Anna S

LC-kost à la VV?

Recommended Posts

Jag har precis tagit mina första stapplande steg mot LCHF-kost efter att ha fått veta att mitt fastesocker låg precis över övre referensvärdet (och insulinet inom ref men högt). För ett år sedan låg båda högt inom referensintervallen. En kort tids behandling med höga doser kortison fick mitt fastesocker att skjuta i höjden och jag gick upp 10 kg på tre månader - en omöjlighet enligt min läkare som säger att jag måste ha ätit för mycket och inte motionerat tillräckligt. Jag joggar 3-4 ggr/vecka och promenerar en timme övriga dagar men utan resultat på vågen. Jag har försökt sänka värdena med kosttillskott - berberine 500 mg x 3 kombinerat med bittermelon - men utan märkbart resultat. Läkaren vill att jag ska börja medicinera men jag tänkte att LC-kost kunde vara ett alternativ värt att pröva.

Mitt största problem är ett enormt sug efter kolhydrater och svårighet att känna mättnad ens efter stora portioner.

Jag hämtar en del recept (både goda och lättlagade) på sajten 56kilo. Dock blev jag lite betänksam när jag läste följande inlägg där (postat av sajtägaren).

"Jag har fått ganska många mail och kommentarer på sista tiden om kosten och det handlar oftast om ”Hur mkt ska jag äta?”.
Jag kan bara berätta om vad som fungerat för mig. När jag började med lågkolhydratkost så gjorde jag egentligen bara två förändringar från min ordinarie viktväktarkost:

1. Jag uteslöt eller minskade ner väldigt mycket på bröd, socker, ris, pasta och potatis.

2. Jag gick upp i fett, dvs i stället för 4% mat”grädde”, 5% ”fraiche”, 17% ost så började jag äta fullfeta produkter. (I början medelfeta tills jag vågade öka)

Detta gjorde att jag nog ungefär hade samma energiintag som med viktväktarna fast jag hade bara förändrat var energin kom i från. Fördelarna med att göra så för mig var att jag höll mig mätt längre, jag fick bukt med mitt sockersug och överätartendenser.
Förr kom min energi mest från kolhydraterna men eftersom jag uteslöt dem så fick energin komma från fettet. Jag har dock aldrig ändrat på mina portioner. Mina portioner har alltid innehållit 1 del kött, 1 del sås och 1 del tillbehör (innan tex potatis, nu grönsaker)

Många som ändrar till sin kost vet inte riktigt hur mycket de ska äta och jag tror att många kommer upp i ett väldigt högt energiintag då eftersom de lassar både massa feta såser, extra mycket kött och extra mycket grönsaker på sin tallrik. Och man äter av allt, bara det är tillåtet, dvs sockerfria efterrätter var och varannan kväll. Man kan inte äta obegränsat med energi ens på en LCHF kost. Många överäter nog creme fraiche och grädde.
För mig fungerade det bäst att jag behöll min portionsstorlek men gjorde som jag skrev ovan i 1.* och 2.*.

 

För de allra flesta människor så räcker det långt att dra ner på kolhydraterna och öka fettet för att man ska kunna dra nytta av en lågkolhydratkost. För en del så räcker inte detta (sockerberoende och kolhydratkänsliga) och då får man vara striktare."

 

När jag läste vidare fick jag intrycker att den här personen gick ned i vikt med VV, och först därefter bytte till (moderat) LC-kost och har lyckats HÅLLA vikten med den, men däremot inte gått ned i vikt med LC-kost.

Ni som framgångsrikt använt LC-kost, håller ni med om detta? Dvs att det är energiintaget som styr i slutändan, men att man med LC-kost helt enkelt ersätter kh med fett men ändå håller sig till samma kalorimängd?

 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Anna S sade:

Ni som framgångsrikt använt LC-kost, håller ni med om detta? Dvs att det är energiintaget som styr i slutändan, men att man med LC-kost helt enkelt ersätter kh med fett men ändå håller sig till samma kalorimängd?

Nja, jag  håller inte med om att det är energiintaget som styr. För mej har det stor betydelse var kalorierna kommer ifrån. När jag började med LCHF kollade jag för skojs skull hur jag till med kalorierna. I princip samma mängd kalorier som innan. Just nu väger jag drygt 25 kilo mindre än när jag började med LCHF för 8 år sen. Ändå äter jag mer kalorier nu än vad jag gjorde då. Vikt handlar om mer än mängden kalorier in och ut.

  • Gilla 7

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ju mer jag lär mig desto mer övertygad är jag att viktregleringen är hormonell. Var på kroppen fett sätter sig, hur vi bygger muskler, insulinet - hormoner, hormoner och möjligen en och annan signalsubstans. Jag håller med Trollmormor att man kan "överäta" vissa saker utan viktuppgång. Sedan kan man bara titta på nåt annat och gå upp 3kg. Typ. 
Däremot tror jag att den som har svårt att reglera intaget, tex att man inte förstår skillnad mellan sug och hunger eller blir osäker om man "gör rätt" och blir lagom mätt, kan ha nytta av en metod, något att hänga upp sig på initialt. Anna Halléns handmodell kan vara bra då (finns beskriven på många ställen här i forumet och på hennes hemsida.
Fråga: Hur joggar du? Det som kallas lågintensiv träning bränner fett bra och balanserar hormonerna bra, dvs formar om kroppen så man (i alla fall jag) blir slankare. Jag vill slå ett slag för MAF, Maximum Aerobic Function om begreppet är nytt för dig. Mellanhög intensitet bränner glykogen och vi har ca 2000kcal glykogen i våra lager. Kan man få fettförbränningen istället ökar uthålligheten både vid löpning och i vardagen och energi finns i mängder. Det som kallas HIIT är också fettförbrännande men risken för skador större än vid tex MAF.
 

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Tack för svar och tips!

MariaF, jag joggar i ordets rätta bemärkelse, dvs ganska långsamt (absolut inte löpning med långa kliv). En joggingrunda varar i ca 90 minuter.

Jag har ganska många hormonella utmaningar - hypotyreos sedan 20 år (välbehandlad och symptomfri med mediciner men kanske ändå en bidragande faktor?) samt har precis slutat med östrogen då jag läst att östrogenbehandling kan leda till insulinresistens. Dessutom lär östrogen sänka halten av sköldkörtelhormon vilket kan vara extra problematiskt för någon i min situation. Så jag prövade att sluta med östrogenet som jag fick utskrivet för några år sedan mot värmevallningar. Än så länge mår jag bra (det har gått tre veckor) vilket tyder på att jag inte behöver östrogen längre. Förhoppningsvis kan det bidra till bättre ämnesomsättning och fettförbränning på sikt. Det var först efter några år som jag började läsa mer om hormonbehandlingar och insåg att det finns något som heter östrogendominans vilket i sin tur leder till viktuppgång. 

 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I och med att du har en ev. prediabetes. Hypotyreos och klimakteriet så skulle jag rekommendera en strikt LCHF. 

Östrogendominans tror jag inte du har i detta stadium.  Det är främst i förklimakteriet detta förekommer. Testa några veckor och se vart det lutar. Men antar att det kommer att ta tid med din hormonella status. 

 

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
21 timmar sedan, Anna S sade:

När jag läste vidare fick jag intrycker att den här personen gick ned i vikt med VV, och först därefter bytte till (moderat) LC-kost och har lyckats HÅLLA vikten med den, men däremot inte gått ned i vikt med LC-kost.

 

Om jag minns rätt så har Åse pendlat upp och ner i vikt många gånger, med VV. Först när hon hittade lågkolhydratkost och sin "nyckel" har hon varit viktstabil. Det här inlägget förklarar en del: https://www.56kilo.se/hur-jag-slutade-jojobanta/

  • Gilla 6
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag använde nyligen en kalkylator jag hittade på nätet för att räkna ut förhållandet mellan östradiol och progesteron (jag har även tagit progesteron tio dagar i månaden). Tydligen ska förhållandet mellan de båda hormonerna vara över 100, och allt under 100 tyder på östrogendominans...mitt resultat blev 27. Dvs för mkt östrogen i förhållande till progesteron. Mitt SHBG-värde var också i överkant (95, ska tydligen inte vara högre än 75) vilket kan förklara mitt låga (botten av referensintervallen) testosteronvärde. 

Jag har läst att när kroppen behöver mer kortisol använder den progesteron för att tillverka detta, varför östrogen lätt dominerar även hos personer som inte äter hormoner. Tydligen stressar höga doser kortison kroppen och kan i vissa fall leda till att den fortsätter överproducera kortisol även efter det att behandlingen avslutats. Jag gjorde i alla fall ett salivtest (sk 24-timmars salivprov) ett år efter avslutad behandling, och resultatet visade lätt förhöjda kortisolvärden vid alla fyra provtillfällena (det första direkt vid uppvaknandet, sedan vid lunch, sen eftermiddag och läggdags). Vilket naturligtvis också påverkat blodsocker- och insulinvärden negativt.

Min läkare föreslog att jag skulle sluta med båda hormonerna och i stället ta Livial som innehåller ett ämne (tibolon) som inte är ett hormon i sig, men däremot omvandlas i kroppen till östrogen, progesteron och testosteron. Livial sänker SHBG-värdet och höjer därmed fritt testosteron. Läkaren sa att det går att använda testosteronkräm, men tydligen är det lätt att överdosera och få symptom som överdriven ansiktsbehåring och oljig hy. Livial skulle enligt henne vara ett bättre alternativ. Och än så länge mår jag bra utan HRT.

Tack för alla länkar om kopplingen mellan vikt, medicinering och övergångsåldern...ju mer jag läser, desto mer komplext blir sambandet...! 

Det är hur som helst uppenbart att "äta lite av varje" inte fungerar för mig...!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Katerina,

De flesta läkare är sorgligt okunniga om hur hormoner påverkar vikten. Jag har t o m haft läkare som inte trodde att hypotyreos påverkar vikten...de flesta läkare tror att vikt är en fråga om kalorier in och ut samt motion. 

Intressant att dr Fung också konstaterar kortisonets inverkan på vikten! Jag märkte ffa att mina blodsockervärden tippade över från högt inom referensintervallen till förhöjda efter avslutad kortisonbehandling.

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Anna S sade:

De flesta läkare är sorgligt okunniga om hur hormoner påverkar vikten.

Tyvärr verkar de sorgligt okunniga om det mesta som inte är symptomdämpande... :( De som blev läkare för att de ville hjälpa har nog väldigt ofta fått sina ambitioner åt det hållet sönderskolade. Sorgligt. 

Du nämner "progesterone steal", dvs när kroppen bygger kortisol istället för progesteron eftersom överlevnad (stress) går före välmående och reproduktion. Det är rätt intressant; Sylvia Oppenheim (hormoni.se) hävdar att det fenomenet inte existerar. Dr. Rostenberg (beyondmthfr.com) påstår att det finns. Så här skriver Sylvia:
"Den här idén att progesteron skulle omdirigeras till att bilda kortisol istället för att "stanna" som progesteron i äggstockarna, är en myt (eller ett missförstånd?) som till och med har ett namn, "pregnenolone steal". Jag tycker det är högst ologiskt, för hormoner bildas inte på det sättet.
Progesteron är ett hormon som kommer nästan högst upp i steroidsyntesen och det stämmer att det är ett substrat för både kortisol och androgener och östrogen. Men det blir olika slutprodukter i olika celler. Inget tas från ett ställe för att ges till ett annat ställe för att på så vis skapa en obalans."

Har du inte tagit progesteron ihop med östrogen?

  • Gilla 2
  • Förvirrad 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Maria F,

Jo, har jag tagit progesteron 10 dagar i månaden parallellt med östrogen de senaste fem åren.

Jag vet inte tillräckligt om hur hormoner produceras, tyvärr, bara en sak: i mitt fall förvärrades allt - insulinresistens, viktuppgång, plus en rad andra symptom som jag inte riktigt kan förklara - efter kortisonbehandlingen. Bl a har jag fått kraftigt ökad ansiktsbehåring, men mina testosteronvärden är låga (botten av referensintervallen), och kvinnor med PCOS har höga halter av T. 

Men det låter onekligen konstigt att kroppen skulle "stjäla" ett hormon för att tillverka ett annat...det verkar som teorin bakom detta är att progesteron inte anses livsviktigt medan kortisol är det, och därmed prioriterar kroppen tillgång till kortisol framför progesteron.

Det är möjligt att mina symptom på senare tid inte har någonting med könshormoner att göra, utan är mer relaterade till insulin och blodsocker...som sagt, den korta behandlingen med höga doser kortison (upp till 1000 mg/dag intravenöst) ställde till det rejält för mig. Efter det känns det som om min kropp slutat reagera på hungers- och mättnadskänslor överhuvudtaget. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 timmar sedan, Anna S sade:

men mina testosteronvärden är låga (botten av referensintervallen), och kvinnor med PCOS har höga halter av T

Det kan vara så att dina halter av T är höga i förhållande till Ö, Sedan kan andra tillväxthormoner också spela in och ge ökad behåring mm.
Var det riktigt P du tagit ihop med Ö eller gestagen? Det är vanligare att man får gestagen eftersom progesteron måste man ha licens för. Tyvärr är det inte samma sak. Även om du slutat nu tror jag det kan ha bidragit till att ställa till det i kroppen för dig om du fick gestagenet (det skrivs ut för att inte livmoderslemhinnan ska bli för tjock vid östrogenbehandling).

10 timmar sedan, Anna S sade:

Det är möjligt att mina symptom på senare tid inte har någonting med könshormoner att göra, utan är mer relaterade till insulin och blodsocker...

Jag tror det är hela soppan på en gång, eftersom allt sitter ihop. Det svåra är att bena ut i vilken ända man ska börja nysta... Jag tror det är bra att börja med att du landar i LCHF. Se det som hälsofrämjande först och främst och vikten som sekundär. Eftersom viktregleringen är hormonell (hävdar jag och några kändisar i LCHF-sfären, t ex Martina Johansson) så är jag övertygad om att om man fixar hormonerna, så backar vikten. Själv märker jag det när stressen (min akilleshäl) lättar i perioder, då går jag ner lite och framför allt försvinner fluff som sitter där jag inte vill ha det.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Maria F,

Jag har använt s.k. bioidentiskt progesteron (Utrogestan, 200 mg tio dagar i månaden) tillsammans med Lenzetto (östrogen i sprayform). Transdermalt östrogen sades vara bättre än oralt då det inte belastar levern och inte innebär samma risk för blodpropp och bröstcancer.

Jag märker definitivt en skillnad mellan hormonellt betingade viktproblem och viktproblem som "bara" orsakas av överätning och fysisk inaktivitet. När jag var tonåring kunde jag gå ned snabbt och lätt med kaloriräkning och motion. 30 år senare med flera hormonrubbningar (sköldkörteln, klimakteriet och insulinresistens) fungerar ingenting av det som brukade hjälpa. Jag motionerar för att jag mår bra av det och för att jag är övertygad om att kroppen röra på sig, men det spelar ingen större roll längre för förbränning och viktreglering. I 20-årsåldern kunde jag äta vad jag ville och hålla vikten med hjälp av motion, men så funkar det inte längre.

Jag misstänker att det finns en koppling mellan sköldkörtelrubbningar och insulinresistens. Alla endokrina körtlar samverkar, och om en slutar fungera (som i mitt fall pga autoimmun thyroidit) är det nog naivt att tro att de andra fortsätter fungera som vanligt. Det är som att rycka bort ett ben på en pall och tro att den ändå ska stå stadigt...det verkar som om många med hypotyreos har problem med insulinresistens utan att veta om det, då läkarna inte verkar inse sambandet. Jag är med i flera forum för personer med sköldkörtelsjukdomar, och viktproblem är det som diskuteras mest. Många nämner problem med sötsug och ständiga hungerkänslor som de ger efter för, och nästan undantagslöst håller de på med någon form av viktminskningsprogram med kaloriräkning. Läkarna är på dem om att de måste gå ned i vikt, och skickar dem till dietister som ger dem kostplaner där 70% utgörs av kolhydrater och minimalt med vegetabiliskt fett. Min egen erfarenhet är att det gör saken värre. Först har vi problem med ämnesomsättningen pga nedsatt sköldkörtelfunktion, och sedan minskar ämnesomsättningen ytterligare när vi drar ned på kalorierna. Ovanpå det uppmanas vi att äta det som påverkar blodsockret och insulinutsöndringen mest. Tyvärr verkar som sagt många läkare inte inse sambandet mellan viktproblem och insulinresistens, utan de tror att det bara handlar om kalorier in och ut. Dietister verkar också skrämmande okunniga om detta. De verkar inte ha omprövat kostråden överhuvudtaget sedan 1970-talet. 

Jag märker tydligt hur jag reagerar på olika livsmedel. Efter en frukost på rostat bröd får jag äta igen inom en timme. Äter jag däremot en omelett står jag mig till lunch. Mitt problem just nu är nog att jag fortfarande är lite fettskrämd och inte vågar använda så mycket fett som jag skulle behöva för att hålla mig mätt utan mellanmål. Jag blev indoktrinerad under hela min uppväxt så fettskräcken sitter djupt rotad...när jag växte upp var det ett ägg i veckan som gällde...! Dock är jag glad över att fritt kunna äta ägg då jag älskar det i alla former. 

 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-05-06 at 09:35, Anna S sade:

Ni som framgångsrikt använt LC-kost, håller ni med om detta? Dvs att det är energiintaget som styr i slutändan, men att man med LC-kost helt enkelt ersätter kh med fett men ändå håller sig till samma kalorimängd?

 

Nej den teorin är fullständigt felaktig. Tänk efter i slutet av 1970-talet lyckades socker industrin förändra kostråden. Folk hade börjat inse att socker var ohälsosamt, och der skrämde sockerindustrin, till att få företagen som var storanvändare av socker att starta en kampanj, där de påstod utan några som helst riktiga bevis  att socker och kolhydrater inte var farligt utan de påstod i stället att det var fett främst mättat fett som var farligt.. De lade ner mycktet pengar, och lyckades ändra kostråden. Folk skulle äta mindre med fett och i stället äta kolhydrater. De påstod att det var nyttigare, och bättre på alla sätt. Folk ändrade sig och åt mindre fet och ökade konsumtionen av kolhydrater.

    Vad hände?      Kostråden skulle leda till bättre hälsa med den nya kosten.       Men det som hände var att folk blev fetare och sjukare.

                Det hände totalt utan något räknande av kalorier!!     Så  den hypotesen är felaktig.

 

Vill du ha längre och krångligare förklaringar så rekommenderar jag dessa förläsningar:  

 

     

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har du testat långsamt öka sköldkörtelmedicinen och se vad som händer? Är hypotyreosen underbehandlad kan det vara stört omöjligt att gå ner i vikt, hur man än bär sig åt. Omvänt vet vi ju att personer med hypertyreos, alltså överproduktion av sköldkörtelhormon, ofta går ner i vikt. (Dosen ska naturligtvis endast ändras i samråd med läkare.)

Har du testvärden på TSH, fritt T4, fritt T3?

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kjell Granelli,

 

Först och främst, jag vet inte om min dator spelar mig ett spratt eller om det verkligen stämmer det som står på dig..."Location: Hofterup, Skåne". Är det sant?!?! Jag är uppvuxen där!!!

Jag tror uppriktigt sagt inte att Levaxin fungerar för mig. Jag äter 200 mikrogram/dag sedan flera år och mitt TSH-värde är undertryckt (0.05; ref 0.4-4.2), medan fritt T4 ligger vid övre gränsen (1.5; ref 0.7-1.5). Dock har jag beställt privata prover som visade lågt fritt T3 (2.1; ref 1.7-3.7) vilket tyder på att jag inte konverterar tillräckligt mycket T4 till T3 som ju är det aktiva hormonet. Det är tydligen vanligt med nedsatt förmåga att omvandla T4 till T3 vid autoimmun hypotyreos då kronisk inflammation sägs inverka menligt på denna process.

Enligt läkaren går det inte att ta mer än 200 mkg Levaxin/dag då det inte tillverkas högre doser än så...

 

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan detta vara intressant, kanske? Inte alls vad du frågade om initialt och inte vet jag om du äter just Levaxin men ämnet som sådant, att läka tarmen först och främst.

Jag har bara (BARA!) stött på fall av sköldkörtelbesvär som beror på antingen autoimmunitet eller stress. Levaxin är inte lösningen i något av fallen. Levaxin kan vara en del av lösningen i autoimmunitet om autoimmuniteten gått så långt så att sköldkörteln börjat brytas ner ordentligt. Men den verkliga lösningen är att stoppa kroppens attack mot sin egen sköldkörteln så att den inte bryts ner mer. Detta gör du genom att läka tarmen och dämpa inflammationen – med kost (bl.a. utesluta ämnen du inte tål och allmänna saker som påverkar tarm och immunförsvar, såsom gluten och mejerier) och stressreducering.

http://4health.se/skoldkortelproblem-ar-nastan-alltid-autoimmun-sjukdom

  • Gilla 3
  • Boom 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Maria F,


Tack, allt är av intresse när det rör sköldkörteln!!!

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
15 timmar sedan, Anna S sade:

Kjell Granelli,

 

Först och främst, jag vet inte om min dator spelar mig ett spratt eller om det verkligen stämmer det som står på dig..."Location: Hofterup, Skåne". Är det sant?!?! Jag är uppvuxen där!!!

Jag tror uppriktigt sagt inte att Levaxin fungerar för mig. Jag äter 200 mikrogram/dag sedan flera år och mitt TSH-värde är undertryckt (0.05; ref 0.4-4.2), medan fritt T4 ligger vid övre gränsen (1.5; ref 0.7-1.5). Dock har jag beställt privata prover som visade lågt fritt T3 (2.1; ref 1.7-3.7) vilket tyder på att jag inte konverterar tillräckligt mycket T4 till T3 som ju är det aktiva hormonet. Det är tydligen vanligt med nedsatt förmåga att omvandla T4 till T3 vid autoimmun hypotyreos då kronisk inflammation sägs inverka menligt på denna process.

Enligt läkaren går det inte att ta mer än 200 mkg Levaxin/dag då det inte tillverkas högre doser än så...

 

Jodå jag bor i Hofterup med min fru sedan 16 år 🙂

Du kanske behöver Liothyronin (syntetiskt T3) i tillägg till Levaxin? Det kan vara svårt att finna läkare som finner ut att skriva ut Lio, men exempelvis Sköldkörtelkliniken på Medicheck gör det. Lio har betydligt kortare halveringstid, så man kan behöva ta ett par tre doser om dagen.

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kjell,

 

Tack, jag har läst om Liothyronin men det är som sagt svårt att hitta läkare som skriver ut det. Tack för tipset!

Jag har även funderat på naturligt sköldkörtelhormon men då verkar man få åka utomlands. Jag vet att det finns en klinik i Oslo som skriver ut det, samt några läkare i Finland. Dock är det dyrt (sedan tillkommer ju resekostnader) och frågan är om det är värt det om Lio funkar lika bra...trots allt är det ju T3 man kan behöva utöver T4, och då borde syntetiskt T3 funka lika bra. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-05-06 at 09:35, Anna S sade:

Ni som framgångsrikt använt LC-kost, håller ni med om detta? Dvs att det är energiintaget som styr i slutändan, men att man med LC-kost helt enkelt ersätter kh med fett men ändå håller sig till samma kalorimängd?

Min erfarenhet är att det är kalorintaget som styr i slutändan!

En annan erfarenhet är att kaloriintaget styrs av aptiten, vana oxå i viss mån men i huvudsak regleras av hormoner.

Visst om man ersätter kolhydraterna med samma kalorier i form av fett.. så får det den drastiska följden att man äter max två måltider per dag, på helgen kanske bara en, på semestern på All inclusive, tre gånger per dag.

Iallafall.. kalorierna finns där hur som helst, även på strikt LCHF/Keto!

Det finns ingen fix all diet, for every one.. inte ens LCHF/Keto!

Det finns dock vissa fördelar för vissa med LCHF/Keto, de lär komma på det om de testar!

Dvs kalorierna finns där hur som helst, en del nappar direkt och äter färre måltider, andra har ett helvete med att mentalt bryta sina vanor att äta något 5-6 gånger per dag!

Inte nog med det, du har indikerat att du är kvinna och lider utav hypothyreos, inget av det gör det lättare, för du reglerar din ämnesomsättning till iallafall en del med tillsatta hormoner.

Summa summarum.. kalorierna finns där hur som helst oavsett kost, det LCHF/Keto kan göra är att man blir mättare på färre måltider, man behöver inte äta lika ofta.

Det i sig tenderar att göra att man kan leva rätt länge på lagrade kalorier, främst fett i form av FFA/NEFA från adiopote vävnad innan man blir vrålhungrig!

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det beror ju på hur man äter lågkolhydratkost. Åse Falkman Fredrikson äter uppenbarligen väldigt liberalt, utifrån den bild hon målar upp på bloggen med goda drinkar, viner, bubbel, efterrätter, frukt&bär, rotfrukter, gratänger som simmar 5 sorters mejerier, pizza, bröd, sötningsmedel med mera flera ggr i veckan. Då är det klokt att hålla koll på det totala energiintaget, tänker jag. Jag tycker personligen att hon har supertrevliga och goda recept för i min mening "festmat", men skulle ju aldrig använda hennes recept och hemsida som någon slags vägvisare om jag hade problem att gå ner i vikt. 

Sen är hon också så kallad proffsbloggare och väldigt konventionell/kommersiell i sitt tilltal, så självklart skulle hon aldrig säga ett ont ord om Viktväktarna eller något större företag eller tjänst som eventuellt kan erbjuda samarbete. 

Hur som helst, äter man strikt till måttlig LCHF så behöver man normalt inte tänka så mycket på totala energiintaget, det brukar sköta sig självt hur mycket man ska äta. En del håller ändå koll dock för att det kan vara intressant/spännande information. 

  • Gilla 4

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
18 timmar sedan, Anna S sade:

Kjell,

 

Tack, jag har läst om Liothyronin men det är som sagt svårt att hitta läkare som skriver ut det. Tack för tipset!

Jag har även funderat på naturligt sköldkörtelhormon men då verkar man få åka utomlands. Jag vet att det finns en klinik i Oslo som skriver ut det, samt några läkare i Finland. Dock är det dyrt (sedan tillkommer ju resekostnader) och frågan är om det är värt det om Lio funkar lika bra...trots allt är det ju T3 man kan behöva utöver T4, och då borde syntetiskt T3 funka lika bra. 

Jo fungerar det med Lio så är det mycket enklare eftersom det inte krävs mer än ett vanligt recept från läkare. För naturligt sköldkörtelhormon (NDT) krävs ett licensförfarande en gång om året. Däremot om det inte fungerar med Lio i tillägg till Levaxin så kan det ju vara värt besväret.

En annan idé skulle vara att be att få prova Euterox i stället för Levaxin. Det är också syntetiskt T4 men den del rapporterar förbättring efter byte. Det fås också på vanligt recept.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kjell,

Problemet med Euthyrox är att tillverkaren nyligen ändrade sammansättningen och ersatte en av ingredienserna (tror det var sukros; hur som helst en sockerart) med mannitol. I ett sköldkörtelforum som jag är medlem i har det varit mycket diskussioner om ett brittiskt preparat (tillverkaren heter Teva) som innehåller just mannitol och som ställt till stora problem för många användare. De har rapporterat en rad klassiska hypo-symptom som försvunnit när de bytte till ett annat läkemedel. Jag vet inte varför just mannitol är så problematiskt i detta sammanhang, men det verkar som om det på något sätt påverkar upptaget av sköldkörtelhormon i kroppen. På liknande sätt uppstod problem med NDT-preparatet Armour Thyroid när tillverkaren bytte ut sukros mot cellulosa. 

Jag har hört från ett par medlemmar som tagit "nya" Euthyrox och upplevt en klar försämring. 

Det är jättesynd för jag har läst mycket om Euthyrox (tidigare varianten) och de flesta verkade väldigt nöjda med det. Jag förstår inte varför tillverkarna måste ändra i ett läkemedel som fungerar bra. Ett problem är att många tillverkare förnekar att de inaktiva beståndsdelarna (fyllnadsmedel) påverkar upptaget av läkemedel, men alltför många patienter rapporterar problem efter ändringar i sammansättningen för att det ska vara en slump. 

Elinor,

Jag håller med om att 56kilo är en trevlig livsstilsblogg och många av recepten är både goda och lättlagade. Dock säger bloggägaren själv att hon är normalviktig och inte har några problem med insulinpåslag varför hon kan äta desserter och rotfrukter. Dessutom är hennes portioner ganska små och får mig att tänka VV...en kycklingfilé, en klick sås och ett par broccolibuketter. Så även om hon inte räknar kalorier är det troligt att hon inte får i sig så mycket värst mer energi nu än på VV-tiden. 

 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
17 timmar sedan, Zepp sade:

Min erfarenhet är att det är kalorintaget som styr i slutändan!

Allas vår Keto-Martina (Johansson) håller inte med dig, men hon kanske har fel? Och jag med, för ju mer jag lär mig desto säkrare blir jag på att de inte spelar roll... ^_^

Jag vet att det är många som blir fullständigt galna på mig när jag säger att kalorier inte spelar någon roll. “Jooo det spelar visst roll, så KAN du inte säga!” får jag höra och för att undvika konflikter har jag börjat hålla med litegrann att okej jo, visst, det kan väl spela roll då men det kan också inte göra det. Kroppen är ett hormonellt system, inte en förbränningsugn så om du äter “för mycket” kan du gå ned i vikt likaväl som upp i vikt. Fråga en anorektiker om det går att äta lite nog och de kommer svara nej, för till sist går de inte ned i vikt ens på ett äpple om dagen. Kroppen vänjer sig, den blir bekväm och framförallt vet inte kroppen själv om den är tjock eller smal. Den jobbar bara med cellsignalering och feedbacksystem. [Marias understrykn]

https://martinajohansson.se/en-till-framgangsrik-kalori-normbrytare/

  • Gilla 5
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan, MariaF sade:

llas vår Keto-Martina (Johansson) håller inte med dig, men hon kanske har fel? Och jag med, för ju mer jag lär mig desto säkrare blir jag på att de inte spelar roll..

Jag misstänker att hon håller med mig i slutändan hur som helst?

Utan det är vad som driver upp kalorintaget som iallafall för många är avgörande?

Dvs vad de äter hur de bor, jobbar, sociekonomisk situation!

Iallafall så testar vi Martinas ideer på ett område som du antagligen är bekant med i Trollhättan nämner inget men du vet vilket jag menar!

Det är lika här i GBG!

Iallafal varför börjar de inte sin dag med sjötunga walewska och avslutar den med Tornedou.. mest troligt fö.r att de inte har råd!

Sååå whatefuck äter de då.. en jävla massa skitmat från vanliga§ affärer!

Hur som helst, även här i GBG så väjer folk att äta olika mat, de från "bättre stadsdelar" är betydligt nogrannare .. petalar någon krona mer, medans de som bor i sioeknimisk utstta områden tenderar att köpa/äta de billigaste! och på det mer läsk!

Dont give my that shit.. kalorier spelar fucking en massa roll, hormoner oxå.. tala om för de i socioekkomiskt utsatt områden att de bör äta sjutunga Walevska till frukost och Torenedu för middag!

Du ha råd med det  jag har råd med det, vi skulle bli nöjda med de kalorierinerna, bägge av oss! två måltider per dag lagad frå de frästa råvaraor av ialla fall hyfsade kockar!

Iallafal så testade jag det i förra sommaren, bodde en nästan hel vecka i trollhättan på First Choise Hotell.. menna vilken god mat två mål mat om dagen, det var vansinigt varmt, så man orkade inte äta hur mycket som helst!

Vi lämnar Trollhättan, jag måste åter komma ett annat år när temperaturen inte överstiger 30 grader!

Iallafall.. framhärdar, de där fucking kalorierna finns där i maten.. oså till den hormoniella regleringen den funkar som regel.. shit in shit oút!

Det var väl inte så svårt att förstå, dvs Shit in shit out, grejen är att förstå om det påverkar hälsan positivt eller negativt, till stora delar beroende på om man puttat in läsk och chips eller sjötunga Waleska samt Tornedu på Hovås golfklubb?

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan, Zepp sade:

Sååå whatefuck äter de då.. en jävla massa skitmat från vanliga§ affärer!

Kan det vara så att det är skiten i maten som påverkar hormonerna så att energin lagras som den gör, snarare än mängden energi i sig? 

  • Gilla 4
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.