Nils Engström

LCHF och skolmedicinens syn på mat och kosttillskott

Recommended Posts

Som flertalet av er känner till, kommer många svenska läkare som tillfrågas om eventuellt behov  av kosttillskott för kroppens bästa, att svara undvikande. Det spelar ingen roll om den som frågar är vegan, LCHF-kostare eller äter efter tallriksmodellens sockerkost. Svaret blir detsamma - det behövs inget tillskott - maten innehåller allt det kroppen behöver! Detta är helt barockt och vittnar om att stor andel läkare medvetet undanhåller kända fakta (resultatet av utarmade jordar som minskar andelen viktiga näringsämnen i vår kost), inte minst decennier av forskning som visar den stora betydelsen av betydligt större dagliga mängder näring än den som även välbalanserad kost innehåller.

Under medicinareutbildningen ses behovet av tillskott i form av vitaminer och spårmetaller etc. som bagatellartat. I utbildningen utgår man felaktigt från att folk i allt väsentligt får i sig tillräckligt med nödvändiga  födoämnen via maten. För att förstå bakgrunden, finns anledning att nämna vad de flesta, såväl blivande läkare som folk i allmänhet inte är särskilt medvetna om, nämligen att läkemedelsindustrin historiskt sett från tidigt 1900-tal huvudsakligen fått stå för styrningen av läkarutbildningen och fortfarande gör det.

Genom företagens monopolställning har man kunnat leda blivande ambitiösa läkare till förståelse, för kraven att senare under yrkesutövningen strikt begränsa uttalanden, som berör annat än det som talar för läkemedlens roll. Diskussioner runt kosttillskott eller kostens betydelse, som inte i väsentlig utsträckning ingår i utbildningen, tonas därför ner.  

För egen del, även före min LCHF-debut, hade jag en viss tveksamhet till den begränsade informationen som läkare var villiga att ge, vid sidan av den som rör läkemedel. Detta och egna beräkningar på innehållet i olika livsmedel, jämfört med de uppgifter som finns om det dagliga behovet av näringsämnen, medförde att jag redan för mer än 40 år sedan inledde mitt intresse för kosttillskott. Redan då stod klart att det skulle krävas orimliga mängder mat för att tillfredsstäla alla kroppens behov av näringsämnen. 

Vad gäller finessen med LCHF, som kosttillskotten inte rådde på för min del, var just  diabetes 2 som förvann extremt fort några månader efter kostomläggningen. Utsättningen av blodtrycksmedicin och statiner gjorde f.ö. LCHF till en ren sensation, som jag kunnat njuta av i nästan tre år.

Länge har många av oss förfasat oss över den extrema försiktighet och ovilja till klarspråk som flertalet läkare uppvisar. Därigenom tog exempelvis folkhälsans representanter aldrig tillfället i akt under Covid-19 pandemin att reducera andelen avlidna, genom att rekommendera viktiga kosttillskott till äldreboendena. Med stor sannolikhet hade många liv kunnat räddas om öppenhet i dessa avseenden fått råda.  

Frågan är om läkemedelsindustrins drivande kraft bakom försäljningen av medicin, som genom patentskyddet ger god avkastning, kan fortsätta hålla tillbaka nödvändigheten av klarspråk runt kosttillskotten och valet av kost, som tillsammans kan göra underverk, som läkemedel sällan kan mäta sig med. Särskilt nu, när fyra stora grupper forskare från lika många länder öppnar ögonen på sina kollegor jorden runt. De inte bara rekommenderar kostillskotten (mars 2020), utan påpekar vikten av att dessa, genom nedanstående rekommendation, behöver intas även till väl avvägd kost.

1390508943_tabellkosttillskott.thumb.jpg.04f720d66ce3803886baf81a55881566.jpg

Genom denna klartext i frågan, kommer förhoppningsvis allt prat om kvacksalveri att kunna dö ut, vad gäller kosttillskott och framsynta läkare, som bryr sig om patienternas bästa, slipper att bli uthängda.

Den särställning som C- och D-vitamin har, tar jag upp i en separat tråd. Evidensbaserade fakta, för den som är extra intresserad finns att gå igenom nedan.

https://forum.kostdoktorn.se/topic/16497-varför-skolmedicinarna-sällan-talar-om-c-vitaminets-oerhörda-betydelse/?do=findComment&comment=163662

Inte många läkemedel har en potential och bredd i sin funktion som C-vitamin - den saken är klar (med D-vitamin tätt efter). Trådens innehåll bör inte minst av det skälet vara av intresse jorden runt.

Hur många av i tabellen upptagna tillskott använder du?

 

  • Gilla 3
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kan man sälja något under benämningen "vitamin" så tycks folk vara beredda gå över stock och sten för att komma i bättre form.

Hur kan man vara så säker på att pillerburkarna inte i tillägg innehåller socker och kemiska tillsatser som får immunsystemet att gå i red alert? 
Finns det överlag någon garanti att de innehåller vad som utlovas utöver att de säljs till upprörande priser och göder en potent industri?

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
11 timmar sedan, Ekner sade:

Hur kan man vara så säker på att pillerburkarna inte i tillägg innehåller socker och kemiska tillsatser som får immunsystemet att gå i red alert? 

Där är du inne på den viktiga kvalitetsfrågan. Vad forskarna i England, USA, Holland och Nya Zeeland kommit fram till är med största säkerhet ett resultat efter användning av i marknaden förekommande preparat. Vad gäller de särskilt viktiga komponenterna:

  1. C-vitamin i form av askorbinsyra har tillverkats i bortåt hundra år. Någon anledning att ifrågasätta det preparatet finns inte.
  2. D-vitamin utvinns huvudsakligen från fårull i Australien och är ett naturpreparat som från kvalitetssynpunkt inte heller finns anledning att ifrågasätta.
  3. Omega 3 har också, som D-vitamin, en icke artificiell ursprungskälla.
  4. Zink som enskilt preparat lär vara svårt att missa i tillverkningsledet.
  5. Återstår kombinationspreparaten, som bör inköpas i delad form - vitaminer och spårmetaller var för sig. Det gäller i de senare fallen att utgå från av tillverkarna oberoende tester som skärskådar olika preparat. Utgångspunkten vid val av fabrikat bör inte vara lägsta möjliga kostnad.

Så till skillnad från medicinskt, patenterbara preparat, har ovannämnda naturmedel stora fördelar. De ger som rena preparat (1 - 4) - som kroppen sedan urminnes tider krävt - sällan eller aldrig biverkningar, även i höga doser. De har vart och ett så stora multifaktoriella  effekter att inga läkemedel existerar med liknande bredd.  Detta är huvudskälet till att läkemedelsföretagen, via skolmedicinen indoktrinerat blivande läkare till att inte ta kosttillskott i sin mun (verbalt). Även om de i tysthet med all säkerhet själva intar dessa naturmedel, när de väl inser vilken oerhörd effekt de har.

Den som dessutom inser fördelarna med lågkolhydratkosten (t.ex. LCHF) har sannolikt närmat sig den optimala livsstilen.

Till skillnad från kroppens sätt att glupsk ta upp naturegna födoämnen genom kost och tillskott, gör den allt den kan för att bli av med artificiella komponenter i läkemedlen. Eftersom dessa patenterbara preparat representerar huvuddelen av inkomsterna för läkemedelsföretagen, har de senares intresse alltid varit stort till att tona ner betydelsen av konkurrerande naturpreparat och kost.

Ett fenomen i samband med presentationen av läkemedel, i avsikt att direkt lura läkare och patienter, är att undantagslöst framhålla fördelarna i form av relativprocent.

Läkemedelsföretagens försäljningstaktik

Klassiskt enkel jämförelse att exemplifiera med är om en viss sjukdom till två procent (absoluta tal) under en viss tidsperiod normalt drabbar en befolkning. Ett läkemedel som minskar den risken ner till en procent ger knappast incitament för vare sig läkare eller patient att låta sådant preparat inklusive biverkningar etc. användas livet ut. En procent förefaller ju ligga inom den slumpmässiga felräkningsnivån för alla typer av studier.

Hur gör då företaget för att väcka maximalt intresse för sitt preparat? Jo, använder sig just av begreppet relativprocent. Minskningen av risken med en procent anges istället med relativprocent dvs. siffran en procent växer plötsligt till 50 % (en procent minskning från ursprungliga två blir just 50 %).

Företagens försäljningsavdelningar är väl medvetna om den bristande matematiska förståelsen hos större delen av läkemedelsanvändarna (ja, sannolikt också hos många läkare), varför vissa läkemedel ger toppförtjänster, där statiner intar en topposition. Räknar man på det kan man vid användning till livets slut i fallet statiner i bästa fall komma fram till en ökad överlevnad på någon eller några få dagar räknat på en normal livslängd. Under användningstiden bör användaren dock vara medveten om de rader av biverkningar som knappast kan uppfattas som positiva. Själv är jag av egen erfarenhet väl medveten om nackdelarna resp. fördelarna med att sätta ut detta preparat.

Under senare år har visat sig att de riktlinjer som Socialstyrelsen utfärdat runt kolesterolmyten, allvarlig ökat risken för försämring av immunförsvaret genom att statinerna dels minskar tillgången till material för vita blodkroppar, del reducerar andelen coenzym Q10, viktigt för mitokondriernas energiutveckling - i Covid-19-sammanhanget av mycket stor betydelse.

Är det någon mer än jag som är kritisk till läkemedelsindustrins sätt att marknadsföra sina produkter? 🤺:fun:

  • Gilla 1
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Nils Engström sade:

Så till skillnad från medicinskt, patenterbara preparat, har ovannämnda naturmedel stora fördelar.

Naturmedlen i sej har jag inget mot, de behövs. Det är när de blandas upp med annat kemiskt otyg som jag reagerar.

Jag är nog att se som partisk i den här frågan.  Jag upplevde hälsoförbättringar då jag 2012 beslöt avgifta mej helt från alla typer kosttillskott...men det är en annan historia. 

  • Gilla 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
7 timmar sedan, Ekner sade:

Hur kan man vara så säker på att pillerburkarna inte i tillägg innehåller socker och kemiska tillsatser som får immunsystemet att gå i red alert? 
Finns det överlag någon garanti att de innehåller vad som utlovas utöver att de säljs till upprörande priser och göder en potent industri?

Man kan börja med att läsa på innehålsförteckningen. Finns produkter som är ren askorbinsyra medans brustabletter med cvitamin kan innehålla en massa onödigt. Här är ett exempel på innehållet i en brustablett, Surhetsreglerande medel (citronsyra, natriumbikarbonat), askorbinsyra, maltodextrin, sötningsmedel (natriumcyklamat, natriumsackarinat, sorbitol), arom, färgämne (riboflavin-5'-fosfat).

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
10 minuter sedan, Sniffe sade:

Man kan börja med att läsa på innehålsförteckningen. Finns produkter som är ren askorbinsyra medans brustabletter med cvitamin kan innehålla en massa onödigt. Här är ett exempel på innehållet i en brustablett, Surhetsreglerande medel (citronsyra, natriumbikarbonat), askorbinsyra, maltodextrin, sötningsmedel (natriumcyklamat, natriumsackarinat, sorbitol), arom, färgämne (riboflavin-5'-fosfat).

Det är lite så jag ser detta. Om man ser nåt på innehållsförteckningen man inte känner igen så gör inte immunförsvaret det heller...

  • Gilla 4
  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Ekner sade:

Jag är nog att se som partisk i den här frågan.  Jag upplevde hälsoförbättringar då jag 2012 beslöt avgifta mej helt från alla typer kosttillskott...men det är en annan historia. 

Ja i det fallet Sniffe tar upp:

2 timmar sedan, Sniffe sade:

Man kan börja med att läsa på innehålsförteckningen. Finns produkter som är ren askorbinsyra medans brustabletter med cvitamin kan innehålla en massa onödigt.

ligger en del i vad du säger men att låta "barnet försvinna med badvattnet" är dock en tveksam metod. När t.o.m. fyra medicinska forskargrupper av olika nationalitet, som av hävd under sin utbildning disciplinerats till att avhålla sig just från icke-läkemedel i sammanhanget, bör man reagera starkt positivt. Särskilt i diskussionen om vad som bäst håller kroppen i trim (särskilt immunförsvaret), sammanfattat runt  behovet av just kosttillskott. I all synnerhet om mina erfarenheter sedan mer än 40 års tid på nästan identiskt sätt bekräftats gälla samma behov, så kan de ju inte ha fel! 😇

Vad gäller:

"Om man ser nåt på innehållsförteckningen man inte känner igen så gör inte immunförsvaret det heller..."

är det nog inte immunförsvaret som mest bryr sig utan främst njurarna. De klarar det mesta som inte är att klassa som rent gift. Där kommer C-vitaminet, om det förekommer i tillräcklig mängd, in i avgiftningsprocessen. Det har en fantastisk potential. Så om njurarna är välskötta klarar de med C-vitaminets hjälp att neutralisera:

  • kvicksilver
  • bly
  • krom
  • arsenik
  • kadmium
  • nickel
  • vanadium
  • aluminium
  • fluor
  • orm- och spindelgift
  • alkoholförgiftning (viss effekt endast)
  • barbiturater
  • giftiga svampar
  • sex olika sorters pesticider
  • stryknin och tetanus-toxin

Inte särskilt märkligt att man puffar för C-vitaminet!

  • Tack! 1

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2020-07-18 at 03:14, Nils Engström sade:

Som flertalet av er känner till, kommer många svenska läkare som tillfrågas om eventuellt behov  av kosttillskott för kroppens bästa, att svara undvikande. Det spelar ingen roll om den som frågar är vegan, LCHF-kostare eller äter efter tallriksmodellens sockerkost. Svaret blir detsamma - det behövs inget tillskott - maten innehåller allt det kroppen behöver! Detta är helt barockt och vittnar om att stor andel läkare medvetet undanhåller kända fakta (resultatet av utarmade jordar som minskar andelen viktiga näringsämnen i vår kost), inte minst decennier av forskning som visar den stora betydelsen av betydligt större dagliga mängder näring än den som även välbalanserad kost innehåller.

Under medicinareutbildningen ses behovet av tillskott i form av vitaminer och spårmetaller etc. som bagatellartat. I utbildningen utgår man felaktigt från att folk i allt väsentligt får i sig tillräckligt med nödvändiga  födoämnen via maten. För att förstå bakgrunden, finns anledning att nämna vad de flesta, såväl blivande läkare som folk i allmänhet inte är särskilt medvetna om, nämligen att läkemedelsindustrin historiskt sett från tidigt 1900-tal huvudsakligen fått stå för styrningen av läkarutbildningen och fortfarande gör det.

Genom företagens monopolställning har man kunnat leda blivande ambitiösa läkare till förståelse, för kraven att senare under yrkesutövningen strikt begränsa uttalanden, som berör annat än det som talar för läkemedlens roll. Diskussioner runt kosttillskott eller kostens betydelse, som inte i väsentlig utsträckning ingår i utbildningen, tonas därför ner.  

För egen del, även före min LCHF-debut, hade jag en viss tveksamhet till den begränsade informationen som läkare var villiga att ge, vid sidan av den som rör läkemedel. Detta och egna beräkningar på innehållet i olika livsmedel, jämfört med de uppgifter som finns om det dagliga behovet av näringsämnen, medförde att jag redan för mer än 40 år sedan inledde mitt intresse för kosttillskott. Redan då stod klart att det skulle krävas orimliga mängder mat för att tillfredsstäla alla kroppens behov av näringsämnen. 

Vad gäller finessen med LCHF, som kosttillskotten inte rådde på för min del, var just  diabetes 2 som förvann extremt fort några månader efter kostomläggningen. Utsättningen av blodtrycksmedicin och statiner gjorde f.ö. LCHF till en ren sensation, som jag kunnat njuta av i nästan tre år.

Länge har många av oss förfasat oss över den extrema försiktighet och ovilja till klarspråk som flertalet läkare uppvisar. Därigenom tog exempelvis folkhälsans representanter aldrig tillfället i akt under Covid-19 pandemin att reducera andelen avlidna, genom att rekommendera viktiga kosttillskott till äldreboendena. Med stor sannolikhet hade många liv kunnat räddas om öppenhet i dessa avseenden fått råda.  

Frågan är om läkemedelsindustrins drivande kraft bakom försäljningen av medicin, som genom patentskyddet ger god avkastning, kan fortsätta hålla tillbaka nödvändigheten av klarspråk runt kosttillskotten och valet av kost, som tillsammans kan göra underverk, som läkemedel sällan kan mäta sig med. Särskilt nu, när fyra stora grupper forskare från lika många länder öppnar ögonen på sina kollegor jorden runt. De inte bara rekommenderar kostillskotten (mars 2020), utan påpekar vikten av att dessa, genom nedanstående rekommendation, behöver intas även till väl avvägd kost.

1390508943_tabellkosttillskott.thumb.jpg.04f720d66ce3803886baf81a55881566.jpg

Genom denna klartext i frågan, kommer förhoppningsvis allt prat om kvacksalveri att kunna dö ut, vad gäller kosttillskott och framsynta läkare, som bryr sig om patienternas bästa, slipper att bli uthängda.

Den särställning som C- och D-vitamin har, tar jag upp i en separat tråd. Evidensbaserade fakta, för den som är extra intresserad finns att gå igenom nedan.

https://forum.kostdoktorn.se/topic/16497-varför-skolmedicinarna-sällan-talar-om-c-vitaminets-oerhörda-betydelse/?do=findComment&comment=163662

Inte många läkemedel har en potential och bredd i sin funktion som C-vitamin - den saken är klar (med D-vitamin tätt efter). Trådens innehåll bör inte minst av det skälet vara av intresse jorden runt.

Hur många av i tabellen upptagna tillskott använder du?

 

Läkemedelsindustrin tjänar inte pengar på kosttillskott. Därför förespråkar inte läkarna kosttillskott för att lindra eller bota olika sjukdomar. 

I övrigt håller jag med om att vi behöver käka mer av de vitaminer och mineraler som finns i tabellen.

Jag vill lägga till magnesium också. Många har magnesiumbrist som gör att de har svårt att slappna av. Med tanke på hur mycket människor stressar idag är det inte konstigt att så många människor har magnesiumbrist. Kortisol (stresshormonet) minska magnesium i kroppen. Kortisol minska också d-vitaminet i kroppen. 

 

  • Gilla 3

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
5 timmar sedan, Attila Czaholi sade:

1. Läkemedelsindustrin tjänar inte pengar på kosttillskott. Därför förespråkar inte läkarna kosttillskott för att lindra eller bota olika sjukdomar. 

2. Med tanke på hur mycket människor stressar idag är det inte konstigt att så många människor har magnesiumbrist.

1. Om man räknar de läkare som är tätt lierade med producenterna men ännu viktigare att många läkare vet att deras karriär på toppnivå är över, om de nämner icke-läkemedel som verkningsfulla i sin professionella verksamhet.

2. Av stress och genom bristen på magnesium i vår föda. Exempelvis har ett äpple i dag mindre än 20 % kvar av andelen magnesium jämfört med under min barndom på 1940-talet.

Vi får vara tacksamma för att de fyra ländernas forskargrupper vågat presentera sina resultat om behovet av kosttillskott. Det måste rimligen ge effekter på sikt i läkarkåren (både kritik och beröm) - i längden av positivt slag.

  • Gilla 2

Dela detta inlägg


Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.