EGENDIAGNOS- OCH ÅTGÄRDSMODELL RELATERAD TILL KOSTEN

[Nils Engström]

Flertalet med djupt intresse för kosten är medvetna om att grunden för en tillvaro utan sjukdomar, är knuten till näringsinnehållet i det man äter. Även om fysisk träning, tillfredsställt sömnbehov, frisk luft, belysning och en harmonisk tillvaro i övrigt har stor betydelse, kommer näringsinnehållet i  kosten för alltid att utgöra grunden för en frisk kropp och ett friskt psyke - knappast något som skolmedicinen visar större intresse för.

Genom att utnyttja det man hittills kommit fram till om symtom på näringsbrist, när olika komponenter i födan saknas eller förekommer i för liten andel, kan en diagnos- och åtgärdsmodell lätt tas fram som i de flesta avseenden bör vara överlägsen den som skolsjukvården tillämpar innan symtomdämpande läkemedel ordineras (ofta för livslångt bruk). Innebörden är att flertalet "läkemedel" i ordets egentliga mening inte är att anse som läkemedel. Ett sådant bör rimligtvis återställa kroppen, alltså göra den frisk utan att vara beroende av fortsatt medicinering.  Till skillnad från diagnoser och åtgärder i form av "läkemedel", kan en modell skapas  som tar fasta på åtgärder, som inte bara avlägsnar sjukdomssymtom utan också åtgärdar näringsobalansen och  återställer kroppen till sitt friska tillstånd. Den stora skillnaden ligger alltså i att med naturliga medel i kosten förhindra sjukdom utan behov av artificiella kemoterapeutiska ingrepp, som tvingar kroppen att ändra sitt normala beteende att optimalt balansera alla kroppsfunktioner. 

Mitt förslag till diagnos- och åtgärdsmodell bygger på att alla förekommande symtom (genom brister eller övermängder), som relateras till intagna födoämnen, finns tabellerade - se under (1) nedan. Till varje symtom anges den eller de komponenter till vilka korrelation finns - se under (2) nedan . Enligt rutinen (3) - (7) gallras slutgiltigt fram den komponent (i vissa fall mer än en) för vilken korrelationen oftast lätt kunnat bedömas som kausal.

Observera att var och en som söker stöd hos skolmedicinen bör betrakta sig som spetspatient, dvs. som vet åtskilligt mer än läkaren om sin egen kropp, de egna matvanorna, tränings- och livsstil i övrigt. I det fall ett läkarbesök kan bli aktuellt, ger en föranalys genom föreslagen modell bra information, som kan underlätta för läkaren.        

                 

I väntan på min presentation av informations/sambandsstrukturen, ännu inte färdigbearbetad till klart läsbar form för alla komponenter, kan den som har synpunkter på tankegångarna höra av sig. Jag ser det f.ö. som att förändringar genom

                     

tillkommande forskning är en källa till ständiga periodvisa uppdateringar, som alla forummedlemmar kan bidra till.

P.S.

Tanken på justering av andelen naturliga komponenter, som vitaminer och spårmetaller, till att återställa kroppens förmåga att själv balansera sina system utan främmande kemoterapeutiska medel, är naturligtvis som att svära i den skolmedicinska kyrkan.

Eftersom kritiken från ansvariga medicinare och den närmast dödligt tillbakahållna informationen om de naturliga medlen, som för länge sedan kunnat reducera antalet avlidna i Covid-19, inses lätt att en diagnosmodell som bygger på kunskapen om just naturliga födoämnen utan biverkningar inte ses med blida ögon. 

Det som i många länder ses som självklart - t.ex. att i Coronatider säkra patienternas immunsystem med höga doser C- och D-vitamin, Zink och hydroxiklorokin (väl beprövat, ofarligt, verksamt malarialäkemedel), fortsätter Folkhälsomyndigheten med Tegnell som talesperson sedan mer än ett halvår tillbaka att hårdnackat undanhålla den viktiga informationen för äldre, deras familjer och äldreboendenas ansvariga. Något som delvis kan ligga bakom att man i Finland haft en tiondedel så många avlidna per kapita som i Sverige. Även Norge och Danmark ligger långt från de svenska siffrorna!

[Nils Engström]

Mer och mer inser man hur viktigt det är att ha koll på matvaruindustrin, vad gäller näringsinnehållet i dagens "klimatsmarta" mat. Möjligen hörde några av er på dagens P1 (efter kl. 10:00) om hur dålig koll producenterna har på sina produkter, vad gäller just näringsinnehållet - inte minst med avseende på hur stor andel av deklarerade näringsämnen som kroppen kan ta upp. Lyssna gärna av det programmet.

Vem vet, kanske det katastrofala förhållandet mellan andelen dödsfall i Covid-19 i Sverige och övriga Skandinaviska länder just beror på ökad näringsbrist genom den klimatsmarta svenska maten? Alltmer stärks man i uppfattningen att flertalet sjukdomstillstånd i en befolkning kan relateras till näringsbrist. Jag kan ju se, under arbetet med diagnosmodellen, hur intressanta samband mellan sjukdomar/symtom och kosten växer fram - många som man tidigare inte haft en aning om.

Ett slag funderade jag på om inriktningen främst skulle ske i lågkolhydratkostens namn, dvs. utesluta ingredienser i redovisningen av det slag inom växtvärlden man bör undvika. Den tanken släppte jag dock bl.a. av det skälet att i vissa bristlägen, det kan vara intressant att väga in, var vissa födoämnen finns, med riklig tillgång på en aktuell bristkomponent. Lättare då att kompensera med andra livsmedel eller kosttillskott. En sannolik föjld av en allt större andel klimatalarmistiskt inspirerad kost, kommer att bli högre sjuklighet genom bristsjukdomar och successivt lägre medellängd på vårt folk - i USA redan ett faktum med den äldre generationens upplevelser att se sig överleva sina barns generation. Medelåldern sjunker nu i USA.  Frågan är vilket som tar överhanden för folk i allmänhet - det som är bäst för att hålla kroppen frisk eller naturen. Frågan är hur klimatalarmisterna ställer sig till de köldrekord som uppmätts några år i följd runt jordklotet? Tecken på en kallare period i antågande? Sannolikt kan mänskligheten fortsätta vara tacksam för koldioxidens förmåga i atmosfären att hålla värmen uppe (nu 18 grader högre än om ingen koldioxid funnits).

[Nils Engström]

Härefter kommer i en separat tråd mitt förslag till upplägg för en EGENDIAGNOS- OCH ÅTGÄRDSMODELL, främst inriktad på näringsbrist att åtgärdas med kostomläggning eller näringstillskott. Principen liknar till viss del den som läkaren tillämpar:

1. först diagnos efter blodanalys eller på iakttagelser / diskussion med patienten
2. val av "läkemedel", vanligen till att dölja symtom för långvarig insättning (FASS som bas) 
3. "långvarig" ofta liktydigt med livslångt bruk, sällan till verklig bot.

Ser man till resultaten som dagens skolmedicin uppnår vid generell tillämpning på äldre, kan kort konstateras att antalet olika läkemedel med åren ofta tillkommer ovanpå varandra, allteftersom nya sjukdomar uppstår. För äldre, äldre nära 90, som i mitt eget fall (före min växling till LCHF), brukar patienten dras med en lång rad läkemedel, som i många fall i längden medför allvarlig försämring av organismen med förtida död som resultat. Trots detta börjar den äldre befolkningen t.ex. i USA se sig överleva den yngre generationen och konstatera den genomsnittliga livslängden successivt minska. Sannolikt beror detta på att den yngre generationen drar på sig raden mediciner i ett tidigare skede än föräldragenerationen och har dessutom genom de felaktiga kostrekommendationerna på annat sätt försämrat kroppen.

Det LCHF bygger på och kan medverka till, är en helt annan diagnos- och åtgärdsmodell nämligen:

1. först i diagnosen utgå från att flertalet sjukdomstillstånd beror på näringsbrist
2. söka samband mellan det fysiska eller psykiska tillståndet med kända näringsämnesbrister.
3. När flera olika näringsämnesbrister sammanfaller - välja bort osannolika bristtillstånd
4. Om sannolik brist kan fastställas, åtgärda den med kostväxling eller kosttillskott.
5. Kontrollera resultatet och eventuellt växla åtgärd eller ytterligare tillfredsställa kroppen med annan mängd av det saknade närinsämnet.

Till skillnad från den medicinska vägen att åtgärda en sjukdom (ofta dölja symtom), utgår den naturliga åtgärdsmodellen från att konstaterad brist åtgärdas via koständring eller tillförsel av de produkter som kroppen suktar efter. Eftersom kroppen endast tillförs naturliga produkter, uppstår ingen avgiftningstendens. Kroppen kan upprätthålla sin naturliga balans, som förstärks av tillförda naturliga näringsämnen - en avgörande fördel jämfört med läkarens medicinering, som alltid påtvingar kroppen en främmande, artificiell substans av kroppen ständigt motverkad, genom att den dagligen avgiftar sig medicinen. Därför tvingas patienten till ständig daglig tillförsel av den artificiella substansen.

Mitt förslag till modell som följer härefter bör lämpligen stå som separat tråd - kommentarer bör alltså införas här i denna bastråd.  Detaljerna i modellen ger klar anledning till kompletteringar. Avsiktligt har jag i slutet av den första listningen (symtomen) lämnat de metabola frågeställningarna ofullständiga. Forumets medlemmar har full frihet att påpeka brister och ideer till förbättringar och nya diagnostiska samband (inte bara vad gäller den sist nämnda metabola sidan).

Alla förändringar från er forummedlemmar kommer jag successivt att föra in i modellen. Istället för att dra ut på tiden, lät jag modellen gå ut i ett något ofärdigt skick. Kanske några av er har lite tid över genom Covid-19 och det stillestånd det kunnat innebära för en del av er. Bättre då att ge möjlighet för er att biträda mig i förfiningen av modellen.

P.S.

Ett plustecken före siffra i den första bristtabellen (t.ex. +6) avser symtom som uppkommit genom för hög nivå på näringsämne 6.