Gå till innehåll

Grymt besviken på Diet Doctor


Recommended Posts

55 minuter sedan, Sniffe sade:

Är ju inte hela världen då en portion (vilket jag antar är en brödskiva) är 3 kolhydrater. De har även recept på bananvåfflor. https://www.dietdoctor.com/recipes/low-carb-banana-waffles

Det är inte mängden kolhydrater som är problemet utan det faktum att banan helt plötsligt har blivit LCHF. Vad kommer härnäst? Inte lätt för nybörjare att veta vad som är vad.

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är ju egentligen så att det inte finns någon annan definition på LCHF än den Annika Dahlqvist&Co definierade för länge sen, dvs <50g kolh/dygn. Utöver det finns det rekommendationer för att komma dit och äta hälsosamt, t ex ”undvik mat med mer kolh än 5g/100g”, ät endast ovanjordgrönsaker, ”gärna ekologiskt”, ”gärna gräsbeteskött”, ”undvik spannmål” osv. I början var det vanligt att man föreslog Finnkrisp som substitut till vanligt bröd. 
Tror precis som Sniffe att man ser 1 port som 1 skiva och då finns utrymme  för banan i degen men visst är det som du säger, det är inte lätt att hitta rätt om man tror att man kan äta en hel banan lite då och då. 

  • Gilla 6
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det finns ju definitionen x gram per dag...och tumregeln 5 g/100 g, som också kan vara väldigt förvillande.

Jag vet inte hur många kolhydrater det blir i ett bananbröd...men inget jag skulle föreslå för en nybörjare. När man vet vad man gör kan man ta ställning till bananer och bakverk. Om man klarar det, om man vill ha, och hur ofta man ska baka. 

  • Gilla 7
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 minut sedan, Effie sade:

Det finns ju definitionen x gram per dag...och tumregeln 5 g/100 g, som också kan vara väldigt förvillande.

Jag vet inte hur många kolhydrater det blir i ett bananbröd...men inget jag skulle föreslå för en nybörjare. När man vet vad man gör kan man ta ställning till bananer och bakverk. Om man klarar det, om man vill ha, och hur ofta man ska baka. 

Den tumregeln är verkligen förvirrande, det håller jag med om. Om man t ex äter 500 gr livsmedel per dag och alla innehåller 5 gr/100 gr så blir det 50 gr på en hel dag och då hamnar man förmodligen högre än man vill. För mej har det varit 2 saker som definierar LCHF. Dels mängden kh/dag och dels VAR dom kommer ifrån. Om man helt frångår VAR dom kommer ifrån så är det inte LCHF så som jag lärde mej när jag började för 9 år sen. 

Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
18 minuter sedan, MariaF sade:

Det är ju egentligen så att det inte finns någon annan definition på LCHF än den Annika Dahlqvist&Co definierade för länge sen, dvs <50g kolh/dygn. Utöver det finns det rekommendationer för att komma dit och äta hälsosamt, t ex ”undvik mat med mer kolh än 5g/100g”, ät endast ovanjordgrönsaker, ”gärna ekologiskt”, ”gärna gräsbeteskött”, ”undvik spannmål” osv. I början var det vanligt att man föreslog Finnkrisp som substitut till vanligt bröd. 
Tror precis som Sniffe att man ser 1 port som 1 skiva och då finns utrymme  för banan i degen men visst är det som du säger, det är inte lätt att hitta rätt om man tror att man kan äta en hel banan lite då och då. 

Någon riktigt bra definition på vad som är LCHF finns inte. Däremot har jag fått lära mej att frukt inte är LCHF. Det kan inte vara lätt för dom som är nybörjare nu.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Nej, lätt för nybörjare är det inte. Min inställning är: kosten måste anpassas till individen. Vissa måste vara superstrikta. Vissa mår bra genom att minska lite grann på de värsta excesserna. Sedan vad man kallar lchf...

Jag skulle inte kalla bananbröd lchf. Men jag skulle inte heller säga att jag som lchf-are inte skulle äta det. Det gäller ju att hitta sina egna gränser. förhoppningsvis är bananbrödet bättre än sötlimpa. Förhoppningsvis äter man bara en skiva då och då. Troligen är det lättätet. Själv låter jag sambon baka valnötsbröd till mig vid sällsynta tillfällen, skivar upp det och fryser in. Att njutas ibland. Jag vet om att bröd triggar mig, oavsett recept. Jag ska definitivt inte baka bananbröd. (Men smaka, om någon bjuder mig) 

  • Gilla 6
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Trollmormor sade:

Om man helt frångår VAR dom kommer ifrån så är det inte LCHF så som jag lärde mej

Jag var inte så ruskigt mycket tidigare än dig men som sagt, jag fick lära mig att Finncrisp är ok... För egen del håller jag med dig, varifrån är viktigt, men det har mer med hälsa än LCHF att göra. Minns att Martina Johansson en gång skrev att ”vispa upp en skål grädde och äta direkt ur bunken är inte LCHF”. Jo, det kan det vara. Inte så hälsosamt kanske men det ryms inom den väldigt korta definitionen. Det vore faktiskt bra på ett sätt att få en definition men det skulle ju också göra det lite oflexibelt. Den som äter LCHF för hälsans skull och inte för vikten kan ju utan problem äta lite frukt ibland men det gäller ju långt ifrån alla. 

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, MariaF sade:

Det vore faktiskt bra på ett sätt att få en definition men det skulle ju också göra det lite oflexibelt. Den som äter LCHF för hälsans skull och inte för vikten kan ju utan problem äta lite frukt ibland men det gäller ju långt ifrån alla. 

En definition skulle nog göra det lättare för nybörjare. Sen håller jag inte med riktigt om att den som äter för hälsans skull kan äta frukt. Fast det beror ju på hur man tolkar det där med hälsan. Den som har diabetes eller är sockerberoende bör nog inte äta frukt i någon form. 

 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag kom på ytterligare en sak jag tog fasta på i början och det var att LCHF sades vara en blodsockerstabiliserande kost. Ann Fernholm skrev en del om detta för många år sen. Ett svängande blodsocker påverkar dom små blodkärlen. Vilket i sin tur kan ge skador på t ex ögonen där det finns små blodkärl. Det är väl därför som ögonen kollas noga på diabetiker. 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
3 timmar sedan, Trollmormor sade:

Däremot har jag fått lära mej att frukt inte är LCHF

Finns undantag som t.ex oliver, avocado, citron och lime.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
6 minuter sedan, Sniffe sade:

Finns undantag som t.ex oliver, avocado, citron och lime.

Tänkte inte på det. Ingen regel utan undantag då 😉 När jag tänker på frukt så tänker jag att det är nåt sött. Och citron är inte särskilt sött, men gott 😁

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Jag tycker det är riktigt dåligt att ha ett recept med just banan på DietDoctor, oavsett om det är bra eller dåligt ur kolhydratantal. En tanke med kosten är väl även att ha ett jämnt blodsocker. Och handen på hjärtat, många skulle inte bara äta en enda skiva av detta bananbröd. 

  • Gilla 2
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Kostdoktorn beräknar upptagna recept såväl efter energiinnehåll som fördelning fett/glukosbildande kolhydrater. Den mängd glukos som i aktuellt fall tillförs kosten och alltså påverkar förhållandet till fett och protein ligger sannolikt inom gränserna, om jag känner kostdoktorns receptspecialister rätt.

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2021-04-03 at 23:59, Blomkål sade:

Och handen på hjärtat, många skulle inte bara äta en enda skiva av detta bananbröd. 

Det är nog detta som är pudelns kärna. Vissa klarar av att äta en skiva bröd. Jag klarar i de flesta fall inte av det, så försöker låta bli bröd helt. 

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
39 minuter sedan, morgonsol sade:

Det är nog detta som ät pudelns kärna. Vissa klarar av att äta en skiva bröd. Jag klarar i de flesta fall inte av det, så försöker låta bli bröd helt. 

 

Instämmer till 100 %.

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2021-04-04 at 18:23, morgonsol sade:

Det är nog detta som är pudelns kärna. Vissa klarar av att äta en skiva bröd. Jag klarar i de flesta fall inte av det, så försöker låta bli bröd helt. 

Instämmer till 25 -50 %. En gång LCHF alltid LCHF. Undantagen som bekräftar regeln tillåter jag mig dock på bjudning. Den som lagt ner kärleksfullt arbete på det som serveras vill jag ogärna göra besviken. Demonstration finns ingen anledning till. Tar av allt men av vissa delar bara i mindre mängd - säger en som inte smakat en pralin sedan LCHF-start.

  • Gilla 4
  • Boom 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Ja det viktiga är att veta sina egna gränser och vad jag/vi vill uppnå med att leva på en viss kost. Så länge mina hälsomarkörer är bra, så kör jag min liberala LCHF. Vilket ger mig det utrymme jag behöver för en kost som uppfyller mina önskemål. Jag har hållit på länge (2009) och jag har inget som triggar mig. Mår bättre med lite mer kolhydrater 35 -50 gr och är mätt längre då. 

  • Gilla 7
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Cederulla sade:

Mår bättre med lite mer kolhydrater 35 -50 gr och är mätt längre då. 

Just ett bra exempel på individuell variation och anpassning. För min del ger mindre andel kolhydrater mer varaktig mättnadskänsla. Därför har jag inga problem med tillfälliga avvikelser på bjudning (inget dåligt samvete) - tar bara lite mindre av det glukosbildande (potatisgratäng, liten sträng tårta etc.).  Det väsentliga i LCHF ligger ju i den stadivarande kosten i hemmet.

När man hör en del som säger sig ha prövat på LCHF men påstått den kosten vara omöjlig i längden, måste ha missförstått något. Vilken gurmet säger nej till de läckerher som utgör LCHF-kosten? 

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
18 timmar sedan, Nils Engström sade:

Instämmer till 25 -50 %. En gång LCHF alltid LCHF. Undantagen som bekräftar regeln tillåter jag mig dock på bjudning. Den som lagt ner kärleksfullt arbete på det som serveras vill jag ogärna göra besviken. Demonstration finns ingen anledning till. Tar av allt men av vissa delar bara i mindre mängd - säger en som inte smakat en pralin sedan LCHF-start.

Att bli bjuden på mat kan ställa till problem. Själv talar jag om innan att jag äter LCHF. Om nu nån skulle ha missat det efter 9 år.  Vid några tillfällen har jag erbjudit mej att ta med något som alla kan äta. T ex falsk potatissallad vilket varit väldigt uppskattat. MEN det kan också vara så att den som bjuder gör något efter ett LCHF-recept på nätet och inte har koll på vad som är LCHF. Då kan det bli fel i alla fall om det ingår bananer i ett recept som kallas LCHF-recept.

 

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Trollmormor sade:

Att bli bjuden på mat kan ställa till problem. Själv talar jag om innan att jag äter LCHF. Om nu nån skulle ha missat det efter 9 år.  Vid några tillfällen har jag erbjudit mej att ta med något som alla kan äta. T ex falsk potatissallad vilket varit väldigt uppskattat. MEN det kan också vara så att den som bjuder gör något efter ett LCHF-recept på nätet och inte har koll på vad som är LCHF. Då kan det bli fel i alla fall om det ingår bananer i ett recept som kallas LCHF-recept.

Tanken är god men min utgångspunkt är att om man i sitt eget hem, strikt eller nära strikt, tillämpar LCHF, har sällsynta, små avvikelser från den dagliga kosten ingen betydelse.  Mycket lätt att göra avvikelsen liten när man själv bestämmer vad man tar, inte tar och hur lite. För den som tycker sig ha svårt att någon gång ibland göra små avvikelser (riskera framtiden), kan jag möjligen förstå. Å andra sidan, när jag gjort klart i bekantskapskrets - i mitt fall under senare tre och ett halvt år efter LCHF-start - hur jag ser på kosten, ser jag inga problem. Antingen har ideerna slagit rot, eller inte. Om inte, är jag inte den som i förväg ingriper i värdfolkets meny.

  • Gilla 6
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2021-04-06 at 02:30, Nils Engström sade:

Instämmer till 25 -50 %. En gång LCHF alltid LCHF. Undantagen som bekräftar regeln tillåter jag mig dock på bjudning. Den som lagt ner kärleksfullt arbete på det som serveras vill jag ogärna göra besviken. Demonstration finns ingen anledning till. Tar av allt men av vissa delar bara i mindre mängd - säger en som inte smakat en pralin sedan LCHF-start.

Det där beteendet måste vara lite av en defekt hos den äldre generationen, att ni äter av mat ni inte mår bra av för att inte göra värdinnan "besviken". 

Jag tror nog ingen under 50+ skulle komma på tanken att äta ngt de inte mår bra, av rädsla för att såra kockens känslor. Man kan visa uppskattning för en annan människa på andra sätt, genom att fråga, lyssna, skratta ihop och visa att man bryr sig.

Men sen är frågan hur mycket snedsteget påverkar en, om en bit sockerstinn glutentårta går under radarn så är det förståeligt att man tar en bit. Om det däremot leder till magbesvär, hetsätning, värk, utmattning, metabolt haveri och gud vet allt, så är kockens känslor inte det första som bör prioriteras. 

Sen är varken överätning, matmissbruk eller fetma ett problem bland s.k. äldre äldre eller 90+ som du säger dig vara. Snarare det motsatta, alltså brist på aptit och viktförlust är ett problem bland äldre äldre. Jag tänker att det blir svårare då att relatera till yngre som är helt bottenlösa aptitmässigt efter socker och snabba kolhydrat och verkligen inte kan sluta äta.

Ang ämnet så håller jag med om att banan inte är lchf. Bananbrödet ifråga är ett klassiskt Paleo recept! Men dietdoctor på engelska är "low carb&keto diet" 
och då funkar bananbröd. 

  • Gilla 4
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, Elinor sade:

Det där beteendet måste vara lite av en defekt hos den äldre generationen, att ni äter av mat ni inte mår bra av för att inte göra värdinnan "besviken". 

Jag tror nog ingen under 50+ skulle komma på tanken att äta ngt de inte mår bra, av rädsla för att såra kockens känslor. Man kan visa uppskattning för en annan människa på andra sätt, genom att fråga, lyssna, skratta ihop och visa att man bryr sig.

Håller med om att det är en generationsfråga. Själv är jag 63 och jag har för länge sen slutat äta sånt jag inte mår bra av för att glädja nån annan. Det ligger inte i min natur helt enkelt. Å andra sidan gör jag allt för att eventuella gäster ska få sånt dom kan äta. Så det går åt båda håll. Man kan tacka nej på väldigt många sätt utan att såra någon. Dom gånger jag inte i förväg kunnat ta reda på vad som bjuds av en eller annan anledning har jag ätit lite lagom innan. Förutom en gång i höstas. Eftersom det var så länge sen jag var hembjuden till nån missade jag. Fick äta när jag kom hem istället eftersom det i princip var omöjligt att undvika gluten och socker.

  • Gilla 2
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2021-04-07 at 14:11, Elinor sade:

Det där beteendet måste vara lite av en defekt hos den äldre generationen, att ni äter av mat ni inte mår bra av för att inte göra värdinnan "besviken". 

Kanske jag inte gjorde mig tilräckligt tydlig. Jag äter aldrig något som jag inte mår bra av. I mitt eget hem äter jag enbart LCHF. De gånger jag är på bjudning äter jag ren LCHF i den mån det rör sig om sådan (vänner som jag lyckats med, vad gäller kosten), i annat fall tar jag för mig i sådan liten mängd av annat att det inte påverkar mig negativt. Som jag exemplifierade - lite potatisgratäng på en bjudning gör ingen skada. Nu råkar jag höra till dem som lätt kommer i ketos. Dagen efter en bjudning har den ev. överblivna glukosmängden förbrukats. Ser direkt på min Ketonix-mätare hur det står till.

P.S.

I mitt fall är det knappast frågan om att vara värdfolket till lags, möjligen åldersrelaterat i bemärkelsen trivselrelaterad social gemenskap. Det är helt enkelt så att vardagskosten ligger så långt över i mängd att de avvikande små kostinslagen på bjudning eller restaurang får försumbar effekt och därför aldrig ger anledning till kommentarer.

Visserligen har jag ännu inte passerat 90 men tillhör 85-plussarna som bara genom hörsägen någon gång fått begreppet LCHF klart för mig. Sent blev jag tillräckligt medveten om Annika Dahlqvist och hennes kamp med Socialstyrelsen och att hon dessutom ståtade med titeln årets förvillare långt tidigare. Det var nog mitt startskott. Tyvärr var jag inte tillräckligt klyftig till att under tidigare år lära mig om och växla över till LCHF. Med hjälp av Annika Dahlqvist och Uffe Ravnskov (statinmotståndaren nr 1) lyckades mitt sinne dock tvinga mig till studier runt de vetenskapliga förutsättningarna bakom LCHF och därefter den naturliga vägen via anslutning till Kostdoktorn (september 2017) och såsmåningom till dess forum. Resultat:  I varje fall för min ålder, mycket fina blodvärden, normalt blodtryck, perfekt lipidprofil efter utsättning av mina   tre mediciner.                   

Bättre sentanimated-eagle-image-0036.gif              

       animated-eagle-image-0029.gifän aldrig!

Det stora problemet för mig är att jag nästan alltid kommer för sent i säng. Å andra sidan somnar jag snabbt och känner mig utsövd, annars skulle jag inte kunnat hålla mig vaken så länge.

  • Gilla 4
  • Tack! 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2021-04-06 at 02:30, Nils Engström sade:

Den som lagt ner kärleksfullt arbete på det som serveras vill jag ogärna göra besviken. 

On 2021-04-06 at 23:08, Nils Engström sade:

Om inte, är jag inte den som i förväg ingriper i värdfolkets meny.

19 timmar sedan, Elinor sade:

Det där beteendet måste vara lite av en defekt hos den äldre generationen, att ni äter av mat ni inte mår bra av för att inte göra värdinnan "besviken". 

Jag tror nog ingen under 50+ skulle komma på tanken att äta ngt de inte mår bra, av rädsla för att såra kockens känslor. Man kan visa uppskattning för en annan människa på andra sätt, genom att fråga, lyssna, skratta ihop och visa att man bryr sig.

Sen är varken överätning, matmissbruk eller fetma ett problem bland s.k. äldre äldre eller 90+ som du säger dig vara. Snarare det motsatta, alltså brist på aptit och viktförlust är ett problem bland äldre äldre. Jag tänker att det blir svårare då att relatera till yngre som är helt bottenlösa aptitmässigt efter socker och snabba kolhydrat och verkligen inte kan sluta äta.

Att använda order defekt är i mina ögon att ta i. Äldre människor som är födda ca 1920-1950 växte upp i en annan tid. Rätta mig gärna om jag har fel @Nils Engström men jag kan tänka mig att tänka sparsamt var mer utpräglat då. Om man inte hade så mycket pengar och mat dessutom kostade mer jämfört med var den gör idag. Syn på artighet skiljer sig också jämfört med idag. Dessutom är det först senare som läsk, lösgodis, pasta, ris, färdigmat, glass m.m gjort sitt intåg. Säg mig @Nils Engström, hur ofta och när förekom saft, bullar, tårta, småkakor m.m när du växte upp? 

Jag har full förståelse för att @Nils Engström vill vara respektfull mot värdfolket. Jag tycker det är roligt att ordna mindre bjudningar (2-8 personer, 1-3 rätter) och har genom åren hjälpt till vid flera större släktkalas. Är jag värd vill jag försöka vara tillmötesgående om mina gäster har önskemål och/eller allergier. Hur man visar sin uppskattning respektive vad som gör kocken besviken varierar nog från person till person. Personligen är det viktigaste att jag får erkännande att jag lagt ner mycket tid och arbete och att det varit mödan värt. Sedan har jag också fått lära mig att äta lite av maten som serveras inte behöver betyda att man inte tycker att maten är god. Besvikelse dyker för min del upp i situationer där jag uppfattar det som att jag lagt ner tid och energi i onödan. Men det är inte heller roligt om man serverar mat och sedan får höra att någon av de som ätit den blir mätta på gränsen till spyfärdighet. 

  • Gilla 3
  • Boom 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
14 timmar sedan, morgonsol sade:

1...jag kan tänka mig att tänka sparsamt var mer utpräglat då. Om man inte hade så mycket pengar och mat dessutom kostade mer jämfört med var den gör idag.

2. Syn på artighet skiljer sig också jämfört med idag. Dessutom är det först senare som läsk, lösgodis, pasta, ris, färdigmat, glass m.m gjort sitt intåg. Säg mig @Nils Engström, hur ofta och när förekom saft, bullar, tårta, småkakor m.m när du växte upp? 

3. Jag har full förståelse för att @Nils Engström vill vara respektfull mot värdfolket. ...Hur man visar sin uppskattning respektive vad som gör kocken besviken varierar nog från person till person. 

4.... att äta lite av maten som serveras inte behöver betyda att man inte tycker att maten är god.

5. Besvikelse dyker för min del upp i situationer där jag uppfattar det som att jag lagt ner tid och energi i onödan. Men det är inte heller roligt om man serverar mat och sedan får höra att någon av de som ätit den blir mätta på gränsen till spyfärdighet. 

1. Ja, om man var fattig fick man "nöja" sig med att äta fisk, kött, fågel, inälvsmat resp. ägg, dvs. till stor del obearbetade matvaror. Problemet var egentligen allt bröd som åts och margarinet som kommit för att stanna. För den som ville ha kvar smöret, drygade man ut det genom att blanda in vetemjöl. Alla åtråvärda livsmedel fick inhandlas enbart efter överlämnandet av ransoneringskupong. Inälvsmaten, som min far var specialist på, innefattade bl.a. märgpudding som spetsades med konjak som tändes på med stora flammor som effekt. Mycket gott.

2. artigheten och det typiskt svenska "var så god och smaka på alla sju kakorna till kaffet", glömmer man inte.  Läsk fanns i stor mängd och ris efter kriget. Läsken var sötad med saccarin och glassen gjorde man ofta själv. För ändamålet användes under sågspån uppsågad och lagrad is, som fanns att köpa under sommaren. Genom saltblandningen i den krossade isen fick man så låga temperaturer att glassen kunde frysa till. Vad bättre var att man använde ren vispgrädde - helt underbar glass. Färdigmat fanns knappast att tillgå. På saft, bullar, tårta, småkakor fanns stor tillgång i de flesta hem men oftast i hemmabakad form.

3. Mina minnen av människors sätt mot varandra innefattade alltid ett stort mått av respektfullhet mot värdfolket.

4. Den som tog lite av den serverade maten, kunde alltid förklara sitt sätt att äta med att "maten var farligt delikat" med risk för överätning - ett sätt att visa sin uppskattning som gourmet till skillnad från gourmanden med sitt lite sämre rykte. Samtidigt ett bra sätt att förklara varför fetma var sällsynt runt krigsåren. Detta syns f.ö. tydligt på alla gamla klassfoton under 1930-40-talen, där praktisk taget alla hade normal kroppsbyggnad.

5. Sättet t.o.m. från barnens sida inför något de inte gillade, t.ex. mat med konsistensen "betong", var nog att på värdsfolkets fråga om hur det smakade, snarast påpeka konsistensen vara "intressant" men knappast att den gjorde det svårt att tugga.😇

P.S.

Vad som generellt satt sig i mitt minne är att människors sätt mot varandra, före och efter andra världskriget, även långt över eller under den egna "klassgränsen" (sådana fanns ju), var utpräglat vänlig, i varje fall där jag rörde mig. Jag kunde fritt vistas i alla och har nästan bara positiva minnesbilder av människors sätt mot varandra. Det var ju fråga om tider då svensken kavlade upp ärmarna för att solidariskt arbeta upp landet till ett av de främsta industriländerna. Det vi nu ser våra politiker bit för bit montera ner.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
On 2021-04-08 at 10:43, morgonsol sade:

Att använda order defekt är i mina ögon att ta i. Äldre människor som är födda ca 1920-1950 växte upp i en annan tid. Rätta mig gärna om jag har fel @Nils Engström men jag kan tänka mig att tänka sparsamt var mer utpräglat då. Om man inte hade så mycket pengar och mat dessutom kostade mer jämfört med var den gör idag. Syn på artighet skiljer sig också jämfört med idag. Dessutom är det först senare som läsk, lösgodis, pasta, ris, färdigmat, glass m.m gjort sitt intåg. Säg mig @Nils Engström, hur ofta och när förekom saft, bullar, tårta, småkakor m.m när du växte upp? 

Jag har full förståelse för att @Nils Engström vill vara respektfull mot värdfolket. Jag tycker det är roligt att ordna mindre bjudningar (2-8 personer, 1-3 rätter) och har genom åren hjälpt till vid flera större släktkalas. Är jag värd vill jag försöka vara tillmötesgående om mina gäster har önskemål och/eller allergier. Hur man visar sin uppskattning respektive vad som gör kocken besviken varierar nog från person till person. Personligen är det viktigaste att jag får erkännande att jag lagt ner mycket tid och arbete och att det varit mödan värt. Sedan har jag också fått lära mig att äta lite av maten som serveras inte behöver betyda att man inte tycker att maten är god. Besvikelse dyker för min del upp i situationer där jag uppfattar det som att jag lagt ner tid och energi i onödan. Men det är inte heller roligt om man serverar mat och sedan får höra att någon av de som ätit den blir mätta på gränsen till spyfärdighet. 

Jag menar naturligtvis inte att människor är defekta herregud, jag talar om ett beteende som är det och som är vanligare bland folk som är lite äldre. Främst för att mat inte funnits i dagens överflöd under uppväxt, men också kopplat till gammal tradition.

Min mormor(född i slutet på 1910-talet) tålde inte mejerier t.ex, men hon åt förfarande grädde och mjölk när hon var bortbjuden, för att hon kände att man inte fick tacka nej till bjudmat. Sen satt hon som en gasballong och hade ont och fick rusa på toa. När hon blev äldre och mindre adekvat skedde olyckor. Detta beteende fortsatte hon med tills hon somnade in 97 år gammal.   
 
Att man äter något man inte vill äta av olika skäl(diet, hälsa, intolerans, triggar beroende osv), för att undvika besvär, vara snäll, artig, den perfekta gästen osv är helt vansinnigt. Den egna hälsan är 100 ggr viktigare än värdparets känslor. Hur skulle du uppleva det om det fick reda på att ngn ätit av din mat(för att glädja dig specifikt) och sedan blivit dålig eller fått en backlash i sitt matmissbruk? 
 
Ska man äta socker och vetedeg som lc'are så är det ngt man gör för sin egen skull, för att man vill, tycker det är värt med ett avsteg, gott och ger guldkant. Då är beteende är rationellt. Det är inte för andras skull. 

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
37 minuter sedan, Elinor sade:

man gör för sin egen skull, för att man vill, tycker det är värt med ett avsteg, gott och ger guldkant. Då är beteende är rationellt. Det är inte för andras skull. 

Just vad jag ville ha fram, dock med det tillägget att välbefinnandet samtidigt känns i socialt avseende, utan att ha minsta negativ effekt på min kropp.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
18 timmar sedan, Peter B sade:

DD har  kommenterat frågan om bananbrödsrecept:

Banan i ett LCHF-recept? – Diet Doctor

Andreas har klart och tydligt förklarat att begreppet LCHF, beroende på avsikten med växlingen till denna kost (diabetes, viktsreducering eller allmänt hälsobefrämjande) innefattar en relativt stor bredd på förhållandet fett, protein till sockerbildande ingredienser.

Det viktiga i sammanhanget, om lite större mängd socker än normalt följer med i ett recept, är att mat eller godis av aktuellt slag inte äts för sent på dagen. Meningen med kombinationen måltid och typ av kost tidigt på dygnet, är att de till glukos omvandlade kolhydraterna senast under natten skall hinna förbrukas. Observera att levern anpassar sin produktion efter behov. Dvs. balanserar produktionen glukos efter sockerintaget.  Viss övermängd socker då och då  i kosten behöver inte betyda särskilt mycket.

Man kan jämföra situationen mellan veganen och vegetarianen, som i det senare fallet kan inkludera såväl ägg som mejerier. Veganen kan, trots det skadliga i att välja växtoljor och enbart växtbaserad föda i övrigt, av närmast religiösa skäl hålla fast vid sin tro. Det skadliga negligeras. Vegetarianens avvikelser från den rena vegankosten är naturligtvis helt i sin ordning.

LCHF ger möjlighet till större bredd i kosten.  Vad gäller den dagliga doseringen av fruktos brukar sägas att kroppen klarar 15-20 gram dagligen utan problem för levern. 8 gram socker i en skiva ger då ca 4 gram fruktos - långt från den dagliga risknivån. Stora mängder läskedrycker och frukt ger dock lätt för stora mängder fruktos. Bananreceptet ser jag inte som problematiskt vid måttlig konsumtion.

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Det är ju många aspekter i det här. 
Är banan lchf? Nej. 
Är bananbröd lchf? Tveksamt, men absolut bättre än sötlimpa. 
Kan en lchf-are äta bananbröd? Det beror på lchf-aren. 
Ska en frontfigur för lchf rekommendera bananbröd? Tveksamt, även om jag tror att receptet är bra, och själv kan tänka mig att testa. Just för att definitionen av lchf är så luddig. Ja, vi vet och förstår, men nya?

Viktväktarna hade för många år sedan ett system med röda gula och gröna pluppar för att kategorisera mat. Gröna kunde man äta fritt, gula var begränsade och rött var möjligen en bonus. Funderar på om det här brödet är lchf-röd plupp? Ätes, men med eftertanke. 

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Och så har vi då tre andra perspektiv. Vikten/utseendet. Hälsan. Beroendet. 
Och bara detta enda ord. LCHF. Som ska täcka allt. 
Inte undra på att det är svårtolkat. 

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
2 timmar sedan, SGK sade:

Så länge jag ligger under 20 g kolhydrater per dag tycker jag det är okej att äta en liten bit morot, 4-5 jordgubbar, en näve svarta vinbär, ett egenodlat äpple, två nävar hallon, några enstaka smultron (har bara en planta), och till och med chokladtryffel gjord på 70% choklad (en bit på ca 1 kubikcentimeter) när jag fikar med mamma.

Vad trevligt det låter. :wub:  

  • Gilla 3
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Om man anser att DD bara ska ha en strikt syn på vad LCHF är så förstår jag att man är besviken.

Å andra sidan om man tycker att det är bra att DD har recept på allt mellan strikt och liberalt och att man då lägger ansvaret på individen som äter att ta reda på vad som är lämpligt för denne så är man nog nöjd med DD.

Jag tillhör nog den senare kategorin. :)

 

 

  • Gilla 5
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser
1 timme sedan, Peter B sade:

Om man anser att DD bara ska ha en strikt syn på vad LCHF är så förstår jag att man är besviken.

Den som ser LCHF som en "smal" kost i bemärkelsen ensidig, har tolkat begreppet lågkolhydratkost fel. Det väsentliga budskapet ligger i att reducera sockerbildande kolhydrater ur växtriket i kosten - inget annat och inte särskilt mycket. I själva verket ger LCHF stora möjligheter till en rad delikatesser som den strikt växtbaserade kosten omöjliggör.

Kan någon tänka sig att säga nej till en chateaubriand,  tournedos eller pepparstek med alla tillbehör ur växtriket? Det om något försvinner direkt ur vegan/vegerariankosten, nota bene, utan minsta metabol grund.

LCHF-kosten å andra sidan kan under inga omständigheter sorteras under begreppet religion. Som jag ser det bygger de flesta av oss vårt kostval på vetenskaplig grund. Vi kan lugnt byta ut tidigare dåligt samvete för animaliskt fett, smör, grädde i såser etc. mot matglädje. 

  • Gilla 1
Länk till inlägg
Dela på andra webbplatser

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Gäst
Svara i detta ämne...

×   Du har klistrat in innehåll med formatering.   Ta bort formatering

  Only 75 emoji are allowed.

×   Din länk har automatiskt bäddats in.   Visa som länk istället

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Skapa nytt...