Gå till innehåll

Fenomenet "banta sönder kroppen"


Recommended Posts

18 timmar sedan, MariaF sade:

Nä... inte direkt... Många tankar och idéer, kanske pusselbitar, men inte direkt svar på den biokemiska biten. Men frågan dyker ju upp i andra trådar så det kanske kommer?

Hm.. 

 

Jag tycker ändå när det kommer till strikt LCHF aka KETO : att det visst finns ganska glasklara "svar" på din undran..

Detta får kanske tilläggas, att jag samtidigt kan spekulera i hur många av alla dem som provat/initierat/levt med/provat eller t.o.m "lyckats" med ovanstående kostomläggning som ju de facto bygger på hormonreglerande ämnesomsättning, dvs IFRÅN glukosdrivande ämnesomsättning : att svaret helt enkelt ligger i principerna.

 

Därmed, man kan inte banta-sönder kroppen, det är ett glättigt uttryck som säger mest ingenting, mer ett slag uttryck av uppgivande.. slags uttryck för att "jag är körd" , och m.a.o avsaknad av kunskap, långiktighet, fasthållande eller om du vill, att för att inte halka tillbaka, att det därmed krävs att HÅLLA SIG TILL kostupplägg som gynnar kroppens metabolism, istället för att gång på gång TÄRA kroppsfysiologin till tändigt skadliga upprepningar, sedan klaga över att "jag är körd" , jag tycker inte den populistiskt ytliga uttrycket stämmer alls. 

 

Alla (de allra flesta) kroppar svarar på genomtänkt medveten förändring via kosten, problemet kan vara, i vanlig ordning.... att börja smyga in svårsmälta föreningar där processade kh i komb. med för mycket fett alt. högprocess-produkter mer ofta än vad som är sunt, helt enkelt fuckar upp.. för varje gång man går i-går-ur.. upplevs det som svårare och jag är fast, fast-jag-gör-som-sist.

 

Nej, det är aldrig identiskt, eftersom det är ständig dags-status.. samtidigt som din kropp förändras över tid.. 

Så igen, notera hur 1-åringens kropp svarar på maten, jämfört med tonåringens, jämfört med 40-åringens, jmfört med 60-åringens... 

Det händer saker för varje dag som går, för varje år... och för varje decennium. Vi binder upp saker, som ibland är svårt att felökas på bara nolltid - kan ju ta år... innan det dåliga måendet gör sig påmint, en signal om att kroppen fått för mycket skadligt i sig, och den maten går definitivt att spåra, däremot felsökningen på hormonella el. inresektoriska planet, kan bli knivigare.. och tager sin tid.

Att också äldre människor kan, med rätt grepp förändra sina överflödskilon, eller andra besvär medelst kosten, ser jag som fullgott svar på din fråga. 

 

Sök dig fram till kost som du kan leva med, se resultaten, om kort el. lång sikt... därefter : håll dig fast till det som funkar! Så slipper man i framtiden komma med undanflykter som enbart maskerar de verkligt underliggande orsakerna, som allihopa oavsett alltid är biokemiska, exakt vad du undrar.. det vilar på ren och skär KEMI.

 

Vår kropp är en kemo-biologisk fabrik, ett eget litet universum, som man till mans.. ofta inte riktigt respekterar eller inser vilka mikrogram, som kan få allt (om det vill sig illa) , tippa över.. och i obalans hålla sig på "fel sida"

 

Jag är en av dem, som lovprisat LCHF, men det är ofta PSYKET som styr tilbaka till den allmännt felnärande ksot, som råder i denna vår tid, nu. Mönster.. vanor.. kopplar greppet om de flesta av oss, och falluckorna är många, ofta svåra att riktigt identifiera.. man underskattar ofta och vill inte inse hur en liten brödbit in i munnen faktiskt är ren och skär biokemi.. dvs, ur vetenskaplig synvinkel till 100 %. Från födseln till graven. 

 

Men om du vill se kemiska formler, lär du få vänta länge..  i tron att det "är gåtfullt". Att frågan förblir en "gåta".

 

Det tror inte jag. Kemin är maten, hur mycket salt i förhållande till sockret, i förhållande till fettet.. i förhållande till rörelsemönstret, många lever dessutom sedativt, passiviserande.. att maten in trollar för sig själv, riktigt så enkelt är det inte och det vet vi alla. Att både fysiska liksom fysiologiska lagar, samverkar. Stressen.. onödigt att tillägga.. vilken vetenskaplig ekvation kan man applicera på stress?

 

Finns det sådan "vetenskaplig" ekvation att ta till? Jag tror inte det. Det är vad man gör med sin genetiska kod, och felsöker intill man hittat rätt.. och för somliga tar det enbart frustretrande lång tid, men trollerier med vetenskapliga formler hjälper för den skull inte ett skit, så länge inte grundläggande förändringar sker på ALLA fronter, om det behövs, behövs det, så är det det som ska till.

Att komplicera det enkla, det är människans specialitet. Som också säljer storkovan. Jakten på DEN rätta formeln, som ska låta supervetenskaplig, och sälja mer än allt annat...

Det TÄR på kroppen således, att "banta" , därför "ska man" inte banta, utan hålla en sund kost inkl. sund livsstil. Det om något, är vetenskapligt faktiskt bevisat. 

 

 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • Svar 101
  • Created
  • Senaste svar

Top Posters In This Topic

Top Posters In This Topic

Popular Posts

Nu ska jag ge mig på en halvt filosofisk fråga men önskar ett biokemiskt svar.  Vad ligger bakom fenomenet ”att banta sönder sin kropp”? Rent biokemiskt, alltså? Vi uttrycker ofta att ”dieter

Jag tänker på den internationella Biggest Loser studien som satte fenomenet "metabolic adaptation" på kartan. Metabol anpassning på svenska? Där såg man över tid att deltagare från TV-showen fått en p

jag upplevde också detta.  När jag började med LCHF bara gled kilona av mig. ( hade gått upp 14 kilo pga skada) sedan började jag äta vanligt igen och kilona började krypa på.  När jag då började med

Ytterligare vetenskaplig belysning/underlag  kan fås genom : Dr Robert Lustig.

Känd endokrinolog som kartlagt varför "vissa kroppar" , inte svarar på generellt erkända viktnedgångs-koncept, i exakt det landskap som din fråga placerar sig i @Maria.

 

Som alltid, är det också individuellt, ett kostupplägg för mig, svarar inte på "annan" eller på "alla" oavsett hur gångbart evidensbaserat kostupplägget kan vara, samt ambitiöst.

Den som säger sig ha bantat sönder sin kropp, må leta efter snabba färdiga svar att få "slutgiltigt" svar? men för den skull saknas inte vetenskapligt potenta svar. 

Ingenting är dock färdigforskat, det är forskningen ening i, nya nobelpris är alltså att vänta... (för de s.k hopplösa fallen)

 

Själv förstod jag inte heller varför "ingenting biter" , sedan upptäcktes att jag är intolerant för redan lite socker... (resistens)

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Gemma sade:

Jag tycker ändå när det kommer till strikt LCHF aka KETO : att det visst finns ganska glasklara "svar" på din undran..

Frågan var glasklar, om jag får säga det själv men jag kan förtydliga igen: Vad är det som biokemiskt händer i kroppen som får oss att använda uttryck som att vi "bantat sönder kroppen"? 

Det mesta jag fått är filosofiska svar, tyckanden och motfrågor av typen "Varför lämnar man?"; "Man blir äldre."; "Metabolismen förändras."; "Genitik"; "Antal fettceller man föds med."; "Stress"; "Toxiner samlas i fettet."; "Kraftig benstomme som hormonsignalerar."; "Socioekonimisk status"; "Fasta kräver variation."

Kanske är många av punkterna ledtrådar? Kanske vet faktiskt kroppen om den är tjock eller smal? Kanske måste man därför lura något kroppsminne för att lyckas, precis som man tydligen måste fasta i olika intervaller för att lura kroppen? Kanske påverkas metabolismen men HUR i så fall? Kanske finns en genetisk komponent om det nu är så att fenomenet inte gäller alla? I detta forum tycks det i alla fall gälla många... Men min fråga som gällde biokemin, alltså vilka hormoner, signalsubstanser, näringsämnen, kroppsprocesser osv som skapar fenomenet, den tycker jag inte att jag fått svar på.

36 minuter sedan, Gemma sade:

Själv förstod jag inte heller varför "ingenting biter" , sedan upptäcktes att jag är intolerant för redan lite socker... (resistens)

Om du nu då skulle falla tillbaka i ett något högre kolhydratintag en tid, kan du kanske upptäcka att LCHF inte fungerar lika bra på dig en andra gång. Eller så gör det det. Inget jag rekommenderar att prova, dock... 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 minut sedan, MariaF sade:

Frågan var glasklar, om jag får säga det själv men jag kan förtydliga igen: Vad är det som biokemiskt händer i kroppen som får oss att använda uttryck som att vi "bantat sönder kroppen"? 

Det mesta jag fått är filosofiska svar, tyckanden och motfrågor av typen "Varför lämnar man?"; "Man blir äldre."; "Metabolismen förändras."; "Genitik"; "Antal fettceller man föds med."; "Stress"; "Toxiner samlas i fettet."; "Kraftig benstomme som hormonsignalerar."; "Socioekonimisk status"; "Fasta kräver variation."

Kanske är många av punkterna ledtrådar? Kanske vet faktiskt kroppen att den är tjock eller smal? Kanske måste man därför lura något kroppsminne för att lyckas, precis som man tydligen måste fasta i olika intervaller för att lura kroppen? Kanske påverkas metabolismen men HUR i så fall? Kanske finns en genetisk komponent om det nu är så att fenomenet inte gäller alla? I detta forum tycks det i alla fall gälla många... Men min fråga som gällde biokemin, alltså vilka hormoner, signalsubstanser, näringsämnen, kroppsprocesser osv som skapar fenomenet, den tycker jag inte att jag fått svar på.

Om du nu då skulle falla tillbaka i ett något högre kolhydratintag en tid, kan du kanske upptäcka att LCHF inte fungerar lika bra på dig en andra gång. Eller så gör det det. Inget jag rekommenderar att prova, dock... 

Alla de faktorer som inverkar vid positiv metabol förbränning, finns som du själv redan vet beskrivet i litteraturen och vetenskapliga länkar, däremot är vissa faktorer mer samverkande /synergetiska än andra.. vilket är individuellt.

Att spåra EXAKT VILKEN/VILKA komponenter, mitokondriell eller i muskulärt eller cirkulatoriskt eller inflammatoriskt, är nog den sak du efterfrågar, och det är naturligtvis ingen lätt sak att "komma åt" för enskild individ, som märker att den gåtti stå (oavsett antal bantnings-trix, med s.k lyckad utgång... dock om man bantat-med-bananer eller bantat med lchf, så är sådan bantning fortf. en bantning, eftersom bantning antyder att man inte GRUNDLIGT etablerat kost-att-eva-med, utan som temporär "lösning" .

 

Banta med lchf eller banta med bananer, anser jag lite tillspetsat vara samma värdelösa projekt. 

 

Men förstår din fråga, dock kan det inte skrivas ut som en formel, eftersom det är djupt individuellt. 

För vissa utgör mejerivaror en direkt blockad, för andra inte... för vissa sätter fibrer fart på vikttapp (vi pratar viktnedgång här, eller hur?) , medan andra inte ser minsta skillnad av att börja tugga råkost.. för mig gör fibrer susen. Tråkigt ibland stabbigt, och jobbigt men det hjälper mig ur viss envis fas.. men för annan krävs helt annan utredning, kortisolet är en riktigt jävlig faktor som kan blockera vikttapp för vem som helst, där gäller att ha en ängels tålamod.. och inte ge upp. Kan handla om år.. inte ens månader.

Men om t.ex du äter ett par hekto godis och några skopor glass och enbart tar LITE av den mer kh-rika maten en liten vecka.. så kan du få annan utkomst av neg. inverkan på kommande kvartal i vikttapp.. än om jag eller annan gör samma sak.

Det är så fruktansvärt individuellt, varför dessa funktionsmedicinares ansträngningar i att kartlägga individens immunintet och tålighet för olika råvaror , är så enormt värdefullt.. utredaning tar tid.. men kan upplevas som att man "är sönder"

 

Ska kanske sägas, som jag tror, att vissa kroppar HAR blivit skadade, men jag tror inte det har med bantning att göra, då jag tror att man kan banta om och om igen.. men vad gjorde man däremellan? Det som är intressant... vilka ämnen fick kroppen då att hantera?

Så, hur kartlägga det om det var förrförra året , som man inte ens minns vad allt man tog in.. värktabletter är också en blockad för många. Sedan detta att sitta still mer än 1/2 tim  åt gången, lär sacka ner metabolismen rätt ordentligt, hur många lever inte ett liv på kontor? Att ett mer precist utformat rörelse-schema då kan behövas, är också svårt att genomföra.. ibland krävs extraordinärt minutiöst maskinellt rörelse-schema, samtidigt med så nya matintag, att det blir så trist.. att det är förståeligt att ge upp.

 

Som är nog välkänt, passar det inte alla att leva ketogent, det har sin vinst, men också sin förlust.. jag tror.. att det är där man får leta, att gällande det biokemiska så finns redan alla svaren! Fortsätt söka.. jag tycker det kryllar av svar, man ska enbart GENOMFÖRA det, whatever it takes.. OM, man vet med sig att man t.ex "fuskat" för mycket, det är inte heller okänt att man gärna överrapporterar samt underrapporterar, ofta omedvetet dessutom. Vad man gjorde vad man åt, som orsak till att det nu "inte händer något, utan bara stampar".

Sönder.. ja levern kan paja, njurarna kan sluta omsätta så man får fel tryck i kroppen.. men vem har tid eller råd med att dammsuga vartenda kärl och cell i sin kropp? Hade jag bara vetat att mitt BS spikar på en enda brödbit, för tre år sedan, hade jag fan inte fortsatt försätta mig i sådan kropps-obalans som skedde, hade jag sedan aldrig ens lät på om något som har med inresekretoriska flöden att göra... eller näringslära, så hade jag kanske varit en av dem som sjungit med i kören : min kropp *svarar inte längre.... så hade jag det för ett halvår sedan, innan dess tämligen halvhjärtade försök, då jag inte orkade att gå till absoluta botten.. beredd på kampen.

 

En kamp är ju inte samma som ansträngning, men kamp med kaloriräkning.. är inte som kamp med keto. båda kan vara så svårt att det känns oöverkomligt.

 

Allergenerna som vi lever med idag, mer än någonsin förr.. vad vet vi hur de skapar resistens? Ja din fråga är på sitt sätt relevant, men kan kräva extra mycket tidskrävande kartläggning på individ-basis. Vi har ju inte hela cellulära kartan framför oss när Lisa, Olle Maja och Kalle meddelar att "inget händer", och uppger att det gick sååå bra så bra, alla-de-andra-gångerna, det säger ju faktiskt eg. inte ett enda dugg. 

Finns mögel i huset? Har man ens mätt? Asbest.. har man mätt? Antal tusen föreningar till.. som kan gömma på svar, men det finns ingen som bantar perfekt.. perfekt är fel ord att ha som referens när man hänvisar till vikten enbart! Vikten är inte enda parametern som markerar att "kroppen funkar" , det osm är kruxet. Finns smala duktigt bantade kroppar eller deffade, som en dag eller natt.. övergår till en metabolism.. som i framtiden kan komma att bjuda på många "rubbningar" 

Så jag tänker, att din fråga kan beröra detta med hur många svälkurer i komb. träningshets.. att inte tillföra sig nyttiga fettföreningar,.. betyder ju inte att man därmed är en frisk kropp.

 

Intressant ämne! Alltid!! 💥 

 

 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
32 minuter sedan, Gemma sade:

Så jag tänker, att din fråga kan beröra detta med hur många svälkurer i komb. träningshets.. att inte tillföra sig nyttiga fettföreningar,.. betyder ju inte att man därmed är en frisk kropp.

Det tänker iofs inte jag eftersom jag pratar LCHF, inte svältkurer (även om fenomenet tycks finnas då med).

 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Någon eller några processer i kroppen måste ju veta att det är andra/tredje/fjärde gången för just det där sättet att äta om det nu funkar med en annan metod som i sin tur kommer att falera när den testas andra eller tredje gången? 

Bara genom att spendera några minuter av min lunch och söka på "andra gången" så hittar jag en del trådar där fenomenet kommer upp. Jag gissar att om jag ändrar sökord kan jag hitta fler (och nej, jag gick inte igenom alla sökträffar heller). I flera av dessa trådar sägs att "Jo, det är svårare andra gången!" Nu har jag inte sökt på motsatsen, att det skulle vara lättare eller lika lätt andra gången någon testar LCHF men jag tycker nog att jag har belägg för att många upplever att det är svårare andra gången och att det är en vedertagen sanning att det är så. Frågan är ju då bara varför... 🤔

https://forum.kostdoktorn.se/topic/5431-problem-att-gå-ner-andra-gången/?tab=comments#comment-74356

https://forum.kostdoktorn.se/topic/8194-lchf-funkar-inte-andra-gången/?tab=comments#comment-108533

https://forum.kostdoktorn.se/topic/11929-lchf-andra-gången-gillt-men-med-sämre-viktnedgång/?tab=comments#comment-143164

https://forum.kostdoktorn.se/topic/13084-är-det-svårare-andra-gången/?tab=comments#comment-152045

https://forum.kostdoktorn.se/topic/15896-kämpar-och-kämpar-för-ingenting/?tab=comments#comment-159415

https://forum.kostdoktorn.se/topic/15917-borde-jag-gnälla-får-jag-det-det-går-lite-långsamt/?tab=comments#comment-159726

  • Gilla 1
  • Boom 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
16 minuter sedan, MariaF sade:

Det tänker iofs inte jag eftersom jag pratar LCHF, inte svältkurer (även om fenomenet tycks finnas då med).

 

Med tanke på hur media "uppfattar lchf", är det inte särskilt svårt att utgå ifrån att alla som säger sig ha "ätit lchf" , inte riktigt gjort det... en viss kvot av dem som uppger det, har alltså med all säkerhet tillämpad metod späkning á la calorirestriktion. 

 

Men statistik på detta finns så klart inte. Så det är svårt att ta tag i en fråga som redan har skev utgångsläge, sett till när det kommer till att BLINT tro något helt automatiskt. 

Det ses ju i flöden på forumet också.. utifrån frågorna, att det varit "känsligt" att "verkligen äta så mycket fett? eller "känns som att jag karvar smör från morgon till kväll.. eller "hur i hela friden ska jag *få i mig.. så här.. mycket fett... eller "behöva" dricka bullet proof.. det kan, men inte nödvändigtvis, skvallra om att man inte har lagt upp en vettig kotplan, men ner går man nog i vikt, av att ge sig energi i form av kaffe med lite fettpärlor.

Nåja. Jag menar ändå att du inte bantar sönder något, däremot upphör livsviktiga signaleringar i kroppen, både när man drar en kostplan till ytterlighet både åt ena eller andra hållet. Men en bukspott eller lever njure eller cirkulering av alla substanser, att "klaffa" , enligt en tidsplan... 

Vad menar den enskilde när den säger sig ha gått sönder då? Att insulinet inte biter? ÄR insulinet sönder, vid hyperinsulenemi? Sådant tillstånd är väl rätt jobbigt att åtgärda, att "tillämpa lchf" , sedan övergå eller ändå längta till processad mat... tja, vad ska man säga...  att vederbörande kanske inte orkar eller inte kan fasta?

 

Isf, kan fasta tillskrivas vara hard science när det kommer till metabolism. Dr Fung har tillskrivit fastan att vara medicinsk, när något associeras till klinisk medicinsk åtgärd, ska det finnas evidens.. vilket det finns, men betyder inte att alla kroppar bör fasta eller att alla kroppar reagerar samma på en och samma fastechema. Autofagi, finns det underlag för..  men man vet inte i vilken grad det sker för resp. kropp.

 

Därmed evidens också för intermittent periodisk fasta. Hur ofta och under hur lång tid.. en månad? ett halvår? osv. eller,  kan man utgå från att den genomsnittlige överviktarens rapport i social media fastar utan att ge efter för hunger/sugenhet?

 

När är en rätt/perfekt/föredömlig kostplan genomförd? När det är individuellt? Så , vilken ekvation skulle rent presumtivt egentligen kunna räknas på, för den som påstår sig äga en sönderbantad kropp? Vet vi vad den kroppen öht stoppat i sig, under vilka tillstånd? 

Inte jag. Behövs rätt mycket data, för att ens börja.. så om jag bantat med flygvärdinnedieten förr, men om jag kör den dieten idag och inte får resultatet enl. uträkningen, är jag då sönderbantad? 

Spekulera kan man alltid.

 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ett rimligt antagandet är att man genom jo-jo bantande sänkt basal-metabolismen, så att det blir svårare att höja förbränningen, så att man går ner i vikt. Men klarar man inte det, då är det väl fasta kvar, som kan ge det önskade resultatet.  

  • Gilla 1
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-02-19 at 21:46, HelgeK sade:

Ett rimligt antagandet är att man genom jo-jo bantande sänkt basal-metabolismen, så att det blir svårare att höja förbränningen, så att man går ner i vikt.

Jo men även de som säger sig ha gått ner i vikt av LCHF tycks ju märka fenomenet...? Eller har de "fuskat" med andra bantningsmetoder däremellan tro?

  • Gilla 1
  • Förvirrad 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

MariaF du skrev i trådstarten: "Vi uttrycker ofta att ”dieter funkar sämre andra eller tredje gången” som nån sorts sanning, förmodligen för att vi noterat detta rent erfarenhetsmässigt." Professor David Ludwig har visat att man förbränner  MER, när man äter LCHF, än högkolhydrat kost.  Men ingen hävdar väl att basalmetabolismen INTE ALLS går ner, när man går ner i vikt med LCHF? Eller?

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-02-21 at 09:22, HelgeK sade:

  Men ingen hävdar väl att basalmetabolismen INTE ALLS går ner, när man går ner i vikt med LCHF? Eller?

Jag har snarare uppfattat att den kan gå upp... Äter du mer än du förbrukar och med rätt hormonella status så bör ämnesomsättningen kunna styras upp. Inte så många som bekymrar sig om det, iofs. 
Det finns en bra beskrivning av hur termodynamikens första lag upprätthålls hormonellt, ska se om jag kan hitta på den. 

EDIT: https://idmprogram.com/first-law-thermodynamics-irrelevant/ (Jason Fung)

Fast jag fortsätter ändå undra vad som rent biokemiskt händer... 😉
 

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

"Fast jag fortsätter ändå undra vad som rent biokemiskt händer... 😉"       Lycka till!  Kanske du måste du måste börja med grundforskning??
 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 hours ago, HelgeK said:

"Fast jag fortsätter ändå undra vad som rent biokemiskt händer... 😉"       Lycka till!  Kanske du måste du måste börja med grundforskning??
 

Det händer nog inte så mycket. Har sett en studie på området där man studerade idrottare som tävlar i viktklasser och ofta går ned 5-10 kg eller mer inför tävling. En del har gjort det 100 ggr under karriären. Man hittade inte något avvikande alls i den studien. 

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Triggade min grundfråga dig på nåt vis, @HelgeK? Du kommer med lite udda inpass..? Det var en väldigt seriös fråga men varken du eller någon annan här tycks kunna svara på den så det är helt okej att släppa taget om den.  Själv låter jag den ligga kvar på lur i bakhuvudet, kanske får jag nån ledtråd nångång, kanske inte, det får tiden utvisa.

Jag kan förresten dela med mig av en annan sådan där fundering kring sådant vi slänger ur oss här i forumet ibland; 
Om man äter massor (matmängd och fett), eller fastar för den delen, men ändå är hungrig så blir svaret ibland "Det är inte farligt att vara hungrig." Vad är det som gör att man dömer ut dieter av typ kalorireduktion eftersom "ingen klarar att gå hungrig en längre tid" men det är helt okej att vara hungrig vid LCHF och fasta..? Nu är det alltså språkbruket jag undrar över, inte huruvida hunger är farlig eller ej eller om man ska fasta mer eller öka fettet... 

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-02-21 at 18:57, The Biochemist sade:

Det händer nog inte så mycket. Har sett en studie på området där man studerade idrottare som tävlar i viktklasser och ofta går ned 5-10 kg eller mer inför tävling. En del har gjort det 100 ggr under karriären. Man hittade inte något avvikande alls i den studien. 

Intressant. Så varifrån kommer då ”självklarheten” att man kan banta sönder sig..? Mysteriet består. :)

  • Gilla 4
  • Förvirrad 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

jag upplevde också detta.  När jag började med LCHF bara gled kilona av mig. ( hade gått upp 14 kilo pga skada) sedan började jag äta vanligt igen och kilona började krypa på.  När jag då började med LCHF igen upplever jag att det inte hände så mycket förrän jag gick ännu striktare. 

  • Gilla 7
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan, Cleppa sade:

jag upplevde också detta.  När jag började med LCHF bara gled kilona av mig. ( hade gått upp 14 kilo pga skada) sedan började jag äta vanligt igen och kilona började krypa på.  När jag då började med LCHF igen upplever jag att det inte hände så mycket förrän jag gick ännu striktare. 

Samma här, men för mig funkade det 2 ggr. Inte nu längre. Kan tyvärr inte fasta pga migrän. Men ska inte klaga, lite rondör i min ålder skadar nog inte. När jag nu äter som vanligt blir  det ca 35 till 50 gr kolhydrater per dag. Hur striktade du till?

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan, Cederulla sade:

r striktade du till?

Gick från väldigt liberal till  strikt för att några år senare gå ännu striktare dvs så nära noll som möjligt

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja det är inget alternativ för mig just nu. Så länge mina hälsomarkörer är bra. Ätit så här sen 2009. Första gången smälte fettet på magen bort väldigt snabbt. Inte ens då var jag superstrikt.

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • 1 month later...
On 2020-02-11 at 16:29, MariaF sade:

Nä... inte direkt... Många tankar och idéer, kanske pusselbitar, men inte direkt svar på den biokemiska biten. Men frågan dyker ju upp i andra trådar så det kanske kommer?

Men du har ju redan själv varit inne på den biokemiska biten, som innefattar hormonell balansering.

Det är inte "personen" som "bantar sönder sig" , det är kroppen som FÖRSVARAR sig och det finns evolutionbiologiska mekanimer som alltså är starkare än individens VILJA , ibland. 

 

Jag kom över lite material idag, och ger dig en liten slide här att titta igenom här nedan, sist i inlägget (är ändå ganska övertygad om att du redan är hyfsat insatt i detta, som nog inte är alldeles rykande färska nyheter alls, tvärtom i detta forumet, mer änn vl bekant dvs vad är GHRELIN, vad är LEPTIN ovh vilkafler hormoella REGULATORER har vi alla medfött i generna, att SKYDDA oss... mot svält. 

När du således bantar och tänker dig att banta dig hel och fin tillbaka till friskhet, då säger kroppsspråket något helt annat, den säger stopp och belägg.. och den evolutionära kodningen går igång av full kraft. Det svåra är inte att skaka av sig några kilon men att få det att bli varaktigt.. långsiktigt.. och på vägen ur programmet/dieten/kostplanen/fantastiska klarhets-upplevelsens fastor som bejublas.. så finns evolutionärt belägg för att kroppen inte alls upplever fasta som något primärt uppbyggande (teori är teori, den evolutionära sanningen kan inte ljuga eller försköna... )

Som sagt, inga färska nyheter, enbart svidande sanningar.. sedan är individuell fysiologisk preferens , uppväxt matbetingelserna då, säkert med i spelet.. om vad som triggar och för alltid kommer att utgöra fällor, de fällorna som kastar individen rakt ner tillbaka till "det feta tillståndet" , varför motivationsarbetet alltid behöver vara i absout topp!! då det går att avvärja många mer fatala effekter av plötslig cravings... som ju är ytterligt svårt att bemästra när det väl anfaller.. det är den evolutionsbiologiska kraften som är sjukt svår att-talas-till-rätta.

 

https://slideplayer.se/slide/11163165/

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan, Gemma sade:

När du således bantar och tänker dig att banta dig hel och fin tillbaka till friskhet, då säger kroppsspråket något helt annat, den säger stopp och belägg.. och den evolutionära kodningen går igång av full kraft.

Men varför uppträder fenomenet oavsett vilken diet du följer? Även på LCHF kan du ju "banta sönder" kroppen, trots att du inte räknar kalorier och äter näringstät mat och kroppen inte vet om energin kommer från maten eller från kroppsfettet...

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, MariaF sade:

Men varför uppträder fenomenet oavsett vilken diet du följer? Även på LCHF kan du ju "banta sönder" kroppen, trots att du inte räknar kalorier och äter näringstät mat och kroppen inte vet om energin kommer från maten eller från kroppsfettet...

Förstår faktiskt inte vad du öht menar med "banta sönder", allra minst i sammanhanget äta hel näringstät mat från grunden tillagad utifrån rena råvarugrupper där kroppens energibehov tillgodoses gott och väl - det kan ej liktällas med "att banta" , varför den liknelsen haltar  i resonemangsunderlaget

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag framhärdar.. man bantar inte sönder kroppen.. utan det jag försökte visa med studierna CDS är att man möjligen bantar sönder hjärnans tankeförmåga.. mest troligt så fanns den där före!

Inte nog med det, i dessa Coronatider, i vissa länder har de trots karantän öppnat skolmatsalarna, för det var där många barn fick sin enda lagade måltid om dagen, typ Uländer som USA och andra underutvecklade länder.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Men läs i trådarna, det frågas på flera ställen varför LCHF inte fungerar lika bra andra, tredje gången och ofta förklaras detta med att man "bantat sönder sig", att ingen metod fungerar om man använder den, slutar och sen börjar igen. Och med "banta" avses viktnedgång, oavsett metod. Jag undrar fortfarande inte varför man slutar, jag bara undrar vad som händer i kroppen om det nu är så att metoder tenderar att bara funka en gång? Och hur sjutton kan kroppen veta om den svälter eller fastar frivilligt? Det påståendet ser vi lite här och där i fastetrådarna också. Vad är det som händer då? För fasta tycks ju inte heller fungera lika effektivt om man börjar, slutar och börjar igen. Då kommer pratet om att man ska vara striktare, mer fett, noll kolhydrater, bara vatten... Men ingen verkar kunna förklara varifrån dessa uttalanden kommer? Varför sägs det så om det inte är sant? Och om det är sant, vad är det då som händer i kroppen? 

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Zepp sade:

Inte nog med det, i dessa Coronatider, i vissa länder har de trots karantän öppnat skolmatsalarna, för det var där många barn fick sin enda lagade måltid om dagen, typ Uländer som USA och andra underutvecklade länder.

Klassas det som bantning, LCHF eller socioekonomisk status...? Får inte riktigt ihop det med grundfrågan. ;)

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-04-13 at 20:02, MariaF sade:

Men läs i trådarna, det frågas på flera ställen varför LCHF inte fungerar lika bra andra, tredje gången och ofta förklaras detta med att man "bantat sönder sig", att ingen metod fungerar om man använder den, slutar och sen börjar igen. Och med "banta" avses viktnedgång, oavsett metod. Jag undrar fortfarande inte varför man slutar, jag bara undrar vad som händer i kroppen om det nu är så att metoder tenderar att bara funka en gång? Och hur sjutton kan kroppen veta om den svälter eller fastar frivilligt? Det påståendet ser vi lite här och där i fastetrådarna också. Vad är det som händer då? För fasta tycks ju inte heller fungera lika effektivt om man börjar, slutar och börjar igen. Då kommer pratet om att man ska vara striktare, mer fett, noll kolhydrater, bara vatten... Men ingen verkar kunna förklara varifrån dessa uttalanden kommer? Varför sägs det så om det inte är sant? Och om det är sant, vad är det då som händer i kroppen? 

Det är tämligen enkelt, dvs det som funkade första gången är det man får fortsätta med resten utav livet!

Valde man då en outhärdlig metod så är det knappast en tankenöt för att förstå att man knappast orkar leva så resten av livet!

Iallafall så tenderar vi att bli äldre med åren, vi blir mer stillasittande, vi har fixat det mesta så att vi klarar oss, vår ämnesomsättning sjunker!

Dvs det som funkade för tio år sedan är det lixom inte alls säkert att det funkar senare, det som har hänt är att man är tio år äldre och lever ett helt annat liv!

Det som händer i kroppen är att vi blir äldre/att vi lever annorlunda liv!

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-04-13 at 20:57, MariaF sade:

Klassas det som bantning, LCHF eller socioekonomisk status...? Får inte riktigt ihop det med grundfrågan. ;)

Det klassas främst som socioekonomisk status om du frågar mig!

Jag förstår din fråga iomed att det är för oss en i huvudsak okänd fråga!

Folkhälsomyndigheten verkar hur som helst fattat  en del, stänger man skolorna så får man färre sjukvårdspersonal, vissa barn går miste om sitt enda lagade mål mat om dagen!

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 timmar sedan, Zepp sade:

Det är tämligen enkelt, dvs det som funkade första gången är det man får fortsätta med resten utav livet!

Men varför? Många försöker ju gå ner i vikt betydligt tätare än vart 10:e år. 

Anna Hallén skriver följande ang sin ALP-kurs: För som med alla tekniker, kunskaper, metoder och dieter - det fungerar bäst gång nummer ett. Redan andra gången är det sämre resultat och det är inte säkert att det går överhuvudtaget gång nummer tre.

Men varför??? Om det är som Bio skrev tidigare i tråden, att det inte stämmer - Varför upplever vi det så? Kanske skulle ta och fråga Anna...?
Jag förväntar mig inte längre att nån egentligen vet, jag är bara nyfiken på var ett sådant uttalande, som vi slänger oss med stup i kvarten i detta forum och på andra ställen i viktminskningssammanhang, kommer ifrån. Och nej, jag tror inte det beror på om jag har råd att köpa ett medlemsskap i VV eller sitter i kommunfullmäktige...

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tycker också att det är en väldigt intressant fråga. Det verkar ju som att det aldrig går att ha sönder förmågan att gå upp i vikt?!

  • Gilla 1
  • Tack! 1
  • Haha 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tja, vissa ska dissikera Jacob Gudiol, andra dissikerar molekyler... Alla är vi olika... ;)

  • Gilla 5
  • Haha 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kanske det behövs ett ""tiostegs program för återfallsbantare"   Jag kommer ihåg en alkoholist, som sade: Jag är inte alkoholist. Jag tycker bara så mycket om att dricka alkohol....   Men han uppfyllde alla kraven, för att beskrivas som alkoholist. Men han ville ha en beteckning, som lät "finare", och visst folk kan väl få beteckna sina vanor som de vill.     "Viktvariabla"  ?   Beskrivningen av dem skulle kunna vara, att ibland äter de mycket, så de går upp i vikt, och ibland äter de lite så de går ner i vikt. Då kan man beskriva de olika processerna ganska enkelt. Till och med på olika sätt. Ibland äter de sådan mat som gör att de går ner i vikt, och ibland äter de sådan mat, så att de går upp i vikt(David Ludwig har skrivit en del om skillnaderna i att äta hög-  eller lågkolhydrat kost..).

 

PS. Jag studerade JGs teorier(Inte JG), och kom fram till att han kritiserade alla som kritiserade socker. Det var system i galenskapen. 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-02-04 at 08:21, MariaF sade:

Nu ska jag ge mig på en halvt filosofisk fråga men önskar ett biokemiskt svar. :)

Vad ligger bakom fenomenet ”att banta sönder sin kropp”? Rent biokemiskt, alltså?

Varför bara "ett biokemiskt svar" ?         Varför bara ETT  biokemiskt svar?

 

  

 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
59 minuter sedan, MariaF sade:

Har du ett komplex av biokemiska svar är det helt okej också. 

MariaF skrev inledningsvis :"Vad ligger bakom fenomenet ”att banta sönder sin kropp”? Rent biokemiskt, alltså?"

 

MariaF  Hur kan du vara så säker på att det finns biokemiska svar? Vad har du för grund för det?

 

 

 

 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tja, vad finns det för belägg för något överhuvudtaget? 

Vi slänger oss med förenklade förklaringsmodeller på än det ena, än det andra i denna grupp. Ett av dem är att det kan vara svårt att gå ner i vikt för att man "bantat sönder sin kropp" och ja, jag är nyfiken på vad som ligger bakom detta påstående - om nu något gör det? Därav frågar jag.

Tänk, @HelgeK, du och jag har hängt i detta forum lika länge och har nästan aldrig resonerat, förmodligen för att vi har fokus på olika saker. Jag kan inte låta bli att undra vad i min enkla fråga (som ev. har ett krångligt svar) som triggade dig så? Om man inte vet så är ju det helt okej.

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är väl så enkelt som så att jag inte tror på, att man "biokemiskt bantar sönder sin kropp". Se t. ex. på My Westerdahl, som jo-jo bantade en del tills hon insåg att hon var sockerberoende, och när hon tog tag i den problematiken, så kunde hon kontrollera sin vikt mycket bättre. Jag tror om man vill gå ned i vikt, men istället jo-jo  bantar, så är det bästa man kan göra, att behandla det som en beroende problematik.   På 1960 talet behandlade man fetma med amfetamin. Det fungerande inledningsvis, men många blev drogberoende i stället.      

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
8 timmar sedan, HelgeK sade:

Det är väl så enkelt som så att jag inte tror på, att man "biokemiskt bantar sönder sin kropp".

Men det var ju därför jag frågade! Jag kan inte hitta nåt stöd för att nåt "går sönder" ändå uttrycks det ofta så. Ljuger vi? 

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-04-15 at 08:24, Kattuggla sade:

Jag tycker också att det är en väldigt intressant fråga. Det verkar ju som att det aldrig går att ha sönder förmågan att gå upp i vikt?!

Det skulle kunna vaara, så att det känns bättre att inte själv ha ansvaretf för misslyckandet utan kunna  skylla på en "biokemisk modell". Men om det är så kan man väl lika väl  säga att man är offer för en profithungrig livsmedelsindustri. Men kanske en del tycker det låter bättre, om man är offer för en blind naturkraft?  

  • Gilla 1
  • Haha 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 timmar sedan, HelgeK sade:

Jag tror om man vill gå ned i vikt, men istället jo-jo  bantar, så är det bästa man kan göra, att behandla det som en beroende problematik.

Det kan absolut finnas en beroende-komponent men det förvånar mig att även de som tillämpar LCHF upplever det svårare att gå ner andra, tredje gången (oavsett varför de inte höll kvar vid LCHF däremellan). Som om viktfluktuationen i sig påverkar förmågan att minska i vikt?

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
45 minuter sedan, MariaF sade:

Det kan absolut finnas en beroende-komponent men det förvånar mig att även de som tillämpar LCHF upplever det svårare att gå ner andra, tredje gången (oavsett varför de inte höll kvar vid LCHF däremellan). Som om viktfluktuationen i sig påverkar förmågan att minska i vikt?

Jag tror inte det är ett allmänt fenomen hos LCHFare, utan det bara är det hos de med beroende problematik.

  • Gilla 1
  • Förvirrad 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tror att detta mest gäller kvinnor och då tror jag (som vanligt) att det är hormonerna som ställer till det (de kvinnliga). Många kanske är yngre första gången (och andra gången) de går ner med LCHF, men har kommit in i förklimakteriet/klimakteriet vid andra och tredje gången? Ser bara på mig själv. För sju år sedan gick jag superenkelt ner 13 kg när jag bytte till LCHF-kost. Har ätit så sedan dess, men går nu stadigt och säkert upp i vikt, trots att jag inte "ramlat av vagnen". Tror helt säkert det beror på hormonerna. Och om jag aktivt försöker gå ner i vikt händer ingenting.

En annan förklaring skulle kunna vara att basalmetabolismen minskar (med åldern, minskad muskelmassa etc).

Tror alltså inte på att man "bantar sönder kroppen", utan tror att det förklaras på annat sätt.

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan, PiaB sade:

Tror att detta mest gäller kvinnor och då tror jag (som vanligt) att det är hormonerna som ställer till det (de kvinnliga).

Det köper jag rätt upp och ner men vad Cleppa ska skylla på vet jag inte...? Inte heller att det funkar när nån är 22 men inte 28...? Kan bara konstatera att trådarna där detta tas upp är många alltså finns upplevelsen att det är så och vi, hjälpsamma som vi är, svarar att vederbörande bantat sönder sig...

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-04-15 at 07:36, MariaF sade:

Men varför? Många försöker ju gå ner i vikt betydligt tätare än vart 10:e år. 

Anna Hallén skriver följande ang sin ALP-kurs: För som med alla tekniker, kunskaper, metoder och dieter - det fungerar bäst gång nummer ett. Redan andra gången är det sämre resultat och det är inte säkert att det går överhuvudtaget gång nummer tre.

Men varför??? Om det är som Bio skrev tidigare i tråden, att det inte stämmer - Varför upplever vi det så? Kanske skulle ta och fråga Anna...?
Jag förväntar mig inte längre att nån egentligen vet, jag är bara nyfiken på var ett sådant uttalande, som vi slänger oss med stup i kvarten i detta forum och på andra ställen i viktminskningssammanhang, kommer ifrån. Och nej, jag tror inte det beror på om jag har råd att köpa ett medlemsskap i VV eller sitter i kommunfullmäktige...

Jag vet såklart inte heller.. iallafall så har jag tidigare i tråden länkat till en studie om CDS.. Cronic Dieters Syndrom.. inget i den studien antyder ens att något gått sönder i kroppen! Det mesta antyder att det är hål i huvudet från första början och då lär man fortsätta på den vägen.

Iallafall så finns det folk som slutligen blir så desperata att de hoppar på LCHF, för vissa kan det bli ett lyckokast, för andra så förblir det ytterligare en ytterligare bantningsdiet!

Iallafall inget är förstört innan man är död eller sjuk!

Inte nog med det.. fettma och äldrediabetes (typ2)  sjunker ner i åldrarna, så nu är det nästan en pandemi bland unga!

Hur som helst inget går direkt sönder, när man försöker banta, det som går sönder är mest förmodligen huvudet, sen så kanske även homeostas och hyperinsulinemi kan påverkas? Iallafall så upp till iallafall medelåldern så kan vissa saker reverseras, (inte så säkert med vikten) om man i huvudsak äter riktig mat lagad från de bästa råvaror man har råd med!

  • Förvirrad 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Zepp sade:

Jag vet såklart inte heller.. iallafall så har jag tidigare i tråden länkat till en studie om CDS.. Cronic Dieters Syndrom.. inget i den studien antyder ens att något gått sönder i kroppen! Det mesta antyder att det är hål i huvudet från första början och då lär man fortsätta på den vägen.

Iallafall så finns det folk som slutligen blir så desperata att de hoppar på LCHF, för vissa kan det bli ett lyckokast, för andra så förblir det ytterligare en ytterligare bantningsdiet!

Iallafall inget är förstört innan man är död eller sjuk!

Inte nog med det.. fettma och äldrediabetes (typ2)  sjunker ner i åldrarna, så nu är det nästan en pandemi bland unga!

Hur som helst inget går direkt sönder, när man försöker banta, det som går sönder är mest förmodligen huvudet, sen så kanske även homeostas och hyperinsulinemi kan påverkas? Iallafall så upp till iallafall medelåldern så kan vissa saker reverseras, (inte så säkert med vikten) om man i huvudsak äter riktig mat lagad från de bästa råvaror man har råd med!

Därutöver kan man också omtala sig tillämpa lchf.. utan effekt då givetvis, varpå den som upplever sig inte lyckas , i själva verket kan visa sig inte alls äta säskilt gynnande, t.ex överdoserar externt tillagt fett, istället för fettbärande råvara.. gör man så i flera veckor.. kan man gå rejält back, men omtala det som "det funkar inte, hjälp.. jag är defekt/sönder, när jag ju äter lite kh, men mycket dvs extrema mängder fett, som exempel.. eller kanske har något svårare med matematiken i uträkningar, allvarligt talat, det finns många som inte reder ut ekvationen lchf med E% utan en handdator eller app i handen.. decimaler eller sådant är inte heller allas starkaste sida.. med anda ord, det kan säkert vara tämligen lätt att barka käpprätt åt helt fel håll, med enbart några få felaktiga tillämpanden. Mänskligt, men jag tror mer på felberäknignar än att kroppen vid balanserad lchf-kost inte alls responderar, det framstår som ytterst märkvärdigt. Ev. mental låsning som stressar upp som f-n.. för en människa som både måste ner i vikt men framförallt vill.

 

Att borträkna tidsperspektivet men räkna med att det ska gå på SAMMA sätt som föregående år, är epic fail de luxe! Så fungerar ju ingen biologiskt system, att din vilja och planering i LLA lägen är enbat som en bill eller tvättmaskin med program att bara trycka in lite...

 

Dock, tror jag visst att något som säges "gå sönder" , är exakt det som menas när hormonell kaos råder, leptinsignaler resp. alla övriga signaler inte når fram i en kropp som jojobantar och flänger mellan olika banningar, sedan växlar över till fulltändig crap-food.. sedan tillbaka.. klart att det råder kaos i både kropp och knopp då. Kroppen är en finkänslig liten organisk  värld, bara för att man kan trycka i si bokstavligen FARLIGA ämnen dagligen, årligen.. btydere inte att kropp inte tar stryk, och som är allmänt känt... går psyket i symbios med somatiken. Om inte det alltid så går det definitivt hand i hand. Inte isolerat alls, att man kan frånkoppla individens känslor som påverkbara , resultatmässigt, förmågan att sova, förmågan att vila.. förstå var en hastighet i tränning kan vara för högt belastande och låsa eller en hastighet vara gynnande.. för att föra ut kroppen ur den felnärda tillståndet MOT, (inte alltid rak in på rätt spår alltid, kan bero på hur och var fettet satt sig.. till en början,  osv (du kan bli rejält skadad av enbart ett enda litet år med massiv felnäring, eller näringsfattig mat, du kan öka din risk att få bröstcacer av nattjobb.. med tillförsel av fel kost eller av långvarig fejkmat på helt fel tider, DATAN behövs för att öht kunna ens gissa... vilken exalt biokemisk funktion.. som är utnött och sargad. 

 

Så sett är Zepp rätt på det. Man behöver förstå att man är något alternativt totalt körd/uppfuckad, när man inte för 3e, 4e, 5e... eller vilken gång i ordningen, plösligt inte får biologin att starta, enligt ens vilja, kroppen skiter totalt i vilka byxor du vill dra på dig, om det är den fina klänningen till festen som allt hänger på eller inte.. men en som jojobantar.. har redan förklarat för sig själv att det finns något djupare en behöver förstå.. läsa in sig på, för att RESPEKTERA kroppssignalerna bättre, eller åtminstonde bra.. själva minimumnivån.. den insikten kan komma sent omsider, men inget att skämmas över, för så funkar nämigen giftig marknadsförd så kallad föda.. som inte längre är adekvat livsmedel.. utan rent toxiska kombinationer som belöningsstystemet underhåller, som i sin tur kan få individen ganska eller totalt maktlös, det förstår vi ganska väl. Vad det desperata tillståndet kan vara, ja.. irrationellt till tusen.

 

Är ju så gott med pulvermos? kanske i tanken i stunden, men kroppen kanske behövde lite mineraler, lite näring och inte så lite heller.. en dag är kroppen torrlagd på essentiella fettsyror, då kan man inte bara smälla in en massa fett, som om fettet per se är så magiskt, att återställa en hormonellt kaotiserad kropp? En tävlar i OS.. en deltar i EM, annan i fina akademier, men alla kan inte det, många har inte en genetisk disposition att kunna ens komma förbi den set-point den fått eller skapat sig, genom att kroppen fått så många felsignaler, t.ex en orgie i kolhydrater, snabba värdelösa liksom de mer "godkända" .. för någonstans kan insulinresistensen vända för att gå in i mer allvarlig fas.. precis som någonstans.. uppstå ett magsår.. du kan inte skyffla in hur mycket peppar kaffe socker sirap och annat i en redan sårig mage.. bara det att hormonsignalerna kan begravas i organ som sackar. som sags, på tio år kan mycet hända inuti en kropp.. synd men vi kan inte se det med ögonen, DATAN behövs innan man säger att man "gått sönder" . Man uppsöker läkare när man känner sig sönder, så jo folk går sönder men att börja relativisera det med andra mer parapsykologiska värden, är enlig mig att gå lite för långt. 

 

Men det är sjävklart kemiskt, som Maria menar, saken är bara att allt finns beskriver, bara man läser och läser o där man inte försto vad man läste. Ben Bikman, Jason Fung, Ted Naimann, men åtskilliga biomedicinare kan detta.. det finns inget "nytt"  att hämta, alla svaren är serverade, både här och annorstädes, gällande vad höga insulinutsöndringa i kroppen åstadkommer för andra organs vidkommande, att för vissa och detta står YDLIGT beskrivet i DD, bara man söker lite.. att sådan utsatt kropp.. kan behöva alltså åratal, inte veckor inte månader inte ett litet år, åratal.. för att LÄKA ochg öht absorbera redig mat, så som den  ämnad att absobera, när det sker, då går man NER i vikt. När kroppen KAN.. det kan den, men statsträckan med punkterade däck, för ingen bil framåt. Kalla fakta, är sedan ratten lös, oljan slut , osv... ja bara att räkna, det är inte kakrecept dä rman få ut en kaka bara man följer receptet, riktigt så funkar väl inte lchf eller keto för någon. Allt detta förklarar A.Eenfeldt också.. och som sagts innan, man behöver tillgång till kanke anamnes och andra DATA, för att förstå den som uttrycker sig förtvivlat.. "hjälp.. något måste ha gått sönder.. nja.. något är helt klart i olag, om vikten står blick still i veckor efter veckor.. kanske i månader, är ju säkert tal om någon dignos i så fall, diagnoser brukar handla om att ngt är ofta "botbart" , dock är inte alla medicinska tillstånd och tyvärr så, botbara. Men exakt vad "biokemiskt", då får man minsann vända sig till proffesion, förr det är inte något som bara tokas bort eller resoneras, det brukar kräva helt andra åtgärder, t.ex "varför har jag så ont i magen jag som har si och så... mage som tål allt... tja.. plötsligt finns ett ackumulerat tillstånd.. ackumulering av medicinskt dåliga tillstånd, går inte alltid över en natt, individen som säger att "nåt har gått sönder" glömmer ev. att även en cancer ellr hjärnblödning har sin startsträcka sm kan vara helt symptomfri. Individe lever med tron att det ä bara att tuta och köra, men utan symptom.. antager man oftast att allt är ok, bl.a t.ex hög BT.. kan vara helt okännbart, men ställa til en  TIA-attack.. som ställer allt på ända, som om den kom från ingenstans. en vacker dag .. medan man samtidigt äter skräpmat, i excess/överäter extemt raffinerad ma, jovisst.. inbilla inte mig att erkänt högraffinerad mat med många tillsatser är något som alla klarar, bara för att de vaknar och tänker att de överlever.. det finns massor av allergener, som kan kontraindikera den bästa matenn i den bästa av världar - överallt. 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-04-15 at 07:36, MariaF sade:

Men varför? Många försöker ju gå ner i vikt betydligt tätare än vart 10:e år. 

Anna Hallén skriver följande ang sin ALP-kurs: För som med alla tekniker, kunskaper, metoder och dieter - det fungerar bäst gång nummer ett. Redan andra gången är det sämre resultat och det är inte säkert att det går överhuvudtaget gång nummer tre.

Men varför??? Om det är som Bio skrev tidigare i tråden, att det inte stämmer - Varför upplever vi det så? Kanske skulle ta och fråga Anna...?
Jag förväntar mig inte längre att nån egentligen vet, jag är bara nyfiken på var ett sådant uttalande, som vi slänger oss med stup i kvarten i detta forum och på andra ställen i viktminskningssammanhang, kommer ifrån. Och nej, jag tror inte det beror på om jag har råd att köpa ett medlemsskap i VV eller sitter i kommunfullmäktige...

Det är välkänt att aktörer som figurerar i viktminskningsfokus, så gott som samtliga, mer eller mindre kapitaliserar på så snabba "lösningar" om möjligt, men på olika sätt, iinkl, LCHF-rörelsen talesmän.. det är ingen homogen grupp bara för att man fattat att kroppen behöver essentiella fettsyror - det finns alltid någon eller någon som drar till växlarna i marknadsöringssyfte,  eller kanske av lojalitet.. däremot sker det inte allid medvetet, ej heller konkret avsiktligt för att vilseföra, däremot sker det faktiskt i syfte att både rekrytera entusiasmera och därigenom skapa tillväxt, med mervärdesprincipen. Gäller som sagt även CHF, gäller KETO fantaster som går längre än vad biomedicinen har belägg för, så beror på genom vilken kanal man tillgodogör sig LCHF som  begrepp - det finns alltid en viss halt av sälj inom koncept.. se Atkins.. hur det skenade iväg till små kakor, chokladsnask.. vad är det? att förska efterlikna exakt de falska signaler om köpbehov, som individen försökeer frigöra sig ifrån. 

Se hur KETO-eliten i USA byggt upp "keto-produkter" , och omedvetet kanske.. detta direkt vilseleder många amrikaner, det blir istället en häftig kult och modegrej, om inte allihopa är särskilt allmnbildade (urdålig kunskap om näringslära, vet inte skillnaden mellan en tom kalori och en kolhydrat.. etc. 

Jämsides detta, måste ju LCHF mer eller mindre konsekvent försvara att att "högt fettintag" i komb. med det andra är själva grejen. Men det är det inte hela vägen fram, beroende på vem som tillämpar denna kostsammansättning. Men det hederliga med A. Eenfeldt är att D.D inte! hymlar med detta faktum, uta säger det för medlemmarna.. att som diet avtar den fettbrännande effekten , vilket inte betyder att dieten därmed är typ värdelös. 

 

 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan, Gemma sade:

Det är välkänt att aktörer som figurerar i viktminskningsfokus, så gott som samtliga, mer eller mindre kapitaliserar på så snabba "lösningar" om möjligt,

Vill nog inte kalla ALP för "snabb lösning".... Det krävs myyyycket tålamod och beslutsamhet. Däremot är det högst intressant att en så kunnig person som Anna Hallén uttrycker det så. Anna fokuserar på de med "envisa kroppar" medan Diet Doctor nästan bara presenterar solskenshistorierna, dvs de som lyckades "snabbt" och enkelt, betydligt mindre om de som inte lyckas. Fast det är väl en bra taktik för att locka och inspirera, förstås och det tror jag många behöver för att våga prova.

9 timmar sedan, Gemma sade:

Dock, tror jag visst att något som säges "gå sönder" , är exakt det som menas när hormonell kaos råder, leptinsignaler resp. alla övriga signaler inte når fram i en kropp som jojobantar och flänger mellan olika banningar, sedan växlar över till fulltändig crap-food.. sedan tillbaka.. klart att det råder kaos i både kropp och knopp då.

Där kan du ju absolut vara något på spåren, obalans mellan signalsubstanser och hormoner. Fast en ny metod borde ju då bara förstärka det, inte bidra till läkning..?

9 timmar sedan, Gemma sade:

för att förstå den som uttrycker sig förtvivlat.. "hjälp.. något måste ha gått sönder..

Det är ju inte den som inte går ner i vikt som frågar om nåt gått sönder, det är det svar individen får av oss hjälpsamma forumanhängare (och tidningsartiklar). En sorts vedertagen sanning som ingen tydligen vet var den kommer från. Men visst är det intressant att vi slänger oss med en massa förklaringsmodeller vi inte har en aning om var de kommer ifrån?!

Var pulvermoset och OS kom in i detta vet jag inte riktigt. Hängde nog inte med på allt.

I mitt allmänna intresse om epigenitic kommer "transcription factors" upp. Tar man bort (?) dessa, tex genom att utsättas för nån kemikalie som stör, så har man "stängt av en gen" (detta är rätt nytt för mig på denna nivå så jag ska inte ge mig på att försöka förklara det, än) och den typen av förändring skulle absolut kunna påverka förändringarna i kroppens förmåga att gå ner i vikt också, tänker jag. Kanske nån sån typ av fenomen förklaringsmodellen avser?

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns ju också såna (som Jag!) som ätit strikt LCHF i många år (sen 2009 vill jag minnas), alltid varit viktstabil men plötsligt gick upp 12 kg (!) på ett år, utan att förändra något gällande kost, motion eller stress... Den enda "förändringen" var att jag ett år tidigare opererade bort min livmoder (äggstockar kvar). Äggstockarna är ju hormonproducenterna men jag fick höra i efterhand att om de inte har nån livmoder att "skicka" hormonsignalerna till så förtvinar de efter ungefär ett år. Så i mitt fall skulle det kunna bero på att jag hastigt, och mindre lustigt, kom in i klimakteriet. Dess 12 kg sitter sen som berget, eller inte alldeles...3-4 kg har jag lyckats gå ner och pendlar kring den nya nivån numera. Det handlar inte om trivselvikt, enligt BMI är jag överviktig, även om BMI är ett trubbigt instrument som inte tar hänsyn till muskelmassa, vilket jag har relativt gott om. Kan dock se på min spegelbild också att där är lite väl mycket "fluff"! 😁🤪

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.


×
×
  • Skapa nytt...