Gå till innehåll

Recommended Posts

Vet inte, kan inte läsa. Men eftersom rubriken är "Hälsomyterna - I Sverige är sockret inget hot..." gissar jag att de tittat på jordbruksverkets statistik kring strösocker som inte ökat eller något likande? Kanske glömmer de rent av modifierad majsstärkelse, äpplejuicekoncentrat och sånt?

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Våra hjärnor älskar socker. När vi äter sött kickar belöningssystemet igång direkt. Eftersom blodsockerkurvan stiger snabbt och brant när vi ätit socker innebär det också att den faller på samma dramatiska sätt. Det är i nedåtkurvan som vi får ett starkt sug efter att äta mer för att få upp blodsockret igen. Om vi ständigt matar detta ”hjärnmonster” blir sötsuget en kravmaskin.

Det kan med andra ord vara svårt att äta lagom lite socker, men hur onyttigt är socker egentligen för hälsan? ”Onyttigt!”, ropar tandläkaren genast. Men dietisten som borrat ned sig i forskningsstudierna drar en annan slutsats.

”Bra mat” är inte nödvändigtvis helt sockerfri, konstaterar dietist Sara Ask som tillägger att när vi demoniserar en viss sorts mat och gör det till en ”syndig njutning” laddar vi chokladen, godiset och kakorna med känslor av skuld och skam, vilket kan öka sötsuget. I sin bok ”Bli vän med sockret” (Mondial, 2020) redovisar hon reslutat från ett antal studier.

Det går inte att dra slutsatsen att socker ökar risken för cancer.

Nordiska näringsrekommendationerna och WHO rekommenderar ett sockerintag på max tio procent av det dagliga energiintaget eftersom de dragit slutsatsen att den mängden inte utgör någon hälsorisk. WHO lägger dock till att idealet skulle vara fem procent (motsvarar ungefär 25 gram eller sex teskedar om dagen).

I en svensk studie med 50 000 deltagare undersöktes kopplingen mellan sockerintag och risken att dö i förtid. De som åt väldigt mycket socker (minst 20 procent av dagsintaget) löpte förvisso störst risk att dö i förtid, men de som åt väldigt lite (under fem procent) löpte också en ökad risk. De som låg strax under tio procent, alltså i linje med rekommendationernas maxgräns, löpte lägst risk att dö i förtid.

Det sägs ibland att socker triggar inflammation i kroppen. Men den forskning som finns i dag pekar inte ut specifika livsmedel som bidrar till ökad eller dämpad inflammation, konstaterar Sara Ask. Vad man däremot vet är att övervikt och fetma kan ge en låggradig inflammation. Det är alltså inte sockret i sig som är problemet.

Ingen har heller kunnat visa ett orsakssamband mellan konsumtion av socker och diabetes. Typ 1-diabetes är inte livsstilsrelaterad, typ 2 har förvisso en tydlig koppling till hur vi våra vanor men det är inte heller här sockret i sig som är roten till det onda utan övervikt och stillasittande. Detta konstateras i de forskningsöversikter av WHO och Nordiska näringsrekommendationerna utgick i ifrån.

Det som hjälpte oss i tidernas begynnelse riskerar att stjälpa oss idag.

Påståenden om att vi äter mer och mer socker är inte heller sanna. I Sverige är sockerkonsumtionen klart lägre än i till exempel USA och den har legat stabil de senaste decennierna. Enligt den stora matvaneundersökningen Riksmaten 2010–11 äter svenskarna i genomsnitt i nivå med rekommendationerna vad gäller socker. Men det finns grupper som äter mycket socker, till exempel en hel del unga kvinnor.

Forskning visar dock att drycker sötade med socker kan öka risken för typ 2-diabetes hos vuxna. Risken ökar vid de mängder som svenskar i genomsnitt dricker. Det handlar om 0,8 liter per vecka, enligt Riksmaten Vuxna 2010–11. De som drack mest konsumerade 4,5 liter läsk i veckan.

Slutsats

Sedan urminnes tider har våra hjärnor en förkärlek för det söta. Den som klarar att hålla sig inom gränsen på tio procent av dagsintaget kalorier och håller en i övrigt varierad, fiberrik och sund kost, tar definitivt inga hälsorisker genom att äta några skumtomtar, trillingnötter, pepparkakor eller vad vi kan tänkas vara sugna på. Att utan skuldkänslor tillåta sig måttfulla mängder sött kan faktiskt vara bättre för hälsan än att avstå helt.

SvD:s journalistiska värdegrund: Läs mer
  • Gilla 2
  • Tack! 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

”Det kan med andra ord vara svårt att äta lagom lite socker”. Ja, vad är lagom lite socker? 
när vi demoniserar en viss sorts mat och gör det till en ”syndig njutning” laddar vi chokladen, godiset och kakorna med känslor av skuld och skam, vilket kan öka sötsuget”.  Där hänger jag upp mig på ordet syndig. Det är inte för oss själva och vår kropp som vi äter, socker eller inte, utan tydligen  för gud...eller någon annan som bestämmer vad vi får äta. Jag trodde faktiskt inte att det hängde skumtomtar på kunskapens träd i paradiset. 
Själv har jag bestämt att mitt motto för nästa år ska vara ”njut aldrig med måtta”. Dvs vad vill jag? och njuta av det. De5 lär inte vara 10% socker. 
Men folk har svårt att förstå hur det känns när man vant sig av med socker. 

  • Gilla 7
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...