Gå till innehåll

20 myter om kost - en av de bättre som förekommer på nätet


Recommended Posts

Som flertalet forummedlemmar vet, översvämmas Internet av kostinformation som till stor del bygger på äldre studier, ofta veganinspirerade med all information ensidigt fokuserad på växtbaserad föda.  Man inser lätt varför de gamla felaktiga myterna fortfarande hårdnackat håller sig kvar och  missleder människor. Det låter alltid så bra med "klimatsmart" mat och att animalisk föda från etisk synpunkt bör bort. Detta samtidigt i tron på att naturen skulle må bättre utan animalieproduktion.

Ibland träffar man på undantag i kostdjungeln.  Examine.com är ett sådant som beskriver sig vara en oberoende utbildningsorganisation, som analyserar näring och kompletterar forskning. Medarbetarna säger sig tillämpa ett opartiskt tillvägagångssätt för att hjälpa människor att förbättra deras hälsa. De presenterar sin verksanhet bl.a. under följande passande rubrik:

 

Felaktig information i vanliga medier

Du har förmodligen hört de flesta av nedanstående 20 myter upprepas med jämna mellanrum. Det kan vara en god  vän, på en blogg eller någonstans i media. Felaktig information är svår att identifiera och sprids tyvärr mycket snabbare än fakta.

Detta är bara toppen av ett isberg. Du ser ofta sensationella rubriker baserade på en studie med förvånande resultat. I mitten av 2017, gick t.ex. media ut med vansinniga rubriker och hävdade att ett granskningsdokument visade att kokosnötolja var ”dålig” för dig; naturligtvis, när vi analyserade studierna, fann vi att kokosnötolja, som de flesta andra naturliga livsmedel, har både fördelar och nackdelar. Till och med den stora åttamiljoner dollar-studien ledd av Christopher Gardner från Stanford University, som jämförde viktminskningseffekterna av dieter med låg fetthalt och lågt kolhydratinnehåll, fick en felaktig framställning över hela media. (Enligt Dr. Gardner gjorde Examine.com det bästa arbetet med att täcka studien.) Det är därför vi har ett helt team som undersöker forskningen. Och inte bara en eller två studier heller - utan hela bevismaterialet.

Så till myterna:

Myt 1: Protein är dåligt för dig

  •         Benförlust
  •         Njurskador

Sanningen: Protein, även i stora mängder, är inte skadligt för dina ben eller njurar (såvida du inte lider av ett befintligt tillstånd - underförstått av andra skäl än protein i kosten).

Myt 2: Kolhydrater är dåliga för dig

Sanningen: Så länge du inte överdriver, finns inget som är skadligt med kolhydrater.

Myt 3: Fetter är dåliga för dig

Sanningen: Om du är överviktig, får fettfattig diet dig inte att gå ner i vikt. Du behöver några omega-3- och omega-6-fettsyror. Mättat fett ger dig inte nödvändigtvis en hjärtattack (men för mycket transfett kan).

Myt 4: Äggulor är dåliga för dig

Sanningen: Ägg är en utmärkt källa till protein, fetter och andra näringsämnen. Deras samband med högt kolesterol och hjärt-kärlsjukdom har blivit kraftigt överdriven.

Myt 5: Rött kött är dåligt för dig

Sanningen: Rädslan för rött kött som orsakar cancer är mycket överdriven. Att göra hälsosamma livsstilsval (som att äta en balanserad kost rik på hela livsmedel, hålla sig i hälsosam vikt, träna och inte röka) är generellt sett viktigare än att styra ditt intag av rött kött. Ändå, om du planerar att äta mindre rött kött, börja med att avlägsna det som genomgått bearbetning på fabrik.

Myt 6: Salt är dåligt för dig

Sanningen: Saltreduktion är viktig för personer med saltkänsligt blodtryck. Överdrivet saltintag är förknippat med skada. En drastisk minskning av saltintaget har inte visat en entydig fördel vid kliniska prövningar. De flesta kommer att ha mer nytta av en diet av mestadels obearbetade livsmedel än av att hantera saltintaget.

Myt 7: Bröd är dåligt för dig

  •         Vitt bröd vs. helkornsbröd

Sanningen: Även om vissa människor är känsliga för vete, är inte gluteninnehållet nödvändigtvis skyldigt, och andra livsmedel kan också vara inblandade. Bröd eller någon annan mat kommer i sig inte att orsaka viktökning såvida inte konsumtionen ger dig ett kaloriöverskott. Även om fullkornsbröd påstås vara mycket hälsosammare än vitt bröd, är de inte så olika och innehåller varken höga halter av fibrer eller näringsämnen.

Myt 8: HFCS är mycket sämre än socker

Sanningen: HFCS och bordssocker är mycket lika ur ett hälsoperspektiv. Även om HFCS ibland kan innehålla mer fruktos är skillnaden försumbar.

Myt 9: Kosttillskott är nödvändiga

Sanningen: Kosttillskott har sin användning. Vissa människor kan dra nytta av att komplettera specifika vitaminer eller mineraler. Men kosttillskott bör komplettera en hälsosam kost - inte ersätta den.

Myt 10: Näringsämnen finns i första hand i kosten

Sanningen: När det gäller vitaminer är livsmedel inte alltid bättre än kosttillskott.

Myt 11: Färskt är mer näringsrikt

Sanningen: Det är liten skillnad mellan färska och frysta produkter, näringsmässigt. Konserverade produkter tenderar att genomgå mycket mer bearbetning, tänk dock på att matlagning också är en form av bearbetning. Sammantaget kan färska och frysta produkter vara mer näringsrika än konserver. Tillräckligt med frukt och grönsaker tillsammans med hela livsmedel är viktigast.

Myt 12: Livsmedel som är märkta ”naturliga” är hälsosammare

  •         Kött
  •         Andra livsmedel

Sanningen: Sammantaget är den "naturliga" etiketten inte strikt reglerad. Det är viktigt att varken USDA eller FDA definierar ”naturligt” i förhållande till hur hälsosam maten är. Med andra ord garanterar en ”naturlig” etikett inte att produkten är hälsosam (även om den kan vara det).

Myt 13: Du borde äta "rent"

  •         Endast växtbaserad mat
  •         Endast rå mat
  •         Endast ekologisk mat
  •         Endast produkter utan bekämpningsmedel

Sanningen: "Äta rent" är svårt att definiera, eftersom guruer inte ens är överens om vilka livsmedel som är rena och vilka inte. Håll dig till grunderna. Favorisera hela livsmedel (en liten mängd bearbetade livsmedel kommer dock inte att döda dig), ät ekologiskt om du vill och har råd med det och skala eller tvätta alla dina grönsaker och frukter.

Myt 14: Du bör "avgifta" dig regelbundet

Sanningen: Fokusera på hållbara hälsovanor, som att äta näringsrik mat. Gott om protein, gröna bladgrönsaker och livsmedel fyllda med vitaminer och mineraler är inte bara godare än vad en "avgiftningsdiet" har att erbjuda, de är också mycket bättre för dig (och dina leveravgiftningsmetoder, ironiskt nog). En avgiftningsdiet kan få dig att må bättre, men det beror vanligtvis på det ökade helkostintaget, inte på grund av att någon form av avgiftning äger rum.

Myt 15: Att äta ofta kommer att öka din ämnesomsättning

Sanningen: Matsmältningen ökar din ämnesomsättning något, men din måltidsfrekvens kommer att ha mindre effekt på din vikt än dess totala kaloriinnehåll motsvarar vid slutet av dagen.

Myt 16: Du ska inte hoppa över frukost

Sanningen: Du behöver inte äta frukost för att vara frisk eller gå ner i vikt. Du bör basera din frukostkonsumtion på dina preferenser och personliga mål. Experimentera gärna för att se om du vill hoppa över frukost.

Myt 17: För att gå ner i vikt, ät inte före nattvilan

Sanningen: Att äta sent kommer inte att få dig att gå upp i vikt, såvida det inte får dig att äta mer. Att motstå läckra snacks med högt kaloriinnehåll kan vara svårt efter en lång dag.

Myt 18: För viktminskning träna hårt på fastande mage

Sanningen: Skillnaden i effekt är mycket liten mellan träning i fastande eller mättat tillstånd med avseende på viktminskning, muskler, dagligt kaloriintag eller ämnesomsättning. Vissa människor känner sig lättare och mer energiska när de tränar på fastande mage, medan andra känner sig svaga och tröga - välj det som får dig att må bäst.

Myt 19: Du behöver protein direkt efter träningen

Sanningen: Om du inte har tränat på fastande mage, behöver du inte protein direkt efter träningen, men du kan dra nytta av 0,24–0,60 gram per kilo kroppsvikt inom nästa några timmar. Det som är viktigast är dock hur mycket protein du får under dagen.

Myt 20: Kreatin ökar ditt testosteron men orsakar håravfall och njurskador

  •         Testosteron ökar
  •         Håravfall
  •         Njurskador

Sanningen: Av alla tillskott där ute är kreatin ett av de mest undersökta. De allra flesta bevisen tyder på att detta tillskott är säkert för långvarig användning och sannolikt inte kommer att skada dina njurar, orsaka håravfall eller öka ditt testosteron.
 

Denna sammanställning är från i år (2020) och visar exempel på sansade bedömningar utan överdrifter eller syfte att förorda viss typ av kost. Den som vi se det engelskspråkiga originalet kan se det här:

https://examine.com/nutrition/awful-nutrition-myths/

Kostneutralt? Synpunkter?

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Livsmedelsverket rekommenderar att man sänker saltintaget till 6 gram per dag
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/salt

När jag såg det förstod jag att mitt saltintag var för lågt.
Jag äter 1-2 kryddmått salt utöver det som finns i maten och mitt blodtryck 
har blivit bättre (det var för lågt) och jag får inte längre kramp i vaderna.

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Man måste lära sig historien bakom kostråd för att förstå varför vi översvämmas av felaktiga sådana. Här är en bra genomgång av Belinda Fettke. Där framgår också vem utbildar dietister och varför de kostråd vi får har inget att göra med vetenskap av hög kvalité. Man kan även förstå varför lågkolhydratrörelsen ignoreras och ropar ut sina upptäckter för döva öron. De krafter som sprider kostråd i världen är inte intresserade av oberoende vetenskapliga upptäckter. Man måste inse vem man har att göra med för att förstå läget.

 

  • Gilla 1
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
4 timmar sedan, Bengt Nilsson sade:

Livsmedelsverket rekommenderar att man sänker saltintaget till 6 gram per dag

En information som ändå visar att man äntligen börjar följa de råd som vi sett behov av sedan 6 år tillbaka. Man missar dock, hur man borde uttrycka sig - att inte sänka salthalten under 4 gram per dag. Dvs. lite mer salt ger mindre risk än mindre salt i kosten. Speciellt för LCHF-are är som bekant viktigt med ökat saltintag.

ScreenHunter_2577 Dec. 02 16.jpg

  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan, Katerina sade:

De krafter som sprider kostråd i världen är inte intresserade av oberoende vetenskapliga upptäckter.

Frågan är om  intresset för vetenskap ät särskilt stort för dessa krafter överhuvudtaget!

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

I  England framgår av BBC att befolkningen kommer att erbjudas kosttillskott i form av D-vitamin som avses minska risken för Covid-19. Myndigheterna gör som i Finland, där "barn" upp till 20 års ålder får D-vitamintillskott. Vad gäller den eviga frågan om för- eller nackdelar med vitamintillskott, som skolmedicinarna av hävd (styrd av läkemedelsföretagen) anser saknas tillräckliga bevis för, ser vi inga sådana tendenser i Sverige. Här anses bara små bäbisar och äldre ha behov av tillskott.

I England anses möjlighet finnas att D-vitamin skulle kunna minska riskerna med Covid-19.  Bl.a. anses den omständigheten att svårt sjuka uppvisat låga nivåer kalcidiol i blodet (25(OH)D), tyda på fördelarna av D-vitamintillskott till att reducera risken för allvarligt insjuknande.

Den allmänna inställningen från skolmedicinens sida i Sverige representeras bl.a. av professor Magnus Gisslén, som på ett sympatiskt sätt framträtt i TV och radio i samband med debatten runt Covid-19. Han påpekar i en tidningsartikel (Göteborgsposten) som jag just fick mig tillsänd av en god vän, att sjunkade vitaminnivåer kan ha samband med mycket annat men påpekar dock att äldre och mörkhyade har lägre nivåer 25(OH)D och att dessa grupper också högre risk att bli svårt sjuka i covid-19. Han förklarar i sammanhanget att D-vitaminer hjälper till att aktivera viktiga celler i immunförsvaret och också kan vara involverade i regleringen av immunsvaret vid infektioner. Tidigare studier har visat på en viss skyddseffekt mot andra luftvägsinfektioner. Magnus Gisslén är dock lika angelägen som Anders Tegnell att påpeka avsaknaden av tillräckligt stora studier för att tillräckligt säkert klarlägga sambanden. Han påpekar dock att praxis inom vården kan komma att ändras om resultat från välgjorda, kontrollerade studier visar på positiv effekt.

Anders Tegnell påpekade liknande tongångar vid annat tillfälle runt D-vitaminets effekter vid Covid-19 (se blå text i:    https://forum.kostdoktorn.se/topic/16277-stora-coronatråden/page/8/?tab=comments#comment-165960

Det förefaller som om båda låter sig tvingas i samma riktning, kanske inte blinda men klart döva!

    JAG VILL INTE LYSSNA - JAG VILL INTE VETA!!!       animated-record-player-image-0008.gif

tegnell    psf.jpgScreenHunter_2575 Dec. 02 12.jpg                                    Frågan är varför våra representanter för liv och död                                                     anser sig behöva vänta på stora dyrbara studier som alla vet inte kommer att bekostas av läkemedelsindustrin? Skulle sådana visa liknande effekter genom D-vitamintillskott, samma som i en rad studier redan klart visat positiva effekter med minskad andel svåra insjuknanden och risken för dödsfall, kommer läkemedelsindustrin att se sina inkomster kraftigt reducerade och människors tilltro till vacciner att minska med enorma tal!

Hur lång väntan får vi i Sverige räkna med - efter ytterligare 6000 dödsfall eller fler? Varför bara se på när människor dör - till stor del på äldreboenden, där alla vet att såväl koststandard som medicinsk översyn har mycket övrigt att önska. På dessa boenden får inga läkare anställas och ansvariga saknar medicinsk utbildning. De får därför inte rekommendera annat än det läkare medicinerar (läkare rekommenderar vanligen  inte vitamintillskott). Om inte annat, varför inte chansa på billigt D-vitamintillskott och sluta diskriminera detta med prat om risk för kalcifiering (i det fallet rekommendera K2-vitamin som avlägsnar all sådan risk). Vad kosten beträffar på boenden och i skolor går den på många håll i vegansk eller vegetariansk "klimatsmart" riktning. Vi vet alla vad det innebär!                                                                                                                                                                

  • Gilla 1
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

D-vitamin, ja. Jag läste en artikel i min dagstidning idag. 
Ja, visst verkar det finnas ett samband. Många svårt sjuka har låga D-vitaminnivåer. Bl a många mörkhyade. Men det behöver inte innebära orsak. Det kan vara så att denna sjukdom tär på D-vitaminlagren. Eller att det finns någon annan faktor som påverkar båda. 
Och Livsmedelsverket meddelar att livsmedelsberikningen av D-vitamin har ökat. Mjölk och margarin. 
Så det borde ju inte vara några problem, eller hur?

(inte mina argument, hoppas jag ni förstår. Det jag håller med om är att samband inte nödvändigtvis innebär orsak) 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Effie sade:

Många svårt sjuka har låga D-vitaminnivåer. Bl a många mörkhyade. Men det behöver inte innebära orsak.

Självklart, men om man från centrala organisationer i ett land ständigt diskriminerar ett naturligt livsnödvändigt ämne, om vilket man vet mycket runt dess betydelse för immunförsvaret, då kanske det är dags att fundera över om handtvätt och två meters avstånd till människor verkligen representerar det bästa förebyggande medlet till att hindra dödsfall på äldreboendena, där de stora dödstalen uppstår. Särskilt som rader av rapporter visar tydliga skillnader i dödstal mellan hela befolkningar beroende av deras genomsnittliga D-vitaminnivåer t.ex. enligt sammanställningen:

https://forum.kostdoktorn.se/topic/16277-stora-coronatråden/page/7/?tab=comments#comment-164230

eller vid jämförelsen mellan Sverige och våra grannländer, där t.ex. Finland, som tillämpar statlig D-vitamintillförsel från bäbystadiet upp till 20 årsåldern har en tiondedel av de svenska - se:

https://forum.kostdoktorn.se/topic/16277-stora-coronatråden/page/8/?tab=comments#comment-165797

Bläddra också ner till slutet av inägget:

https://forum.kostdoktorn.se/topic/16963-idioti-om-kosttillskott-ett-exempel-på-skolsjukvårdens-brister/?tab=comments#comment-165753

av vilka grafer klart framgår skillnaden mellan dödstalen för olika nivåer 25(OH)D i blodet. Sveriges befolkning får inget höra om den flod av belägg som finns runt  den övertydliga statistik över D-vitaminets betydelse som förebyggande medel till att stärka immunförsvaret. Inte heller att orsaken till att stora dyra studier saknas, har att göra med läkemedelsbolagens totala ointresse för området, eftersom positiva besked om D-vitaminet allvarligt skulle reducera läkemedelsförsäljning och folks intresse för vacciner - allt med allvarliga ekonomiska konsekvenser (minskad vinst).

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...