Livsmedelsverket väljer mellan smör och margarin - vad tror ni?

[Nils Engström]

Ur dagens morgonradio på P1: 

https://sverigesradio.se/avsnitt/1675443

får vi bl.a. höra följande:

"Livsmedelsverket rekommenderar att vi använder nyckelhålsmärkt margarin på smörgåsen framför smör, eftersom det innehåller nyttiga omättade fettsyror!"

Bl.a. talas om den nyttiga rapsoljan som huvudingrediens!

Senare i inslaget fortsätter Livsmedelsverkets nutritionist med förklaringen till varför margarinet är att föredra framför smöret:

"När det gäller fetter så finns ett väldigt starkt vetenskapligt stöd för att man kan minska risken för hjärt/kärlsjukdom genom att byta ut en del av det mättade fettet i maten mot omättat fett och hjärt/kärlsjukdom är ju en av de vanligaste orsakerna till för tidig död, så det väger naturligtvis väldigt tungt " !!!....

Vad skall man säga om detta?

[Cederulla]

Katastrof!

[Effie]

Innehåller margarin verkligen omättade fettsyror? Är de inte omestrade?

Fast smör innehåller ju en hel del omättade fettsyror det också. 

[Nils Engström]

4 timmar sedan, Cederulla sade:

Katastrof!

Jo men pengarna känns bra för margarinindustrin!  En stor del av inslagets positiva förklaringar- vid sidan av Livsmedelsverkets lovord - sker genom en professor med djup anknytning till industrin.

[Nils Engström]

10 minuter sedan, Effie sade:

Innehåller margarin verkligen omättade fettsyror? Är de inte omestrade?

Fast smör innehåller ju en hel del omättade fettsyror det också. 

Om Livsmedelsverket propagerar för margarinet då det:

"innehåller nyttiga omättade fettsyror!"

så måste vi acceptera fakta!

[Borje]

Det verkade lite konstigt att inget av de margarinproducerande företagen i Sverige ville berätta om hur de tillverkar sina margarin.

Men när Sveriges radio till slut, med hjälp av olika experter, lyckas reda ut hur tillverkningsprocessen går till, då undrar man inte längre. Jag tror inte att någon som vet vilka kemiska processer som fettråvaran har gått igenom vill äta denna substans. I näst sista stadiet är den alltså smak- och färglös och man tillsätter färgämnen och aromer för att lura konsumenten att äta av denna kemi industriella produkt.

[Hanveden]

Vad hade ni väntat er med en adjungderad professor som denna Bengt Vessby...

https://www.dietdoctor.com/se/att-kopa-en-professor

 

mvh S A Byfeldt 

[Nils Engström]

1 timme sedan, Borje sade:

Det verkade lite konstigt att inget av de margarinproducerande företagen i Sverige ville berätta om hur de tillverkar sina margarin.

Men det vägdes ju upp av Livsmedelsverkets "expertis" som kunde presentera "fakta"!

[Nils Engström]

59 minuter sedan, Hanveden sade:

Vad had ni väntat er med en adjungderad professor som denna Bengt Vessby...

https://www.dietdoctor.com/se/att-kopa-en-professor

 

mvh S A Byfeldt 

En professor som låter sig köpas för marknadsföring av kvalitativt tveksamma eller direkt otjänliga produkter, representerar den främsta reklampelaren som ett företag kan anlita. För förlorarna - ärliga kunder/användare med huvudsaklig respekt för auktoriteter - finns sällan effektivt försvar. 

[SGK]

Jag är ingen expert, men inser att det är lätt att blanda ihop olika kategoriseringar av fetter. Vi har det här med omättade och mättade fetter där vi har tre sorter:
- mättade fetter
- enkelomättade fetter (har en ledig plats i molekylkedjan)
- fleromättade fetter (har flera lediga platser i molekylkedjan)

Mättade fetter är stabila, och det är därför exempelvis kokosolja förvaras i rumstemperatur eftersom det inte härsknar (reagerar med omgivningen). Innehåller kring 90 % mättat fett. Omättade fetter har en benägenhet att reagera med omgivningen (fylla i den lediga platsen).

Omega-3, omega-6 och omega-9 är fleromättade fetter med lite olika egenskaper. Det som skiljer dem är var de "lediga platserna" i molekylen finns, vilket alltså ger olika egenskaper. Jag tror vi behöver alla, men fördelningen är viktig. Helst ska åtminstone fördelningen mellan omega-6 och omega-3 vara 1:1, men det kan också vara okej med lite mer omega-6 om jag förstått rätt. Många får dock i sig mångdubbelt av omega-6, och då kan det få dåliga konsekvenser för kroppen. Exempelvis har solrosolja ett förhållande 562:1. I smör är det 4,6:1, men det innehåller 67% mättat fett av totala fettet, så det blir inga stora mängder omega-6. Det kan man kompensera med fet fisk, lax har förhållandet 0,4:1 t.ex.

Det finns nog en massa mer att känna till i ämnet, jag tror t.ex. att det finns fler parametrar som exempelvis gör linfröolja mindre nyttig än man först tror (innehåller 52,3 g omega-3 per 100 gram, men tror det är fel sort).

[Peter B]

Bra påpekande SGK. Det finns så otroligt många olika typer av fetter som i sin tur konsumeras i olika kombinationer … att säga exakt vilka fetter som är nyttiga, onyttiga eller neutrala för hälsan är ju inte enkelt... min lilla peng sätter jag på att naturligt förekommande fetter som människan fått i sig under miljoner år är generellt sett nyttigare än högprocessade fetter som någon kemiingenjör designat. Men som sagt det är bara min lilla gissning.  

[Katerina]

Tack @SGK för sammanfattningen! Men det finns en viktig parameter till - upphettningen. Vi äter dessa fetter inte bara i kallpressad form. Vi vill använda dem i matlagningen av olika slag - steka i dem och koka i dem - hemma i köket och i den industriella mattillverkningen. De stabila mättade fetterna kan upphettas utan att dem tar upp syret och annat eftersom de har inga lediga platser. De ostabila fleromättade fetterna som däremot har flera dubbla bindningar mellan C atomerna eller med andra ord lediga platser kan oxideras mycket lättare. För att göra dem mer stabila har man hydrogenerat dessa eller genom en kemisk reaktion försökt stoppa H atomer där de dubbla bindningarna fanns och på det sättet producera mättat fett = margarin. 

Från Wikipedia: "Stora mängder vegetabiliska oljor härdas årligen genom hydrogenering för att användas i margarin, vilket innebär att de enkel- och fleromättade fettsyrorna reduceras. Detta ger ett mättad fett med fastare konsistens och förbättrade lagringsegenskaper. Kontakten med katalysatorytan kan ge upphov till en omlagring av cis- till trans-dubbelbindningar, så kallade transfetter."

Här kommer en tusenkronorsfråga: hur kan man anse att margarin (industriellt framställt mättat fett) är bättre än det naturliga mättade fettet i smör och på skattebetalarnas bekostnad sprida lögner så som Livsmedelsverket gör? 

När man i USA (och inte bara där) har fått upp ögonen på transfetter och upptäckt att det kan vara ohälsosamt att äta dessa fick restauranger och andra matinrättningar rekommendation att använda ohärdade vegetabiliska oljor i matlagningen. Nina T skriver mycket intressant om detta i The Big Fat Surprise. Hon skriver om att man fick problem med hårda plastliknande avlagringar i botten på friteringskärlen som var mycket svåra att få bort. Hur man upptäckt att kökspersonalens arbetskläder kunde självantända på väg till kemtvätten. Man var ju tvungen att rengöra dessa efter att personalen fick stå i fettångorna hela dagen. Hon pratar om att i processen då man upphettar en olja kan bildas aldehyd och formaldehyd och lite andra hälsofarliga kemiska föreningar. Det ger ytterligare en anledning att undvika snabbmatsrestauranger och ärligt talat väldigt många restauranger. Oljor är billigare än smör.

[Nils Engström]

2 timmar sedan, HelgeK sade:

Professor Göran Petersson är en viktig källa för information om fetter:

(Professor Göran Petersson februari 2012 Kemi- och Bioteknik, Chalmers)

Se t.ex.:  https://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/local_155237.pdf

Ja, varför skall vi hålla på med tyckande, när det finns forskare som är insatta i ämnesområdet. En sak är att i det som finns att inhandla, inslaget av fetter kan vara sådant som inte räknas in i idealet men i mindre mängd kan negligeras. Det som nedan benämns som säkra fetter. Som  Peter B påpekar:

"naturligt förekommande fetter som människan fått i sig under miljoner år"

som är säkra att satsa på - en vettig inställning som stämmer väl överens med vad Professor Göran Petersson nedan kommit fram till - främst i form av mättat fett som säkrast:

Denna sammanställning från 2012 stämmer fortfarande väl överens med det som Kostdoktorn och dess inbjudna forskare propagerat för sedan dess. Det är väl bara Livsmedelsverket som har annan inställning (möjligen också Socialstyrelsen och Läkemedelsverket) - där margarinet fortfarande år 2021 står högt i kurs, framför "det farliga smöret".

[Nils Engström]

4 timmar sedan, HelgeK sade:

Socker industrins tidskrift Perspektiv  gillar livsmedelsverkets kostråd . Se denna länk där Perspektiv intervjuar SNF, Swedish Nutrition Foundations VD :  https://perspektiv.nu/sv/teman/naringsrekommendationer-och-kostraad/susanne-bryngelsson-fraan-snf--swedish-nutrition-foundation.aspx

Där får vi bl.a. höra följande:

"Vissa konsumenter är skeptiska till råden att välja magra mejeriprodukter och att byta ut hårt fett mot mjukare fetter. Det är väl rimligtvis en konsekvens av den lågkolhydratdebatt som pågått. Det kan bli ett bekymmer, när man ser på folkhälsoproblematiken. Enligt vissa data ökar kolesterolvärdena i delar av landet."

Blir man inte glad över alla uppdaterade kostråd - de håller sig under åren, eftersom de fortfarande kan byggas på "ett  överväldigande antal studier"

[Sniffe]

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nya-regler-ska-oka-mangden-nyckelhalsmarkt-i-butikshyllan

[Nils Engström]

8 minuter sedan, Sniffe sade:

https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/pressmeddelanden/nya-regler-ska-oka-mangden-nyckelhalsmarkt-i-butikshyllan

Ett litet utdrag:

"Företagen utvecklar hela tiden nya mer hälsosamma produkter... Till exempel har det blivit vanligare att ersätta en del av köttet i korv... Nu kan företagen märka sådana produkter med Nyckelhålet och därmed underlätta för konsumenter att äta grönare....

– Statistik från dagligvaruhandeln visar på två starka trender i konsumenternas köpbeteenden; mer hälsosamt och mer färdigmat. De företag som väljer att märka färdigrätter med Nyckelhålet kan svara upp mot båda de behoven..."

                                         ___________________________

Är det inte härligt att kunderna får så fina tips och slipper att tänka? 

[Nils Engström]

Den naturliga frågan man ställer sig, är:

1. dels hur viljan år efter år kan vara så låg hos människor i allmänhet att söka den verenskapliga sanningen, bakom vad som är korrekt och fördelaktigt för befolkningen i sin helhet.
2. dels  (och framför allt) hur så många kan låta sig köpas till att sprida de från den vetenskapliga sanningen totalt avvikande budskapen?

(1) kan möjligen lättast förklaras med att den överlägset stora mängden falsk information vi omges av,  "inte kan vara fel" och därför ger liten anledning och  inspiration till självstudier.

(2) kan främst förklaras med penningens makt som den styrande faktorn. Alltmer har vi lärt oss hur storkapitalet genom sina resurser och förmåga att dra till sig personligheter, även på högre nivå, lätt hittar människor som låter sig köpas till att processa falsk "kunskap" till allmänheten.

En sak är när företagen märker sina produkter i avsikt att vilseleda kundkretsen med beteckningar som bygger på allmänt känd information (oavsett om den är falsk), där kunderna mer tror på de "positiva sanningarna" än den sunda vetenskapen, som pekar på motsatsen.  När t.ex. en amerikansk produkt betecknas med non-cholesterol, är avsikten naturligtvis att i affärsmässigt syfte framhålla kolesterolet som skadligt, trots att man vetenskapligt för länge sedan visat motsatsen. I USA har man till och med kommit så långt att man med juridiska medel lyckats få godkännande av produkter som betecknas innehålla "icke-fett" trots att det i verklig mening rört sig om fett.

                                      __________________________

Det för mänskligheten värsta scenariot är när välutbildade forskarpersonligheter på olika sätt låter sig köpas. Endera kan det ske i underordnad ställning eller, vilket är värre, att via ett företag belönas med professur som går ut på att för resten av det yrkesverksamma livet förmedla information som gynnar företaget.

Om vi håller oss till Sverige och de olika formerna av kost, som ständigt är uppe till diskussion, lär enligt vissa uppgifter i storleksordning 25-30 % åtminstone ha prövat på lågkolhydratkost typ LCHF. Hur många som ihärdigt håller fast vid denna kostform är en annan sak. Alltför många anser bekvämligheten och vanan vid den tidigare livsstilen få överväga framför kravet på den disciplin som i viss mån krävs. Kunskapen om överdödlighet för den som återgår till omättade former av fett från växtvärlden och bygger sin energi på glukos blir märkligt nog en senare och oväsentlig fråga.

Ett exempel kan tas på hur företrädare för växbaserad kost via studier, anser sig kunna visa att LCHF-kost i bantningssammanhang till en början visserligen ger bäst resultat men att en utjämning sker efter något år.  Därefter anses ingen skillnad observeras mellan kostslagens förmåga att styra kroppsvikten i positiv riktning. Sällan hörs förklaringar som går ut på att vissa av dem som för ändamålet prövat LCHF-kosten med tiden drabbats av svårigheter att hålla fast vid kostväxlingen. Knappast särskilt förvånande, eftersom kostväxlingen  då främst varit avsedd som bantningsmedel inte långtida livsstilsförändring. Kategorin livsnjutare i gormandformen är av en rad skäl svår att omvända.

Vad gäller storkapitalets påverkan på den globala läkemedels- (inklusive vacciner) och livsmedelsinriktningen förefaller inte positiv:

https://childrenshealthdefense.org/defender/bill-gates-neo-feudalism-farmer-bill/

 

[Effie]

Det är väl ganska självklart varför folk inte söker sanningen om kosten: man måste känna igen den när man ser den. 
Information, mer eller mindre rättvisande, mer eller mindre lättförståelig, finns det hur mycket som helst; man drunknar i den. Och de visar helt olika saker. 
Antingen måste man själv vara kunnig nog att se vad som är rätt och vad som är fel. Eller också måste man hitta någon att lita på, som säger ”så här är det”. Någon som är kunnig nog att avgöra rätt eller fel. Det är väl inte konstigt om man tror att myndigheterna, professorer och sådana, faktiskt är värda att lyssna på. 
Lägg därtill suget som kommer från skräpmat...

Det är mycket vi kämpar mot. 

[MariaF]

On 2021-03-06 at 12:42, Nils Engström sade:

Om vi håller oss till Sverige och de olika formerna av kost, som ständigt är uppe till diskussion, lär enligt vissa uppgifter i storleksordning 25-30 % åtminstone ha prövat på lågkolhydratkost typ LCHF. Hur många som ihärdigt håller fast vid denna kostform är en annan sak.

Det, men även hur många som återgår av och till, vore ju väldigt intressant att veta! 

[Nils Engström]

24 minuter sedan, MariaF sade:

Det, men även hur många som återgår av och till, vore ju väldigt intressant att veta! 

Absolut... frågan är vem som skulle vilja sponsra sådan studie? Häri ligger det största problemet för oss användrare när intressant information söks. De stora resurserna för studier finns bara att hämta inom den industriella sektorn (läkemedel/matvaruindustrin). Ingen av dessa visar minsta inresse och kommer aldrig att ändra sin inställning! Skälet är enkelt - större delen av deras inriktning fokuseras på områden inom vilka framgångar för lågkolhydratkost skulle ge negativa effekter.

[Sniffe]

Nu är de framme igen när skolor går emot deras rekomendationer.

[Sniffe]

Här kom de med lite statistik om nyckelhålsmärkningen.

" För att ta reda på hur känt och använt Nyckelhålet är och vad konsumenterna tycker om märkningen lät Livsmedelsverket företaget Origo Group genomföra en enkät med drygt tusen personer mellan 18 och 80 år."

"Undersökningen visar alltså att 97 procent har hört talas om Nyckelhålet. Mer än hälften av de som känner till märkningen köper Nyckelhålsmärkta produkter ibland, ofta eller alltid."

"Åtta av tio av de som känner till Nyckelhålet förknippar märkningen med hälsosam mat och mer än sex av tio tycker att Nyckelhålet gör det lättare att välja hälsosamt."

"Närmare hälften kopplar ihop Nyckelhålet med påståenden som ”en märkning jag litar på” och ”seriöst”. Bland 18–25-åringarna är det närmare en av fyra som uppfattar Nyckelhålet som ”modernt”, medan bara 5 procent i åldersgruppen 65–80 år svarar samma sak."

"Nyckelhålet har funnits i över 30 år och vi hoppas att även nya generationer ska upptäcka att man inte behöver byta liv för att äta lite nyttigare – det kan räcka med att byta till Nyckelhålet, säger Veronica Öhrvik."

https://www.livsmedelsverket.se/bestall-ladda-ner-material/sok-publikationer/artiklar/2021/l-2021-nr-06-vad-tycker-konsumenterna-om-nyckelhalet

[Sniffe]

Smör förstör klimatet

Känns som debattören är vegan.

"Till Varbergs politiker: Sluta ta beslut som förstör miljön. Ta tillbaka margarinet

Det finns flera anledningar till att man bör servera margarin framför smör i skolorna. Dels är det mer hälsosamt och enligt livsmedelsverkets rekommendationer, det är billigare (som är så väldigt viktigt i alla andra skolfrågor) och det är otroligt mycket bättre för miljön. Dessutom är det absolut mer etiskt att äta växtbaserat margarin än att äta smör från kossor, men alla bryr sig inte om djurens lidande."

 

[Katerina]

Det finns en hel del bevis som pekar på att fröoljorna är den största boven när det gäller metabol sjuklighet. I alla fall om man lyssnar på Chris Knobbe.

Dr. Chris Knobbe - 'Diseases of Civilization: Are Seed Oil Excesses the Unifying Mechanism?' - YouTube

[Nils Engström]

3 timmar sedan, Katerina sade:

Det finns en hel del bevis som pekar på att fröoljorna är den största boven när det gäller metabol sjuklighet. I alla fall om man lyssnar på Chris Knobbe.

Dr. Chris Knobbe - 'Diseases of Civilization: Are Seed Oil Excesses the Unifying Mechanism?' - YouTube

Ja, och Knobbe är inte ensam, huvvuddelen av våra vänner bland lågkolhydratforskarna har samma inställning. Sannolikt kan en stor del av de metabola problemen - inte minst i USA - tillskrivas icke-mättade fetter tillsammans med de fröer som är grunden till brödkulturen. Hur skall läkare, läkemedelsföretag, livsmedelsindustri, skolkök, äldreboenden och politiker kunna ställa om sitt tänkande? Den som löser den ekvationen, skulle jag vilja träffa.