestrar och "specialtillfällen". För jag vill inte missa något. Så jag unnar mig då, och sen biter jag ihop och hoppas jag kommer upp på banan snabbt nog. I vardagen har jag inga problem alls. Jag brukar sätta stopp när min fascination övergår från lite smakfulla bitar tills dess att jag börjar på allvar bunkra på mig 3 för 10 chokladerbjudanden. Vem ska äta dom?! Inte jag iallfall.

 

Jag hatar förbud. Rött skynke för mig. Vill jag så får jag.

Hormonerna ställer till det. Då försöker jag passa på och "testa nya produkter".

Mitt behov av resultat är inte tillräcklig sporre. Im good enough for me!

 

Jag skulle kanske må bäst av att låta bli socker helt och hållet, men men... perfektion är en illusion.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...