Gå till innehåll

Idioti om kosttillskott - ett exempel på skolsjukvårdens brister!


Recommended Posts

Flertalet på detta forum är klara på att den mat som livsmedelsindustrin står för har stora brister. Också att just brister i form av vitaminer, spårmetaller etc. grundlägger de sjukdomar som läkemedelsindustrin med glädje kompenserar via medicinska preparat, med vilka läkaren medvetet eller omedvetet avser att dölja de verkliga problemen (symtomen) för patienten. Rubriken nedan till en tidningsartikel och innehållet i den säger hur illa ställt det är inom skolsjukvården (vi har hört det tidigare):

bern x.jpg

Med tanke på att Lars Bern med vetenskapliga belägg uttrycker motsatsen till uttalandena ovan, i överensstämmelse med flertalet forummedlemmars synsätt, har jag bara att vidarebefordra hans som vanligt kristallklara kommentar nedan:

https://anthropocene.live/2020/11/08/kosttillskott-ar-nodvandiga-med-dagens-industrimat/

Den tidningsartikel som refereras till och visas, kan man faktisk läsa direkt på datorskärmen med hjälp av den vanliga förstoringen:bern 8.jpg    Det nedre knappvalet naturligtvis bäst - upprepade intryckningar på plus-tangenten (med vänster tangent intryckt) ökar förstoringen - resultatet beror på skärmstorlek/upplösning. Flaggtangenten kanske inte finns på alla datorer.

Vad tycker ni om tidningsartikeln?

P.S.

I vanlig ordning får jag väl tillföra hur man internationellt ser på saken:

ScreenHunter_2384 Sep. 21 01.31.jpg

Frågan är om dessa fyra internationella forskarlag i fyra stora länder skall anses underlägsna skolmedicinens representanter i Sverige. Lars Bern förklarar pedagogiskt hur det står till med den saken - läs hans kommentar!

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Fil.Dr, Sanna Ehdin har skrivit om Professor Bergös  insatser.:  https://kurera.se/sanna-ehdin-antioxidanter-ar-inte-farligt-vid-cancer/

Professor Bergö borde nog skriva om kost och vad som händer om man äter för mycket eller för lite av en eller annan ingrediens, och noga redovisa studier på människor som styrker hans ståndpunkter, men också visar när det är bra ,och när det är lagom mycket antioxidanter, och hur det förhåller sig i flera avseenden. Kan man äta för lite? Här är en link till vad jag hittade på PUB med, om vilka studier  Bergö har medverkat i . https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/?term=Martin+Bergö+Cell       Ämnet är intressant, men jag tycker Bergös intresse är lite ensidigt.   

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

 

On 2020-11-15 at 02:34, HelgeK sade:

 Ämnet är intressant, men jag tycker Bergös intresse är lite ensidigt.   

Ja, det var verkligen ett understatement!

När Bergö efter studier på möss kastar fram långtgående tillämpningar på människan, bör han vara försiktig. Inte minst viktigt att tänka på är att människor utanför laboratoriemiljön, saknar den bakgrund som krävs för att bedöma relevansen för människan av olika former av studier och studieresultat.

Det man inser, efter att ha tagit del av en lång rad studier på området och konkurrerande forskares uppfattning, som nagelfarit Bergös forskning, står klart att han missar en rad väsentliga fakta som andra forskargrupper kommit fram till. Det obetänkta i Bergös sätt att framställa farorna med antioxidanter (bland de viktigaste rens- och underhållsfunktionerna för kroppen) är att människor förleds att plötsligt göra helomvändning i resonemanget om kosttillskott och hur de borde äta.

Bara tanken på att friska människor genom Bergös rekommendationer i fortsättningen skulle missa C-vitaminets FANTASTISKA egenskaper, inte bara som antioxidant utan i en lång rad andra viktiga avseenden, borde göra Bergö nervös. I nedanstående tråd, tar jag i detalj upp en del viktiga fakta som Bergö tycks vara omedveten om: Klicka pil ny.jpg

 

 

Som tydligt framgått av ovanstående, spolar Bergö s.a.s. "ut barnet med badvattnet". Självklart har antioxidanter en fundamental betydelse för att hålla alla celler friska. Varför skulle cancercellerna avvika i det sammanhanget? Det må vara hur som helst med Bergös resonemang om cancercellers tillväxt och skydd genom antioxidanter resp. förmågan att sprida metastaser vid artificiellt inducerad cancer på möss eller i verkliga fall med människor. Det viktigaste måste rimligen vara strävan efter att överhuvudtaget minska risken för uppkomst av cancerceller - framför allt att hindra tillväxten av sådana till en storlek som medför spridning av metastaser.

Bergö inser uppenbarligen inte, vilket ansvar han påtar sig i och med sin generella rekommendation - att undvika antioxidanter. Han borde, istället för att dra långtgående slutsatser av djurförsök med några få kritiska antioxidanter, låta   resonemanget löpa t.ex. i följande banor, som mer går ut på att se hur kroppen balanserar sina system till en optimal enhet som undviker sjukdom:

  • använder C-, D-vitaminer, kolesterolproduktionen och zink till att stärka immunförsvaret
  • av ovanstående låter bl.a. C-vitaminet göra upp med fria syreradikaler, så att restmaterial i blodet av döda celler i möjligaste mån hindras från att oxidera och i blodet cirkulera i kroppen och skapa inre inflammatoriska effekter. Självklart bör man se till att balansen mellan övriga antioxidanter är tillfredsställande men C-vitaminet intar tveklöst en central ställning½
  • låta lämplig lågkolhydratkost skapa underlag för riklig tillgång till HDL-kroppar till att fånga upp och transportera kolesterolrester från döda celler till levern för återanvändning
  • låta levern oförhindrat producera tillräcklig mängd kolesterol i övrigt (LDL) till att bl.a. medge immunförsvaret att producera stor mängd antikroppar till att häva t.ex. angrepp av virus (i huvudsak upphöra med statiner som i Covid-19-tider kan anses öka risken för dödsfall)
  • låta tillräcklig mängd D-vitamin i sin aktiva form (calcitriol) dämpa immunförsvaret (hindra den farliga cytokinstormen att uppstå)*.

*Om skolmedicinen i Sverige inte anser sambanden mellan D-vitaminet och minskningen av cytokinproduktion och inflammation hos unga personer vara entydigt bevisad är en sak - att visa detta för yngre testpersoner är möjligen svårare genom yngres bättre förmåga att effektivt reglera immunförsvaret, vilket i sig kamouflerar effekterna.  Det är just därför yngre människor klarar Covid 19.

En helt annan situation uppstår för äldre patienter, som i större utsträckning drabbas svårt av COVID-19, beroende på immunförsvarets vanligen sämre kondition - ofta (kanske oftast) genom alltför lågt intag av D-vitamin.

I det senare avseendet förefaller majoriteten av svensk skolsjukvård ännu inte ha uppfattat D-vitaminets övertydliga tecken, på att en högre koncentration 25(OH)D i blodet reducerar andelen avlidna i Covid-19. Visserligen är det fråga om korrelationsdata men att visa handlingskraft och rekommendera ökad tillförsel av D-vitamin (en ofarlig substans) medan folk är friska, vore inte för mycket begärt. Gång på gång tvingas man istället från ansvarigt medicinskt höra undanflykter, vad gäller betydelsen av höga nivåer 25(OH)D i blodet. Hellre står man overksam och ser på när äldre, med i hög utsträckning lågt D-vitaminintag, avlider, än att tillämpa (rekommendera) sedan länge kända egenskaper hos såväl C-, som D-vitamin till att öka immunförsvarets kondition och därmed rädda människoliv. Låt mig ta ett exempel ur studien:

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7465887/#!po=2.45902

I figur 9 (den övre grafen a) från resultatanalysen i denna studie, har jag tillåtit mig att manipulera ett exempel på verkligt bevisade samband runt förhållandet mellan antalet döda och antalet intagna för sjukhusvård (i procent).  Det förhållandet ställt mot koncentrationen av 25(OH)D i blodet, som graferna härunder visar, tyder på ett genuint samband. Ju lägre stapel desto bättre (se Iran). Observera att den övre grafen refererar till äldre >70. Först vid högre åldrar kommer de tydliga effekterna upp vid variationen av nivån för 25(OH)D.Forum xxx.jpg

Liknande siffror som ovanstående har andra forskargrupper kommit fram till. Om de i storleksordningen 70 nmol/L 25(OH)D som genomsnittligt uppmättes i blodet på Iranierna, skulle representera optimum, blir nästa fråga. Som vägledande i det avseendet kan rekommenderade 50 ug (2000 IE), via de fyra forskargrupperna, tas  (se i trådstartens tabell). En sådan dos ger ungefär 125 nmol/L i blodet. Med ett säkrande intag av K2-vitamin* (hindrar kalcifiering) lär betydligt högre nivåer kunna tillämpas utan problem. Med stor sannolikhet kan skillnaden mellan koncentrationen i blodet mellan av svensk skolmedicin angivna 50 nmol/L och den för iranierna ca. 70 nmol/L, sägas motsvara tusentals onödiga svenska dödsfall under Covid-19-pandemin hittills (analogt med vad som gäller England).

*Behovet av K2-vitamin som tillskott vid dessa nivåer är oftast litet men skadar inte att komplettera med som extra säkerhet.

Man har all anledning att fråga sig hur det står till med läsförmågan hos ansvariga för skolmedicinen i Sverige och inte minst inom folkhälsan med Tegnell m.fl. som talespersoner. Kan det vara så att de inte anser sig ha tid mellan framträdandena på TV med rådgivningen (om handtvätt, två meters avstånd och ev. användning av munskydd)  att följa utvecklingen internationellt, eller anses enbart svenska studier (som ännu inte utförts) vara de enda säkra?

I figur 10 i den aktuella studien framgår det tydliga sambandet mellan kroppens interna inflammation (hs-CRP) och D-vitaminet. Borde inte skolmedicinens representanter genom bl.a. detta samband, inse betydelsen för immunförsvarets möjlighet att effektivt motverka ett virusangrepp t.ex via Covid-19?  Grundläggande kunskap om att högt intag av D-vitamin ger låg nivå på den interna inflammationen, dvs. mindre total belastning av immunförsvaret vid tidpunkten för virusangrepp. Sambanden nedan, som linjärt sträcker sig till en nivå på 75 nmol/L 25(OH)D i blodet, tyder på att högre koncentration, motsvarande den som uppstår vid intag av 2000 - 5000 IE D3-vitamin (se gröna pilar), helt kullkastar skolmedicinens uppfattning om 50 nmol/L  25(OH)D i blodet som tillräcklig nivå. Röd text relaterar till italienska förhållanden, som ligger nära ovannämnd koncentration medan grön text avser förhållandena i Iran.

         ScreenHunter_2495 Nov.jpg     

När kommer skolmedicinen att inse de svenska normerna innebära jämförelsevis stor risk för dödsfall vid Covid-19? Enligt de resultat som en rad studier och analyser som ovanstående visat, bör miniminivån för koncentrationen av 25(OH)D inte sättas lägre än 125 nmol/L.

Hur kommer ansvarsfördelningen i slutändan att se ut? När får vi äntligen höra någon erkänna misstagen och förklara fakta, som många av oss observatörer månadtals påpekat under året?... När får vi för första gången höra t.ex. Tegnell erkänna de livräddande egenskaperna hos C- och D-vitamin - kanske med zink på toppen. Varför ges inga rekommendationer om detta till äldre på äldreboenden och i hemmiljön? Bryr man sig inte på Folkhälsomyndigheten om att, nu när andelen döda åter ökar, rädda liv?

ScreenHunter_2493 Nov. 16 02.jpg     animated-arrow-image-0114.gif                  animated-running-image-0069.gif           

                                                                        animated-running-image-0051.gif

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...