Jump to content

Inte gå ner i vikt...


Limp
 Share

Recommended Posts

Du menar om man från första början ätit förnuftigt och inte gått upp i vikt..? Det hade ju varit bäst, förstås.

Nu är jag där jag är, och jag ska hålla mig till de mål jag har satt upp:

  • Jag ska känna igen mig och tycka det känns bra när jag tittar i en spegel, och ser mig på foto
  • Det ska vara lätt att knyta skorna
  • Det ska vara trevligt att handla kläder (= inte storlek 48...men var går gränsen?)
  • Jag ska orka göra vad jag vill (även om det skulle vara Göteborgsvarvet).

Jag vet på ett ungefär var den målvikten ligger, men inte spelar ett par kilo hit eller dit någon roll.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag gillar också Annikas approach där hon själv tagit över rodret över sin kropp och sig själv och utgår från detta istället för någon annan extern norm.

 

Med detta sagt,  det är kanske inte så konstigt att de som inte gått ned sina 50-100 extrakilon ännu inte nått det läge då det känns realistiskt att tala i termer om att "slippa gå upp i vikt"? Det blir ett lyxproblem för många som precis börjat sin resa mot vad det nu månde vara för vikt/kropp man söker.

 

Man kan ju även se det som att de som gjort den här resan ofta kan må bra av att sätta nya mål. Jag menar, en konsekvens av att jag själv gick ned nästan 50 kg en gång i tiden var ju att jag fick ökat fokus på träning och detta har enbart stärkt mig på alla sätt och vis. Nämner detta eftersom jag läser in en, kanske undermedveten, negativ inställning till träning i det du skriver, ex. här:

 

"Nu diskuterar vi istället ofta fåfånga-saker som att nå idealvikt... sporta och vara spänstiga."

 

Att nå en "idealvikt" handlar ju för väldigt många människor här på forumet om långt viktigare saker än fåfänga utan det kan ofta handla om livet. Att "sporta och vara spänstig" anser jag själv vara en naturlig utveckling på att dels nå en mer komfortabel vikt/kropp och dels av att äta en så vitaliserande kost som den LCHF möjliggör. Alla är inte så, så klart, och det är helt ok för min del. 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag gillar också Annikas approach där hon själv tagit över rodret över sin kropp och sig själv och utgår från detta istället för någon annan extern norm.

 

Med detta sagt,  det är kanske inte så konstigt att de som inte gått ned sina 50-100 extrakilon ännu inte nått det läge då det känns realistiskt att tala i termer om att "slippa gå upp i vikt"? Det blir ett lyxproblem för många som precis börjat sin resa mot vad det nu månde vara för vikt/kropp man söker.

 

Man kan ju även se det som att de som gjort den här resan ofta kan må bra av att sätta nya mål. Jag menar, en konsekvens av att jag själv gick ned nästan 50 kg en gång i tiden var ju att jag fick ökat fokus på träning och detta har enbart stärkt mig på alla sätt och vis. Nämner detta eftersom jag läser in en, kanske undermedveten, negativ inställning till träning i det du skriver, ex. här:

 

"Nu diskuterar vi istället ofta fåfånga-saker som att nå idealvikt... sporta och vara spänstiga."

 

Att nå en "idealvikt" handlar ju för väldigt många människor här på forumet om långt viktigare saker än fåfänga utan det kan ofta handla om livet. Att "sporta och vara spänstig" anser jag själv vara en naturlig utveckling på att dels nå en mer komfortabel vikt/kropp och dels av att äta en så vitaliserande kost som den LCHF möjliggör. Alla är inte så, så klart, och det är helt ok för min del. 

Tror inte jag orkar börja tänka på att inte gå upp, när jag har ca 27-30 kg att gå ner :lol:

Link to comment
Share on other sites

Jag skulle inte vilja kalla min inställning till motion negativ generellt sett. Däremot anser jag att alla diskussioner t.ex om motion som självändamål och samhällsnorm, kan vara lika plågsamma ibland som SLV:s rekommendationer på 6-8 skivor bröd om dagen. Motion var inte heller huvudpoängen med mitt inlägg, utan det var ett exempel på de något bakåtvända diskussionerna som vi alla bidrar till. Vi fokuserar på fel saker, menar jag.

 

Jag tycker vi gör samma fel som som t.ex SLV och vägrar släppa taget från det gamla istället för att hitta nya infallsvinklar. Vi pratar om vad man inte får äta , istället för att prata om mat som är gott och äta och vad som kan ätas med framgång för att förbättra hälsan. Vi pratar om att gå ner i viktigt istället för att prata om att hur äta för att slippa gå upp. Vi pratar om begränsningarna och inte om möjligheterna, helt enkelt.... och i de flesta diskussionerna lutar vi oss mot den gällande praxisen i samhällsnormen. T.ex som att äta ägg till frukost och inte oxfile.

 

Jag själv har faktiskt blivit en mycket mer harmonisk och optimistisk människa under mitt LCHF-liv, liksom mer rebellisk mot olika officiella och inofficiella "sanningar" om olika sakers vara och inte vara. Kombinationen gör att att jag mer eller mindre slutat lyssna på hur man bör göra och jag har istället börjat göra med glädje som jag vill inom ramen för vad man behöver göra för att åstadkomma olika förändringar. Att njuta av livet är en av dessa göromål. T.ex hur jag ska bära mig åt för att vakna glad varje morgonen. M.a.o. hur må bra och leva bekymmerslöst hela tiden.. litet som en livskonstnär.

 

Undra om det finns någon som fattar vad jag menar... LCHF är ju litet av ett "upprorsrörelse". Låt oss då göra uppror på alla fronter....

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Näää...vad menar du nu..  ;)

 

Jag tror motion är för mig (och säkert många andra) något av en livsstil (ungefär som LCHF) ...som man tycker är så fantastiskt och välgörande att man kanske har lätt att gå till överdrift i sitt predikande om dess förträfflighet...

 

Beställde för övrigt en brunch på nyöppnade Oaxen Slipen kl 15.00 den 5:e maj idag ...det är ju ganska sent....men kanske inte tillräckligt upproriskt?   ;)

Link to comment
Share on other sites

Att fokusera på hälsa och harmoni är ju helt klart sunt. Siffrorna på vågen är trots allt bara siffror. Sen kan ju hälsa och harmoni innebära olika saker för olika människor. Nu när jag är i mål på ett plan vill jag sätta upp nya mål på andra plan. Att börja jogga är ett sånt. Inte för att bli smalare eller forma kroppen, utan bara för att jag kan! Har känt en längtan efter att springa! Tidigare har det varit en omöjlighet pga vikten. Nu hoppas jag att min rygg och mina knän ska klara av det, jag ska börja försiktigt med bra skor på mjukt underlag. Att klara 5km i sträck är mitt stora mål. :-) Jag vill liksom utmana mig själv, sätta upp mål och njuta av segern när jag nått dit. Jag har alltid varit en sån som gett upp vid minsta motstånd, inte trott på mig själv. Nu har jag mer känslan av att ingenting är omöjligt. Jag kan om jag vill! Och jag mår så mycket bättre, även psykiskt, när jag rör på mig. Så för mig ingår motion i det nya livet. Inte som ett krav, utan för att det är härligt.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag skulle generellt vara glad om man slutade lägga stor focus på vikt.

Vikt är mest relevant när man har en stor övervikt.
Mindre relevant när man har kosmetiska kilon att kämpa bort.

Man kanske bör om formulera sig.

Man kan ta mig som exemple jag har efter 4 år på Low carb kommit ner till min normal vikt dvs 85kg (är 189cm lång, så jag ser rätt smal ut just nu).

Just nu är jag dock inte direkt tränad, skulle jag börja träna hårt igen så skulle jag rätt fort komma upp och stanna på 89kg.
Vikt uppgången här är ju helt logisk alltså inget att vara rädd för, fort sätter man äta LCHF så är chansen bra liten att det där 4kg är fettvävnad.
Helt enkelt vikt i denna fas är rätt o-relevant. Vikt uppgång är inte alltid något negativt helt enkelt.


 

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag lägger vikten ( ;) ) på det naturliga! Både i kost, miljö och hur jag vill keva. Min strävan är att leva så nära naturen som möjligt.

För mig är det inte naturligt att jogga i samma takt i 5 km... Dessutom är jag övertygad om att sådan träning stressar kroppen och gör mer skada än nytta.

Utan gå långpromenader, springa ibland för att det känns skönt och för att min valp älskar det! Arbeta i trädgården, cykla på utfärder med massäck! Leka, klättra runt i skog och mark Önskar träna upp balans och smidighet. En idol är Erwan Le Corre. Googla på honom och se hur han tar sig fram i naturen!!! Inte för att jag skulle kunna följa honom på färden, hehe. Men i medelålders tappning kanske :D

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...