Nils Engström

LCHF / Fysisk träning i kombination som blodtryckssänkande medel

Recommended Posts

Nils, du är en stor inspirationskälla. Tack.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Erik 2 sade:

Nils, du är en stor inspirationskälla. Tack.

Förtjänsten är i så fall forumets, som under de senaste åren inspirerat mig till att inte se åldern som begränsande faktor för radikala livsstilsförändringar. Genom att LCHF befriat mig från all medicinering (tre) förefaller mitt blod, hjärta, njurar, lever, bukspottskörtel och hjärnan resp. kroppen i övrigt utvecklas i en föryngrande riktning. Den mänskliga kroppen visar sig ha en oerhörd förmåga att kompensera för åldern men det krävs medvetenhet och stöd från insatta forskare och erfarna människor, där entusiasterna på forumet, inklusive dess utmärkta administratörer representerar en viktig inspirationskälla. 

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Håller med dig Nils. Det går att lära gamla hundar stt sitta. Själv lärde jag mig att simma crawl efter 60.  Nu vid 66 är jag ganska duktig...

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-06-12 at 15:52, Cederulla sade:

Håller med dig Nils. Det går att lära gamla hundar stt sitta. Själv lärde jag mig att simma crawl efter 60.  Nu vid 66 är jag ganska duktig...

Det är bara det att när man befann sig i tonåren, alla över 60 var hopplöst gamla. I mitt barndomshem minns jag den klassiska väggbonaden "Från vaggan till graven":

521311704_frnvaggantillgraven.thumb.jpg.f1b380d5faf4097487b11892294a5872.jpg

och att jag som barn, sannolikt i sexårsåldern då min mor, som var lärare lärt mig skriva, inte var riktigt nöjd med detaljnoggrannheten, varför jag fyllde i siffrorna från vaggan till 10. 

När man själv närmar sig 90 är vanliga pensionärer ,som unga flickor och pojkar att ta efter. Det fantastiska med kostomläggningen till LCHF är att åldrandet faktiskt går tillbaka, om man inte ger sig.

Lars Bern brukar betona om FOLKHÄLSOMYNDIGHETEN: att den med Tegnell i spetsen felaktigt talar om 70-plussare som särskilt sköra, som om åldern skulle vara en sjukdom. I själva verket är de metabola sjukdomarna och ordinerade läkemedel grundorsaken till den ökade känsligheten för Covid-19-viruset. Att vårdhemmen inte i större utsträckning serverar näringsrik mat och tillser att immunförsvaret får sitt - främst att de övertygande bevisen för C- och D-vitaminets betydelse negligeras - är en ren skam. Med den kunskap som finns måste man tveklöst anse medvetet mord av inneboende vårdtagare fortfarande sker. Sannolikt hade en stor andel av redan avlidna på vårdhemmen aldrig behövt dö om de äldre där i tid ordinerats tillräckliga doser C- och D-vitamin. Ser man dessa kosttillslott  som en kostnad inte värd att investera, vägd mot dödsfallen ?

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Sömnforskaren Matthew Walker beskriver i sin senaste bok egna och sammanställda forskningsresultat som visar en stark koppling mellan sömnbrist och diabetes typ 2. Sover man mindre än 7-8 timmar per dygn finns uppenbar risk att kroppens celler inte svarar på insulinet och man hamnar i insulinresistens. 

Boken "sömngåtan" rekommenderas för alla diabetiker 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 minuter sedan, Ekner sade:

Sömnforskaren Matthew Walker beskriver i sin senaste bok egna och sammanställda forskningsresultat som visar en stark koppling mellan sömnbrist och diabetes typ 2. Sover man mindre än 7-8 timmar per dygn finns uppenbar risk att kroppens celler inte svarar på insulinet och man hamnar i insulinresistens. 

Boken "sömngåtan" rekommenderas för alla diabetiker 

Trots att jag alltför ofta bryter mot detta (fem timmar inte sällsynt under de sista tre åren), har LCHF ändå totalt raderat min diabetes 2. Senaste mätningen i december 2019 ser ut enligt nedanstående:

1038769902_ScreenHunter_1965Feb_1812_15.jpg.ed345a96f122c98cd260e6843d1c0782.jpg

694417047_ScreenHunter_2170Jun_1220_30.thumb.jpg.31c281a009278462fd9185d4124a0d54.jpg

Men jag jobbar på att sova mer, det kan jag lova!  Mina läkare skakar bara på huvudet och påstår att det inte går att ändra på en kronisk sjukdom som diabetes 2 utan läkemedel - mat uppfattas inte som läkemedel!  När de ser bevisen, blir kommentaren bara att jag måste vara ett enstaka undantag. Dock har jag nu fått en läkare som med stort intresse betraktar resultaten, men samtidigt påpekar risken att förlora läkarlegitimationen, om patienter skulle rekommenderas kostväxling istället för medicinering.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Läkare är vad dom är utbildade till, hjärntvättade av läkemedelsindustrin.

Jag jobbar också på att sova mer, eller rättare sagt, jag omvärderade mina sovvanor efter att läst boken. LCHF har klara hälsofördelar, så tänk om man kunde köra strikt LCHF och få förmånen att sova gott 8 timmar per dygn. Det är mitt mål nu.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 minuter sedan, Nils Engström sade:

Dock har jag nu fått en läkare som med stort intresse betraktar resultaten, men samtidigt påpekar risken att förlora läkarlegitimationen, om patienter skulle rekommenderas kostväxling istället för medicinering.

Numera är det godkänt och läkaren riskerar inget.

https://www.dietdoctor.com/se/socialstyrelsen-godkanner-lagkolhydratskost

https://lagkolhydratkost.se/lagkolhydratkost-godkand-som-diabetesbehandling/

http://4health.se/tag/lchf

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 minuter sedan, al@j sade:

Visst - Annika Dahlqvist tvingade fram detta men det har uppenbarligen inte nått fram till läkarna.

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 minuter sedan, Ekner sade:

tänk om man kunde köra strikt LCHF och få förmånen att sova gott 8 timmar per dygn.

Inget problem men om man är uppe i åren, vill man utnyttja dygnet till det som man inte hann med tidigare i livet.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan, Nils Engström sade:

Visst - Annika Dahlqvist tvingade fram detta men det har uppenbarligen inte nått fram till läkarna.

Det är mycket som inte når fram till dessa läkare som anser sig som bäst i världen.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det vore intressant om ni med erfarenheter av liknande slag (oavsett ålder), hörde av er med synpunkter - variation i puls, blodtryck etc. - genom kombinationen kost, träning!?

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Eftersom hjärtinfarkt hör till de allra mest högfrekventa orsakerna till problem med dödsfall som följd (i varje fall i högre åldrar), ville jag med tråden nu lyfta just kombinationen LCHF-kost/träning. Inte just träning med träningscykel, som i min ålder i hemmiljön och av ren praktiska skäl råkar passa mig bäst, utan TRÄNING ÖVERHUVUDTAGET. För att överföra tankar  runt fysiologisk träning är dock enklast att utgå från någon form, som medger klar dokumentation av använda träningsparametrar, som kan jämföras med varandra under träningsförloppet vecko- eller månadsvis.   För flertalet av oss lär träning som inriktas på det kardiovaskulära systemet vara särskilt viktig, den som företrädesvis sker under eftermiddags- och kvällstid. 

Den medvetna bromsningen av min egen fysiska träning undet drygt två års tid, efter att jag inlett min LCHF-bana, var enbart avsedd till att isolerat visa kostens betydelse. Min kropp fick fungera som testobjekt. Resultaten , i varje fall för egen del, har klart belagt att enbart kosten i form av LCHF har mycket stor betydelse för framgång. Som jag ser saken, nu när jag återupptagit träningen, ligger främst övergången från anaerob till aerob träning bakom de positiva effekterna - alltså att energiutbytet genom LCHF, främst sker via förbränningen av fett - till den åtgår syrgas. Vad träningen då går ut på, är bl.a. att förbättra kroppscellernas förmåga att ta upp och effektivt använda syrgas och också att öka syrgasmättnaden i blodet - inte minst viktigt i Covid-19-sammanhang. 

Vid sidan av LCHF-kosten representerar den fysiska träningen ett praktiskt sätt att hålla kropp och psyke i topp. Om man studerar resultaten av olika former av fysisk träning ser man uppgifter om effekter som vid kontinerlig träning talar för:

Ökning av den kardiovaskulära och aeroba konditionen som innebär upp till 55% minskning av hjärtinfarkt

▼ Minskning av risken för cancer med 20%

▼ Minskning av risken för diabetes med nära 60%

▲ Ökning av styrkan i alla kroppens muskler

▲ Ökning av syrgasmängden som kroppen kan ta upp (gäller även syrgasmättnaden i blodet)

▲ Ökning av kroppens generella energinivå

▼ Effektiv reglering av andelen kroppsfett på en sund nivå

▲ Förbättring av hjärnans förmåga och neurologiska funktioner i övrigt

Mycket talar alltså för kroppens behov av träning men att förutsättningen för optimalt resultat i generell mening (inte nödvändigtvis till att vinna rekord på hundra meters löpning) förefaller ligga på typen av kost. Oavsett om man redan är igång med ett träningsprogram och formen är bra, gör en rätt utformad träningsmodell att man relativt enkelt och behagligt kan uppnå en förbättrad  konditionsnivå och muskelstyrka. Det går alltså att träna sig till en successivt ännu friskare kropp än den som enbart LCHF-kosten medför.

För att ambitionen att hålla fast vid kontinuiteten i träningen inte skall falna, bör man tillämpa någon form av övervakningssystem, som kvantifierar framstegen. Vad som tilltalar mig med träningscykel, är att man datatekniskt, successivt kan relatera träningens parametrar under- och efter träningen genom enkel registrering av viktig information som:

  • träningstid
  • simulerad vägsträcka
  • hastighet
  • kaloriförbrukning per timme
  • relativ arbetsbelastning
  • genomsnittlig rotationshastighet på pedalerna
  • belastningsmotstånd
  • och graden av återhämtning (enklast genom att se hur pulsen går ner under en minut efter träningen)

Vid andra träningsformer får man dokumentera framstegen på annat sätt, bara fantasin sätter gränserna. Med risk att uppfattas som pryltokig, bör framhållas att det minimum av mätverktyg som var och en bör hålla sig med, för att kunna följa kroppens konditionsutveckling är:

  • blodtrycksmätare
  • örontermometer
  • pulsoximeter
  • personvåg (gärna med mätning av andel muskler, fett och vätska)
  • (för oss ketosintesserade någon form av mätare av ketosnivån t.ex. KETONIX)

 

Träna just benmusklerna - varför är det så viktigt?

Många frågar sig varför benmusklerna råkar vara så intressanta att träna, vad det har med den kardiovaskulära träningen att göra och varför den aeroba träningen har sådana fördelar? 

Ser man människans utveckling under jägartiden, kan man se varför benmusklernas utveckling hade så stor betydelse - kravet på att dagligen tillryggalägga stora avstånd i sökandet efter bytesdjur. Ser man på de muskelgrupper i benen som krävs för god funktion och uthållighet finns verkligen anledning att bli imponerad:

  •     Vastus medialis: Det här är en quadriceps-muskel som ligger i framsidan av låret. Det hjälper till att stabilisera patella (knäskålen) och förlänger benet vid knäet.
  •     Rectus femoris: En av quadriceps-musklerna, detta är den enda muskeln som är ansvarig för att böja höften. Den sträcker sig också och lyfter knäet och böjer låret
  •     Vastus lateralis: Ligger på sidan av det övre låret, den här muskeln sträcker sig underbenet och hjälper till med att resa kroppen rakt upp från en hukande position.
  •     Semitendinosus: Denna hamstringsmuskel ligger på baksidan av låret. Det hjälper till att böja knäet och förlänga höften.
  •     Tibialis anterior: Denna muskel löper längs frambenet och hjälper till att böja foten mot underbenet (en rörelse som kallas dorsiflexion)
  •     Medial gastrocnemius: Det här är en av kalvmusklerna, som bl.a. hjälper till när man står på tå. Det böjer också benet vid knäleden.
  •     Biceps femoris: Den här tvådelade muskeln ligger på baksidan av låret. Det är en komplex muskel som utför knäflexion, höftförlängning och inre och yttre rotation.
  •     Gluteus maximus: Den största muskeln i skinkorna, gluteus maximus sägs vara en av de starkaste musklerna i kroppen. Det möjliggör rörelse i höft och lår.

Så, varför har träningen av alla dessa muskler sådan betydelse för den kardiovaskulära hälsan? Orsaken ligger i att en konsekvent aerob benmuskelträning kräver hjärtats medverkan för att kunna genomföras och därigenom under träningsansträngningen stärker hjärtmusklerna, förbättrar lungkapaciteten, minskar vilopulsen och blodtrycket över tid. Kort sagt har en avgörande betydelse inte bara för muskelstyrkan utan för konditionen i stort. Dessutom kan sägas att kroppens ökade hormonella- och enzymatiska aktivitet gör att även övriga delar av kroppen åker snålskjuts på träningen av benmusklerna. Man kan också tillägga att detta i sig representerar ett bra sätt att lindra stress och till att hålla humöret på topp.

Så... vilken typ av träningsform du än tillämpar, hur ung du än är och vilket kön du tillhör, hör gärna av dig med dina erfarenheter!!!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag fyller snart 70. Efter att blivit medicinerad för blodtryck över 140/90 började jag för ett halvår sedan att dricka lite rödbetsjuice morgon och kväll (Mjölksyrafementerad, den råa klar jag inte att dricka) och slutade samtidigt med medicineringen. I morse var mitt blodtryck 122/83, puls 53, ett typiskt värde de senaste månaderna. Det skall nämnas att jag dagligen försöker gå en runda på ca 45 minuter och även kör ett primitivt program på ca 15 minuter med lite styrke- och smidighetsövningar innan läggdags. Känns riktigt bra att vara medicinfri!

  • Gilla 3
  • Boom 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-06-15 at 13:28, PerD sade:

Jag fyller snart 70. Efter att blivit medicinerad för blodtryck över 140/90 började jag för ett halvår sedan att dricka lite rödbetsjuice morgon och kväll (Mjölksyrafementerad, den råa klar jag inte att dricka) och slutade samtidigt med medicineringen. I morse var mitt blodtryck 122/83, puls 53, ett typiskt värde de senaste månaderna. Det skall nämnas att jag dagligen försöker gå en runda på ca 45 minuter och även kör ett primitivt program på ca 15 minuter med lite styrke- och smidighetsövningar innan läggdags. Känns riktigt bra att vara medicinfri!

På det viset kommer du att hamna suveränt bra när du blir äldre. Vad jag konstaterat är att den gamla frasen: "Det är aldrig försent att börja..." faktiskt har förverkligats i mitt fall. Visserligen har jag tidigare i livet aldrig varit något träningsfreak men nu börjar jag faktiskt tendera åt det hållet. Delvis beror det på att jag har kvar min gamla träningscykel, som visar sig mycket väl lämpad för ändamålet i högre ålder. Genom att alla datoriserade träningsparametrar finns lättillgängliga i tydliga bildfönster, kan jag snabbt överföra dessa till  en blankett som gör det lätt att hålla koll på min utveckling och jämförelsen med familjen i övrigt:

396554218_ScreenHunter_2184Jun_1818_58.thumb.jpg.89e60ea69c7abf7098ab53f964869d4b.jpg

Korresponderande siffror i marginalen används för tilläggsinfo, som blodtryck, temperatur, syrgasmättnad, kosttillskott etc. som kan påverka eller ge god information om förbättringar (eller tillfälliga försämringar) i träningsresultatet resp. medverkande faktorer. Det visar sig lämpligt att inte göra några detaljerade resultatanalyser med mindre än en månads intervall - de verkligt tydliga effekterna synliggörs först då. För att få jämförbara återhämtningssiffror bör man vara  noga med att på träningsdag 28 tillämpa samma träningsprogram som under dag ett. Eftersom fler än ett träningsprogram kommer till användning under en månad, kan man lämpligen variera typen av program som man vill jämföra graden av återhämtning med. Dessutom tillse att träningstid, tröghetsinställningar och pedalrotation är identiska för bägge jämförelsesessioner.

Läkarnas tendens att skriva ut blodtrycksmedicin i tid och otid är ett elände. Dels verkar det inte som om dagens läkare (specialistläkarna förhoppningsvis undantagna) fortbildar sig tillräckligt, dels inte vill tillägna sig kunskap som möjliggör läkemedelsfri terapi, t.ex. kost- resp. tillskottsrelaterad terapi. Då gäller de egna initiativen som i ditt fall. Vad gäller dina 45 minuters promenad i det fria kan de aldrig vara fel. Som du kanske observerade i trådstarten, har kanadensarna i studier konstaterat att en minuts hårdträning motsvarar 45 minuters träning i måttlig takt. Den senare motsvarar i sin tur sannolikt många timmars promenad. Ditt eget träningsprogram om det är tillräckligt hårt, ger sannolikt liknande skillnad i effektivitet. Hårdträning i intervallformen dock inget man ägnar sig åt, om man är otränad.

Hjärtligt väkommen till forumet förresten!

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Har börjat med intervallträning med bungypump stavar i backe. Ger resultat på ork. Tränar lårmusklerna genom att sitta på stol och ställa mig upp tills jag inte orkar mer(med hantlar på 3 kg i varje hand). Ger bra balans och styrka att resa sig från golvet. Märker skillnad snabbt. 

  • Gilla 5

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
9 timmar sedan, Cederulla sade:

Har börjat med intervallträning med bungypump stavar i backe. Ger resultat på ork. Tränar lårmusklerna genom att sitta på stol och ställa mig upp tills jag inte orkar mer(med hantlar på 3 kg i varje hand). Ger bra balans och styrka att resa sig från golvet. Märker skillnad snabbt. 

Bra exempel på hur fiffigt man kan använda tröghetsmomentet i den egna kroppsvikten med enbart kroppen som träningsredskap. "inte orkar mer..." representerar själva grundkonceptet för alla former av träning - att pressa kroppen - helst till svettning. En träningssession utan behov av avslutande dusch ger sällan annat än underhållande effekt dvs. man behåller då den fysiska nivå man hade före träningen. Det låter på dig att du tar ut svängarna ordentligt. Om du med en månads intervall mäter skillnaden i puls direkt efter träningen och en minut senare, så får du en bra bild av din återhämtning. Din successiva konditionsförbättring, efter jämförelsen mellan två på varandra följande mätningar vid varje månadsintervall, är intressant. 

För egen del vill jag ha någon form av återhämtningsdata i numeriska termer för att se om träningen behöver skärpas eller fortgår med tillräcklig intensitet enlig planerna.

P.S.

Problemet som jag ser det, är att all träning står och faller med kontinuiteten. Det är därför jag anser hemmaträningen som viktig, eftersom den inte är beroende av besök på gym eller väder och vind i naturen. Som Arne Tammer brukade göra reklam för med sitt träningsprogram på 1940-50-talen:

"...ge mig en kvart om dagen och jag skall ge dig en ny kropp..."

Det ligger mycket i den slogan...

P.S. Den som inte får regelbunden bekräftelse på positiva effekter av träningen, får i längden svårt att hålla träningsambitionen på topp, dvs. hålla fast vid den nödvändiga regelbundna träningen och att successivt öka intensitet/motstånd/tröghet alt. längden på varje träningssession. Så... ett gott råd... för att hålla ambitionen på topp - testa träningsresultatet med jämna mellanrum!

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.