Ibland har man en dålig dag...

[morgonsol]

Den här tråden tänker jag ska få handla om psykisk hälsa och ohälsa. För alla mår vi dåligt någon gång ibland. Det är ett sätt för mig att försöka karlägga över tid och kunna besvara frågor som 'Hur illa är det?' och 'Hur ofta mår jag psykiskt dåligt?'. På vilket/vilka sätt mår jag psykiskt dåligt? Finns det saker som återkommer? Finns det (ibland) någon orsak till att jag mår dåligt? Vad kan jag göra för att förebygga psykisk ohälsa? Vad gör jag för att må bättre när jag väl mår dåligt? Men även hjälp att inse att det kanske finns saker jag behöver söka professionell hjälp för, det får tiden utvisa. Trots den ganska deprimerande inledningen (?) vill jag vara tydlig med att jag för det mesta mår bra. För mig är skrivande ett viktigt verktyg för min hälsa i allmänhet. Med skapandet av den här tråden kommer jag också försöka adressera problemet att det är väldigt spretigt vad jag skriver på - mest på lösa blanka papper, ibland i anteckningsblock, ibland på datorn. På sätt och vis blir tråden en slags översikt och historik. Förhoppningsvis blir den också intressant för andra att läsa.   

@Peter B Skulle du säga att innehållet är lämpligt att diskutera här på forumet? Om tråden passar bättre under 'Övrigt' får du gärna flytta den dit. 

[Peter B]

Det är inte så viktigt vart tråden hamnar ... det finns många ämnen som är mer mycket off topic än detta.

Det som vi är hårdare mot ibland (händer sällan)  är om det är off-topic ämnen som är kontroversiella och då riskerar att skapa en  inflammerad debatt (vi borde nog rensa sånt oftare) men gäller ju inte detta.

Hoppas på många intressanta inlägg!

[Nils Engström]

6 timmar sedan, morgonsol sade:

Vad kan jag göra för att förebygga psykisk ohälsa? Vad gör jag för att må bättre när jag väl mår dåligt?

Du funderar på om frågeställningen skulle vara tveksam på ett kostforum. Tvärtom är den synnerligen relevant, eftersom kosten har såväl negativ betydelse som positiv för psyket, beroende på vilken kost som är på tapeten.

Vad gäller den konventionella "sockerkosten" är fullt klart att den med åren för många har haft negativ betydelse för psyket. Det bedrägliga just med sockret är att dess negativa verkan oftast drar ut på tiden under många år och därför bara märks gradvis. I själva verket är sockret för många att betrakta som ett långsamt verkande gift som i slutändan ofta resulterar i allvarliga sjukdomstillstånd - alla inom det metabola syndromet - där psyket ingår.

Sockerbetoendet

·        Beroendet har en närmast berusande verkan som liknar den som alkohol framkallar (främst via fruktsockret som ingår till hälften i vitt socker). I värsta fall leder detta redan i barnaåldern till:

•       snabb ökning av adrenalinet som ger hyperaktivitet och ångest     
•      svårigheter till koncentration 
•       minskad funktionell aktivitet         
•      minskad inlärningskapacitet som kan påverka skolbetygen
•      ökad risk för asocialt beteende      
•      minskad emotionell stabilitet
•      depression
•      övergång, redan i yngre år, till alkoholberoende

      Under vuxenåldern kan dessa problem allvarligt befästas och leda till depressioner av olika grad.

 

Modern forskning har kunnat visa att socker i maten (som smakförhöjande etc.) i de mängder som konventionell kost motsvarar, innebär rader av negativa effekter. Bland mest iögonenfallande, för den äldre generationen, är de oxidativa effekter som med åren alltmer negativt påverkar hjärnan (utvecklar plack), medverkar till sämre minne med åtföljande kognitiva störningar, som slutligen kan leda till Alzheimers sjukdom. Skälet till att sjukdomssambanden runt sockret, först under senare år kunnat fastställas, har att göra med läkemedelsföretagens ointresse för jämförelser mellan sockerdiet och ketogen kost (överhuvud ointresse för annat än inkomstbringande läkemedel). Studier, som tidigare närmast varit omöjliga att genomföra eller skapa intresse för (resursbrist) har under senare år kunnat ske utan stöd från läkemedelsföretagen.

 

Fördelarna för psyket att växla från konventionell till ketogen kost, är otvetydiga. Vid sidan av fördelarna med kostväxlingen, vad gäller människans metabolism i övrigt, som belagts i rader av välgjorda studier, har också kunnat konstateras hur människans psykiska välbefinnende påverkats (ingår i det metabola syndromet). Det förklaras genom: förbränningen av fett som utgör en renare  energiform, som kroppen föredrar. Skälet till att glukos som energimedium medför nackdelar, har att göra med bildningen av fria radikaler vid förbränningen med oxidativa effekter som bl.a. medför ökad risk för skador på hjärncellerna. ketonernas rena energiförbränning vid ketogen kost, som t.ex. LCHF, innefattar parallellt med fettförbränningen att antioxidanter produceras som kraftigt minskar produktionen av fria radikaler (som uppstår i mindre mängd).  Skadliga oxidativa processer hindras därmed och också risken för hjärnceller att skadas (visar sig annars med tiden genom uppkomsten av plack i hjärnan som har direkt samband med demenssjukdomar och åldrande). förbättrad hjärnfunktion som anses ske med minst (25%) vid ketogen kost.  Detta gäller jämförelsen med glukos som energimedium och omfattar såväl den kognitiva funktionen som kort/långtidsminnet. studier på råttor som visar ökad koncentration av ATP i kroppens ”energifabriker” och i hippocampus. Produktionen av nervceller ger 50 % ökning av minnesfunktionen. Detta bekräftas i studier överensstämma med förbättrat minne hos äldre på ketogen kost. T.o.m lättare demens har helt eller nästan helt kunnat motverkas. ökad mitokondriell funktion – stabila energinivåer under dygnet utan hunger- eller sötsug bättre sömneffekt. Förhållandet djupsömn/remsömn ökas, vilket anse ha stor betydelse för psyket. effektiv migränbehandling och mindre tendens till huvudvärk stabiliserande funktion vid autism och bipolär sjukdom Allmän förbättring av hälsan. En rad kultursjukdomar reduceras eller uppstår aldrig som cancrar, Alzheimers, Parkinson, epilepsi och fettsleversjukdom.

 

 

Tillsamman kan den ketogena kostens betydelse för skapandet av ett stabilt psyke inte nog poängteras. Så nog platsar din tråd morgonsol mycket väl på detta forum!

 

                               

 

 

[kickilotta]

Jag har personligen funnit att efter att jag helt slutat inta socker av olika slag och sockrad mat som inkluderar söta frukter så har min hälsa förbättrats oerhört mycket. -- Dessutom avstår jag från att äta något som innehåller gluten. Överkänslighet mot sädesslag ger läckande tarm och som i sin tur ger depression.

Sist men inte minst så har mitt psykiska välmående förbättrats på ett helt avgörande vis efter att jag börjat inta rejäla doser varje dag av D3-vitamin (som egentligen är mer som ett hormon i kroppen). -- Under ca 35år har jag lidit av mycket besvärande vinterdepressioner som nu helt försvunnit efter att jag börjat ta 5000IE D3 samt vitamin K2 varje dag. Så de senaste 4 åren har jag varit helt befriad från nedstämdhet vintertid.

 

[Nils Engström]

On 2021-04-22 at 20:35, kickilotta sade:

besvärande vinterdepressioner som nu helt försvunnit efter att jag börjat ta 5000IE D3 samt vitamin K2 varje dag.

Den tanken får vi aldrig höra skolmedicinarna orda om. Lika skrämmande är att rejäla mängder C-vitamin (4-7 gram) utspridda under dagen inte får tas upp till diskussion av en läkare. Läkemedelsindustrin, som i princip styr skolmedicinen, är metveten om att C-vitaminet representerar tveklöst det främsta näringsämnet av alla. Man gör allt för att diskriminera C-vitaminet - ett ämne fullständigt utan toxisk verkan som, rätt använt, skulle göra en stor mängd läkemedel helt onödiga. Än så länge är läkemedelsföretagen någorlunda tillfreds.

                             

P.S

Observera att C-vitaminet har en oerhörd betydelse för hjärnans välbefinnande och därmed för psyket. Om i blodet ambulerande andel C-vitamin är i minsta laget (t.ex. i nivåer som *Läkemedelsverket förordar) kommer hjärnan att glupskt ta så mycket den kan i anspråk. Skälet är bl.a. behovet att hålla hjärnan fri från fria radikaler, som annars riskerar att skapa oxidativ stress, som skadar hjärnceller.

*De 75 milligrammen per dag bör ökas med faktorn hundra. Då kommer kroppen i samma läge, som för flertalet C-vitaminproducerande djur i samma viktsklass som människan.  De producerar i storleksordningen 10 gram dagligen eller vid stress eller början till sjukdomstillstånd 100 gram. Därav det sällsynta att djur blir sjuka (får aldrig hjärtinfarkt och har glatta, fina blodkärl). Experiment med icke-C-vitaminproducerande djur får blodkärlen belagda om de får liten mängd C-vitamin, medan djur som får stora mängder får glatta, fina blodkärl.

[morgonsol]

Vad roligt med så mycket respons! Stort tack till alla som läst, reagerat och svarat i tråden hittils. 

Som titeln på tråden antyder hade jag en dålig dag igår. Vid ca 12:30 bröt jag ihop för att sedan gråta, med kortare uppehåll, i ca 1-2 timmar. Jag brukar försöka anteckna medan jag gråter, när det är som värst. Hur jag känner och vilka tankar som snurrar runt i mitt huvud. Övergripande paraply för det som jag grät över och som var jobbigt igår är kopplat till mina studier på ett eller annat sätt. Brist på motivation i en av kurserna (läser 3 st), svårigheter att komma igång att plugga på dagarna om jag inte pluggar med en kompis eller har något schemalagt, frustration över att saker som behöver bli gjorda inte blir gjorda, att jag pluggar för lite, stress över hur jag ska hinna på den tid som är kvar denna vecka, prokastinering, dåligt samvete över att jag inte gjort något i ett grupparbete, en önskan om att terminen är slut och har fått 'sommarlov'. Brist på rutiner bidrar nog också. Ett återkommande problem under min studietid har varit svårigheter att hitta personer att plugga med över längre tid - det verkar som att det problemet har förvärrats nu när allt är på distans. Så en negativ spiral av dålig motivation, prokastinering, att plugg fortsätter vara ogjort och stress. 

Kan tillägga att jag kom upp först vid 10 och då hade tänkt att 2 timmar räcker för att göra det jag behöver för att komma igång på morgonen - ibland äta något och gärna sitta och skriva en stund. Hade tänkt börja plugga vid 12 men så blev det inte. Hade också haft lättare huvudvärk från det att jag vaknade. Efter att jag har gråtit en längre stund och det värsta har lagt sig, att jag har lyckats sluta gråta, brukar jag bli väldigt trött i huvudet. Dessutom brukar mina ögonlock svullna upp. Jag orkade inte efter detta göra så kognitivt krävande (?) aktiviteter. Plugga, speciellt om det hade varit matematik, var helt uteslutet. En stund på eftermiddagen orkade jag läsa på datorn, men den stängde jag ner vid 17. Resten av tiden ägnade jag mig åt matlagning, disk, två promenader och pratade med en kompis. 

Jag har också en långsiktig målsättning av att inte alls behöva använda kaffe eller huvudvärkstabletter, vilket det dessvärre ibland blir när sömnen blivit lidande på något sätt. 

[Nils Engström]

Ja, morgonsol  Det du beskriver av problem är inte på något sätt unikt. Ditt intresse för orsak och verkan gör dock att du mycket sannolikt - bit för bit själv kommer fram till de bästa lösningarna. Låt tråden leva, du är i en ålder som inte gör dig ensam - det tar tid att göra upp med sig själv och det nya samhället som nu växer fram - inte det lättaste för nutidsmänniskan.

Under min ungdomstid på 1940-talet var det mycket lättare.  Då fanns oftast en trygg hemmiljö att lita på. Då kavlade svenska folket upp ärmarna för att skapa ett av världens mest framgångsrika industrinationer. Mina minnen av människors psykiska problem var helt annorlunda än nu - innan psykiatrins medicinska preparat tagit greppet över läkare och människor.

Min uppfattning är att många problem låter sig lösas via kost, sömn och motion - gärna styrketräning. Genom den bedrövliga fabriksmaten och näringsbristen, ser jag ingen annan lösning för flertalet normalätande till att lösa dagens bristsjukdomar, än genom diverse *kosttillskott exempelvis C-, D- och K2-vitamin, magnesium och några till. Sannolikt har många negativa trender i människors psyken sin or  sak i att de flesta lider brist på vitaminer och spårmetaller, som alla behövs för ett väl fungerande psyke.

*Det finns stora medicinska forskargrupper i olika länder som i joint venture - mot skolmedicinen - påpekat detta även för den som väl planerar sin kost.

                               

[Cederulla]

Viktigt ämne du tar upp morgonsol. Håller med om att kosten är en stor del av vårt fysiska och psykiska mående, men långtifån allt. Det är mkt som spelar in i en människas liv. Trauman av oika slag, förväntningar, livssituation , sorg mm.

Lever jag det liv jag vill leva? Är det andra som styr? Genetisk svaghet som gör en extra sårbar. Ja listan kan göras lång. Jag själv har en sensitiv hjärna som tar in lite för många intryck än vad som är bra för mig. Måste ha tyst omkring mig och vara ensam vissa delar av dagen, sova mina åtta timmar och äta regelbundet. Med åren har jag lärt mig de värsta fallgroparna. Men under vissa perioder kommer ända ångesten och depressionen. Jag har provat allt, men anser mig nu kunna hantera detta så bra jag kan. 

[Nils Engström]

8 timmar sedan, Cederulla sade:

Jag har provat allt, men anser mig nu kunna hantera detta så bra jag kan.

Det tar sin tid och kräver en rad genombrott under många år!   

                          

     

[Katerina]

Ärligt talat förstår jag inte varför det skulle vara kontroversiellt att prata om den psykiska ohälsan på dietdoctor.com. Varför måste den psykiska ohälsan vara oberoende av den kosten vi äter? Hjärnan och nervsystemet är en del av kroppen och är beroende av vår totala hälsa och av de byggstenarna eller gifterna vi äter. Äter vi något som är olämpligt för oss så utsätter vi hela kroppen för fara och var det slår hårdast beror på genetik mm.

Jag misstänker dock att religiösa uppfattningar kan ha haft ett finger med i spelet här. Om man historiskt sett kroppen som en hydda för själen och själen något som en gud har givit oss så kan man hamna i denna problematik att fysik är en sak medan psyke är något gudomligt och inte är av denna värld. Tyvärr blir det då plötsligt väldigt svårt att förstå sig på psykisk ohälsa så jag tycker att vi skippar det helt och hållet och håller oss till hjärnan, nervtrådarna och genetiken. 

Mina egna erfarenheter är nog väldigt lika @Cederullas. När jag var runt 40 kom jag till insikt att jag tillhör de högkänsliga som har lätt att överväldigas av för mycket intryck och oväsen. Det gjorde att många pusselbitar för mig själv men även för mina söner har hamnat på plats. Då var det viktigt att hitta balansen, sova tillräckligt länge, njuta av tystnaden och naturen, hitta stunder av avkoppling, undvika stressande miljöer osv. När jag hittade LCHF ökade känslan av självförtroende, livsglädje, grubblandet ledde till att man hittade lösningar och inte anledningar att tycka synd om sig själv. Nedstämdheten byttes mot en soligare känsla av förbättrad välbefinnande. Man kan säga att min hjärna trivdes mycket bättre med att drivas på ketoner. 

Dock är det fortfarande så att jag behöver tänka på hur jag bäst navigerar min omgivning så att jag slipper att bli överväldigad av för många stressfaktorer samtidigt. Jobba hemifrån i Covid-tider passar mig utmärkt. Bestämma över min tid är mycket bra. Om det är deadlines jag har inom den närmaste framtiden så är det bästa lösningen att börja jobba på det så fort som möjligt eftersom jag kan lätt överdriva "faran" av kommande händelser.

Om du är orolig för dina studier @morgonsol så skulle jag om jag vore dig göra en trovärdig plan för att lugna mig först. Sedan skulle jag plugga varje dag ett antal timmar för att se att jag pö om pö når dit jag vill vara. När man ser att man är på rätt väg ökar den positiva återkopplingen och man får en positiv snöbollseffekt istället för en negativt. Hoppas att jag kan med dessa erfarenheter på något sätt hjälpa dig att hitta rätt i världens djungel.

[morgonsol]

Ibland blir det flera dåliga, eller i alla fall mindre bra, dagar i följd. Jag har inte mått bra psykiskt under perioden ca 22:e - 27:e april. Grundproblemet är STRESS och bristande återhämtning, för att kunna parera stressen. Några symptom har varit trötthet även fast jag sovit, huvudvärk, börjar gråta lätt och minskad aptit. En åtgärd jag har fått vidta för att kunna komma på fötter är att minska studietakten. Så nu framöver är i alla fall min studiesituation mindre kravfylld, jag har färre inlämningar att tänka på. Jag har också försökt tänka på att sova tillräckligt nu de senaste dagarna. Nu när jag senast mådde som sämst berättade jag det för de personer jag har runt omkring mig - familj, vänner, kursare, skolpersonal - och fick ett jättebra bemötande. Jag har också tagit kontakt med studenthälsan och har en tid hos en kurator om ca 2 veckor. 

Det är inget nytt för mig att det med jämna mellanrum blir för mycket stress och att jag kan ha svårt att hantera den. Att stress har haft en negativ inverkan i mitt liv har nog varit ett återkommande inslag de senaste 4 - 5 åren. Kosten är en av de få saker som inte blivit lidande även när jag mådde som sämst denna gången -  de avsteg som har skett är äpple, banan, 1 paket tuggummi och vanlig senap. Igår, efter några dagars återhämtning, kokade jag äppelmos och hade i strösocker. 

Precis som @Cederulla är inne på så är min önskan att denna tråden tar ett helhetsgrepp om psykisk hälsa/ohälsa. Det är flera faktorer som spelar roll. 

[Tr0llet]

Martina Johansson skriver rätt mycket, och öppet, om psykiskt illamående och kost. För hennes del handlade det om ångest. Kolla hennes hemsida och lyssna på hennes pod. Upplevelsen av stress och kost kan mycket väl hänga ihop. Vid långvarig stress har du större behov av olika vitaminer och mineraler t ex. Orsaken är väl att du bränner slut på dina förråd då du stressar. Även dina hormoner spelar med här, och de påverkas ju som bekant av det vi stoppar i oss.

Det är en tid sedan du skrev sista inlägget i den här tråden, hoppas du hittat ett sätt att återhämta dig och mår bättre redan!

[morgonsol]

9 timmar sedan, Tr0llet sade:

Martina Johansson skriver rätt mycket, och öppet, om psykiskt illamående och kost. För hennes del handlade det om ångest. Kolla hennes hemsida och lyssna på hennes pod. Upplevelsen av stress och kost kan mycket väl hänga ihop. Vid långvarig stress har du större behov av olika vitaminer och mineraler t ex. Orsaken är väl att du bränner slut på dina förråd då du stressar. Även dina hormoner spelar med här, och de påverkas ju som bekant av det vi stoppar i oss.

Tack för de fina orden @Tr0llet. Givetvis har jag läst en del inlägg om psykisk ohälsa på Martinas blogg tidigare, men inte nu den senaste tiden. Men det finns säkert några som kan vara aktuella att läsa igen och några har jag säkert inte läst. Angående stress och kost vet jag inte riktigt. Stress kan påverka i form av att jag inte upplever mig ha tid att laga mat och/eller äta - så då äter jag mest proteinrik mat (korv, kycklingkebab och mozzarella t ex) och kanske äter framför datorn samtidigt som jag gör något annat. Tror jag skrivit det tidigare, men den ofrivilliga fastan och tappa matlusten var nytt denna gången.

Sen har jag också en hypotes om att min hjärna inte gillar tvära kast mellan typ inga kolhydrater och lite mer kolhydrater. Det var något jag märkte av igår. Var trött större delen av dagen, sov nog 10-11 timmar (somnade nog vid 00 och vaknade först vid 11). Två koppar te och sedan lunch vid 14: lax, gurka, tomat, mozzarella och bacon. Fortfarande mentalt trött/seg. Gjorde smoothie på 1 banan, körsbär och turkisk yoghurt till mig och mina syskon sedan vid 18-19 kanske. Lite piggare mentalt timmarna efter det men blev också hungrig på kvällen. Det blev smör, köttfärssås och mozzarella till kvällsmat. Idag har det inte blivit någon frukt men lite kolhydrater från broccoli, morot, tomat, gurka och lite spenat. 10 st tuggummin med lakritssmak. Inte för att jag klurat ut helt hur jag optimerar när jag vill vara hungrig respektive mätt, men det verkar inte vara en bra idé att äta frukt, dessert och/eller rotfrukter till middag/på kvällen.  

Det med stress är en svår balansgång. Just nu tror jag att jag ganska precis ligger och tangerar gränsen för jag klarar av underifrån. Så just nu är det hanterbart men jag kan nog inte ta på mig/lägga till speciellt många nya saker, mer än det som jag redan har tänkt att jag ska/behöver göra denna veckan. För visst kan stress vara kopplat till studier/arbete men det skulle lika gärna kunna vara privatlivet som stressar på ett eller annat sätt. 

[morgonsol]

9 timmar sedan, Tr0llet sade:

Det är en tid sedan du skrev sista inlägget i den här tråden, hoppas du hittat ett sätt att återhämta dig och mår bättre redan!

Jo men absolut, jag mår bättre nu och har kommit på fötterna kan man nog säga. Men jag behöver fortfarande nog tänka på att vara försiktig. Märkte av det i helgen att jag inte alltid klarade av vissa ljud och när det hände flera saker samtidigt. Det har fortsatt blivit en del frukt under veckan som gått - banan och blåbär i smoothie två gånger och något äpple, dock ingen frukt idag eller i lördags. Lagade kycklinglever någon dag också. Nu när jag skriver utgår jag mest från vad jag minns, har inte lagt jättemycket tid på att skriva dagbok eller matdagbok för den delen. Har tidigare erfarenheter av att mitt minne påverkas negativt av stress - jag glömmer saker t ex att lägga tillbaka frysvaror om jag letat efter något i frysen. 

[morgonsol]

God morgon! 

I natt tror jag att jag sovit ca 6 timmar, men känner mig ändå hyfsat utvilad. Så frågan blir - vad är orsaken, stress eller ketos? Kanske något annat? Jag lutar åt ketos och tror att det bland annat har att göra med vad jag ätit igår och i förrgår. I tisdags kväll gjorde jag ett glassexperiment (2.5 dl vispgrädde, 1 banan och 2 msk kakao), men ärligt talat var den godare att äta den innan den varit i glassmaskinen så ska prova igen och frysa in direkt. Glassen åt jag upp på onsdag eftermiddag. Så i onsdags åt jag vid fyra olika tillfällen: mozzarella och tomat till frukost, bacon och morot till lunch, "glass" på eftermiddagen och så en mozzarella till som kvällsmat. För skojs skull matade jag in siffrorna i kostbevakningen som visade följande: 76 g protein, 190 g fett och 50 g kolhydrater (dvs i E%, 14% protein, 76% fett och 9% kolhydrater). Inte för att jag tror att siffrorna stämmer till 100% men det ger en fingervisning.  Igår blev det ingen frukt och bara mat vid tre tillfällen: te+grädde vid 11 (vaknade vid 10, ca 9 h sömn), lunch strax innan 14 - kycklinggryta, smör, morot broccoli och kvällsmat strax efter 21 blev en bit lax, 1 mozzarella och 1 tomat, för först då blev jag hungrig igen. 

Sen angående stresspunkten. För från tidigare erfarenheter vet jag sömnen kan bli riktigt konstig i samband med mycket stress. Som då ibland har blivit att jag sovit väldigt lite och/eller vaknat väldigt tidigt och sedan inte kunnat somna om. Som det ser ut just nu känns det inte jättestressigt. Igår blev jag klar med en inlämningsuppgift där deadline är på söndag och så är det bara ca 2.5 vecka innan terminen är slut. Om jag får huvudvärk senare idag tolkar jag nog det som ett tecken på sömnbrist. 

Behöver man skilja på mental stress och fysiologisk stress? För jag har märkt av det ibland, att jag har hög puls när jag lagt mig i sängen, och då får jag lägga några minuter på att ta djupa andetag för att pulsen ska gå ner och jag ska kunna somna. Även fast jag lagt tid på nedvarvning tidigare under kvällen. 

[Kahavia]

Jag hade länge problem att somna. Det kändes som huvudet inte kunde slappna av och pulsen gick inte ned som den borde i vila. Ibland viss oro. 

Efter att jag börjat ta magnesium vid sänggåendet har det blivit betydligt bättre. I mitt fall 300 mg magnesiumcitrat. 

Du kanske redan gör samma sak men jag ville bara nämna det för säkerhets skull. 

Magnesium hjälper muskler och nerver att slappna av. Så även hjärtat. Man behöver också lite mer magnesium om man får mycket calcium via maten. Nivåerna av dessa två mineraler (också kalium) påverkar varandra. 

[morgonsol]

4 timmar sedan, Kahavia sade:

Det kändes som huvudet inte kunde slappna av och pulsen gick inte ned som den borde i vila. 

Är det tankar som håller mig vaken brukar det hjälpa mig att skriva ner dessa. För mig är det snarare kroppen, inte huvudet, som inte alltid direkt går ner i vila. 

4 timmar sedan, Kahavia sade:

Efter att jag börjat ta magnesium vid sänggåendet har det blivit betydligt bättre. I mitt fall 300 mg magnesiumcitrat. 

Du kanske redan gör samma sak men jag ville bara nämna det för säkerhets skull. 

Magnesium hjälper muskler och nerver att slappna av. Så även hjärtat. Man behöver också lite mer magnesium om man får mycket calcium via maten. Nivåerna av dessa två mineraler (också kalium) påverkar varandra. 

Nej, jag tar inga tillskott i nuläget. Men det är ändå väldigt intressant, det här hur olika mineraler påverkar varandra. Så tack @Kahavia att du tar upp det. 

11 timmar sedan, morgonsol sade:

Om jag får huvudvärk senare idag tolkar jag nog det som ett tecken på sömnbrist. 

Det har inte blivit någon huvudvärk nu senare under dagen. 1-0 till ketosen? Dagens middag (stekt korv och senap) hade kunnat vara bättre. Men frukosten var bra - stekte gul lök, 1 paket bacon, lite squash och 1 tomat på lagom värme.  Imorgon ska jag försöka tillaga kycklinglever, har gått mer än en vecka nu sedan jag åt det senast. Sedan funderar jag även på om jag ska byta ut te+grädde mot hemkokt buljong (finns märgben i frysen), blir det mer näring? 

[morgonsol]

Idag har det blivit lite mer kolhydrater. Frukost: en kopp te och sen smoothie (0.5 banan, 2.5 dl turkisk yoghurt och ca 1 dl körsbär). Lunch: Äggröra med lök (misslyckad omelett p.g.a stekpanna med skadad beläggning) och tomatröra till det(stek bitar av tomat i smör tills den blir mjuk). Middag blev kycklinglevergryta (lever, äpple, lök, smör, grädde, salt, peppar, timjan) med kokt broccoli till. Om jag vill kunna må bra den nästföljande dagen verkar jag bland annat behöva tänka på två saker: 1) Äta en ordentlig middag. Det funkar inte att t ex bara äta stekt korv, för jag blir hungrig sen igen. 2) Varva ner och lägga mig i tid. Men 2) underlättas nog om man först gjort 1). Kroppen är ju som bekant ett system med flera parametrar, så ibland kan det vara svårt att avgöra om något beror på A, B eller A+B.  

[morgonsol]

Lite rastlös och uttråkad. Inte hungrig men inte helt mätt heller. Kanske det andra skulle kalla sugen? Tugga-tugga-monstret gör sig påmint i tankarna. Men nej, jag ska inte ha tuggummi. Utan det har nog blivit lite för lite fett idag. Hittils har jag ätit/druckit 1 kopp te med grädde, 1 mozzarella, 1 tomat, 1 paket bacon, 1 paket halloumi och några morötter. Omslag till kh-drift under gårdagen då jag i förrgår åt vattenmelon på kvällen. Så att jag igår sov jag fram till efter 10 är inget förvånande. Ordnat en till kopp te nu som jag kommer hälla grädde i. Behöver plugga lite till innan jag kan ta en längre paus igen och antagligen då laga mat. Får se hur länge jag står mig. Eventuellt får jag väl äta några oliver. Vad finns det för andra snacks med förhållandevis mycket fett? PS. Tipsa inte om kokt ägg för det äter jag inte. DS. 

Göra något dopaminhöjande också kanske? 

[morgonsol]

Under kvällen har jag funderat på kompensatoriska beteenden. Om man nu skulle kunna definera det som att man pushar sig själv istället för att adressera det underliggande problemet. Ett exempel för egen del är när jag konsumerar kaffe för att bli pigg och kunna fokusera, medan det underliggande problemet skulle kunna vara att jag sovit för lite och därför egentligen är trött. Bara det att jag tillfälligt stänger av trötthetsreceptorerna genom att dricka kaffe. Huvudvärkstabletter fungerar på ett liknande sätt, fast på smärtreceptorer istället. I vilket fall som helst kan kompensatoriska beteenden fungera kortsiktigt, men jag tror inte det är långsiktigt hållbart. 

Jag har själv väldigt för lätt att pusha mig själv, ibland kanske lite för hårt, och det är också något som jag gjort av och till de senaste åren. Nu för att sakta men säkert börja inse att det inte är något jag kan göra hur som helst. Utan att det här med återhämtning och nedvarvning är något jag behöver tänka lite extra på om jag ska kunna må bra och om min hjärna ska fungera på dagarna. Jag har börjat träna på gränssättning. Dock så handlar gränssättning inte bara om att sätta gränser emot andra människor, utan man ska också själv kunna respektera och upprätthålla sina egna gränser. Här blir det ibland svårt - ska jag pusha mig själv för att bli klar med X eller ska jag respektera mitt behov av att vila? Tidigare idag stod jag i det valet. Jag fortsatte inte plugga efter kl 18. 

[morgonsol]

Denna dagen har potential att gå utför. Jag vet inte varför jag vaknade vid 04:30 och sedan inte kunde somna om. Jag skulle gärna vilja veta varför och har således varit vaken ett tag nu. Vanligtvis brukar jag vakna någon gång 08-10 lite beroende på mitt sömnbehov och när jag somnar. Så detta tar jag ändå som en varningsklocka. Vad jag kan komma ihåg från förra året, då det var väldigt stressigt i maj, vet jag att det blev konstigt med sömnen vissa nätter/tidiga morgonar. Att jag då, precis som idag, vaknade innan 06 och sedan inte kunde somna om. Nu är jag lite trött i huvudet och känner av huvudvärk som är på gång, men jag är inte tillräckligt trött för att somna. Just nu vet jag inte om jag kommer klara att ta mig genom dagen utan att ta någon värktablett, dessvärre. 

Kan tillägga att lördag förra veckan inte heller var en så bra dag, men jag känner inget behov av att skriva om detaljerna här. Jag har skrivit/reflekterat lite själv. 

[morgonsol]

Tror jag åkt på en blandning av bland annat stress och omställningsbesvär idag. Som att hjärnan nu bestämmer sig för att tvärvägra energidrift av primärt fett och protein. Varit något mer lättirriterad än vanligt. Lättare huvudvärk av och till, men inte så illa att jag känner mig tvungen att ta en värktablett. Upplever också att jag svettats en del under dagen fast jag mest suttit still. Jag har försökt fokusera på att plugga idag men det har gått sådär. Min tidsuppfattning när jag pluggat har varit att saker inte går så fort, utan att saker kanske rentav går långsamt. Stor skillnad gentemot bara för några dagar sedan då jag hade jättebra flow under en dag.  Detta bidrar inte positivt till min studiemotivation, utan har typ gett upp för dagen. Kan tillägga att jag gått en promenad och ätit lite under eftermiddagen, men upplever inte att något av det direkt har lindrat huvudvärken. Att jag sedan inte får så mycket gjort i mina tentamensförberedelser göder nog stressen på något plan. Min förhoppning är ändå att jag ska kunna förebygga den allra värsta stressen som brukar komma i slutet, då jag började plugga i mitten av juli ungefär. Idag är det knappt en vecka kvar, jag ligger lite efter i min egna studieplanering och jag kommer antagligen behöva plugga både på lördag och söndag denna veckan. När den första tentan är avklarad så finns det en till att förbereda, som jag då bara pluggar till i några få dagar. I nuläget är det alltså oklart om jag kan ta lördag eller söndag nästa vecka i anspråk för att vara ledig en heldag. Mitt upp i allt detta så inser jag ändå att jag kommer behöva avsätta tid för roliga saker och för återhämtning, men frågorna blir när?, hur? och vad? Det finns nog fler bekymmer som jag ännu inte riktigt kan sätta ord på. 

Idag har jag ätit följande än så länge: två kycklinglår (från hel kyckling), ratatouille, brytbönor och smör till brunch. 125 g mozzarella, en näve krusbär och 1 liten tomat på eftermiddagen.