Rått kött och vitamin c

[Tobias Bäckström]

Jag har börjat äta råbiff någon gång i veckan och läste någonstans att rött kött innehåler c-vitamin men har inte kunnat verifiera detta. Är det någon som vet något om det?

[Sniffe]

Lever innehåller en del cvitamin. http://matkalkyl.se/se-notleverra.php

[Nils Engström]

1 timme sedan, Tobias Bäckström sade:

Jag har börjat äta råbiff någon gång i veckan och läste någonstans att rött kött innehåler c-vitamin men har inte kunnat verifiera detta. Är det någon som vet något om det?

De små andelar som finns representerar en droppe i havet. Enda möjligheten att få i sig tillräckliga mängder är via tillskott fördelade morgon, middag, kväll långt över Läkemedelsverkets rekommendationer. Se tråden:  https://forum.kostdoktorn.se/topic/16497-varför-skolmedicinarna-sällan-talar-om-c-vitaminets-oerhörda-betydelse/?tab=comments#comment-163662

[Elinor]

Lever och njure innehåller en del vitamin C. Sedan minskar ju behovet av vitamin C rätt rejält då man utesluter spannmål och baljväxter. Äter man i stil med carnivore så kan det nog vara i alla fall "tillräckligt" med inälvsmaten som källa till vitamin C. Däremot kommer du aldrig uppnå optimala nivåer av vitamin C på den vägen, då inälvsmat är något folk äter kanske 1-2 ggr i veckan. 

Vitamin C behövs för så otroligt många funktioner i kroppen, bland annat immunförsvar, bilda kollagen och är rent generellt en anti-age antioxidant. Vill man hålla sig frisk och fräsch för sin ålder och nå optimala nivåer, så bör det inkluderas C vitaminrika livsmedel i kosten. Det går inte att få i sig för mycket C-vitamin liksom. Vill man inte äta en massa bär och grönsaker, så finns ju tillskott förövrigt. Dock ska man vara försiktig med askorbinsyra, som på sikt är tufft mot magen. Bättre att välja tillskott som är baserade på naturliga superfoods som är extremt rika på detta vitamin, t.ex nyponpulver.   

[al@j]

25 minuter sedan, Elinor sade:

Lever och njure innehåller en del vitamin C. Sedan minskar ju behovet av vitamin C rätt rejält då man utesluter spannmål och baljväxter. Äter man i stil med carnivore så kan det nog vara i alla fall "tillräckligt" med inälvsmaten som källa till vitamin C. Däremot kommer du aldrig uppnå optimala nivåer av vitamin C på den vägen, då inälvsmat är något folk äter kanske 1-2 ggr i veckan. 

Vitamin C behövs för så otroligt många funktioner i kroppen, bland annat immunförsvar, bilda kollagen och är rent generellt en anti-age antioxidant. Vill man hålla sig frisk och fräsch för sin ålder och nå optimala nivåer, så bör det inkluderas C vitaminrika livsmedel i kosten. Det går inte att få i sig för mycket C-vitamin liksom. Vill man inte äta en massa bär och grönsaker, så finns ju tillskott förövrigt. Dock ska man vara försiktig med askorbinsyra, som på sikt är tufft mot magen. Bättre att välja tillskott som är baserade på naturliga superfoods som är extremt rika på detta vitamin, t.ex nyponpulver.   

Rå nötlever samt benbuljong så är gåtan löst.

[Nils Engström]

Jag är rädd att man lätt seglar på djupt vatten, när frågan om C-vitamin kommer upp. Det behov man har, ligger långt över Läkemedels- och Socialstyrelsens normer - de tycks fortfarande befinna sig på 1700-talets nivå och inbillar sig att tillräcklig C-vitaminnivå är den som hindrar skörbjugg. Det verkar t.o.m. som om man också glömmer den oerhörda åtgång C-vitamin som sker vid graviditet och hur fostret tar hand om allt den får från modern (har större koncentration än modern). Man glömmer också C-vitaminets betydelse för hjärtats funktion. En stor del av orsakerna till högt blodtryck beror på inflammerade kärl och celler i själva hjärtat. Tillräcklig mängd C-vitamin ha dessutom stor betydelse för hela kroppen till att minimera intern inflammation. C-vitaminets antioxidativa inverkan gör att rester av döda celler kan fångas upp av HDL-ubåten, innan den oxidativa effekten av de fria syreradikalerna hunnit verka. Med C-vitaminet netraliseras radikalerna och de icke-oxiderade cellresterna återföras till levern för nyproduktion av kolesterol.

Dagligt behov av C-vitamin ligger enligt expertisen på över 2 gram. Själv tar jag minst tre gram fördelat på morgon, middag, kväll! Hur mycket av C-vitaminet för min del som håller mitt blodtryck på bra nivå är svårt att säga, eftersom LCHF också har sin del i detta. Men mitt blodtryck för 28 år sedan (170/85) - med medicinering sällan under 140 systoliskt - är nu sedan LCHF-starten för tre år sedan utan någon medicinering på väg mot 90-årsstrecket nere i ett dagsgenomsnitt på 130 / 79.

Anm. tre gram C-vitamin motsvarar innehållet i 45 medelstora apelsiner. Den dosen C-vitamin märker i varje fall jag inte i något negativt avseende av (jo om jag hade tvingats äta apelsinerna hade min LCHF-strävan kraschat).

On 2020-12-04 at 13:51, Elinor sade:

Dock ska man vara försiktig med askorbinsyra, som på sikt är tufft mot magen. Bättre att välja tillskott som är baserade på naturliga superfoods som är extremt rika på detta vitamin, t.ex nyponpulver.   

Askorbinsyra är helt identisk med C-vitamin, sällan problem med. Daglig dos 100 gram C-vitamin (i form av askorbinsyra) vid svåra sjukdomstillstånd direkt i blodet har givit livräddande resultat, som inget läkemedel kan jämföras med. Kika gärna på:https://forum.kostdoktorn.se/topic/16497-varför-skolmedicinarna-sällan-talar-om-c-vitaminets-oerhörda-betydelse/?tab=comments#comment-163662

Där finns såväl alla myter motbevisade som C-vitamin/askorbinsyra med sina funktioner förklarade.

[Sniffe]

8 timmar sedan, Nils Engström sade:

Jag är rädd att man lätt seglar på djupt vatten, när frågan om C-vitamin kommer upp. Det behov man har, ligger långt över Läkemedels- och Socialstyrelsens normer - de tycks fortfarande befinna sig på 1700-talets nivå och inbillar sig att tillräcklig C-vitaminnivå är den som hindrar skörbjugg.

Detta tål att tänkas på 

Sen är det väl också så att socker och cvitamin konkurrerar med varandra. https://prescriptiveoptimization.com/2020/01/16/rescue-vitamin-c-from-sugar/

[iAnna]

Jag är en sån där som snappar upp korta kärnfulla meningar på internet. Här är en:

Citat

Glukos och C-vitamin konkurrerar om samma receptorer på de röda blodkropparna. Ju mer kolhydrater i kosten, ju mer glukos i blodet och glukos på blodkropparna, desto sämre upptag av C-vitamin, och vice versa.

Hoppas att det stämmer rent vetenskapligt, för jag kan inte verifiera det. 

[Cederulla]

Se på Sniffes länk ovan. Där finns en del referenser. 

[Nils Engström]

Problemet med en stor del av det som skrivs om C-vitamin - tusen och åter tusen gånger - har att göra med läkemedelsindustrins motstånd mot alla naturliga födoämnen som inte kan patenteras och tjänas pengar på. Det syns bl.a. på behandlingen av nobelpristagaren Linus Pauling, som på alla sätt motarbetades just av  de skälen.

Enda möjligheten att få grepp om allt som skrivits om C-vitamin är att lyssna av de kunniga forskare, som i sin verksamhet specialiserat sig på antioxidanternas livsviktiga funktioner.  En av de mer prominenta Dr. Thomas E. Levy är värd att följa, genom vad han i skriftlig i form sammanfattat. Hans stora förebild är Dr Frederick Robert Klenner, som var den förste att använda C-vitamin i stora doser.  Levy är verkligen läsvärd. Avlyssna honom går också för sig t.ex. i någon av hans föreläsningar som:

https://www.youtube.com/watch?v=GH492eeTyjk

Vad gäller problemet med våra skolmedicinare, som närmast kategoriskt påstår sig veta hur deras patienters kost ser ut och att den räcker till för att förse kroppen med alla viktiga födoämnen, förklarar Levy hur det verkligen står till. I videon ovan går Levy igenom en rad metabola situationer som intresserar flertalet av oss med kosten i centrum, som lösningen på flertalet problem som kan uppstå vid fel kostval - där kommer han även in på D-vitaminets stora betydelse för immunförsvaret.

Han påpekar också varför matsmältningen tar så mycket längre tid om den består av en blandning av animalisk föda och sockerbildande kolhydrater. Ett av skälen till C-vitaminets stora betydelse är dess flexibilitet, främst för effekten på kroppscellernas utsida via blodcirkulationen (hindra fria radikalers oxidation av membranen från utsidan, medan E-vitaminet främst arbetar som antioxidant från cellens insida).

På senare tid har mycket intressant forskning förekommit till att motverka C-vitaminets under dagen snabbt minskande koncentration i blodet. Normalt övergår detta till urinen. Dels omvandlar preparatet (formula216) glukos till C-vitamin, dels återvinns C-vitaminet ur urinen och återför detta till blodet. Processen jämförs med vad som sker i de djur som håller jämn C-vitaminnivå i blodet.

Se: http://formula216.com/pill-maintain-vitamin-c-levels-delivering-promise/

Något intresse för ovanstående sorts forskning verkar av förklarliga skäl uteslutet inom svensk skolmedicin. Det riskerar ju tillsammans med läkemedelsindustrin minskad användning av rader lönsamma mediciner.

Levy poängterar med emfas vikten av optimal munstatus och beskriver problem som vanligen uppstår redan av en enda inflammerad tandrot. Om en sådan, via anaeroba bakteriehärdar tillåts hålla igång spridningen av toxiner, med varje tugga som motor, uppstår stora problem inte minst för hjärta och lungor. Han var ju kardiolog under 6 år, när intresset för forskning på C-vitamin väcktes.

Naturligt med Levys bakgrund att just kontakten med en välkänd tandläkare:  Dr Hal Alan Huggins blev vändpunkten. Denne som blev världsberömd för att ivra för att amalgamet borde utrotas som material för tandfyllnad och som påpekade vikten av att noga avlägsna alla rester i tandroten vid rotfyllning (hindra spridning av toxiner). Denne tandläkare visade vilken fantastisk användning han hade av injicerat C-vitamin (askorbinsyra) i mastodontdoser för att hindra toxiska effekter under sitt arbete med patienterna vid rotfyllning. 

Så glöm skolmedicinen t.ex. vad den negligerar runt C-vitaminets oerhörda betydelse och i väsentligt större mängder än 75 mg dagligen - t.ex. tre gram fördelat under dagen - egentligen en liten dos.  I sammanhanget ger han sitt medicinska auditorium ett antal tips, om hur en läkare bör säkra sig vid användning av icke-konventionella råd t.ex. runt C-vitamin från juridiska komplikationer. Man ser vilka problem och risker för uteslutning som praktiserande läkare har, om de dristar sig till användning av okonventionella metoder för sina patienters bästa och överlevnad. 

Levy talar tydlig engelska men den som föredrar svensk undertext kan lätt få till sådan via följande enkla rutin:

        

[Effie]

Jag minns att jag läste böcker i ungdomen. Äventyrsböcker, skönlitteratur, men det kan ju vara sant för det. 
Det var människor som led av skörbjugg under vintern, eller på båtar...men så lyckades de få tag på färskt kött, och det hjälpte. Jag fick känslan att det var allmänkunskap på den tiden. Om de åt det rått har jag inget minne av. 

[Nils Engström]

16 timmar sedan, iAnna sade:

Jag är en sån där som snappar upp korta kärnfulla meningar på internet. Här är en:

Glukos och C-vitamin konkurrerar om samma receptorer på de röda blodkropparna. Ju mer kolhydrater i kosten, ju mer glukos i blodet och glukos på blodkropparna, desto sämre upptag av C-vitamin, och vice versa.

Hoppas att det stämmer rent vetenskapligt, för jag kan inte verifiera det. 

Ligger bakom det Levy påpekar (se mitt inlägg före detta):

...matsmältningen tar så mycket längre tid om den består av en blandning av animalisk föda och sockerbildande kolhydrater. En negativ effekt som talar för LCHF.