Gå till innehåll

Missvisande medicininformation till patienten


Recommended Posts

Åtgärder i botande syfte

Kostdoktorn och dess forummedlemmar har tillsammans visat sig vara mycket angelägna, om att effekterna av en kostomläggning till LCHF och andra fysiologiskt förstärkande åtgärder måste kunna vetenskapligt beläggas. Detta för att ge meningsfullt incitament för livsstilsförändring. Tyvärr är sjukvårdens inställning inte alltid lika strikt. För att ta vår forummedlem Johan Wallin som exempel:

https://forum.kostdoktorn.se/topic/17459-högt-blodtryck-och-mycket-mediciner/?tab=comments#comment-168108

- bara en bland många, sannolikt utsatt för direkt felaktig medicinering, som kan riskera att kroppsskada uppstår istället för helande effekt. I detta fall genom blodtryckssänkande medicinering som i åratal (sju år), för kroppen inneburit en påtvingad hämning av hjärtats arbetsförmåga, när det gäller att tillgodose ett organs behov av blodflöde. Därigenom risk för allvarlig skada (i detta fall på njurarna). För Johan var sannolikt det enkla läkarbeskedet för sju år sedan, före medicinering att blodtrycket var i högsta laget och att blodtryckssänkande medicin ansågs nödvändig. Hans fall ger anledning till några funderingar.

Avsikten med ett läkemedel, t.ex. antibiotika (som vanligtvis botar), ordinerat någon som har en etablerad sjukdom, är naturligtvis att patienten skall bli frisk eller i varje fall att problemen skall kunna mildras (vanligaste effekten för läkemedel). I det fall en medicinering mot förmodad sjukdom (t.ex. i hjärtat) samtidigt innebär att annat organ skadas, demonstrerar vanligen den ursprungliga ordinationen vara felaktig. Man har då missat att gå till kärnan i problemet (bara fokuserat på dämpning av symtomet).

Medicinering i förebyggande syfte

Statiner som exempel

Till skillnad från medicinering vid befintlig sjukdom, som avses ge botande effekt, kan viss medicin förskrivas i förebyggande syfte. Statinerna är ett av de mest diskuterade, vars användning i decennier byggts på den falska föreställningen att leverns förmåga (bortsett från överproduktion av genetiska skäl) att balansera ett av dess mest värdefulla livsuppehållande produkter - kolesterol - inte alltid fungerar väl (underförstått att majoriteten människor skulle ha en inbyggd oförmåga att balansera kolesterolproduktionen).

I fallet statiner har läkemedelsföretagen gått så långt att de via lämpliga kanaler förmedlat åsikten till läkare och patienter att praktiskt taget alla (i varje fall äldre) borde medicineras livet ut. Inget talas om att det centrala problemet med avvikande lipidprofil, huvudsakligen ligger i kost och livsstil i övrigt. Detsamma gäller en stor del av de patienter som ordineras medicin mot högt blodtryck. Någon mer djuplodande diskussion om livsstilsförändringar (kost, kosttillskott etc.) från skolmedicinens sida hörs sällan eller aldrig, hur väl underbyggd kunskap som än finns runt alternativen.

Vacciner

Ett annat område med förebyggande syfte är vaccinering - främst mot bakteriella sjukdomar. Fördelen med denna typ av vaccinering är att bakteriernas tendens att mutera, är långsam, varför effekten för den som vaccinerats i form av immunitet är långlivad, ofta livslång.

Vaccinering mot virus är däremot tveksam, eftersom tendensen hos ett virus att mutera är stor. Under Covid-19 pandemin har redan efter ett år, ett ökande antal muterade virusstammar visat sig på liknande sätt som under de återkommande säsongsinfluensorna. Därför krävs ständigt återkommande vaccinationer på årsbasis av hela befolkningar. Hur mycket av detta som medför förbättringar i en befolknings immunitet är uppe till diskussion - mycket talar för att effekterna på sikt är mycket små (läs=kortsiktigt). På längre sikt riskerar virusvaccinationer enligt viss expertis motverka utvecklingen av ett starkt immunförsvar i en befolkning.

Vilken information får människor före vaccinering (eller annan medicinering)

Utan att gå vidare in på den eventuella nyttan med förebyggande vaccination mot virus (den diskussionen förekommer i tillräcklig grad experter emellan), kan finnas anledning att jämföra läkemedelsföretagens sätt att saluföra förebyggande preparat t.ex. statiner med vacciner mot virus. Det befolkningen delges om bakgrunden till t.ex. Covid-19 vacciners effektivitet (95% riskminskning anges ofta) är naturligtvis främst avsett som incitament för medborgarna, till att i så hög utsträckning som möjligt låta sig vaccineras. Staten/sjukvården har en tilltro till att därigenom få en mindre tillströmning smittade till sjukhusen (utjämna smittotopparna). Den andra och nu tredje vågens utveckling kanske inte talar för särskilt stor inverkan av vaccineringen hittills. Det finns exempel på äldreboenden, där alla boende fått sina två sprutor men trots det att många personer där visat sig bli smittade i efterhand.

Flertalet äldre som visats upp på TV, lyckliga över säkerheten som det "95-procentigt effektiva vaccinet" ger, får egentligen inte minsta öppen information om hur dessa siffror tillkommit. I vad mån flertalet läkare är helt införstådda med siffermaterialet, kan vi lämna därhän. Den ofullständiga information som lämnats till öppen bedömning är knappast särskilt upplyftande. Härunder exemplifieras hur läkemedelsföretagens beräkningar av effektiviteten (riskminskningen) fungerar. Matematiskt samma  principer tillämpas för den relativa riskbedömningen för statiner och vacciner:

                       vacciner statiner en jämförelse.jpg

Etiska/praktiska omständigheter inför test av ett vaccin               

Medan den övre av de två beräkningarna ovan bygger på läkemedelsföretagens egna siffror, representerar den nedre ett hypotetiskt, analogt exempel. Av etiska skäl kan man inte testa ett vaccin genom att medvetet utsätta en grupp vaccinerade och en placebogrupp för virussmitta och därefter mäta skillnaden mellan andelen  smittade i vardera gruppen. Företaget får nöja sig med att mäta den statistiska skillnaden mellan slumpvis insjuknade vaccinerade och icke-vaccinerade, som rör sig likartat ute i samhället.

Praktiskt sett anger man riskminskningen, som skillnaden mellan andelen icke smittade i vaccin- och placebogruppen (läs=förbättring i form av absoluta siffror) dividerad med andelen smittade i placebogruppen. Om siffrorna i det hypotetiska exemplet skulle ha motsvarat vaccinföretagets, hade den absoluta riskminskningen 0,38% presenterats som 95% riskminskning (dock utan att för patientledet ange att det rör sig om relativprocent).

I brist på öppen info från vaccinproducenternas tester, kan man utgå från förhållandena i Europa under år 2020. Hur man än vrider på siffermaterialet i nedanstående Europastatistik, lär man sannolikt hamna på en absolut riskminskning långt under en procent. Om testet skulle ha skett i visst utvalt land, med från nedanstående data avvikande siffror, kan naturligtvis viss mindre variation tänkas.

                     ScreenHunter_2255 Aug. 15 02.40.jpg       

Som framgår ovan ligger den slumpmässiga, genomsnittliga risken att bli smittad i Covid-19 under året 2020 på i storleksordningen 0,1-0,2% för befolkningar med uppmätt kalcidiolvärde ( 25(OH)D ) runt 50 nmol/L, motsvarande Läkemedelsverkets meningslöst låga och numera klart bevisade, farliga normnivå. För högsta möjliga reklamvärde är alltså fördelaktigt med högt värde på den slumpmässiga smittorisken för ovaccinerade att jämföra med (under förutsättning att vaccinet fungerar bra). Mot den bakgrunden antogs, i den hypotetiska beräkningen för vaccinet tidigare i texten, att tester utförts med en kontrollgrupp i ett land med slumpmässigt två-tre gånger högre smittorisk än annars t.ex. 0,4% under testperioden (inkluderande ev. större mingelfrekvens och därmed högre smittorisk hos testpersonerna än normalt). För ett resultat med den av vaccinproducenterna angivna relativa riskminskningen 95% krävs då 0,38% absolut riskminskning. Det bör observeras att denna typ av studier sällan omfattar människor över 65 år. Av det skälet kunde  vaccinföretagen, vid inledningen av vaccineringen, inte besvara frågan om riskminskning eller risker med vaccinering för äldre.

 

Visualisering av principen för riskbedömning efter insättning av läkemedel

Fullt klart är att en stor majoritet av medborgarna i de flesta länder saknar förståelse för begreppet relativ risk. Män som av sin läkare t.ex. informerats om en 36 procents riskminskning (för hjärtproblem) via statiner, ser den höga siffran klart motivera användning av läkemedlet. Även om läkaren skulle ha lämnat information i tillägg, som angav riskminskningen gälla relativa tal, skulle för de flesta patienter knappast betyda tveksamhet till att ändra ett bejakande beslut.

Om läkemedelsföretaget i sin reklam istället hade angivit riskreduceringen i absoluta tal (i detta fall 1,1 %) lär intresset dock svalna för livslång medicinering, när i medvetenheten   en lång rad allvarliga biverkningar inkluderas. 

Eftersom vi befinner oss mitt inne i en pandemi, finns anledning att också se vilka konsekvenser som vaccinproducenternas riskberäkningar i relativa tal kan ge.  Särskilt som risken för den icke-vaccinerade att drabbas av smitta är relativt låg - sannolikt under en procent (i absoluta tal), i varje fall under testperioden för befintliga vacciner. Innebörden: att den absoluta förbättringen i riskminskning inte överstiger en procent, gör det ekonomiskt "omöjligt" att ange riskminskningen efter vaccinering i annat än relativa tal.

Härunder exemplifieras två beräkningar med helt olika förutsättningar, som trots det ger liknande relativa riskminskningar:

  1. Under nuvarande förutsättningar med statistiskt låg risk för smitta (som andel av en befolkning).
  2. En tänkt svår smitta, av liknande art som under forna tider spreds till stora delar av de länder och orter som var värst utsatta - i modern tid möjlig att vaccinera mot.

   vaccin beräkning graf.jpg                     

Som i andra fall av läkemedelspresentation, ser man tydligt, kanske av vissa skäl förståeligt, att vaccinproducenter (ekonomiska skäl), Folkhälsomyndigheten, Läkemedelsverket eller läkarkåren (ambitionen att få majoriteten av befolkningen vaccinerad) överhuvudtaget inte informerar sina kunder, om de verkliga grunderna på vilka angiven riskminskning beräknats/presenterats. Av exemplen ovan inses det orimliga i att två så helt olika värden på absolut riskminskning - 0,38 % i fall 1 - resp. - 47 % i fall 2 - presenterats som om de skulle vara likvärdiga. De intrycket ges människor som inte har den matematiska förståelsen för följande relativa riskminskning.  Tyvärr finns inga juridiska hinder för företagen att presentera ett siffermaterial baserat på relativ riskberäkning (så länge detta tydligt anges). F.ö. lär något krav inte finnas, på att kunderna (patienterna) medvetandegörs om skillnaden mellan begreppen absolut och relativ risk.  Medvetenheten om den bristande förståelsen för tillämpade riskbegrepp är sannolikt en av orsakerna till det uppenbara ointresset för "onödig" öppenhet. Det orimliga i att läkemedelsföretagen nästan utan undantag tillämpar relativ riskberäkning framgår tydligt av exemplen i denna tråd. I alternativ (1) härovan spelar mindre roll om absolutsiffrorna ligger under eller över 0,5 % eller 1 % - de är i varje fall för låga för att öppet användas som försäljningsargument. Därmed är de också tveksamma till att  överhuvudtaget demonstrera medicinska argument med, dvs. fördelarna som läkemedel. 

Den egentliga konsekvensen av ovanstående - liknande den som juridiskt ställs som krav i normala affärsmässiga sammanhang (om felaktig reklam som inte uppfyller påstådda egenskaper hos en produkt) borde ställas också på läkemedel.  En "enkel" åtgärd vore att alla länder i lagstiftningen inför att all riskbedömning måste ske i absoluta tal och därigenom hindra läkemedelsföretagen från att oavsett försumbar verkan på ett läkemedel saluföra det med drömsiffror i relativa tal som reklam !!! 

                                                       __________________________

För den som, liksom Anders Tegnell m.fl., fortfarande ifrågasätter D-vitaminets stora betydelse till att stärka immunförsvarets möjlighet att motverka allvarliga konsekvenser av lungsjukdom (dödsfall), bör studera fig. 1 på slutsidorna i följande sammanställning. Där visas via en 15 år lång tysk studie med 10 000 försökspersoner, hur intag av D-vitamin i dagsdoser tio gånger läkemedelsverkets doser, praktiskt taget utesluter dödsfall i respiratoriska sjukdomar.  Detta kan visserligen inte enskilt, anses vara bevis för D-vitaminet, som förebyggande medel mot Covid-19 men tydliggör tillsammans med en lång rad studier, D-vitaminets stora betydelse för immunförsvarets funktion. Detta såväl till att förhindra själva sittosamheten, som till att motverka uppkommen smitta, såväl i inledningsskedet som senare, för att hindra immunförsvaret att överreagera (motverka cytokinstormar mot viruset - en autoimmun reaktion som kan vara dödlig).

https://forum.kostdoktorn.se/topic/17147-kost-kostillskott-och-rådgivning-en-cynisk-hantering-på-läkemedelsverket-mfl-verk/?tab=comments#comment-166498

Följande figurer i ovanstående tråd tillför:

Fig. 2: Grafisk visning för fem stora europeiska länder, som demonstrerar utfallet av den dödliga normnivån (D-vitamin) som Sveriges Läkemedelsverk stipulerar som tillräcklig.

Fig. 3: Grafisk visning av CRP-nivåns (kroppens interna inflammation) mycket tydliga sänkning relaterad till förhöjd nivå ( 25(OH)D ) - väsentlig vid förekommande virussmitta.

Fig. 4: Demonstrerar rekommendationerna från fyra forskargrupper i USA, England, Holland, Nya Zeeland som i ett Joint Venture pekar på vikten av kosttillskott, utöver annars välplanerad kost - helt på tvärs mot Läkemedelsverkets uppfattning och normer resp. svensk skolmedicins.

Som tillägg kan nedanstående graf vara intressant. Den visar att dödsfallen i Covid-19  bl.a. kan relateras till frekvensen föregående influensavaccinering (ju större andel influensavaccinerade desto fler Covid-19 dödsfall). Någon fullgod förklaring till detta har ännu inte framkommit men statistiken ökar knappast incitamentet för vaccination, vare sig för säsongsinfluensa eller Covid-19. 

                              Utfall för 26 europeiska länder under år 2020

                ScreenHunter_2760 Mar. 20 15.37.jpg    

Blå kurva=influensafrekvens under år 2019

Plotpunkt=nivå covid-19 dödsfall i resp. land år 2020.

 https://peerj.com/articles/10112/                                          

                                                  _________________________

Många kommentarer finns att framföra inför såväl företagens sätt att testa, beräkna och presentera riskminskningsresultat (utan öppen redovisning till slutkunden - patienten). Inte minst finns anledning att ifrågasätta Läkemedelsverkets sätt att undanhålla livsviktig information om t.ex. kost och kosttillskott. Detsamma gäller många av skolmedicinens representanters synsätt. För vilka intressenter föreligger egentligen verklig lojalitet? Måste man åter, som det brukar heta, följa pengarna för att hitta den rätta förklaringen?

  • Gilla 1
  • Tack! 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
  • Nils Engström changed the title to Missvisande medicininformation till patienten

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...