Kroppen verkar har lagt av....

[Ejja]

Undrar om det finns någon i Göteborgstrakten som känner till någon läkare (eller åtminstone diabetessköterska) som kan nåt om LCHF? Jag känner att jag måste försöka byta läkare och sköterska för jag får ingen hjälp.

 

Började äta LCHF i september 2010. Började gå ner i vikt (kraftigt överviktig efter många år med dietistråd och viktväktare) och mådde bra. I oktober blev jag väldigt dassig och man konstaterade att jag fått diabetes typ 2. Hamnade på sjukhus ett par dygn men där var det ingen som kunde nåt om diabetes och blev sen hänvisad till vårdcentralen. Jag frågade flera gånger om det var säkert att jag hade typ 2 eftersom min dotter har typ 1 sedan 20 år så hade jag ju lite undran. Men nej, det hade jag inte, en 50 årig överviktig kvinna som får diabetes får typ 2 och något prov behövde man inte ta. Jag fick en blodsockermätare, två sorter insulint (långt och kort) och Metformin. Åkte hem och kontaktade vårdcentralen som sa att det var sjukhuset som hade ansvar för mig i tre månader så dit skulle jag inte gå.....Jag fick hantera det bäst jag kunde och efter en dryg månad så fick jag äran att besöka vårdcentralen. Då hade jag redan dragit ner rejält på insulinet, gått ner ytterligare i vikt, och mådde ändå ganska bra.

 

Efter att ha gått ner 20 kg på ca 4 månader och efter att ha kunnat sluta med allt insulin och bara ta Metformin så hände det saker i familjen som gjorde att jag började äta lite mer kolhydrater (hann inte laga mat och planera, för mycket köpmat osv). Jag slutade inte med LCHF men det blev för mycket kolhydrater för att jag skulle tycka det var OK. Viktnedgången stannade upp. Det funkade i ca ett halvår men sedan var jag tvungen att börja ta insulin igen, först långt till natten och sedan även snabbt på dagen. Jag gick upp ca 5 kg men sen har det stått still.

 

Jag har nu sedan i julas åter minimerat kolhydraterna men denna gången händer ingenting med vikten.Nu har man efter ett av mina sällsynta besök på vårdcentralen konstaterat att mina njurar har börjat läcka protein, att mitt blodtryck har gått upp och jag upplever att jag bara måste ta mer och mer insulin. Suck. Kanske det inte är typ 2 i allafall....??

 

Min läkare är av den uppfattningen att en kalori är en kalori, att enda sättet att gå ner i vikt är gastric by pass( aldrig i livet att jag skulle göra det) och äter man mycket fett då dör man...kanske lite överdrivet men jag känner mig inte direkt förstådd. Sköterskan sa sist jag pratade med henne att man inte fick äta grönsaker när man äter LCHF.... och ofta känns det som jag kan mer om diabets än vad hon gör. Jag har nu tjatat mig till få kolla C-peptid (heter det så?) men det var en vecka sen och jag vet inte om nån kommer att berätta svaret eller om jag ska höra av mig och fråga eller om jag får vänta till min årliga kontroll......

 

Jag försöker att träna och röra på mig men tiden räcker dåligt till. Jag går på ett vattengympapass och ett gympass i veckan och jag är oftast ute minst en halvtimma med hunden varje dag. Men sen ska man ju jobba också....

 

Det skulle vara så skönt att ha en läkare och en sköterska som jag kan känna tillit till vad det gäller diabetesen, som kan förklara vad som händer och om de åtminstone har googlat om LCHF så vore det en bonus.

[Zepp]

Jag hoppas verkligen att du får hjälp.. men som du inser så hänger rätt mycket på att du står på dig och verkligen kräver full utredning!

 

"En stor svensk kartläggning av så gott som samtliga i Kronobergs län som insjuknat i diabetes under tre år slår hål på flera myter om vem som drabbas av vilken sorts diabetes.

Förlegade begrepp

Undersökningen visar också hur felaktiga de gamla begreppen ”barn- och ungdomsdiabetes” resperktive ”åldersdiabets” är.
För att få en riktig bild av diabetespanoramat i hela befolkningen i länet kontrollerades blodsockernivån på samtliga invånare som av någon anledning kom i kontakt med sjukvården under tre år.
De som hade för höga blodsockervärden undersöktes vidare för en eventuell diabetesdignos.
Bland diabetikerna, 1 630 personer, togs ytterligare prover för att säkerställa vilken typ av diabetes det var fråga om.

Typ 1 eller typ 2

Hade patienterna antikroppar mot de insulinproducerande betacellerna i blodet, det vill säga en autoimmun form av diabetes, fick de diagnosen typ 1 diabetes.
Utan antikropper ställdes diagnosen typ 2 diabetes.
Vidare kontrollerades C-peptidnivåer i blodet hos samtliga för att mäta hur stor egen insulinproduktion patienten hade. De som inte hade antikroppar och över ett visst värde C-peptid fick diagnosen typ 2 diabetes.

Såväl gammal som ung insjuknar i typ 1 diabetes.

Typ 1 – typiskt medelålders

Forskarna fann två toppar för insjuknande i typ 1 diabetes. Flest drabbades i åldersgruppen noll till nio år och 70 till 79 år. Nästan 60 procent av alla nyinsjuknade typ 1 diabetiker var över 40 år. Medelålder bland de vuxna som fick diagnosen typ 1 diabetes var 57 år.

Mycket höga sjukdomstal

De kronobergska siffrorna över hur vanligt typ 1 diabetes är bland de högsta i världen som någonsin rapporterats.
Också siffrorna för typ 2 diabetes var mycket höga. En förklaring kan vara att många patienter upptäcktes tack vare blodsockertestet. Utan det skulle de ha förblivit utan diagnos.

Gammal åsikt på skam

Resultaten ställer alltså åsikten om typ 1 diabetes som en sjukdom som i regel drabbar barn helt på skam.
– Det är känt att det finns vuxna som insjuknar i typ 1-diabetes, men man har trott att det rör sig om väldigt få personer över 40 år, kommenterar Maria Thunander, överläkare vid medicinkliniken i Växjö och en av forskarna bakom studien till tidningen Dagens Medicin.

Gammal tumregel håller inte

Innan det fanns möjlighet att mäta antikroppar i blodet och C-peptidnivåer fick läkarna förlita sig på sin erfarenhet och kliniska kunande.
En tumregel var att unga drabbas av typ 1 diabetes, äldre av typ 2 diabetes. Resultaten från kronobergsundersökningen visar att det knappast är en god tumregel.

Bara blodprov svarar på frågan om diabetestyp.

Får fel diagnos

– Det finns en risk för att en stor andel vuxna med autoimmun diabetes inte får rätt diagnos i rutinsjukvården, säger Maria Thunander.
Bahandlingen vid nydiagnostiserad diabetes skiljer sig åt mellan de olika formerna. Typ 1 diabetiker startar med insulin. Typ 2, först med kost och motion, om inte det räcker diabetestabletter och om även de inte förslår insulin.

Riskerar fel behandling

Maria Thunander betonar i Dagens Medicn att inte alla som diagnostiserades med typ 1-diabetes var i akut behov av insulin, att den felaktiga diagnosen inte automatiskt innebär att patienten får fel behandling.

Få barn får typ 2 diabetes

Insjuknandet i typ 2 diabetes var vanligast i åldrarna 65 till 85 år. Medelåldern vid insjuknandet var 67 år och så gott som samtliga var över 40 när de insjuknade.
Bara fyra barn, två pojkar och två flickor i åldrarna 10 till 14 år, insjuknade i typ 2 diabetes.

Knappast heller BMI ger vägledning

En annan tumregel som inte längre håller är att typ 2 diabetiker är överviktiga och typ 1 diabetiker smala eller normalviktiga.
Resultaten från undersökningen visar att typ 2 diabetikerna vid insjuknandet i genomsnitt hade ett Body Mass Index på 28. De vuxna typ 1 diabetikerna på 26.
Det vill säga båda grupperna ligger inom ramen för måttlig övervikt."

 

http://diabetesportalen.se/arkiv-foer-nyheter/gammelmormor-faar-typ-1-diabetes-bara-blodprov-ger-raett-diagnos/

[dufva]

Jag undrar lite hur du tillämpar kosten inte minst med tanke på att dina njurar verkar få jobba hårt?

 

Kan det tänkas att du äter lite för mycket protein eller lutar för mycket mot charkprodukter?

 

Du vet

Lchf innebär inte att proteinmängden ska öka utan att det sker en växling från kolhydrat till fett

 

Kan du ge lite exempel på hur du vanligen äter under en dag?

[Ejja]

Jag undrar lite hur du tillämpar kosten inte minst med tanke på att dina njurar verkar få jobba hårt?

 

Kan det tänkas att du äter lite för mycket protein eller lutar för mycket mot charkprodukter?

 

Du vet

Lchf innebär inte att proteinmängden ska öka utan att det sker en växling från kolhydrat till fett

 

Kan du ge lite exempel på hur du vanligen äter under en dag?

Frukost: ca 150 g keso, en ananasring och lite vispgrädde

Lunch: ganska vanlig mat men utan potatis,pasta och ris. T.ex. några skivor gratinerad kassler med ost och en sallad eller en kycklingfilé med sås och broccoli, eller en omelett på 2-3 ägg och grädde med tomater, äter fisk minst tre gånger/vecka (finns det nåt godare än stekt kolja)

Middag: samma som lunch

Ev på kvällen om middagen inte blivit för sen: yogurt med nötmusli el lite hallon. eller ett flatbröd med smör och några skivor ost el skinka

Upplever inte att jag har ökat proteinmängden men det kanske är värt att pröva att minska.....