Ketogen kost, obalans i elektrolyter

[Penobles]

Jag är kvinna, 49 år och har ätit liberal LCHF i sex-sju år. Hade fruktansvärda omställningsproblem i fyra-fem månader innan jag tog mig igenom. De senaste fyra månaderna har jag gått över till ketogen kost och jag fick samma omställningsproblem med huvudvärk, trötthet och hjärtklappning. Dessa besvär kvarstår. Jag är i förklimakteriet, frisk, normalviktig och tränar styrka när jag orkar, vilket jag inte gjort på länge.

Det jag behöver hjälp med är att balansera elektrolyterna. Jag har hjärtklappning och oregelbundna hjärtslag, huvudvärk, muskelryckningar och kramp, framförallt i fötterna. Lider av trötthet, muskelsvaghet, yrsel och koncentrationssvårigheter. De tillskott jag tar är L-lysin, L-tryptofan, järn, zink, magnesium, kalcium (har dragit ner på mejeri i och med keto), kalium, vitaminer (C, B-komplex och D), Q10, omega3, selen, fytoöstrogen, klimadynon och progesteron.

Mina symtom passar in på brist av natrium, kalium, kalcium och magnesium, men jag saltar extra och tar de andra i form av tillskott. Det är ration jag inte får till. Jag kräver stora mängder magnesium för att inte återfalla i depression, ligger just nu på 800 mg/dygn men kan ibland behöva gå upp till 1200 mg/dygn. Kalcium har jag precis börjat med, tar 1600 mg/dygn och kalium 1400 mg/dygn. Vet inte riktigt hur mycket natrium jag får i mig.

Hur ska jag göra för att balansera nivåerna? Jag är nöjd med hur min kropp svarar på keto, men det är inte värt det i längden om jag inte har någon energi för jag orkar varken jobba eller träna. Någon som har erfarenheter att dela med sig av?

Edited November 29, 2019 by Penobles

[MariaF]

22 timmar sedan, Penobles sade:

Jag har hjärtklappning och oregelbundna hjärtslag, huvudvärk, muskelryckningar och kramp, framförallt i fötterna. Lider av trötthet, muskelsvaghet, yrsel och koncentrationssvårigheter.

Är du säker på att det är elektrolytbrist?
Använder du progesteron? Just oregelbundna hjärtslag, trötthet, yrsel och koncentrationssvårigheter stämmer bra på progesteronbrist.

När vi går in mot klimakteriet får vi det som kallas östrogendominans, dvs det lilla östrogen vi har ligger högre i förhållande till progesteron (gulkroppshormon) än önskvärt, vilket orsaker varierande besvär. En del är fysiska, som hjärtklappning och yrsel och det mest kända, vallningar. Det finns också en mängd mer diffusa besvär som depression, hjärndimma, man blir glömsk, har svårt att koncentrerar sig, inget känns roligt (man känner sig blasé) och man svänger i humöret (ilska, lipighet).

Progesteron kan ombildas till kortisol, stresshormon, vilket kan förstärka progesteronbristen ytterligare.

I Sverige är det nätbutikerna som tillhandahåller progesteron om man vill prova det (de flesta läkare tillhandahåller syntetiskt gestagen). Moodmama.se t ex säljer en bioidentisk progesteronkräm i två olika styrkor där man får med användningsförslag.

Titta gärna i tråden "att övervintra klimakteriedimman", där pratar vi mycket om detta. Likaså kan jag rekommendera Mia Lundins böcker och Sylvia Oppenhiems sida  hormoni.se. Sedan finns förstås klimakteriepodden också.

Inte riktigt det du frågade om men om du inte använder progesteron kan det vara ett spår att kolla upp.

EDIT: Läste igen och ser att du tar progesteron. Då går jag in på Cederullas spår, varför alla tillskott? Kan du ha "rört till det" med dem?

[Cederulla]

5 timmar sedan, Penobles sade:

Jag är kvinna, 49 år och har ätit liberal LCHF i sex-sju år. Hade fruktansvärda omställningsproblem i fyra-fem månader innan jag tog mig igenom. De senaste fyra månaderna har jag gått över till ketogen kost och jag fick samma omställningsproblem med huvudvärk, trötthet och hjärtklappning. Dessa besvär kvarstår. Jag är i förklimakteriet, frisk, normalviktig och tränar styrka när jag orkar, vilket jag inte gjort på länge.

Det jag behöver hjälp med är att balansera elektrolyterna. Jag har hjärtklappning och oregelbundna hjärtslag, huvudvärk, muskelryckningar och kramp, framförallt i fötterna. Lider av trötthet, muskelsvaghet, yrsel och koncentrationssvårigheter. De tillskott jag tar är L-lysin, L-tryptofan, järn, zink, magnesium, kalcium (har dragit ner på mejeri i och med keto), kalium, vitaminer (C, B-komplex och D), Q10, omega3, selen, fytoöstrogen, klimadynon och progesteron.

Mina symtom passar in på bri,st av natrium, kalium, kalcium och magnesium, men jag saltar extra och tar de andra i form av tillskott. Det är ration jag inte får till. Jag kräver stora mängder magnesium för att inte återfalla i depression, ligger just nu på 800 mg/dygn men kan ibland behöva gå upp till 1200 mg/dygn. Kalcium har jag precis börjat med, tar 1600 mg/dygn och kalium 1400 mg/dygn. Vet inte riktigt hur mycket natrium jag får i mig.

Hur ska jag göra för att balansera nivåerna? Jag är nöjd med hur min kropp svarar på keto, men det är inte värt det i längden om jag inte har någon energi för jag orkar varken jobba eller träna. Någon som har erfarenheter att dela med sig av?

För det första hur mådde du innan Keto? Varför inte fortsätta som du gjort om du mått bra på liberal LCHF?  Varför så mkt olika tillskott? Har du inte tagit prover på elektrolyter mm, så gör det. Jag skulle inte på eget bevåg utan prover och uppföljning mixtra med med så många tillskott utan en aning om vart jag ligger. Kan också som Maria säger handla om första fasen av klimakteriet. 

5 timmar sedan, Penobles sade:

Jag är kvinna, 49 år och har ätit liberal LCHF i sex-sju år. Hade fruktansvärda omställningsproblem i fyra-fem månader innan jag tog mig igenom. De senaste fyra månaderna har jag gått över till ketogen kost och jag fick samma omställningsproblem med huvudvärk, trötthet och hjärtklappning. Dessa besvär kvarstår. Jag är i förklimakteriet, frisk, normalviktig och tränar styrka när jag orkar, vilket jag inte gjort på länge.

Det jag behöver hjälp med är att balansera elektrolyterna. Jag har hjärtklappning och oregelbundna hjärtslag, huvudvärk, muskelryckningar och kramp, framförallt i fötterna. Lider av trötthet, muskelsvaghet, yrsel och koncentrationssvårigheter. De tillskott jag tar är L-lysin, L-tryptofan, järn, zink, magnesium, kalcium (har dragit ner på mejeri i och med keto), kalium, vitaminer (C, B-komplex och D), Q10, omega3, selen, fytoöstrogen, klimadynon och progesteron.

Mina symtom passar in på brist av natrium, kalium, kalcium och magnesium, men jag saltar extra och tar de andra i form av tillskott. Det är ration jag inte får till. Jag kräver stora mängder magnesium för att inte återfalla i depression, ligger just nu på 800 mg/dygn men kan ibland behöva gå upp till 1200 mg/dygn. Kalcium har jag precis börjat med, tar 1600 mg/dygn och kalium 1400 mg/dygn. Vet inte riktigt hur mycket natrium jag får i mig.

Hur ska jag göra för att balansera nivåerna? Jag är nöjd med hur min kropp svarar på keto, men det är inte värt det i längden om jag inte har någon energi för jag orkar varken jobba eller träna. Någon som har erfarenheter att dela med sig av?

 

[Nils Engström]

11 timmar sedan, Penobles sade:

Kalcium har jag precis börjat med, tar 1600 mg/dygn

Då får du börja i den försiktiga ändan. Så mycket kan vara direkt skadligt, om kroppen  kan ta upp allt - det beror bl.a. på mängden D-vitamin och K2-vitamin som du tar hjälp av. Risken för hjärtinfarkt ligger dock och lurar. Med så mycket över normal dagsdos (800-1000 mg), om du tar dubbla dosen (1600 mg) i en omgång, ger du blodet en stöt som den automatiska regleringen inte klarar av att dämpa tillräckligt snabbt. Då kommer kroppens celler att få en högre andel kalcium på cellmembranens utsida än normalt. I sin tur kommer kalcium då att diffundera genom cellmembranet och öka cellens inre koncentration. Det innebär att livslängden på alla kroppens celler minskar. Därav sannolikt sambandet mellan ökad risk för hjärtinfarkt och för hög koncentration kalcium. 

Kontrollera först var du ligger i ditt normala kalciumupptag i trådstarten nedan:

Läs vidare i hela tråden så får du lite utvidgning av tänkandet, bl.a. vikten av att fördela kalciet under dagen.

[Vittvrak]

Skriver bara ner min magkänsla här, inget du behöver bry dig om du inte vill. Kan du äta mer? Mycket mer?

 

Och lagom mycket lever. Och så där mycket tillskott kanske man måste fasa ut, men är dom nödvändiga har du inte hittat rätt kost, tror jag iallafall.

Edited November 30, 2019 by Vittvrak
För att förtydliga (med ett nytt stycke) att det är totala mängden mat som ska vara mer.

[Nils Engström]

4 timmar sedan, Vittvrak sade:

Skriver bara ner min magkänsla här, inget du behöver bry dig om du inte vill. Kan du äta mer? Mycket mer? Och lagom mycket lever. Och så där mycket tillskott kanske man måste fasa ut, men är dom nödvändiga har du inte hittat rätt kost, tror jag iallafall.

Ja genom att äta nio kilo lever om dagen kan man klara dagsbehovet kalcium!

[MariaF]

Såg nu när jag läste igen att jag missat att du tar progesteron och funderar liksom Cederulla också över varför du tar så många tillskott? Vad fick dig att börja med det? 

Personligen hade jag god hjälp av en kinesiolog att balansera upp kroppens kemi. Det svåra är att veta vem man ska vända sig till då vissa gått två  år i utbildning, andra en helgkurs och båda får kalla sig "kinesiolog". Det kostade en del, ja, men för mig det var så värt pengarna. Den tjejen jag gick till finns i Borås. (Hon förklarar vad kinesiologi är nedan.)

https://www.youtube.com/watch?v=36SQJnsZo3Y

 

[Vittvrak]

3 timmar sedan, Nils Engström sade:

Ja genom att äta nio kilo lever om dagen kan man klara dagsbehovet kalcium!

Fantastiskt då att mänskligheten överlevde ända till 1900-talet utan kosttillskott. 

[Nils Engström]

4 timmar sedan, Vittvrak sade:

Fantastiskt då att mänskligheten överlevde ända till 1900-talet utan kosttillskott. 

Våra jordar

Inte särskilt märkligt med tanke på att våra utarmade jordar dränerats på såväl spårmetaller som vitaminer. Ett bra standardexempel är innehållet i ett äpple nu och i början av 1900-talet, då det motsvarade en väsentlig del av det magnesium som kroppen kräver dagligen. Nu har andelen magnesium sedan då sjunkit med över 80 %. Det samma gäller rader av andra livsviktiga ämnen i våra jordar.

Dåliga kostråd

Det spelar ingen roll vad professor Mai-Lis Hellenius rekommenderar (att dagligen äta minst ett halvt kilo frukt och grönsaker). Lägger man till detta att folk av hänsyn till klimatet skall börja övergå till vegankost, försvåras läget ytterligare.

Skillnaden mellan animalisk och växtbaserad föda

Jämfört med det som den växtbaserade kosten innehåller, får den som äter animaliska produkter, visserligen i sig i storleksordningen tio gånger mer per viktmängd av de för en del av kroppen nödvändiga födoämnena, speciellt via inälvsmat som lever och njure. Vissa komponenter kan dock behöva kompletteras - just för kroppens upptag av magnesium och kalcium. I varje fall i solfattiga Sverige, kan kosttillskott i form av D-vitamin bli aktuellt.

Bakgrunden till behovet av kosttillskott och det logiska tvånget att tillfredsställa

Det låter ju betryggande att vi genom D-vitamin möjliggör optimering av upptaget av magnesium och kalcium (i den mån de finns i tillräcklig mängd i vår föda) men har man då brist på K2-vitamin, vilket är relativt vanligt, blir man fortfarande inte lycklig. Då riskerar man att kalciet inte söker sig till benstomme och tänder utan lagras i mjuk vävnad resp. i hjärtats kransartärer och blodkärlen i övrigt (blodkärlen hårdnar och ger högre blodtryck).

Att slutligen säkra sig genom tillskott av K2-vitamin blir då naturligt - en logisk följd av det allt sämre näringsinnehållet i våra jordar och föda - att man vill säkra kroppens möjligheter att utnyttja det som finns i den. Tillskott av magnesium, D3-vitamin och K2-vitamin kan då behövas.

Problemet med Sveriges solfattiga miljö

För den som värnar om att hålla vikten kan det, vad gäller kalciumupptaget särskilt om mjölkprodukter undviks,  vara svårt att få i sig tillräckligt. Det framgår tydligt av den tråd jag relaterade till några inlägg tidigare. LCHF-kosten ger visserligen betydande fördelar jämfört med vegankosten men kan inte ändra på det faktum att vi lever i en solfattig miljö, som ställer extra krav på komplettering, som den rikliga solen i medelhavsländerna inte medför.

[Vittvrak]

3 timmar sedan, Nils Engström sade:

Våra jordar

Inte särskilt märkligt med tanke på att våra utarmade jordar dränerats på såväl spårmetaller som vitaminer. Ett bra standardexempel är innehållet i ett äpple nu och i början av 1900-talet, då det motsvarade en väsentlig del av det magnesium som kroppen kräver dagligen. Nu har andelen magnesium sedan då sjunkit med över 80 %. Det samma gäller rader av andra livsviktiga ämnen i våra jordar.

Dåliga kostråd

Det spelar ingen roll vad professor Mai-Lis Hellenius rekommenderar (att dagligen äta minst ett halvt kilo frukt och grönsaker). Lägger man till detta att folk av hänsyn till klimatet skall börja övergå till vegankost, försvåras läget ytterligare.

Skillnaden mellan animalisk och växtbaserad föda

Jämfört med det som den växtbaserade kosten innehåller, får den som äter animaliska produkter, visserligen i sig i storleksordningen tio gånger mer per viktmängd av de för en del av kroppen nödvändiga födoämnena, speciellt via inälvsmat som lever och njure. Vissa komponenter kan dock behöva kompletteras - just för kroppens upptag av magnesium och kalcium. I varje fall i solfattiga Sverige, kan kosttillskott i form av D-vitamin bli aktuellt.

Bakgrunden till behovet av kosttillskott och det logiska tvånget att tillfredsställa

Det låter ju betryggande att vi genom D-vitamin möjliggör optimering av upptaget av magnesium och kalcium (i den mån de finns i tillräcklig mängd i vår föda) men har man då brist på K2-vitamin, vilket är relativt vanligt, blir man fortfarande inte lycklig. Då riskerar man att kalciet inte söker sig till benstomme och tänder utan lagras i mjuk vävnad resp. i hjärtats kransartärer och blodkärlen i övrigt (blodkärlen hårdnar och ger högre blodtryck).

Att slutligen säkra sig genom tillskott av K2-vitamin blir då naturligt - en logisk följd av det allt sämre näringsinnehållet i våra jordar och föda - att man vill säkra kroppens möjligheter att utnyttja det som finns i den. Tillskott av magnesium, D3-vitamin och K2-vitamin kan då behövas.

Problemet med Sveriges solfattiga miljö

För den som värnar om att hålla vikten kan det, vad gäller kalciumupptaget särskilt om mjölkprodukter undviks,  vara svårt att få i sig tillräckligt. Det framgår tydligt av den tråd jag relaterade till några inlägg tidigare. LCHF-kosten ger visserligen betydande fördelar jämfört med vegankosten men kan inte ändra på det faktum att vi lever i en solfattig miljö, som ställer extra krav på komplettering, som den rikliga solen i medelhavsländerna inte medför.

Jordar är väldigt intressant men kalcium är ju inte särskilt komplicerat. 

[Nils Engström]

On 2019-11-30 at 17:15, Vittvrak sade:

Jordar är väldigt intressant men kalcium är ju inte särskilt komplicerat. 

Problemet är bara att med utarmade jordar kan kalciumbristen för kroppen ge verkligt komplicerade och skadliga effekter. Kika på tråden:

https://forum.kostdoktorn.se/topic/15754-kalciumbalansen-av-oerhörd-betydelse-till-att-hålla-kroppen-frisk

så inser du komplexiteten i kalciets funktion för kroppen och vilka faktorerna är bakom kalciumbrist  och riskerna med det på sikt  !

P.S.

När man talar om kalciets funktion som enkel, bör man stanna upp lite med tanke på de tusentals delfunktioner som skall samverka i varje cell bland de 30 000 000 000 000 som finns i kroppen. Om man utgår från en  80 kilos person, som alltså har en totalvolym på ca. 80 dm³ eller 80 000 000 mm³, blir den genomsnittliga cellstorleken: 80 000 000 / 30 000 000 000 000 = 0,0000027 mm³ (det innebär att en kubikmillimeter kroppsvävnad genomsnittligt rymmer ca. 370 000 celler.

I den försumbart lilla volymen som en cell upptar, skall ett eller flera kraftverk finnas inbyggda, som håller cellen levande genom den föda vi stoppar i oss. Genom cellens pumpsystem pumpas de näringsämnen in, som bakterierna (ca. 30 % fler än antalet kroppsceller) i mage och tarmar förberett och anpassat i lämplig form för cellen. Med samma pumpar gör sig cellen av med sitt avskräde, som transporteras bort genom blodet. I cellens tusentals funktioner har kalciet en av huvudrollerna. Om miljön runt cellen är idealisk och att alla enzym styr systemet på rätt sätt med:

• normal kalciumkoncentration i blodet
• kalium/natriumbalansen på ca. 4/1
• blodets pH-värde är normalt (beror bl.a. på kalciets koncentration)
• god tillgång på nödvändiga födoämnen
• blodtrycket tillräckligt, men inte för högt
• temperaturen normal
• lever, njurar och bukspottkörtel funktionella
• vätskebalansen OK

kommer cellen att må bra och hålla sig frisk under sin normala livstid, utan att drabbas av inflammation eller cancer, alternativt en för tidig död. Så enkelheten för kalcium att beredas plats i cellens komplexa system till kroppens bästa kan alltid diskuteras.

[Gemma]

Läste någonstans att tillsättning av K-vitamin bara krävs vid behov av stor dos D-vitamin än generellt, eller större dos än normalt , alltså vid extraordinära tillstånd, som skulle kunna vara ex.vis sjukdom. Tyvärr minns jag inte vilken avhandling jag läste detta i.

 

Sedan fluktuerar väl alltid halterna i blodet vid lab-prover? Varför man ju ska ta uppföljande prover för att verkligen konstaterna en brist?

När blir det aktuellt? För mig först när det står klart och tydligt att befinna sig i konkret genomgripande förändrat tillstånd som pekar mot någon specifik diagnos. Annars skulle jag ju nog behöva köpa hem halva apotekets egenvårds-preparat och följa upp med halva hälsokostbutikens sortiment, alla de tusenlapparna är jag inte berett att avyttra, så länge en genomtänkt kostnska kunna täcka de vitala parametrarna, för en BRA livsföring.

 

Men bra kan alltid bli bättre, det är ju den melodin som gäller... men till vilken gräns? Detta med gränsvärdena, det står ju alltid i en särskild kontet, som då kan betyda, beroende på vilken fas man befinner sig i vid en låt säga komplex sjukdomsutveckling (bortsett detta med förebyggande alltså, jag personligen får bli hypokondriker om jag ska bli fullgott-kompletterad.... )

 

Inte avsikten att negligera din eminenta information, den uppskattas stort! Men verkar specifikt riktad, mot etablerat något slags redan kliniskt patologiskt tillstånd, eller stark misstankegrad  - så du får rätta mig om jag är helt ute och cyklar! 

 

Kan det ligga något i det? Tycker också det borde vara mer generellt uppe till ytan, i samband med D-vitamin rekommendationerna som jun florerar överallt, varför inte K-vitaminet, i så fall?

 

Annars kan man tilgodose K-vitamintiförseln genom att införliva rikligt med sallader i sin dagliga kost, bladgrönsaker, grönkål en av många.

Organiskt uppodlade förstås. Gör man det dagligen år efter år, så fattar jag inte varför man tvunget ska tillföra i tablettform.

Med D-vitaminet nåt helt annat och ytterst välkänt. 

[Cederulla]

Det är K2 som avses när det gäller höga doser  dvitamin. K2 får du inte via grönsaker. 

[Gemma]

10 minuter sedan, Cederulla sade:

Det är K2 som avses när det gäller höga doser  dvitamin. K2 får du inte via grönsaker. 

Så rätt! Miss från min sida.

 

Vet du något om huruvida tillsättning av K2 är absolut essentiellt nödvändigt? Om man i övrigt har hyfsat heltäckande kosthållning och inte befinner sig i något kritiskt tillstånd? Eller så här : hur kan man som "normalt levande" utan särskilda brister... märka skillnaden, vid tillsättning av K-vitamin?

Vad mer exakt är responsen i den dagliga vitaliteten? För att det ska vara värt? 

 (än biokemiska lab-värden) vad jag efterfrågar. Typ, bör... gemene man, börja äta K2  som standard tror du?

 

 

[Cederulla]

http://www.maxfin.nu/vitamin-k2/

Läs gärna också boken K2 and the calcium paradox.

K2 är viktigt för att calcium ska gå till skellett och tänder och inte lagras i mjukdelar och artärer. K2, dvitamin och magnesium jobbar tillsammans enkelt uttryckt. Avitamin också  tror jag.Ett tag sen jag läste boken.

[Nils Engström]

 

On 2019-12-02 at 13:14, Gemma sade:

behöva köpa hem halva apotekets egenvårds-preparat och följa upp med halva hälsokostbutikens sortiment

Man får förmoda att de uppgifter som standardiserats som behov av olika näringsmedel ligger inom ramen för vetenskapliga belägg (RDI) - alltså det rekommenerade dagliga intaget. Intressant därefter är egentligen bara att försöka göra en rimlig bedömning av skillnaden mellan RDI och det personliga intaget via kosten. För egen del har jag, efter testdata via Werlabs, korrigerat för D-vitamin, magnesium och K2-vitamin (den senare efter egen uppskattning) resp. två gram C-vitamin per dag. Kalcium kan bli aktuellt att justera, naturligtvis helst via kosten men det är inte lätt, för den som inte dricker litervis med mjölk om dagen men i övrigt äter måttligt. 

Problemet ligger i att dagens livsmedel härstammar från utarmade jordar, som inte uppfyller samma krav som gällde när jag var barn på 1930-talet. AD-droppar var de enda jag kan minnas att jag då fick som barn.

Som äldre måste man f.ö. ta hänsyn till att kroppens upptagningsförmåga med åren försämras. Därför är det bra att med jämna mellanrum skaffa sig en uppfattning om läget t.ex. via Werlabs analysdata. En del av kompletteringen ser jag enbart som en säkerhetsfråga inte som tvång. Läkare gör f.ö. sällan någon ansträngning att rekommendera kosttillskott. Det går an att påpeka sunt kosthåll räcka till för att täcka behovet men med tanke på olika behov för olika människor, kön resp. kroppsvikt, träningsförhållanden, ålder och kosthåll (standard tallriksmodell, vegetarianism/veganism, lågkolhydratkost) etc. inses lätt att variationen är för stor för att rymmas i ett standardbesked från läkaren.  En ganska grov nål. Spetsen på en 0,5 mm nål lär rymma ca. 25 celler.