MariaF

Epigenitik

Recommended Posts

Ett ämne jag intresserat mig mycket för på senare tid är epigenitik, läran om hur våra gener uttrycker sig, för jag har insett hur många ledtrådar vi har att hämta där vad gäller vår hälsa så jag har tänkt starta en tråd för ämnet men det har tagit mig lite tid att knåpa ihop detta.

Jag vill förtydliga att jag inte är formellt medicinskt utbildad, bara väldigt intresserad och jag kan förstås ha missuppfattat hur saker hänger ihop. Jag tänker inte speca alla källor jag använt, detta är ett foruminlägg influerat av min personliga tolkning, men kan nämna några (varav flera hör ihop) men det finns många fler med olika svårighetsgrad. Eftersom mycket är på engelska i detta ämne känner jag inte alltid till det svenska uttrycket, så en liten brasklapp för det.
Dessa källor kan vara bra att börja med.
Böcker: Your Genius Body, Dr Rostenberg, Dirty Genes, Dr Lynch, Inflammation, Johansson/Sundberg, Skydda din hjärna, Dr. Perlmutter,
Websidor: beyondmthfr.com, sciencedirect.com, martinajohansson.se, drperlmutter.com, genome.cshlp.org, ncbi.nlm.nih.gov, nutritionsfakta.se
Youtubekanaler: Dr Eric Berg, Dr John Cambell, Dr David Perlmutter, Beyond MTHFR

Behöver man känna till vilka genvarianter man har för att må bra? Nej, absolut inte. Det går alldeles utmärkt att leva gott ändå. Det det ändå ger, är förklaringen på varför vi alla mår bra av olika saker; Hur många gånger ser vi inte en fråga i detta forum och svar som spretar iväg rejält? ”Ät mer fett/Ät mindre fett. Fasta mer/Fasta mindre. Nolla kolhydraterna/Ät mer liberalt. Ät grönsaker/Ät inte grönsaker.” Och så håller vi på i ett försök att hjälpa varandra att prova saker för att optimera hälsan. Det är här epigenitiken kommer in. Så , jag inleder denna tråd med lite bakgrund till epigenitiken och metylering. Det kommer inte bli någon fullständig redogörelse, jag tror ingen kan få till en sådan eftersom ämnet är så stort, men med tiden hoppas jag vi tillsammans kan få till en hyfsad kunskapsbank i ämnet.

Bakgrund
I projektet jag tror kallades HUGO, kartlade man människans genom. (HGNC -
HUGO Gene Nomenclature Committee har i uppdrag att namnge och skapa förkortningar till gener som hittas och man håller koll i sin stora databas.) Man förväntade sig att hitta hundratusentals olika gener men när man släppte resultatet år 2001, hade man bara hittat runt 23.000st. Lite snopet kanske eftersom även lägre varelser som nematoder har runt samma antal gener, men intressant nog hittade man varianter av olika gener; varianter som kallas ”snippar” eller SNP, Single Nucleotide Polymorphism, enbaspolymorfi. På ett sätt kan man nog tänka sig att de evolutionärt uppstått som mutationer men eftersom det finns styrkor och svagheter hos alla gener och dess varianter ska vi nog vara tacksamma. Med stor sannolikhet har dessa variationer varit en styrka under vår utveckling. Som exempel kan man tänka sig att om någon varit extra känslig för viss föda så har vi den vägen lärt oss att det där ska vi inte äta eller om någon varit extra ihärdig och uthållig i sitt letande efter vatten, så har hela gruppen kunnat dra nytta av det.
Genom att förstå vilka varianter man har (eller sannolikt har) kan man jobba med sina gener istället för emot. När ”alla andra” kan äta vad som helst utan att bli tjocka eller använda vilka parfymer som helst utan att få snorig näsa eller springa hur långt som helst utan påfyllning av energi, ja då kan det sannolikt kopplas till våra genetiska varianter.
Erik2 påtalade t ex vikten av att den som har en ”snabb” MAO-A-gen och därmed bryter ner serotonin snabbt, behöver höja sitt kolhydratintag för att öka insulinet så att det tryptofan som finns i kosten kan tas upp och bilda serotonin/melatonin. Har man ingen snabb MAO-A så behövs det inte och rådet blir då ”fel för en person utan det genuttrycket. Observera att gener och deras varianter alltså inte är ditt öde, utan en tendens; Om flera i släkten dött av en viss sjukdom så kan kunskapen om vilka genuttryck man har bidra till att man själv inte alls utvecklar sjukdomen, beroende på hur man lever. Vill man veta mer säkert kan man testa sig men eftersom gener kan förändras (t ex kan könshormonerna åstadkomma det), och deras uttryck definitivt gör det, är det sannolikt inte nödvändigt utan man kan med hjälp av kunskap om symptomen ganska bra luska fram vad som behöver göras.

  • Gilla 3
  • Tack! 3
  • Boom 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Metylering och MTHFR

Metyleringscykeln är en process som i sin tur påverkar några hundra olika processer, varav några viktiga är:
Underhåll av DNA och RNA.
Hantera sulfat, en viktig molekyl för avgiftning, tillväxt och reparation.
Hantera glutation, en oerhört viktig antioxidant inblandad i kroppens avgiftning.
Hantera metionin, en essentiell aminosyra som är inblandad i proteinsyntesen.
Hantera neurotransmittorer som adrenalin, dopamin och serotonin.
Hantera taurin, ett derivat av aminosyran cystein och som behövs för att producera galla, öka GABA och skydda mot hjärtklappning.
Hantera homocystein, en avfallsprodukt kopplad till demens, stroke och hjärtsjukdom.
Skapa SAMe, en huvudsaklig metyldonator (en metylgrupp är en kolatom med tre väteatomer) och en förutsättning för kroppens alla metyleringsreaktioner.
Hantera metallionein, ett protein som binder tungmetaller och därför viktigt för avgiftning.

Man kan uttrycka det så att när metyleringscykeln fungerar och kost och matsmältning är optimal, så finns det gott om metylgrupper tillgängliga för att köra alla processer så vi mår bra. När metyleringscykeln saktar ner, pga av gifter, stress och/eller onyttig mat, uppstår en brist på metylgrupper och tillhörande vitaminer. De förbrukas snabbare helt enkelt och med detta kommer värk, kroniska sjukdomar, nedstämdhet mm.
MTHFR, metylentetrahydrofolatreduktas, är ett enzym vars jobb är att omvandla B9, dvs folat, till metylfolat och sparka igång hela metyleringsprocessen. Här får man se upp lite, ofta används uttrycket folsyra som synonym till folat vilket är fel. Folsyra är ett kemiskt tillskott som blockar upptaget av folat hos våra receptorer och det är viktigt att se på ämnet bakom om man vill ta det som tillskott. Folsyra brukar rekommenderas till gravida men det som borde rekommenderas är folat.

Att inte ha en fungerande MTHFR kan påverka otroligt många funktioner (över 200st!) och sjukdomar. Flera cancersorter, utmattningssyndrom, högt blodtryck, manlig infertilitet, MS, Alzheimers, autism, astma, epilepsi, fibromyalgi, upprepade missfall, förlossningsdepression, vissa medfödda defekter mm. Processen är verkligen inblandad överallt , från att ägget och spermien möts och tills vi tar vårt sista andetag, och oerhört viktig att stötta på alla vis.

Den som har en mindre väl fungerande metyleringscykel kan inte omvandla tillräckligt med folat till metylfolat och inte heller kobalamin, B12, till metylkobalamin. Detta är helt väsentligt för att kunna tillverka kroppens kanske viktigaste antioxidant, glutation. Om man undermetylerar bör man tillföra aktivt metylfolat och metylkobalamin som tillskott, inte B9 och B12 i sina inaktiva former. För många räcker ett allmänt sunt leverne, gärna av typen LCHF/Paleo och rörelse, men en del kan behöva tillskott.

metylering.thumb.jpg.20edbdc054c2de2ae25518ac27567788.jpg

Själva metyleringsprocessen går lite förenklat till så att MTHFR-genen /enzymet sätter en metylgrupp på en folatmolekyl vilket bildar metylfolat. Metylfolat interagerar med andra biokemiska ämnen, t ex homocystein och vidarebefordrar metylgruppen dit vilket skapar metionin. Metionin i sin tur är som tidigare nämnts inblandat i proteinsyntesen, dvs den process i cellen som tillverkar proteiner. Processen fortsätter från det ena biokemiska ämnet till det andra i en lång kedja. Så småningom är man framme vid S-adenosylmetionin, eller SAMe. SAMe är den som levererar alla metylgrupper till de flera hundra olika processer (här säger olika källor lite olika siffror vad gäller antalet processer). Om nivåerna på SAMe är för höga eller för låga, påverkas alltså en mängd olika funktioner. När SAMe sedan vidarebefordrat sina metylgrupper omvandlas det till homocystein som kan återanvändas och cirkeln är sluten. Notera att homocystein är inblandat i kroppens avgiftning och den prioriteras först så om behovet för avgiftning är stort, finns mindre homocystein kvar att återanvända i metyleringscykeln.
Men är det då så smart av kroppen att vara så beroende av en enda cykel för så här många funktioner? Nej, och det är den inte heller. Kroppen prioriterar alltid överlevnad, det är så den är programmerad. Det finns många processer som stöttar upp när en annan falerar och det är därför det ofta tar tid att bli sjuk men till sist orkar inte kroppen parera mer. Den har slutat fungera inom mindre viktiga områden som reproduktion, välmående och liknande. Inflammationen sprider sig, tarmen är full av virus och svamp i mängder som inte ska vara där men om inte individen förstår tecknen så brister det till slut.

Att ha störningar i metyleringsprocessen är oerhört vanligt! Och det resulterar som sagt i att ett stort antal andra processer påverkas. Några exempel:

  • När SAMe överlämnat metylgrupper till kolin, bildas fosfatidylkolin som är inblandad i att bygga cellväggar och förbättrar gallblåsans, binjurarnas, könskörtlarnas och hjärtats funktion, samt minnet.
  • Av metylerad guanidoacetat bildas kreatin, som många kroppsbyggare stoppar i sig. Kroppen kan syntesisera 1-2g/dag och normalt behövs det inte tillföras utifrån. Kreatin kommer främst från kött men det på burk är syntetiskt och räknas därför även som veganskt. Kreatin används bl a som energibuffert vid anaeroba processer (som vid explosiv träning eller styrketräning) och är viktig för hjärnans och musklernas funktion. Kreatin binder en del vätska.
  • Metylerat serotonin bildar melatonin vilket behövs för att kunna somna. Till serotonin och melatonin planerar jag återkomma i annat inlägg.
  • Giftiga ämnen som arsenik blir inaktiva när de metylerats och binder då till antioxidanter som t ex glutation och kan via leverns avgiftning lämna kroppen.
  • Histamin är ett hormon och en signalsubstans som ingår i bl a immunförsvaret men finns också i mat som rött vin, avocado, ost mm. När histaminet är förbrukat bryts det ner genom metylering till N-metylhistamin. Om denna process blockeras, t ex genom att metyleringsprocessen inte fungerar optimalt, ökar kroppens histaminnivåer. Histamin påverkar förutom immunförsvaret (rinnsnuva, andnöd, utslag) även mag-tarmkanalen (inblandad i magsyreproduktion), glatt muskulatur, nervsystemet (huvudvärk) mm.
  • Metylerat östrogen blir inaktiv och avlägsnas från kroppen. Om systemet inte fungerar får vi förhöjda nivåer av östrogen med PMS, påverkan på menscykeln och östrogenrelaterad cancer. (Se andra trådar för fenomenet östrogendominans.)

Blockering av metyleringsprocessen  kan ske när andra gener inte fungerar optimalt. Av inflammation. När det finns oxidativ stress (fria radikaler) eller tungmetaller. Syntetisk folsyra kan blockera folatupptaget. För mycket jästsvampar. SIBO. Infektion. Brist på näringsämnen/byggstenar. Genom ett hälsosamt leverne kan man få de flesta av sina gener att fungera så bra som möjligt och kvarvarande symptom kan då enklare knytas till rätt process och där kan man sätta in punktinsatser.
MTHFR som sätter igång metyleringsprocessen, kan störas av brist på metylfolat (B9), metylkobalamin (B12) och riboflavin (B2). Industrikemikalier påverkar också MTHFR negativt liksom fysisk och psykisk stress. Underfunktion i sköldkörteln är också ett problem som stör. De viktigaste näringsämnena för en väl fungerande MTHFR och metyleringscykel blir följdaktligen Riboflavin/B2 (lever, rött kött, vild lax, ägg, spenat, mandel), Folat/B9 (gröna grönsaker, bönor, ärter, linser, zucchini), Kobalamin/B12 (rött kött, vild lax, musslor, krabba, ägg), Protein (kött, fisk, fågel, ägg, bönor, linser, broccoli, nötter), Magnesium (mörkgröna grönsaker, nötter, fisk, avocado). Notera återigen att den som via en (eller flera) SNP har begränsad förmåga att omvandla B9 och B12 kan behöva tillskott av de redan metylerade formerna.

Ämnet metylering är oerhört intressant och detta ämne kommer att utökas vid senare tillfälle.

  • Gilla 2
  • Tack! 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Hej Maria, vilken intressant tråd! Ska bli spännande att läsa. För övrigt så tack för alla intressanta inlägg som du knåpar ihop! God Jul till dig (och alla andra naturligtvis)🎅

  • Gilla 5
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Mycket intressant! Jag är imponerad av att du kommer ihåg allt detta och kan redogöra. Tur att det finns förkortningar(MTHFR)! Det fullständiga ordet är inget man vill säga så ofta...😅

Ser fram emot att läsa mer om detta. Jag har de senaste dagarna intresserat mig lite extra för Glutation som verkar vara extremt viktigt. I studier kring autism och dess orsaker är visst brister i bildandet av Glutation och därmed brister i kroppens avgiftning en av de främsta observationerna. Frågan är hur man enklast kan öka kroppens glutation? Det verkar inte som det enklaste är att köpa en burk glutation, utan gå en annan väg via Alfa Liponsyra m.fl. 

God Jul!👼

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, DRAKULLA sade:

I studier kring autism och dess orsaker är visst brister i bildandet av Glutation och därmed brister i kroppens avgiftning en av de främsta observationerna.

Sant, men det GER skillnad att tillföra utifrån också även om det kanske inte är optimalt. Nu har jag bara ett eget fall-studie (ett fall, inte en studie) att falla tillbaka på men kombinationen probiotika och glutation har gett fantastiska skillnader, så där så folk runt om kommenterat "hur han mognat". :) Och eftersom allt måste gömmas är doserna små. Att det blev glutation var att jag hade problem att hitta metylfolat just då och när jag väl börjat ville jag ge det lite tid att verka innan jag utvärderade eller tillförde nåt mer. 

Och nej, jag kommer inte ihåg alla detaljer, det har tagit lång tid att skriva och dubbelkolla, men det har varit väldigt lärorikt att plita ner det. Man befäster det på annat sätt än att bara läsa. För man vill ju att det ska vara så sant/rätt som möjligt. Och så allt man snubblar över på vägen som gör att man faller in på sidospår som också är jätteintressanta om än off topic just i stunden. Vet inte om det räknas till "förhalning" eller...? :D
Ett tag tänkte jag lägga det jag skrivit som en länkad fil men jag tänkte att det kan lämna mer utrymme för diskussion, frågor och hjälp att hitta nya svar och ledtrådar om de bara läggs i en tråd så här. 

  • Gilla 4
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Helt fantastiskt. Vad du är duktig. En riktig julklapp till oss all. Tack MariaF! Jag återkommer när jag tagit till mig allt du skrivit. 

Ett litet förtydligande gällande ref till mig. Det enda jag hittat i form av forskning kring att höja serotonin med kost handlar egentligen om att höja insulin (inte öka kolhydrater) men forskarnas enda lösning på det var att använda kolhydrater, 20-30 gram, med jämna mellanrum över dagen, så det blir ökade kolhydrater till slut.. Om vi kan öka insulin på annat sätt med samma effekt på tryptofan/serotonin vore det toppen. En observation jag gjort är att serotoninmänniskor helt saknar mat-rutiner, kan hoppa över lunch, äta alldeles för sen middag mm, sen panik och skräpmat/godis/glass, vilket är helt paradoxalt eftersom riktiga rutiner, mat på fasta tider (och de behöver mellanmål) skulle ge dem de insulin höjningar de behöver över dagen. De verkar ha svaga hungersignaler, det är först när hungerpaniken sätter in de kan förmå sig att äta och då är det bråttom. Lever man med en serotoninmänniska får man dra lasset att handla och starta matlagning i tid så att paniken inte leder till skäpmat. De borde ha en mat- och sovklocka som Skalman.

"påtalade t ex vikten av att den som har en ”snabb” MAO-A-gen och därmed bryter ner serotonin snabbt, behöver höja sitt kolhydratintag för att öka insulinet så att det tryptofan som finns i kosten kan tas upp och bilda serotonin/melatonin. Har man ingen snabb MAO-A så behövs det inte och rådet blir då ”fel för en person utan det genuttrycket"

 

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
24 minuter sedan, Erik 2 sade:

Lever man med en serotoninmänniska får man dra lasset att handla och starta matlagning i tid så att paniken inte leder till skäpmat. De borde ha en mat- och sovklocka som Skalman.

Hur ser man skillnad på en serotoninmänniska och en människa med blodsockerblues?🤔

  • Gilla 2
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
45 minuter sedan, Erik 2 sade:

Jag återkommer när jag tagit till mig allt du skrivit. 

Ett litet förtydligande gällande ref till mig.

Det jag skrivit är tänkt som en inledning och mycket är väldigt förenklat. Tanken är att vi kan (/jag ska) fördjupa oss i en bit i taget. Det är som sagt lätt att spåra iväg på nya äventyr när man håller på, så det kan ju ta ett tag. Just nu ligger mitt fokus kring autism men också serotoninet och ju mer jag tittar på just metyleringen ser jag hur de hänger ihop. Jag har läst siffror på att mellan 60-80% av befolkningen (USA?) har problem med metylering. 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 timmar sedan, MariaF sade:

Nu har jag bara ett eget fall-studie (ett fall, inte en studie) att falla tillbaka på men kombinationen probiotika och glutation har gett fantastiska skillnader,

Häftigt! Ska prova det. Har beställt en burk glutationskomplex från Helhetshälsa nu till både min son och mig själv. Glutation ska ju även ha en effekt på huden med att minska/ta bort åldersfläckar och rynkor. Jag har en åldersfläck i pannan som jag gärna ser försvinner/minskar. 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, DRAKULLA sade:

Hur ser man skillnad på en serotoninmänniska och en människa med blodsockerblues?🤔

Vet inte svaret på din fråga men upplevelsebaserat vet jag att när jag började med LCHF för ganska precis 9år sedan så reagerade jag på att suget minskade och efter ett tag förstod jag att det var just suget jag via klockan kunde koppla till blodsockret som försvann. Suget i sig, känslan, var däremot detsamma.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Var kommer serotoninet in i bilden? Jag förstår att det nog har en koppling men det är ju inte så att man självklart blir lycklig(serotoninstinn) bara för att man höjer insulinnivån, eller? Jag gjorde en intressant självstudie förra veckan då jag fastade 4½ dagar. Till saken hör att jag denna tid varje år sedan tonåren är deppig, gråter mycket , blir mycket asocial och avskyr julen. Det kan ju då verka vansinnigt att utsätta sig för fasta mitt i detta. Ja, det inser jag men faktum var att under dessa fastedagar mådde jag ganska bra i sinnet och grät inte en enda gång. När jag började äta igen så började ledsamheterna komma tillbaka...

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Genen som kopplas till humörssvängningar, depression och kolhydratsug heter MAO-A (det finns en -B också). Om man bryter ner serotonin (och även dopamin, och noradrenalin, (metylerat noradrenalin blir förresten adrenalin)) för snabbt, dvs det hinner inte hålla kvar serotoninet länge nog för att man ska må bra, så har man en "snabb" MAO-A. Snabba kolhydrater hjälper humöret i stunden men skapar ju andra problem, inte minst med inflammation och viktproblem.
Det finns ett fenomen de kallar "the tryptophan steal"; Tryptofan behövs för att tillverka serotonin och det kommer till största delen från kolhydratrika livsmedel (pumpafrön t ex) men tryptofan används i andra processer också. Tryptofan kan omvandlas till 5-HTP och därefter till serotonin. En annan väg tryptofan kan ta är till är kynurenin-vägen som används för att producera vitamin B3, CO2 och ATP (energi i cellerna). Denna sistnämnda process använder normalt 95% av tryptofanet och bara 1-2% till att bilda serotonin. Om kynurenin-processen behöver mer tryptofan, ja, då är det välmåendet som får backa. De två enzym som är ansvariga för "stölden" kallas TDO och IDO. Deras jobb är att se till att våra celler fungerar väl men stress, inflammation och blodsockerproblem ökar deras aktivitet. 
Årstidsbunden depression, Seasonal Affective Disorder, vilket jag tror du har, påverkas av ljusbrist. Som jag fick det förklarat för mig för många år sedan (ljusterapi kom till Sverige 1988 och jag hade tur att få kontakt med en av läkarna som tog det hit redan 1990 och har behandlat årligen mig sedan dess) så påverkas tallkottkörteln via ögat av ljus. Tallkottkörteln är inblandad i produktionen av melatonin (som tillverkas av serotonin) och när mer melatonin bildas sjunker halten av serotonin ännu mer.
Att du mådde lite bättre under fastan tror jag har att göra med att du inte fick svängningarna som mattillförseln ger och frånvaro av stress. Om du däremot fastat under en period av stor stress, tror jag du fått en helt annan erfarenhet.

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 hours ago, DRAKULLA said:

Var kommer serotoninet in i bilden? Jag förstår att det nog har en koppling men det är ju inte så att man självklart blir lycklig(serotoninstinn) bara för att man höjer insulinnivån, eller? Jag gjorde en intressant självstudie förra veckan då jag fastade 4½ dagar. Till saken hör att jag denna tid varje år sedan tonåren är deppig, gråter mycket , blir mycket asocial och avskyr julen. Det kan ju då verka vansinnigt att utsätta sig för fasta mitt i detta. Ja, det inser jag men faktum var att under dessa fastedagar mådde jag ganska bra i sinnet och grät inte en enda gång. När jag började äta igen så började ledsamheterna komma tillbaka...

Det är så spännande detta. Det enda jag säger är att den enda forskingsrapport jag hittat om serotonin och kost går ut på att använda insulin. Det betyder att det kanske finns andra rapporter som säger nåt annat och att det inte finns nåt som säger att det är sanningen eller den enda lösningen. 

Det är så spännande att både du och MariaF rapporterar att ni mår bra av ketos (MariaF) och fasta (Drakulla), jag tolkar det som "serotoninbra" och det vore ju toppen om det fungerar lika bra som eller bättre än insulintoppningen för vi vill ju undvika insulin för det stänger av fettförbränningen. Men nån forskning på detta ??

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 hours ago, DRAKULLA said:

Hur ser man skillnad på en serotoninmänniska och en människa med blodsockerblues?🤔

Är det kanske samma? Carb cravings är ett av kriterierna för serotoninmänniska. 😉

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tryptofanstölden, the tryptophan steal, är intressant. Jag trodde den uppträdde främst när vi är infekterade och eller stressade. Är det därför jag längtar efter potatis när jag är sjuk? 

En annan stöld är argininstölden, the arginine steal, enzymet arginas tar för sig av argininet med påföljd att kväveoxidproduktionen blir lidande vilket är kopplat till mängder av hjärt och kärlproblem. En indikation på att man har genetiken för detta är att man har väldigt kalla händer och fötter. Jag skulle gärna få reda på hur man tar ner aktivitetsnivån på/produktionen av arginas. Och/eller ökar sin kväveoxid. På plussidan finns tydligen att man har lägre risk för cancer då nya blodkärl bildas långsamt. 

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23417041/

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Innan vi går vidare vill jag lyfta ämnet inflammation.

Inflammation är kroppens svar på angrepp mot våra vävnader. Det spelar alltså ingen roll varifrån angreppet kommer! Det kan vara kemiskt i form av ämnen vi inte tål i vår omgivning; industrikemikalier, färgämnen i kläder eller i maten, avgaser osv. Det kan vara långvarigt förhöjda nivåer av ämnen inne i kroppen. Det kan vara virus eller bakterier som vid förkylningar. Det kan vara sårskador eller köld-/brännskador liksom strålskador. Alla angrepp på våra vävnader får samma svar av kroppen - inflammation. När vi pratar om kroppens funktioner och även vad som får våra gener att slå av och på så är detta begrepp väldigt viktigt. Inflammationssvaret uppstår lokalt, där angreppet sker. Diverse ämnen som prostaglandiner, cytokiner mm skapar inflammationen och andra ämnen dämpar den igen när angreppet behandlats. Om angreppet består, t ex genom att vi genom födan konstant tillför sådant vi inte tål, ja då kvarstår också inflammationen.
Notera att även om inflammationen uppstår lokalt så kan ett antal inflammatoriska ämnen överföras i blodet om det är en kraftig reaktion.

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2019-12-23 at 16:51, MariaF sade:

Histamin är ett hormon och en signalsubstans som ingår i bl a immunförsvaret men finns också i mat som rött vin, avocado, ost mm. När histaminet är förbrukat bryts det ner genom metylering till N-metylhistamin. Om denna process blockeras, t ex genom att metyleringsprocessen inte fungerar optimalt, ökar kroppens histaminnivåer. Histamin påverkar förutom immunförsvaret (rinnsnuva, andnöd, utslag) även mag-tarmkanalen (inblandad i magsyreproduktion), glatt muskulatur, nervsystemet (huvudvärk) mm.

Lite fördjupning kring histamin som rätt många har känningar av.
Man räknar med att ca 1% av befolkningen har histaminintolerans och 80% av dessa är medelålders. Detta tycker jag personligen är intressant, att vi utvecklar olika intoleranser över tid.
Histamin tillverkas i kroppen men kan också tillföras via födan. Oftast tänker vi på det som en del av immunförsvaret och till dess biverkningar räknas då klåda, utslag och rinnsnuva men det är betydligt mer komplicerat än så. Det är inblandat i åtminstone 23 olika processer. Det är en förhållandevis liten molekyl med bara 17 atomer, C
5H9N3.
Här kan vi behöva ett förtydligande. Vi behöver ha histamin, och en väldig massa andra ämnen också för den delen, och det gamla talesättet ”För mycket och för lite skämmer allt!” passar bra eller varför inte vårt typiskt svenska ”lagom”, det är i dessa sammanhang perfekt. Det är när nivåer av olika ämnen drar iväg utanför optimala nivåer åt ena eller andra hållet vi får problem.
Om man har histaminintolerans så producerar man antingen för mycket eller kan inte bryta ner det fort nog. Det betyder att när en känslig person äter histaminrik föda så hinner det tas upp i tarmen och gå ut i blodet medan en person som inte är känslig bryter ner överskott innan det hinner passera in i kroppen.

Den vanligaste anledningen till histaminkänslighet är brist på enzymet diaminoxidas, DAO. Detta enzym hittas primärt i mag-tarmkanalen men finns i större mängd även i moderkakan vid graviditet och i njurarna. Normalt finns inget eller bara lite av enzymet i blodomloppet men just vid graviditet ökar det som ett extra skydd. Intressant nog spelar det ingen roll om det fria histaminet kommer från bakterier som producerar histamin av maten (som när mat stått framme länge) eller bildas i kroppens celler. I centrala nervsystemet metyleras histaminet av Histamine N-methyltransferase (som kodas av genen med samma namn, HNMT) i närvaro av SAMe, produkten av metyleringscykeln. HNMT finns i de flesta kroppsvävnader men inte i serum. Genen HNMT kopplas förresten till kromosom 2.
Andra enzymer som t ex MAO-B och ALDH2 tar sedan hand om histaminets metaboliter för att antingen föra ut dem ur kroppen (via njurarna) eller återanvända dem så att nivån upprätthålls.

Större delen av histaminet i kroppen tillverkas i mastceller och vita blodkroppar (basofila granulocyter, en sorts leukocyter). Det finns extra mycket mastceller där risken för angrepp är stor; som vid näsan, munnen, fötterna och blodkärlen.
I hjärnan fungerar histamin som en neurotransmittor och produceras i neuroner i hypotalamus. Neuronerna triggar ofta när vi är vakna och alerta och betydligt mer sällan vid vila och avslappning och påverkar därmed vår sömn/vakenhetscykel.
I magsäckens slemhinna finns s.k. ECL-celler som frisätter histamin som stimulerar andra celler att öka saltsyran i magsäcken. När pH:t i magsäcken sjunker, minskar även histaminfrisättningen.
Histaminmetaboliter har hittas i ryggmärgsvätska hos människor med schizofreni. Man tror att det kan ha att göra med att flera antipsykotiska mediciner ökar histaminproduktionen men detta har jag inte hittat så mycket mer information om.
En intravenös injektion av histamin orsakar blodtrycksfall, något som varit känt i över hundra år. Den bakomliggande mekanismen är både vaskulär hyperpermeabilitet (genomsläpplighet) och vasodilation, dvs den glatta muskulaturen slappnar av och utvidgar sig. Histaminet stimulerar också frisläppande av andra ämnen som också påverkar blodkärlens utvidgning. Dessa mekanismer spelar en viktig roll vid t ex anafylaxisk chock som reaktion på insektsbett eller liknande.

Om man vet att man har eller misstänker att man har histaminintolerans så finns det förstås saker man kan göra eller undvika för att må så bra som möjligt.
C-vitamin är känt för att dämpa histamin. Hos många är histaminnivån i blodet direkt korrelerad med C-vitaminnivåerna och ökat intag av C-vitamin minskar histaminnivåerna. C-vitamin stöttar DAO, precis som vitamin B6 gör.  Saknas B6 så är DAO i princip verkningslöst. Även magnesium är viktigt vid metabolering av histamin. Brist ökar aktiviteten av enzymet HDO, histidine decarboxylase, som skapar histamin av histidin samtidigt som DAO reduceras. Andra viktiga mineraler är koppar och zink men just koppar brukar inte rekommenderas som tillskott även om den behövs för en fungerande DAO. Zink däremot dämpar frisättning av histamin från mastceller ochn liknande funktion har mangan.
Andra faktorer som påverkar DAO är SIBO (bakterieöverväxt i tunntarmen) eftersom vissa bakterier producerar stora mängder histamin direkt i tarmen. Läckande tarm liksom Crohn’s och IBS skapar inflammatoriska reaktioner som också kan störa DAO-produktionen.
Ett annat gissel för DAO är mediciner av olika slag som kan skapa ”medicininducerade snippar” vars påverkan blir värre än av det som kallas homozygota snippar (där samma gen kommer från båda föräldrarna); NSAID (ipren, treo). Protonpumpshämmare (minskar magsyra). Anti-depressiv medicin som t ex Prozac. Antihistaminer som t ex Allegra.

Det finns också en koppling mellan histamin och autoimmunitet men det har varit svårt att greppa så det får jag (eller nån annan) återkomma till.

  • Gilla 1
  • Tack! 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Stort tack, helt fantastiskt bra! Jag har alltid trott att det är histamin som är ett av mina problem men en genkontroll visar att min DAO är ok men min MAOB är riktigt slö, vilket bla gör att nedbrytningen av tyramin är dålig och tack var dig vet jag nu att även omhändertagandet av histaminmetaboliter då är nedsatt så det finns en koppling till histamin. Tyvärr finns kopplingen mellan MAOB och vissa mentala sjukdomar. C-vitamin i hög dos gäller även för mig som MAOB. (Progesteron och ren alkohol ska tydligen också öka farten på MAOB - men jag håller mig till cvitamin för nu ;-)). 

"Andra enzymer som t ex MAO-B och ALDH2 tar sedan hand om histaminets metaboliter för att antingen föra ut dem ur kroppen (via njurarna) eller återanvända dem så att nivån upprätthålls.

Histaminmetaboliter har hittas i ryggmärgsvätska hos människor med schizofreni. Man tror att det kan ha att göra med att flera antipsykotiska mediciner ökar histaminproduktionen men detta har jag inte hittat så mycket mer information om."

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är så rackarns häftigt hur allt sitter ihop! När jag skrev det inledande inlägg tänkte jag gå vidare med metyleringsprocessen för den är ju inte så där enkel som Dr Rostenbergs bild visar men så har jag spårat iväg grävt ner mig i histaminet istället - och jag vet inte med mig att jag själv har histaminproblem utöver att jag sedan klimakterieprocessen drog igång på allvar inte tål alkohol av nån sort, förut har det bara varit mängderna jag inte tålt, nu spelar källan ingen roll (vin/sprit/öl). 

1 timme sedan, Erik 2 sade:

en genkontroll visar att min DAO är ok men min MAOB är riktigt slö

Men hur är det nu, testet visar vilka snippar du är född med (eller ja, de det screenas för i alla fall) men inte visar det hur väl de fungerar just nu, eller?

Det är så himla kul att du hakar på här för dels tvingas man ju välja ut vissa delar för att begränsa nånstans men man får också lite nya ord/begrepp att nysta vidare i - vilket ju var min tanke med denna tråd. Jag vet ju att jag inte är ensam om att vilja grotta ner mig på molekylnivå. :)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Men hur är det nu, testet visar vilka snippar du är född med [RÄTT] (eller ja, de det screenas för i alla fall) men inte visar det hur väl de fungerar just nu [RÄTT], eller?

Det är så himla kul att du hakar på här för dels tvingas man ju välja ut vissa delar för att begränsa nånstans men man får också lite nya ord/begrepp att nysta vidare i - vilket ju var min tanke med denna tråd. Jag vet ju att jag inte är ensam om att vilja grotta ner mig på molekylnivå. :)"

Du är inte ensam. 🙂

Alkoholhaltiga drycker har jag fått ge upp nästan helt. Histamin eller tyramin beskyller jag för det. Under din östrogenrika period kanske du fick hjälp med dessa elakingar av östrogenet.

Det har varit en tröst för mig att göra gentestet och få vissa saker svart på vitt med tips på åtgärder och i viss mån bekräftelse att jag tagit rätt åtgärder kring vissa saker, som tex att gå lchf (dvs låginsulin), glutenfritt och komejerifritt. Så jag tycker att jag kan bekräfta vad bla Ben säger att generna är inte ditt öde utan din tendens och om du förstår vad genen gör kan du lista ut hur du ska jobba med din genetik, istället för mot. 

Kväveoxidgenetiken är mitt nästa mål att förstå. 

Sen har jag tydligen svårt att ta upp d-vitamin i föda pga flera olika gener så nu försöker jag hitta nån slags solningsmöjlighet utan att resa, några tips?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
43 minuter sedan, Erik 2 sade:

hitta nån slags solningsmöjlighet utan att resa, några tips?

Ett gammalt hederligt solarie, kanske..? Finns ju alla möjliga, roliga strålar där... ;)

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Lite för enkelt 🙂 

Det därmed alkohol är lite intressant. Som jag läser det så ger destilerad alkohol, ren sprit, högre fart på MAOB och nedbrytningen av tyramin och histaminmetaboliterna vilket skulle vara bra för en sån som jag. Medan öl och vin har motsatt effekt på nedbrytningen.  

Jag tänker då på Sverige för länge sedan, då man drack mycket brännvin - kan brännvinet ha varit en hjälp för dåtidens människor att ta hand om tyraminet och histaminmetaboliterna som kom ur den mat man åt som ofta var, låt oss säga, "o-färsk". De mådde då mindre dåligt efter maten och kanske lyckades detta hålla vissa mentala sjukdomar stången. Vad hände då med absolutisterna. Mådde de sämre efter maten och drabbades de oftare av mental ohälsa. Ingen vet såklart. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
58 minuter sedan, Erik 2 sade:

Jag tänker då på Sverige för länge sedan, då man drack mycket brännvin - kan brännvinet ha varit en hjälp för dåtidens människor att ta hand om tyraminet och histaminmetaboliterna som kom ur den mat man åt som ofta var, låt oss säga, "o-färsk". De mådde då mindre dåligt efter maten och kanske lyckades detta hålla vissa mentala sjukdomar stången. Vad hände då med absolutisterna. Mådde de sämre efter maten och drabbades de oftare av mental ohälsa. Ingen vet såklart. 

Kanske stämmer men de hade nog en bättre tarmflora på den tiden också.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

En annan knasig sak med histaminmänniskor (bryter ner histamin långsamt) är svettiga fötter och rödsprängt ansikte vid träning. Att ägna sig åt vintersport med svettiga fötter är inte roligt, det blir snabbt kallt. 😞

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det ska bli roligt att se var denna tråd tar vägen.

1 timme sedan, Erik 2 sade:

En annan knasig sak med histaminmänniskor (bryter ner histamin långsamt) är svettiga fötter och rödsprängt ansikte vid träning.

Gäller inte detta alla? Kan känna igen mig i beskrivningen...

  • Gilla 2
  • Haha 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man vet aldrig vart trådarna tar vägen. Det är en del av tjusningen. 

Nästa undran är om serotoninmänniskor (bryter snabbt ner serotonin) gillar champagne och andra brygder lite extra mycket, eftersom histamin och tyramin i dessa brygder belastar samma nedbrytningssystem som serotonin och det därför blir mer serotonin kvar?

Och, är sockertroll ofta också champagnetroll? För att få dubbel serotonineffekt.

Relevanta frågor så här efter jul- och nyårskalasen?

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.