Thomas Tvivlaren lever!

[lelleleo]

Ja vad annat kan man vänta. Och för att ta det från början. Jag mår bra (så bra man kan förvänta mtp omständigheterna), men hade nog mått bättre om nåt hände på viktsidan. Blev ju en jättelång tråd om matlede. Så det att resultaten uteblir, bidrar nog mycket till att det blir "mindre kul" att käka mat man är trött av. För nu är siffrorna inget kul. Skrev ju för en stund sen att jag bara tappat 3kg/7veckor (hur mycke vatten var det?), och fick respons på att det var bra.... Men nu är siffrorna följande...11 veckor/4kg/3,6 hg pr vecka. Alltså 2,5 hg pr vecka sista månaden. Och då har jag tränat 1 1/2 timme om dan i 2 veckor. Och skulle man då ta bort 2 kg vatten, så blir de 11 veckor/2 kg/1,8 hg pr vecka, och det gör ingen männska glad. Spes när man är noga, och inte äter för mycket, ej hellre för lite. Och det är ju i mitt fall inte så mycke snack om fåfänga... Det är i första hand en kamp för att visa hjärtläkaren, att jag kan fixa detta utan att han sak få stoppa i mig en massa statiner, med hot om det ena och andra om jag inte tar dom.... Är det andra som haft sånn här uppförbacke, och hur länge har den isf varat. Uppgivenheten är att ta och känna på

[Zara]

Det går i alla fall åt rätt håll! Jag tror att om du vill tappa mer, snabbare så kan det vara så illa att du måste minska ner matmängden. Eventuellt prova periodisk fasta som verkar ha fungerat för många. Jag vet inte hur många kilo du vill/behöver tappa, men de som bara har några få kilos övervikt verkar ofta ha det kämpigt.       

Känn dig inte uppgiven utan fortsätt att kämpa på, prova att göra små förändringar (tex. öka fett%, minska Kolh% och Prot%) och se om det händer något. Eftersom varje människa är unik så måste man prova sig fram till vad som fungerar.

 

Lycka till!   

[Fnutt]

Men måttbandet då?

Tränar du 1.5 timme per dag så lär du ha byggt lite muskler. Och har du gjort det så har du antagligen blivit smalare även om vikten inte rasar.

Strunta i vågen och lyssna till kroppen istället.

[lelleleo]

Det går i alla fall åt rätt håll! Jag tror att om du vill tappa mer, snabbare så kan det vara så illa att du måste minska ner matmängden. Eventuellt prova periodisk fasta som verkar ha fungerat för många. Jag vet inte hur många kilo du vill/behöver tappa, men de som bara har några få kilos övervikt verkar ofta ha det kämpigt.       

 

Känn dig inte uppgiven utan fortsätt att kämpa på, prova att göra små förändringar (tex. öka fett%, minska Kolh% och Prot%) och se om det händer något. Eftersom varje människa är unik så måste man prova sig fram till vad som fungerar.

 

Lycka till!   

Tyvärr Zara är det inte kosmetiskt (ett par kg), snarare 25-30 kg. Och kampen är som sagt också mot läkarna. Men det värkar ju som jag måste, för att ha koll, sätta upp/räkna ut allt mellan himmel och jord (och det är jag inte duktig på). Men det blir också konstigt, när man läst Skaldemann. Han säger ju att det är bara att äta när man är hungrig. Så nån säger räkna, andra ät... Men nåt jag vet (tror jag), är att jag inte äter för mycke. Men det är så många omkastningar i mitt liv just nu, at få nåt riktigt system på grejerna går inte nu. Men det visar sig ju...att "räknemodellen" är 100% nödvändig...och med LCHF till och med neråt. Men jag tror tyvärr det är nåt annat fel också. Jag och min exfru provade en diet (blixtkur), som skulle va så bra. Kommer inte ihåg allt va vi åt, men den varade i 16 dar. Vi åt eksakt samma mat (ca 1200-1500 kal pr dag), och jag gick 1 timmes rask stavgång varje dag. Exfrun gick ner 7 kg, och var jätte nöjd. Jag gick, hör och häpna ner 0/noll kg. OCH JAG FUSKADE INTE!!!!!!! Och läkarna säger jag har normal ämnesomsättning.. Men jag undrar bara. Hur var det möjligt?????? Det är ju som att sätta sig i bilen med full tank, i en bil som drar 1 liter milen. Man kör 50 mil, och för varje mil fyller man på 1/2 liter = 25 liter. Men när man är framme, så är tanken lika full. Vilken förbränning har den motorn, och vad gick den på... Nä det är jobbigt som f...

[lelleleo]

Men måttbandet då?

Tränar du 1.5 timme per dag så lär du ha byggt lite muskler. Och har du gjort det så har du antagligen blivit smalare även om vikten inte rasar.

Strunta i vågen och lyssna till kroppen istället.

 Jag gör det Fnutt..

Har inget måttband, men ett par jeans, som är lika j..igt för små (fattas hela tiden 7-8 cm), plus (tyvärr) en spegel. Men skriver ju till Zara hur j..igt svår jag har med att gå ner...

[dufva]

"Det är ju som att sätta sig i bilen med full tank, i en bil som drar 1 liter milen. Man kör 50 mil, och för varje mil fyller man på 1/2 liter = 25 liter. Men när man är framme, så är tanken lika full. Vilken förbränning har den motorn, och vad gick den på... Nä det är jobbigt som f..."

 

Har du skrivit här nånstans hur ett par matdagar ser ut??

[Anina]

Du skulle behöva en "sponsor" i LCHF och dela med dig av vikt/längd/ålder/ mm  Om du inte vill göra det i forumet - Din kropp kommer att släppa kg - du behöver kanske hjälp att leta X faktorer.

[lelleleo]

Du skulle behöva en "sponsor" i LCHF och dela med dig av vikt/längd/ålder/ mm  Om du inte vill göra det i forumet - Din kropp kommer att släppa kg - du behöver kanske hjälp att leta X faktorer.

 

@ Anina..Ja en sponsor hade varit nåt.. Inga probs att dela...så @ dufva... Jag ska köra lite dagbok och lägga ut... Och Anina.. Jag tror du har helt rätt.. Det måste va nån X-faktor. För jag juger aldrig på maten..varken för mig själv eller andra. och som sagt..dom 16 dagarna är mycket mysko för mig...

[Zara]

hm, har du kollat sköldkörtelhormon och liknade, för det låter ju inte som om allting står rätt till. 

Men om du är villig att skriva lite hur du äter så kanske vi på forumet kan försöka reda ut detta tillsammans med dig  

[lelleleo]

hm, har du kollat sköldkörtelhormon och liknade, för det låter ju inte som om allting står rätt till. 

 

Men om du är villig att skriva lite hur du äter så kanske vi på forumet kan försöka reda ut detta tillsammans med dig

 

Ja jag ska dele Zara...ska bara sätta upp några dagsrationer..och sköldkörtelhormon...hur kollar man det ?

[Zara]

Ja jag ska dele Zara...ska bara sätta upp några dagsrationer..och sköldkörtelhormon...hur kollar man det ?

 

Sköldkörtelhormon kollas med hjälp av blodprov, det är ett av de hormonen som är ansvariga för ämnesomsättningen och en underproduktion i sköldkörteln kan göra att man har svårt att tappa i vikt. 

[Valin]

Ja jag ska dele Zara...ska bara sätta upp några dagsrationer..och sköldkörtelhormon...hur kollar man det ?

 

Det är ganska standardiserat att kolla TSH, så blodprov på närmaste vårdcentral Jag fick det tydligen testat utan att ha bett om det. 

[patrix]

Tyvärr Zara är det inte kosmetiskt (ett par kg), snarare 25-30 kg. Och kampen är som sagt också mot läkarna. Men det värkar ju som jag måste, för att ha koll, sätta upp/räkna ut allt mellan himmel och jord (och det är jag inte duktig på). Men det blir också konstigt, när man läst Skaldemann. Han säger ju att det är bara att äta när man är hungrig. Så nån säger räkna, andra ät... Men nåt jag vet (tror jag), är att jag inte äter för mycke. Men det är så många omkastningar i mitt liv just nu, at få nåt riktigt system på grejerna går inte nu. Men det visar sig ju...att "räknemodellen" är 100% nödvändig...och med LCHF till och med neråt. Men jag tror tyvärr det är nåt annat fel också. Jag och min exfru provade en diet (blixtkur), som skulle va så bra. Kommer inte ihåg allt va vi åt, men den varade i 16 dar. Vi åt eksakt samma mat (ca 1200-1500 kal pr dag), och jag gick 1 timmes rask stavgång varje dag. Exfrun gick ner 7 kg, och var jätte nöjd. Jag gick, hör och häpna ner 0/noll kg. OCH JAG FUSKADE INTE!!!!!!! Och läkarna säger jag har normal ämnesomsättning.. Men jag undrar bara. Hur var det möjligt?????? Det är ju som att sätta sig i bilen med full tank, i en bil som drar 1 liter milen. Man kör 50 mil, och för varje mil fyller man på 1/2 liter = 25 liter. Men när man är framme, så är tanken lika full. Vilken förbränning har den motorn, och vad gick den på... Nä det är jobbigt som f...

 

 

Gör som Skaldeman säger - Ät enligt LCHF. Ät när du är hungrig. Räkna inte kalorier och försök att inte tänka så mycket på mat.

 

 

Viktminskning har mycket lite att göra med hur mycket man tränar och hur många kalorier man stoppar i sig. Det är hormoner som styr vår vikt och det gäller att få dom under kontroll.

 

När vi känner oss stressade ligger kortisolet på och vi går inte ner i vikt (eller fettprocent som det egentligen handlar om).

 

 

Tagga ner och slappna av. Sov minst 8 timmar per dygn. Ät D-vitamin 5000IE/dag. Försök att eliminera stress i din vardag. Gå inte till gymmet och flåsa för att du "måste", lägg tiden på en avkopplande promenad istället.

[Flamman]

Är du fortfarande på rehab efter operationen?

 

Det kan ju faktiskt hända att din kropp har så mycket annat att syssla med, mycket som ska läkas, att den helt enkelt inte prioriterar viktnedgång just nu. Bara en tanke...

[Tiny Tom]

Tyvärr Zara är det inte kosmetiskt (ett par kg), snarare 25-30 kg. Och kampen är som sagt också mot läkarna. Men det värkar ju som jag måste, för att ha koll, sätta upp/räkna ut allt mellan himmel och jord (och det är jag inte duktig på).

 

Tack och lov så behöver man ju numera inte vara så duktig på näringslära etc för att få koll på maten. Om du inte redan gjort det så är det nu (och jag menar verkligen NU) dags att du verkligen skruvar och mekar med allt du kan göra. Först när du uttömt alla resurser du potentiellt har är det läge att socialisera sig med uppgivenhet som alltid är en usel kamrat även om jag har full förståelse för (och ofta själv upplevt) att dennes sällskap infinner sig naturligt i stunder som denna.

 

Kort och gott, NU är det dags att du undanröjer precis alla tvivel som GÅR att undranröja. Finner du en enda fundering/tanke som du medvetet/undermedvetet besvarar à la "jag TROR att X och Y..." så är detta helt enkelt inte acceptabelt så länge du har en möjlighet att istället besvara den med "jag VET attt X och Y...". Är du med?

 

Rent konkret, du måste VETA vad du äter och hur mycket i relation till energimängd, makronutrientfördelning (fett/protein/kolhydrater). Kort och gott, verkligen "få koll". När du verkligen har koll så vet du både vad du INTE ska göra och vad du (förhoppningsvis...och troligtvis) KAN göra.

 

Vad gäller matintaget så kan du börja här (jag ska uppdatera med informationen i de nya kommentarerna vid tillfälle) för att förhoppningsvis få lite hjälp på vägen vad gäller detta:

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/1216-nyb%C3%B6rjartips-verktyg-f%C3%B6r-att-h%C3%A5lla-koll-p%C3%A5-matintag/

 

Men det blir också konstigt, när man läst Skaldemann. Han säger ju att det är bara att äta när man är hungrig.

 

Om Skaldeman skulle säga "stå på ett ben och joddla Ungerns nationalsång"...så skulle du nog inte göra det eller hur? (Fast om du gör det så lägg ut det på YouTube... ) Äh, bara skämtar.

 

Skaldeman är människa han med. Själv har jag faktiskt inte läst något alls av honom bortom det jag nyligen läste på hans hemsida och en intervju annorstädes om LCHF:s framtid. Av någon outgrundlig anledning så verkar jag klara mig bra ändå. Min poäng är absolut inte att racka ned på Skaldeman men det finns ibland lite för mycket auktoritetstro här på forumet. Det är ju inget ovanligt fenomen i vår värld men i den mån man förlitar sig på auktoriteter så måste man också ha förmåga att förhålla sig basalt kritisk till vad de gör/hävdar så man inte hamnar i den klassiska auktoritetsförtroendefällan. Vad Skaldeman, Doc och Taubes (vanligtvis och förhoppningsvis) menar när de uttrycker sig så som du citerar är:

 

Är man rätt ketoanpassad/fettdriftad så brukar de starka mättnadskänslorna automagiskt leda till viktnedgång för den överviktige.

 

Att nyssnämnda personer inte starkare trycker på att ovanstående bygger på den optimala bränslepartitioneringseffekt som då uppstår är alltjämt en gåta. Kanske är det ibland okunskap? Det har, hursomhelst, absolut ingenting att göra med någon magisk energislösande metabol fördel. Uttryckt annorlunda, bränslepartitioneringseffekten jobbar synergistiskt med energibalansteorin. Den sätter absolut inte densamma ur spel vilket SÅ många människor förleds att tro. Att somliga LCHF-förespråkare alltjämt agerar som de varken hör, ser eller vill bekräfta detta ser - på ren svenska - för j-t illa ut i mina ögon...men det är deras sak. Lågkolhydratkost regerar kort och gott i väldigt allvarliga och viktiga sammanhang i tider av hälsokriser och epidemiska välfärdssjukdomar och att INTE "state the obvious" som, ex. att INTE påpeka det självklara att energibalansteorin inte sätts ur spel, det är i mina ögon att betrakta som en rejäl losermentatlitet. Lite som att sitta med (nästan) alla trumf på hand men att inte förstå det och nästan skämmas för det genom att gång på gång hamna i diskussioner där argumentationen fallerar i relation till vilken färg/mönster det är på kortens baksida... Den enda praktiska effekt det skulle få att sluta mumla om detta utan istället ta tydllig ställning är att man, åtminstone delvis, skulle slå undan benen för en massa tramsjönsar som lever gott på att bygga sin storhet, ex. i bloggosfären, på att påpeka dessa självklara dumheter SAMTIDIGT som de i alldeles för stor utsträckning ignorerar det väsentliga vad gäller den mycket stora potentialen med lågkolhydratdieter. Jag menar, lägger man femtielva artiklar på att kritisera Taubes istället för att själv bevaka det område Taubes diskuterar...så finns i varje fall en snurrig diskrepans i relation till ens värderingar och prioriteringar.

 

Jag gör bara mina observationer och drar slutsatser därefter. Ursäkta stickspåret.

 

För att komma på banan igen då...när den basala ketoanpassningen inte räcker till för att åstadkomma den automagiska viktnedgången så kan det helt enkelt vara så enkelt att mängden mat individen behöver/stoppar i sig är förhållandevis liten. Konkretiserat, en storväxt man med hyfsad fysisk aktivitet har i regel ett dito storväxt energibehov. När en sådan här person ketoanpassas så kan fortfarande rätt stora mängder mat konsumeras trots att ett faktiskt (stort) kalorunderskott uppstått. Undertecknad, som matchar nyssnämnda mall, låg ett tag på ett energiunderskott på 1500 kcal med intakt (stor) mättnad! Siffror på upp till 30% naturlig energireducering vid ketoadaption förekommer.

 

Således, för en mindre person, ex en småväxt äldre kvinna så är "energiomfånget" mindre och därför har man inte lika mycket kalorimässigt svängrum ur ett mängdperspektiv vad gäller maten. Även om mättnadseffekterna bör uppstå även här, vid god ketoadaption, så är det alltjämt så att mängden mat kan inverka negativt på hur väl man lyckas komma igång med viktnedgången.

 

Nämner bara extremerna för att ge en lite tydligare bild av vad som ofta händer/inte händer.

 

Lite mer specifikt för dig så är det alltså intressant att utröna att du verkligen är optimalt ketoanpassad, dvs få koll på kolhydrat- och proteinintag och i bästa fall skaffa en glukos-/ketonmätare om du verkligen vill få järnkoll.

 

Nästa steg beror givetvis på föregående men om allt visar sig redan vara ok ur detta perspektiv så är det läge att se över energiintaget och anpassa detta i önskad riktning. Ketoanpassningen gör förhoppningsvis att du trots en medveten kalorireducering ändå upplever mättnad.

 

Så nån säger räkna, andra ät... Men nåt jag vet (tror jag), är att jag inte äter för mycke.

 

Jo, det var just det där med att tro igen. Menar inget illa, men för att lösa den här jobbiga situationen så måste man veta vad man ska ha för angreppspunkter för att anamma taktik i relation till dessa. Så undanröj precis allt troende så att du till slut vet så mycket du bara kan. Du har dock helt rätt i detta fall.  (Tillägg: ...i relation till att man ibland måste räkna.)

 

Men det är så många omkastningar i mitt liv just nu, at få nåt riktigt system på grejerna går inte nu.

 

Har du möjlighet att utveckla det där? Du behöver inte bli överdrivet privat om det är något med "integritetstyngd" utan jag är bara intresserad av hur du s.a.s. ändå kan "få något riktigt system på grejerna"...NU. Det finns nämligen oftare än inte knep man kan ta till.

 

Men det visar sig ju...att "räknemodellen" är 100% nödvändig...och med LCHF till och med neråt.

 

Den behöver inte vara det, som sagt, och i bästa fall flyter man bara på och kroppen "sköter sitt". Men så är inte läget nu dessvärre (och du är bevisligen inte ensam vilket du säkert märkt om du kollar runt på forumet lite).

 

Men jag tror tyvärr det är nåt annat fel också. Jag och min exfru provade en diet (blixtkur), som skulle va så bra. Kommer inte ihåg allt va vi åt, men den varade i 16 dar.

 

I den mån man vill fundera kring sådant som en nedreglerad ämnesomsättning så är faktiskt den där typen av kurer vad som i värsta fall kan ställa till med den typen av problem. Säger inte att det är så med dig utan det är mest en spontan tanke som förtjänar att vädras ur ett allmänt perspektiv (så att ingen som läser här får för sig att anamma den typen av svältkurer). Dock är det faktiskt vanligare med rejält söndertrasade metabola system hos personer som tävlar i fitness (och då i synnerhet kvinnor). Man har då alltför frekvent tävlat utan att "reparera" ämnesomsättningen mellan varven.

 

Dock är det ju möjligt att åstadkomma en liknande effekt för någon som "bara" är överviktig men som under lång tid återkommande VLCD-bantat enligt gammal god Rössnermetodik (helgad vare professor Hallonbåt).

 

Vi åt eksakt samma mat (ca 1200-1500 kal pr dag), och jag gick 1 timmes rask stavgång varje dag. Exfrun gick ner 7 kg, och var jätte nöjd. Jag gick, hör och häpna ner 0/noll kg. OCH JAG FUSKADE INTE!!!!!!! Och läkarna säger jag har normal ämnesomsättning..

 

Vad baserade läkarna det yttrandet på? Har man gjort en kalorimetri på dig? Vad visade den i så fall mer exakt? Igen, det handlar bara om att undanröja så mycket tvivel som möjligt. 7 kg på 16 dagar är ju rätt raskt tempo. För en kvinna dessutom. Vad gick hon upp efter dieten? Hon kanske normalt lagrade mer vatten än dig för den där typen av snabba viktförändringar tenderar vara just annat än vad man kallar kvalitativ viktförlust.

 

Men jag undrar bara. Hur var det möjligt?????? Det är ju som att sätta sig i bilen med full tank, i en bil som drar 1 liter milen. Man kör 50 mil, och för varje mil fyller man på 1/2 liter = 25 liter. Men när man är framme, så är tanken lika full. Vilken förbränning har den motorn, och vad gick den på... Nä det är jobbigt som f...

 

Jo det vore något det. Bye bye Exxon! Bye bye, oro över peak-oil!

 

Det du behöver ta reda på nu är din bränsleförbrukning så börja där och förhoppningsvis duger något av verktygen som tipsas om i tråden jag länkade ovan.

[lelleleo]

Gör som Skaldeman säger - Ät enligt LCHF. Ät när du är hungrig. Räkna inte kalorier och försök att inte tänka så mycket på mat.

 

 

Viktminskning har mycket lite att göra med hur mycket man tränar och hur många kalorier man stoppar i sig. Det är hormoner som styr vår vikt och det gäller att få dom under kontroll.

 

När vi känner oss stressade ligger kortisolet på och vi går inte ner i vikt (eller fettprocent som det egentligen handlar om).

 

 

Tagga ner och slappna av. Sov minst 8 timmar per dygn. Ät D-vitamin 5000IE/dag. Försök att eliminera stress i din vardag. Gå inte till gymmet och flåsa för att du "måste", lägg tiden på en avkopplande promenad istället.

Jo här är faktiskt nåt som kan va en orsak... Detta j..la kortisolet. Sloss ju med hjärtläkare som säger att det är kolesterol jag har fått problem av..men läser ju Ravnskovs bok nu, så det är ju bara skitprat... Kan/ska inte gå inn på varför mitt kortesol troligen är skyhögt här..det hör hemma på en psyksida... Men att slappa hur som helst är inte lätt i nuläget.... Men du har rätt i att jag borde...

[lelleleo]

Är du fortfarande på rehab efter operationen?

 

Det kan ju faktiskt hända att din kropp har så mycket annat att syssla med, mycket som ska läkas, att den helt enkelt inte prioriterar viktnedgång just nu. Bara en tanke...

 Jo jag har två veckor kvar....men tänker ju ändå att kroppen behöver sin energi för at gå runt... Men det kan va stess som nämns över... håhåjaja..

[lelleleo]

Tack och lov så behöver man ju numera inte vara så duktig på näringslära etc för att få koll på maten. Om du inte redan gjort det så är det nu (och jag menar verkligen NU) dags att du verkligen skruvar och mekar med allt du kan göra. Först när du uttömt alla resurser du potentiellt har är det läge att socialisera sig med uppgivenhet som alltid är en usel kamrat även om jag har full förståelse för (och ofta själv upplevt) att dennes sällskap infinner sig naturligt i stunder som denna.

 

Kort och gott, NU är det dags att du undanröjer precis alla tvivel som GÅR att undranröja. Finner du en enda fundering/tanke som du medvetet/undermedvetet besvarar à la "jag TROR att X och Y..." så är detta helt enkelt inte acceptabelt så länge du har en möjlighet att istället besvara den med "jag VET attt X och Y...". Är du med?

 

Rent konkret, du måste VETA vad du äter och hur mycket i relation till energimängd, makronutrientfördelning (fett/protein/kolhydrater). Kort och gott, verkligen "få koll". När du verkligen har koll så vet du både vad du INTE ska göra och vad du (förhoppningsvis...och troligtvis) KAN göra.

 

Vad gäller matintaget så kan du börja här (jag ska uppdatera med informationen i de nya kommentarerna vid tillfälle) för att förhoppningsvis få lite hjälp på vägen vad gäller detta:

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/1216-nyb%C3%B6rjartips-verktyg-f%C3%B6r-att-h%C3%A5lla-koll-p%C3%A5-matintag/

 

 

Om Skaldeman skulle säga "stå på ett ben och joddla Ungerns nationalsång"...så skulle du nog inte göra det eller hur? (Fast om du gör det så lägg ut det på YouTube... ) Äh, bara skämtar.

 

Skaldeman är människa han med. Själv har jag faktiskt inte läst något alls av honom bortom det jag nyligen läste på hans hemsida och en intervju annorstädes om LCHF:s framtid. Av någon outgrundlig anledning så verkar jag klara mig bra ändå. Min poäng är absolut inte att racka ned på Skaldeman men det finns ibland lite för mycket auktoritetstro här på forumet. Det är ju inget ovanligt fenomen i vår värld men i den mån man förlitar sig på auktoriteter så måste man också ha förmåga att förhålla sig basalt kritisk till vad de gör/hävdar så man inte hamnar i den klassiska auktoritetsförtroendefällan. Vad Skaldeman, Doc och Taubes (vanligtvis och förhoppningsvis) menar när de uttrycker sig så som du citerar är:

 

Är man rätt ketoanpassad/fettdriftad så brukar de starka mättnadskänslorna automagiskt leda till viktnedgång för den överviktige.

 

Att nyssnämnda personer inte starkare trycker på att ovanstående bygger på den optimala bränslepartitioneringseffekt som då uppstår är alltjämt en gåta. Kanske är det ibland okunskap? Det har, hursomhelst, absolut ingenting att göra med någon magisk energislösande metabol fördel. Uttryckt annorlunda, bränslepartitioneringseffekten jobbar synergistiskt med energibalansteorin. Den sätter absolut inte densamma ur spel vilket SÅ många människor förleds att tro. Att somliga LCHF-förespråkare alltjämt agerar som de varken hör, ser eller vill bekräfta detta ser - på ren svenska - för j-t illa ut i mina ögon...men det är deras sak. Lågkolhydratkost regerar kort och gott i väldigt allvarliga och viktiga sammanhang i tider av hälsokriser och epidemiska välfärdssjukdomar och att INTE "state the obvious" som, ex. att INTE påpeka det självklara att energibalansteorin inte sätts ur spel, det är i mina ögon att betrakta som en rejäl losermentatlitet. Lite som att sitta med (nästan) alla trumf på hand men att inte förstå det och nästan skämmas för det genom att gång på gång hamna i diskussioner där argumentationen fallerar i relation till vilken färg/mönster det är på kortens baksida... Den enda praktiska effekt det skulle få att sluta mumla om detta utan istället ta tydllig ställning är att man, åtminstone delvis, skulle slå undan benen för en massa tramsjönsar som lever gott på att bygga sin storhet, ex. i bloggosfären, på att påpeka dessa självklara dumheter SAMTIDIGT som de i alldeles för stor utsträckning ignorerar det väsentliga vad gäller den mycket stora potentialen med lågkolhydratdieter. Jag menar, lägger man femtielva artiklar på att kritisera Taubes istället för att själv bevaka det område Taubes diskuterar...så finns i varje fall en snurrig diskrepans i relation till ens värderingar och prioriteringar.

 

Jag gör bara mina observationer och drar slutsatser därefter. Ursäkta stickspåret.

 

För att komma på banan igen då...när den basala ketoanpassningen inte räcker till för att åstadkomma den automagiska viktnedgången så kan det helt enkelt vara så enkelt att mängden mat individen behöver/stoppar i sig är förhållandevis liten. Konkretiserat, en storväxt man med hyfsad fysisk aktivitet har i regel ett dito storväxt energibehov. När en sådan här person ketoanpassas så kan fortfarande rätt stora mängder mat konsumeras trots att ett faktiskt (stort) kalorunderskott uppstått. Undertecknad, som matchar nyssnämnda mall, låg ett tag på ett energiunderskott på 1500 kcal med intakt (stor) mättnad! Siffror på upp till 30% naturlig energireducering vid ketoadaption förekommer.

 

Således, för en mindre person, ex en småväxt äldre kvinna så är "energiomfånget" mindre och därför har man inte lika mycket kalorimässigt svängrum ur ett mängdperspektiv vad gäller maten. Även om mättnadseffekterna bör uppstå även här, vid god ketoadaption, så är det alltjämt så att mängden mat kan inverka negativt på hur väl man lyckas komma igång med viktnedgången.

 

Nämner bara extremerna för att ge en lite tydligare bild av vad som ofta händer/inte händer.

 

Lite mer specifikt för dig så är det alltså intressant att utröna att du verkligen är optimalt ketoanpassad, dvs få koll på kolhydrat- och proteinintag och i bästa fall skaffa en glukos-/ketonmätare om du verkligen vill få järnkoll.

 

Nästa steg beror givetvis på föregående men om allt visar sig redan vara ok ur detta perspektiv så är det läge att se över energiintaget och anpassa detta i önskad riktning. Ketoanpassningen gör förhoppningsvis att du trots en medveten kalorireducering ändå upplever mättnad.

 

 

Jo, det var just det där med att tro igen. Menar inget illa, men för att lösa den här jobbiga situationen så måste man veta vad man ska ha för angreppspunkter för att anamma taktik i relation till dessa. Så undanröj precis allt troende så att du till slut vet så mycket du bara kan. Du har dock helt rätt i detta fall.  (Tillägg: ...i relation till att man ibland måste räkna.)

 

 

Har du möjlighet att utveckla det där? Du behöver inte bli överdrivet privat om det är något med "integritetstyngd" utan jag är bara intresserad av hur du s.a.s. ändå kan "få något riktigt system på grejerna"...NU. Det finns nämligen oftare än inte knep man kan ta till.

 

 

Den behöver inte vara det, som sagt, och i bästa fall flyter man bara på och kroppen "sköter sitt". Men så är inte läget nu dessvärre (och du är bevisligen inte ensam vilket du säkert märkt om du kollar runt på forumet lite).

 

 

I den mån man vill fundera kring sådant som en nedreglerad ämnesomsättning så är faktiskt den där typen av kurer vad som i värsta fall kan ställa till med den typen av problem. Säger inte att det är så med dig utan det är mest en spontan tanke som förtjänar att vädras ur ett allmänt perspektiv (så att ingen som läser här får för sig att anamma den typen av svältkurer). Dock är det faktiskt vanligare med rejält söndertrasade metabola system hos personer som tävlar i fitness (och då i synnerhet kvinnor). Man har då alltför frekvent tävlat utan att "reparera" ämnesomsättningen mellan varven.

 

Dock är det ju möjligt att åstadkomma en liknande effekt för någon som "bara" är överviktig men som under lång tid återkommande VLCD-bantat enligt gammal god Rössnermetodik (helgad vare professor Hallonbåt).

 

 

Vad baserade läkarna det yttrandet på? Har man gjort en kalorimetri på dig? Vad visade den i så fall mer exakt? Igen, det handlar bara om att undanröja så mycket tvivel som möjligt. 7 kg på 16 dagar är ju rätt raskt tempo. För en kvinna dessutom. Vad gick hon upp efter dieten? Hon kanske normalt lagrade mer vatten än dig för den där typen av snabba viktförändringar tenderar vara just annat än vad man kallar kvalitativ viktförlust.

 

 

Jo det vore något det. Bye bye Exxon! Bye bye, oro över peak-oil!

 

Det du behöver ta reda på nu är din bränsleförbrukning så börja där och förhoppningsvis duger något av verktygen som tipsas om i tråden jag länkade ovan.

Ja du... Här var/är mycke att tänka på...och jag märker ju att jag har å göra med en med over genomsnittet av intellegens. Och det var det jag trodde i början, att jag skulle slippa ha ...att det skulle gå lite av sig själv.  Men först till varför jag inte får nåt bra system. Nu på rehab går det ju hackigt, och när jag kommer hem ska jag byta boende...så där blir det 3 veckor i kaos.. Och så till ketos... Jag har varit i kestos i 2 månader, minst. Och då säger jag det ut i från mätandet med ketostix från bayer... Apoteket här säger att dom funkar veldigt bra. Och dom ger utslag på HÖG ketos på deras mätskala på burken. Nu också, trotts att jag fått i mig mer kolisar än på 2 månader hemma. Och äter jag mindre, ja då blir det att gå hungrig. Spes här där jag får hoppa dom flesta måltider. Men jag tar min magicbullet på morran, med 2 msk fett. I blad köper jag en fläskkotlett för att ha nåt. Men om det lilla jag äter, blir för många kalorier, ja då får jag väl åt minstånde tycka det är konstigt. Men att det är nåt som är vajsing, det är klart. Men du kan altså utesluta kolisar, om jag kan lita på stickorna. Men det bör stämma då jag inte äter några. Så då blir det 3 orsaker jag kan se. För mycke energi, (nåt jag tycker värkar otroligt), för mycke protein (men skulle jag va i ketos då?), eller till sist...Nåt annat som jag inte fattar....ev kanske kortisol.. Så för mig är både Y och X helt okända....

[Jeanette H-H]

Jag tänker ge ett kort svar

 

Jag har läst på olika bloggar att vikten går långsammare ner om man tränar samtidigt. Hur det är möjligt vet jag inte. Kanske har det med muskelbyggnad att göra.

 

Men jag tycker du tränar mycket. Det kan vara så enkelt som det.

[Valin]

Jag tänker ge ett kort svar

 

Jag har läst på olika bloggar att vikten går långsammare ner om man tränar samtidigt. Hur det är möjligt vet jag inte. Kanske har det med muskelbyggnad att göra.

 

Men jag tycker du tränar mycket. Det kan vara så enkelt som det.

 

Såklart det spelar roll eftersom muskler väger mer än fett. Men TS nämnde tidigare att jeansen var lika för små, så måtten verkade vara samma ändå.

[Anina]

Ja du... Här var/är mycke att tänka på...och jag märker ju att jag har å göra med en med over genomsnittet av intellegens. Och det var det jag trodde i början, att jag skulle slippa ha ...att det skulle gå lite av sig själv.  Men först till varför jag inte får nåt bra system. Nu på rehab går det ju hackigt, och när jag kommer hem ska jag byta boende...så där blir det 3 veckor i kaos.. Och så till ketos... Jag har varit i kestos i 2 månader, minst. Och då säger jag det ut i från mätandet med ketostix från bayer... Apoteket här säger att dom funkar veldigt bra. Och dom ger utslag på HÖG ketos på deras mätskala på burken. Nu också, trotts att jag fått i mig mer kolisar än på 2 månader hemma. Och äter jag mindre, ja då blir det att gå hungrig. Spes här där jag får hoppa dom flesta måltider. Men jag tar min magicbullet på morran, med 2 msk fett. I blad köper jag en fläskkotlett för att ha nåt. Men om det lilla jag äter, blir för många kalorier, ja då får jag väl åt minstånde tycka det är konstigt. Men att det är nåt som är vajsing, det är klart. Men du kan altså utesluta kolisar, om jag kan lita på stickorna. Men det bör stämma då jag inte äter några. Så då blir det 3 orsaker jag kan se. För mycke energi, (nåt jag tycker värkar otroligt), för mycke protein (men skulle jag va i ketos då?), eller till sist...Nåt annat som jag inte fattar....ev kanske kortisol.. Så för mig är både Y och X helt okända....

Fortfarande ... det går inte att ge dig råd förrän man vet vilka parametrar som gäller för just dig. När jag läser detta inlägg så låter det ju som om du får i dig allt för lite ... men återigen. När du känner att du har tid och ork och livet inte bjuder på så mkt kaos, så gör en ny tråd med lite siffror och fakta som gäller så ska du få se att du får hjälp härifrån. Tills livet lugnar ner sig ska du kanske bara lugnt äta vad LCHF har att bjuda. Har man haft övervikt ett bra tag kan man ju ha det i ett par veckor till, tills man kommer till ro i den nya bostaden (bara en tanke) Ibland får man ta det viktigaste först, du har din rehab och en flytt, varför inte bara njuta utav LCHF maten fritt tills du kommer till ro. Kom sen igen med en ny tråd  

[lelleleo]

Jag tänker ge ett kort svar

 

Jag har läst på olika bloggar att vikten går långsammare ner om man tränar samtidigt. Hur det är möjligt vet jag inte. Kanske har det med muskelbyggnad att göra.

 

Men jag tycker du tränar mycket. Det kan vara så enkelt som det.

Njaoej... Tror inte det... Och det är mest "fettbränning"...rullband osv...men fettet blir inte mindre...

 

Såklart det spelar roll eftersom muskler väger mer än fett. Men TS nämnde tidigare att jeansen var lika för små, så måtten verkade vara samma ändå.

Just...

[Effie]

Stressig situation..och träning som så vitt jag vet också stressar. Det finns en anledning till att man brukar rekommendera styrketräning i stället för löpträning vid viktminskning. Kanske yoga eller något liknande vore bättre? (och yoga kan vara hård träning; du skulle se min yogalärare!)

[MKJ]

Stressig situation..och träning som så vitt jag vet också stressar. Det finns en anledning till att man brukar rekommendera styrketräning i stället för löpträning vid viktminskning. Kanske yoga eller något liknande vore bättre? (och yoga kan vara hård träning; du skulle se min yogalärare!)

 

Vem eller vilka är det som rekommenderar styrketräning för viktminskning? Skulle vara intressant med lite mer fakta kring det.

[MKJ]

Ja vad annat kan man vänta. Och för att ta det från början. Jag mår bra (så bra man kan förvänta mtp omständigheterna), men hade nog mått bättre om nåt hände på viktsidan. Blev ju en jättelång tråd om matlede. Så det att resultaten uteblir, bidrar nog mycket till att det blir "mindre kul" att käka mat man är trött av. För nu är siffrorna inget kul. Skrev ju för en stund sen att jag bara tappat 3kg/7veckor (hur mycke vatten var det?), och fick respons på att det var bra.... Men nu är siffrorna följande...11 veckor/4kg/3,6 hg pr vecka. Alltså 2,5 hg pr vecka sista månaden. Och då har jag tränat 1 1/2 timme om dan i 2 veckor. Och skulle man då ta bort 2 kg vatten, så blir de 11 veckor/2 kg/1,8 hg pr vecka, och det gör ingen männska glad. Spes när man är noga, och inte äter för mycket, ej hellre för lite. Och det är ju i mitt fall inte så mycke snack om fåfänga... Det är i första hand en kamp för att visa hjärtläkaren, att jag kan fixa detta utan att han sak få stoppa i mig en massa statiner, med hot om det ena och andra om jag inte tar dom.... Är det andra som haft sånn här uppförbacke, och hur länge har den isf varat. Uppgivenheten är att ta och känna på

 

Det är ju väldigt bra att du sakta men säkert går neråt i alla fall. Jag har  många gånger ångrat att jag gick ner så fort. Jag tror det är bättre ur flera synpunkter att gå ner sakta under en längre period.

 

Undantaget är förståss om du har bukfetma, den är ju bra att bli av med. Är du säker på att just LCHF är den bästa kosten för dig?

[Effie]

Vem eller vilka är det som rekommenderar styrketräning för viktminskning? Skulle vara intressant med lite mer fakta kring det.

Jag har inga auktoriteter bakom mig; inte vad jag kan erinra mig åtminstone. Har bara läst det otaliga gånger som tips vid viktnedgång, att konditionsträning ger kortisolpåslag och styrketräning ger muskler, och jag tycker det låter rimligt.

[lelleleo]

Stressig situation..och träning som så vitt jag vet också stressar. Det finns en anledning till att man brukar rekommendera styrketräning i stället för löpträning vid viktminskning. Kanske yoga eller något liknande vore bättre? (och yoga kan vara hård träning; du skulle se min yogalärare!)

Jag MÅSTE få lite bättre flås. Också ift mina isatta stent i hjärtat MÅSTE det va lite fres på omloppet... Så det blir lite kluvet detta med att inte träna... Har ju inte samveta att låta bli... För det är vel bättre med ett funkande hjärta i en lite för stor kropp, än motsatsen?

[lelleleo]

Vem eller vilka är det som rekommenderar styrketräning för viktminskning? Skulle vara intressant med lite mer fakta kring det.

Många gör det pga att muskler krever mer energi..också när man sover...

[lelleleo]

Det är ju väldigt bra att du sakta men säkert går neråt i alla fall. Jag har  många gånger ångrat att jag gick ner så fort. Jag tror det är bättre ur flera synpunkter att gå ner sakta under en längre period.

 

Undantaget är förståss om du har bukfetma, den är ju bra att bli av med. Är du säker på att just LCHF är den bästa kosten för dig?

Nej..inte säker... Ja..har bukfetma/hjärtskit

[lelleleo]

Jag har inga auktoriteter bakom mig; inte vad jag kan erinra mig åtminstone. Har bara läst det otaliga gånger som tips vid viktnedgång, att konditionsträning ger kortisolpåslag och styrketräning ger muskler, och jag tycker det låter rimligt.

Har inte hört att kondisträning ger kortisol????? Därimot endorfiner...måste kolla...

[MKJ]

Har inte hört att kondisträning ger kortisol????? Därimot endorfiner...måste kolla...

 

Det beror på hur hårt man tränar. Det är dock inte bara av ondo. Tränar man lagom hårt så blir kroppen bättre på att ta hand om stresshormoner. En tränad person eliminerar stresshormoner ur blodet mycket snabbare än en otränad när dom utsätts för psykisk stress. Om man tränar för hårt så märker man det. Så länge man mår bra av konditionsträningen så är den bara positiv.

[MKJ]

Nej..inte säker... Ja..har bukfetma/hjärtskit

 

Det är ju inte bra att hoppa fram och tillbaka men om du känner dig trött med lchf och är missnöjd med resultatet så kanske mat med långsamma fullvärdiga kolhydrater vore bättre. Jag har själv gått ner 20 kg med den kosten och jag har hållit vikten i 5 år utan problem.

[Effie]

Jag har läst många gånger, i fora när folk ber om råd, att konditionsträning ger kortisolpåslag, men inte styrketräning, och att detta ev kan påverka viktnedgång. Jag har aldrig sett det ifrågasatt. Men det är gôrbra att det blir ifrågasatt och kollat. Och säkert hänger det ihop med hur hårt man tränar.

[MKJ]

Jag har läst många gånger, i fora när folk ber om råd, att konditionsträning ger kortisolpåslag, men inte styrketräning, och att detta ev kan påverka viktnedgång. Jag har aldrig sett det ifrågasatt. Men det är gôrbra att det blir ifrågasatt och kollat. Och säkert hänger det ihop med hur hårt man tränar.

 

När min sambo var med i en tvåtimmars spinning på kvällen och inte hade ätit sedan lunch då blev det för mycket stresshormoner. Han kunde inte sova på natten.

 

Det bästa är nog att man tränar både kondition och styrka.

[Lotte]

För inte så länge sedan kom ju en studie med två försöksgrupper, den ena tränade i en timme och den ena i 1/2 timme och den gruppen med kortast träning hade bättre effekt av sin träning både vad gäller viktnedgång och förbättrad kondition!

Tyvärr har jag inte en aning om när eller namn på studien.......... 

[MKJ]

För inte så länge sedan kom ju en studie med två försöksgrupper, den ena tränade i en timme och den ena i 1/2 timme och den gruppen med kortast träning hade bättre effekt av sin träning både vad gäller viktnedgång och förbättrad kondition!

Tyvärr har jag inte en aning om när eller namn på studien.......... 

 

Minns du om dom tränade med samma intensitet?

[Tiny Tom]

Vem eller vilka är det som rekommenderar styrketräning för viktminskning? Skulle vara intressant med lite mer fakta kring det.

 

Förhoppningsvis alla som är intresserade av kvalitativ viktnedgång, dvs förhållandet mellan fettvävnad och LBM. Styrleträning vid viktminskning är väldigt antikatabolt i relation till muskelvävnad. För någon som är otränad, har mycket god bränslepartitionering och/eller använder "starka kosttillskott" så kan det t.o.m. vara direkt anabolt.

 

 

Jag MÅSTE få lite bättre flås. Också ift mina isatta stent i hjärtat MÅSTE det va lite fres på omloppet... Så det blir lite kluvet detta med att inte träna... Har ju inte samveta att låta bli... För det är vel bättre med ett funkande hjärta i en lite för stor kropp, än motsatsen?

 

Om något så ska du väl träna av positiva anledningar inte för att undvika dåligt samvete? Då ökar du ju bara den negativa upplevelse och i värsta fall ökar stressen som du redan verkar ha för mycket av.

 

Men, som någon var inne på tidigare i tråden, så är det ju bättre att du anpassar din träning till vad du för stunden kan hantera och klara av. Det är bättre att du ägnar dig åt någon vardaglig aktivitet som är så lågintensiv att den kan liknas vid aktiv vila än att du, i ditt tillstånd, tvingar dig ut i något löpspår och riskerar förvärra snarare än förbättra ditt tillstånd på sikt, ex. genom att du lägger av efter ett tag.

 

 

Många gör det pga att muskler krever mer energi..också när man sover...

 

Det här är tyvärr lite av en myt. Muskler använder en massa energi i aktivt tillstånd. Lägger man således på sig en massa muskler så får man dels en basal förbrukningseffekt av att kroppsvikten ökar men framförallt av att verkligen använda musklerna. Det är sant att muskler i vila förbrukar mer energi än kroppsfett men det är nästan försumbart. Tyvärr. Det spelar dock inte så stor roll i det stora hela pga det jag nyss beskrev.

 

 

Det beror på hur hårt man tränar. Det är dock inte bara av ondo. Tränar man lagom hårt så blir kroppen bättre på att ta hand om stresshormoner. En tränad person eliminerar stresshormoner ur blodet mycket snabbare än en otränad när dom utsätts för psykisk stress. Om man tränar för hårt så märker man det. Så länge man mår bra av konditionsträningen så är den bara positiv.

 

Faran med att diskutera beteenden och det man gör på en nivå som ligger en smula bortom denna väldigt praktiska nivå är att det ofta kan bli fel. Detta behöver inte betyda så mycket men i värsta fall så smyger dessa fel sedan med i framtiden och om man där och då bygger vidare på dessa felaktiga antaganden så kan det bli tokigt värre. Se detta mest som en allmän reflektion. För att lättare förstå vad jag menar: Det går inte att studera sig till muskler eller flås. Det kan dock underlätta sistnämnda om man har lite pejl på det teoretiska också. Till syvende och sist så handlar det ändå om att lämna skrivbordet när man vill realisera det man ev. lärt sig.

 

En mer specifik reflektion då. Inte bara stresshormoner utan hormoner överlag tenderar vara primärt av vikt sett till mängd/volym över tid. Konkretiserat med några exempel:

 

- Förhöjda insulinnivåer över tid är ett potentiellt stort problem medan "insulinspikar" inte alls är det. (Normalt sett i varje fall.)

 

- Förhöjda anabola hormoner som ex. testosteron och GH direkt under/efter träning säger egentligen inte så mycket om dess anabola potential för faktiska resultat. Det man däremot vet är att konstant höga nivåer av ex. test leder till anabolism. Det är också detta som sker vid exogen tillförsel.

 

Detta gäller även stresshormoner varför det väsentliga är att, över tid, se till att man håller ned nivåer som är bortom vad som är naturligt och fullt normalt. Någon som konstant upplever stressobalans är ett gott exempel på någon som behöver få grepp om just detta.

 

Även om jag gärna vill skriva under på att "så länge man mår bra av konditronsträningen så är den bara positiv" så måste man även här väga in faktorer som att upplevt välmående inte alltid är samma sak som välmående/hälsa över tid. Det finns alldeles för många uthållighetsidrottare som sannolikt knarkat endorfiner vid varje träningspass som kilat vidare för tidigt pga hjärtarytmier etc som inte är helt ovanliga för dessa idrottare över tid. Havererade knän etc är ju inte heller så ovanligt. Men om vi skriver om det som att rätt anpassad konditionsträning bara är bra så håller jag helt med dig. Nivån på denna är ju således beroende av individuell status/förutsättningar och som generell grundregel är det ofta bättre med lågintensiv (aktiv vila) och högintensiv (intervaller, metcon etc) än med det malande mellanspektrumet. I sedvanlig ordning kan ju det sistnämnda dock vara ett behövligt trappsteg för någon som vill anamma mer högintensiv träning.

 

Äh, du skrev ju faktiskt "tränar man lagom hårt" ovan så se ovanstående bara som en komplettering i allmänhet.

[Tiny Tom]

För inte så länge sedan kom ju en studie med två försöksgrupper, den ena tränade i en timme och den ena i 1/2 timme och den gruppen med kortast träning hade bättre effekt av sin träning både vad gäller viktnedgång och förbättrad kondition!

Tyvärr har jag inte en aning om när eller namn på studien.......... 

 

En allmän kommentar om detta (som inte behöver vara relevant för studien i fråga).

 

Väldigt många som ex. tränar på gym gör det förhållandevis planlöst. I värsta fall fyller det mest en social(psykologisk) funktion och det det (kanske) borde handla om blir något i bästa fall sekundärt. Här kan det således spela stor roll hur mycket tid man lägger. Ofta är det också en indirekt effekt, dvs någon som har full koll på vad som och hur något ska tränas (och varför ur ett målperspektiv på längre sikt) har sannolikt ett större fokus på träningen och med det följer ju i regel en högre allmän intensitet. Man spenderar mer tid på själva träningen än att diskutera ekonomin och ev. världsfred med folk vid drickfontänen. Tränar man mer intensivt så kan man helt enkelt inte träna länge. Det finns ett starkt förhållande där ur ett allmänt perspektiv.

 

Ur ett mer specifikt perspektiv så finns det många styrkelyftare eller olympiska tyngdlyftare som i praktiken verkar bo på gymet. De tillbringar ofta lång tid på gymet pga långa vilopauser mellan set och mellan övningar. Den typen av aktiviteter har ju oftare en bredare social kontext dessutom i relation till klubbrelaterade saker men även den sociala biten. Då handlar det kort och gott om att "träningen" inte enbart inbegriper just att träna, dvs lyfta skrot.

 

På motsatt sätt är det sannolikt vanligare att kroppsbyggare tränar snabbt och intensivt. Det finns flera anledningar till det och en självklar anledning är givetvis specifika faktorer kopplat till fokus på kroppssammansättning (mer muskler/mindre fett) där tiden kan vara en viktig variabel.

 

Men igen, hormonnivåer efter träning behöver inte nödvändigtvis vara något att fästa allt för stor vikt på. Som en allmän rekommendation så finns det dock flera poänger att sikta på ett mer intensivt och snabbt pass...men allt är förhandlingsbart sett till mål och person.

[Tiny Tom]

Det är ju inte bra att hoppa fram och tillbaka men om du känner dig trött med lchf och är missnöjd med resultatet så kanske mat med långsamma fullvärdiga kolhydrater vore bättre. Jag har själv gått ner 20 kg med den kosten och jag har hållit vikten i 5 år utan problem.

 

Hmm...jag har själv gått ned nästan 50 kg med Viktväktarna en gång i tiden och höll det längre än 5 år...men skulle aldrig rekommendera dem för det. Som en liten passus.

 

Förstår inte riktigt vad du baserar din rekommendation på? Vi vet ju faktiskt inte än vad TS (praktiska) problem beror på så ur det perspektivet känns rekommendationen lite märklig. Om något så finns ju en massa tecken på att TS skulle kunna vara en idealkandidat för en LCHF-kosthållning.

 

Några fullvärdiga kolhydrater finns det mig veterligen inte heller eftersom man inte behöver några dietära kolhydrater alls till skillnad från proteiner och fetter där det finns essentiella amino- resp. fettsyror som kroppen behöver dietärt. Du menade kanske fullkorn? Komplexa? Lååångsamma kolhydrater, miiindre insulinspikar och den typen av nutritionssagor utan väsentlig relevans?

 

 

Jag MÅSTE få lite bättre flås. Också ift mina isatta stent i hjärtat MÅSTE det va lite fres på omloppet... Så det blir lite kluvet detta med att inte träna... Har ju inte samveta att låta bli... För det är vel bättre med ett funkande hjärta i en lite för stor kropp, än motsatsen?

 

Glömde nämna att om det är något du MÅSTE så är det prio 1 att få koll på din fettförbrännande förmåga. Det är A och O just nu. Men om 3 veckor så har du förhoppningsvis bättre förutsättningar för att få mer koll på vad dina problem beror på.

 

Ja du... Här var/är mycke att tänka på...och jag märker ju att jag har å göra med en med over genomsnittet av intellegens.

 

Mellan dig och mig (ni andra får blunda nu), några av de mest korkade och obehagliga människor jag träffat i livet har varit såväl akademiker, intelligenta som kostymklädda. Därmed inte sagt att någon som är outbildad etc är bättre men jag tycker ändå det är lite intressant att utstuderad dumhet/ondska underlättas av såväl social status som utbildning.

 

Med detta sagt, jag är faktiskt rätt trög av mig. Inbillar mig ha vidvinkelsyn, observationsförmåga, envishet och måhända passion över normalen dock. Det räcker för det mesta längre än man tror. Fast nu lämnar vi det här stickspåret.

 

 

Och det var det jag trodde i början, att jag skulle slippa ha ...att det skulle gå lite av sig själv.  Men först till varför jag inte får nåt bra system. Nu på rehab går det ju hackigt, och när jag kommer hem ska jag byta boende...så där blir det 3 veckor i kaos..

 

När man inte kan göra det man skulle vilja/borde så är det bättre att göra det man kan. Om 3 veckor så kan du tänka annorlunda.

 

Och så till ketos... Jag har varit i kestos i 2 månader, minst. Och då säger jag det ut i från mätandet med ketostix från bayer... Apoteket här säger att dom funkar veldigt bra. Och dom ger utslag på HÖG ketos på deras mätskala på burken. Nu också, trotts att jag fått i mig mer kolisar än på 2 månader hemma.

 

Vad apotekspersonalen nästan aldrig säger, eftersom de kanske inte har full koll på det, är att s.k. reagensstrimlor/-stickor faktiskt inte talar om om man är ketoanpassad och bara i bästa fall att man är i ketos. Så vad betyder nu detta?

 

Jo, i praktiken så är reagensstrimlorna för det mesta bara användningsbara i början innan kroppen nått basal ketoanpassning. Efter denna fas så kommer det, i normalfallet, vara försvinnande lite ketoner i urinen jämfört med tidigare eftersom kroppen helt enkelt då kan använda dem som energi (det är då människor känner mer ork och energi). Därför blir jag lite förbryllad av att höra att du har så mycket ketoner i urinen efter 2 månader? Det skulle ju faktiskt kunna antyda att du haft lite trassel att komma på banan vad gäller den övergripande ketoanpassningen.

 

En teori skulle ju då kunna vara att du vacklat av och till utan att uppnå god ketoadaption och därför inte ramlat över till "andra sidan" så din kropp bättre kan använda dessa ideala bränslen.

 

Någon annan som stött på detta och har någon input/teori bortom det jag själv skrivit?

 

Och äter jag mindre, ja då blir det att gå hungrig. Spes här där jag får hoppa dom flesta måltider. Men jag tar min magicbullet på morran, med 2 msk fett. I blad köper jag en fläskkotlett för att ha nåt. Men om det lilla jag äter, blir för många kalorier, ja då får jag väl åt minstånde tycka det är konstigt. Men att det är nåt som är vajsing, det är klart. Men du kan altså utesluta kolisar, om jag kan lita på stickorna. Men det bör stämma då jag inte äter några. Så då blir det 3 orsaker jag kan se. För mycke energi, (nåt jag tycker värkar otroligt), för mycke protein (men skulle jag va i ketos då?), eller till sist...Nåt annat som jag inte fattar....ev kanske kortisol.. Så för mig är både Y och X helt okända....

 

Jag tycker vi ändå kan konstatera att du i nuläget är under en massa jobbig stress och bara det skulle man ju kunna nöja sig med att se som en anledning till att ligga lågt i 3 veckor. För även om det är så att matintaget är någorlunda så finns det ju ändå 2 elefanter i rummet som det är dags att observera:

 

- Höga ketonvärden i urinen efter 2 månader.

- Utebliven fettminskning.

 

Rent konkret, kör vidare så gott det går och se till att din fysiska aktivitet sker med moderation och ofta och gärna som en upplevelsemässigt positiv aktivitet hellre än som ett straff från ovan och sällan. Förstår om stressen inte är så lätt att mota i grind men gör vad du kan där med. Det finns ju många sätt att förhålla sig till stressaspekten. Kom att tänka på ett tidigare inlägg som åtminstone delvis påminner om detta vad gäller stress. Det kanske innehåller något matnyttigt även för dig:

 

http://forum.kostdoktorn.se/topic/1419-kraftigt-f%C3%B6rs%C3%A4mrad-av-lchf-kost-passar-den-verkligen-alla/page-2#entry15865

 

Lycka till nu och återkom när du är redo!

[lelleleo]

@TT Vet ej hur du gör för att dra inn dom där bubblorna från mina och andras kommentarer.... Men det är ju lättare att ansluta ett svar till då... Men kort... Jag tränar inte som en dåre... Ock känner iaf inte nåt stress med det. Men det har sista biten du skriver, om ketos, ja den förbryllar nog mig mer än dig.

 

Efter denna fas så kommer det, i normalfallet, vara försvinnande lite ketoner i urinen jämfört med tidigare eftersom kroppen helt enkelt då kan använda dem som energi (det är då människor känner mer ork och energi). Därför blir jag lite förbryllad av att höra att du har så mycket ketoner i urinen efter 2 månader? Det skulle ju faktiskt kunna antyda att du haft lite trassel att komma på banan vad gäller den övergripande ketoanpassningen.

 

En teori skulle ju då kunna vara att du vacklat av och till utan att uppnå god ketoadaption och därför inte ramlat över till "andra sidan" så din kropp bättre kan använda dessa ideala bränslen.

 

Dessa två meningar fattar jag absolut noll av.....Hur då vaklat? Jag har INTE ätit kolhydrater altså! (några har slinkit ner dom två sista veckorna, men två månader före det...NOLL) Är det jag som gjort nåt fel? Eller fattar inte min kropp vad detta handlar om? Är det nåt fel med mig? Sjukdomsmässigt altså? Men skulle man gå til en norsk läkare och säga hur man äter osv, ja så blev väl denne tokig. Och det är ju inte 3, men 5 veckor på flajen, innnan man kan stå i et eget kök.. Men nu blev det så strulit med dessa ketoser..att det snart är skit samma..

[Lotte]

Angående den där studien så var det samma träning för båda grupper, det ända som skiljde var tiden!

Man bryter ner när man tränar för mkt och kroppen behöver vila för att bygga upp!

All ny träning handlar ju om detta att träna allt kortare tid men mer intensivt! Där var en dok. från Horizon BBC där journalisten fick lära sig att träna i 3 minuter / vecka - han skulle cykla/springa/simma så fort han någonsin kunde i 30 sek, vila och upprepa altsomallt 90 sek och göra detta 2 ggr /vecka. Han förbättrade alla hälsoparametrarna betydligt.

Titta på filmen på youtube:

Om länken inte fungerar så heter den "Is three minutes of exercise enough?"

Läs på Mark Sissons blog, han förespråkar också måttlig träning om än inte så extremt lite    Ja  överallt pratas det om att träna med måtta för att inte bryta ner muskelvävnad och öka kortisolpåslaget!

Och hur viktig vilan är för uppbyggnad!

[Tiny Tom]

@TT Vet ej hur du gör för att dra inn dom där bubblorna från mina och andras kommentarer.... Men det är ju lättare att ansluta ett svar till då...

 

Tryck bara "Svara" och sen går du in i den citerade texten och trycker "Enter" där du vill bryta en text. OBS! Kommentarseditorn kan vara lite nyckfull...men övning ger färdighet.

 

Men kort... Jag tränar inte som en dåre... Ock känner iaf inte nåt stress med det.

 

Gött! Kör på då.

 

Men det har sista biten du skriver, om ketos, ja den förbryllar nog mig mer än dig.

 

Efter denna fas så kommer det, i normalfallet, vara försvinnande lite ketoner i urinen jämfört med tidigare eftersom kroppen helt enkelt då kan använda dem som energi (det är då människor känner mer ork och energi). Därför blir jag lite förbryllad av att höra att du har så mycket ketoner i urinen efter 2 månader? Det skulle ju faktiskt kunna antyda att du haft lite trassel att komma på banan vad gäller den övergripande ketoanpassningen.

 

En teori skulle ju då kunna vara att du vacklat av och till utan att uppnå god ketoadaption och därför inte ramlat över till "andra sidan" så din kropp bättre kan använda dessa ideala bränslen.

 

Dessa två meningar fattar jag absolut noll av.....Hur då vaklat? Jag har INTE ätit kolhydrater altså! (några har slinkit ner dom två sista veckorna, men två månader före det...NOLL) Är det jag som gjort nåt fel? Eller fattar inte min kropp vad detta handlar om? Är det nåt fel med mig? Sjukdomsmässigt altså? Men skulle man gå til en norsk läkare och säga hur man äter osv, ja så blev väl denne tokig. Och det är ju inte 3, men 5 veckor på flajen, innnan man kan stå i et eget kök..

 

 

Jag bara spekulerar och anledningen till att jag spekulerar är för att jag helt enkelt inte (verkligen inte) vet. Bara du kan egentligen veta och för att du skall kunna veta så behöver du få exakt (så EXAKT du kan) koll på vad du äter utan spekulationer eller ungefärliga uppskattningar. Lågkolhydratkost är strikt kopplat till kroppens biokemiska förutsättningar och den har tyvärr inte så stor tolerans för sådant som "några" kolhydrater.

 

Det du säger om att "några" har du fått i dig de senaste veckorna skulle ju kunna vara förklaringen då. "Några" låter dock som väldigt få i mina öron men det verkar då ha varit tillräckligt mycket kolhydrater för att du kommit ur din ketoadaption vilket i praktiken brukar innebära betydligt fler än "några" och (oftast) över tid, dvs enstaka avsteg för en dag är ingen katastrof. För att tydliggöra detta lite mera då:

 

Ketos: När kroppen producerar ketonkroppar. Detta sker i princip alltid i varierande omfattning. På lågkolhydratkost så blir dock ketonkroppsproduktionen markant högre.

 

Ketoadaption: Detta är inte bara avhängigt ketonkroppsproduktionen utan är även kopplat till sådant som enzymanpassning, dvs såväl frekvens som intensitet på de enzymer som behövs för att tillgodogöra sig maten ökar. När detta sker så kommer kroppen inte längre att utsöndra ketonerna via urinen utan de kan då användas som energi. Det här brukar inträffa vid ca 3-5 veckor i runda slängar. Om man tränar är det inte heller ovanligt med en ytterligare märkbar ketoadaption som rör musklerna och denna kan ta flera månader innan den inträffar. För min del tog det 3-4 månader.

 

 

Men nu blev det så strulit med dessa ketoser..att det snart är skit samma..

 

Även om jag tror att du vore en bra kandidat för en lågkolhydratkosthållning så är det ju tyvärr så att det är ingen snabbfix, flygvärdinnediet eller liknande som man kan hoppa på hur lätt som helst utan det krävs - ibland men inte alltid - en insats innan man kommer på banan. Kort och gott, har du inte ork/resurser att se över det som behöver ses över så varför lägga sten på börda när du redan verkar ha en massa stress att hantera?

 

Det här är dock inga konstigheter och även om det kan kännas jobbigt i början, vilket givetvis känns extra frustrerande när det inte går på bästa vis "automagiskt", så går det i regel att få till. Men det krävs en grundläggande minimal insats som sagt för att komma på banan.

 

Igen, du får avvakta de 3 veckorna du nämnde tidigare och sedan ta nya tag.

[lelleleo]

Tryck bara "Svara" och sen går du in i den citerade texten och trycker "Enter" där du vill bryta en text. OBS! Kommentarseditorn kan vara lite nyckfull...men övning ger färdighet.

 

 

Gött! Kör på då.

 

 

 

Jag bara spekulerar och anledningen till att jag spekulerar är för att jag helt enkelt inte (verkligen inte) vet. Bara du kan egentligen veta och för att du skall kunna veta så behöver du få exakt (så EXAKT du kan) koll på vad du äter utan spekulationer eller ungefärliga uppskattningar. Lågkolhydratkost är strikt kopplat till kroppens biokemiska förutsättningar och den har tyvärr inte så stor tolerans för sådant som "några" kolhydrater.

 

Det du säger om att "några" har du fått i dig de senaste veckorna skulle ju kunna vara förklaringen då. "Några" låter dock som väldigt få i mina öron men det verkar då ha varit tillräckligt mycket kolhydrater för att du kommit ur din ketoadaption vilket i praktiken brukar innebära betydligt fler än "några" och (oftast) över tid, dvs enstaka avsteg för en dag är ingen katastrof. För att tydliggöra detta lite mera då:

 

Ketos: När kroppen producerar ketonkroppar. Detta sker i princip alltid i varierande omfattning. På lågkolhydratkost så blir dock ketonkroppsproduktionen markant högre.

 

Ketoadaption: Detta är inte bara avhängigt ketonkroppsproduktionen utan är även kopplat till sådant som enzymanpassning, dvs såväl frekvens som intensitet på de enzymer som behövs för att tillgodogöra sig maten ökar. När detta sker så kommer kroppen inte längre att utsöndra ketonerna via urinen utan de kan då användas som energi. Det här brukar inträffa vid ca 3-5 veckor i runda slängar. Om man tränar är det inte heller ovanligt med en ytterligare märkbar ketoadaption som rör musklerna och denna kan ta flera månader innan den inträffar. För min del tog det 3-4 månader.

 

Ja du har rätt... Några = j..igt lite/minmalt. Och då snackar jag dom sista 2 veckorna här på rehab... Där det stort sett är högkarbokost. Men hoppar ju maten när den inte passar...och köper. Och de två månaderna innan det... NOLL karbisar...och jag menar NOLL. Men min förtvivlan beror på att jag inte fattar. Jag var ju jättestolt och nöjd med att dessa stickor tog en j..la färg, och att det visade att jeg gjorde rätt. Men nu verkar det som om det kan vara fel... Och tänker då att jag kan skade kroppen... Lever, ketoner, enzymer.... Och som sagt att fråga nån läkare i Norge finns inte...

 

 

 

 

 

Även om jag tror att du vore en bra kandidat för en lågkolhydratkosthållning så är det ju tyvärr så att det är ingen snabbfix, flygvärdinnediet eller liknande som man kan hoppa på hur lätt som helst utan det krävs - ibland men inte alltid - en insats innan man kommer på banan. Kort och gott, har du inte ork/resurser att se över det som behöver ses över så varför lägga sten på börda när du redan verkar ha en massa stress att hantera?

 

Snabbfix och snabbfix... Men 2 hg i snitt pr vecka! När jeg vet att jag inte fuskar... Och se över... När jag är i ketos hela tiden, är inte det bra nog,,, Måste jag bli veteskapsmann ? Och jag har fattat att svältbantande inte funkar. Menar du att det att jag tränar kan göra att det tar längre tid innan "systemet funkar"... Skulle nog behøva nån som kunde RITA & BERÄTTA..som för barn... Men som jag känner det, måste det va koll/förståelse ift fett/protein/kalorier jag måste skaffa mig.. Nu fammlar jag ju bara i blindo...

 

Det här är dock inga konstigheter och även om det kan kännas jobbigt i början, vilket givetvis känns extra frustrerande när det inte går på bästa vis "automagiskt", så går det i regel att få till. Men det krävs en grundläggande minimal insats som sagt för att komma på banan.

 

Igen, du får avvakta de 3 veckorna du nämnde tidigare och sedan ta nya tag.

[foodhacker]

Jag har 0,5 mmol i ketonvärde. Verkar ha ett inbyggt sockerförråd någonstans. Nån dag tar det väl slut