Jump to content

Resistent stärkelse


Carl August Arge
 Share

Recommended Posts

Ibland hörer jag om s.k. "resistent stærkelse". Påstanden ær, att vissa stærkelsetyper ændrar karaktær nær de ær kogta och får avsvælvna - d.v.s. att man først skall æta stærkelsen kall. Då skall stærkelsen fungera på samma sætt som kosttfiber, d.v.s. passera oændrat gennom mage och tunntarm och først i någon liten grad upptas i tjocktarmen. Detta skal f.ex. gælla potatis och ris.

 

Jag har inte hittat någon relevant info om detta på LCHF fora. Det som jag hittar på andra fora, verkar mycket modstridig toch inte speciellt seriöst. Är där någon här som har vetskap/erfarenhet??

 

Jag testade sjælv i dag: åt 2 små potatisar til en i.ö, LCHF middag.  Uha! BS svaret var inte roligt! 14,2 efter en timme! Äter jag inga kh till middag brukar BS vara max 8 en timme senare. Så det verkar vara en anka.......eller?

 

Ps. Jag har diabetes T2 och tar inga mediciner.

Pps. Førlat mig før alla  æ  & ø....har færøisk dator som endast mycket motstrævigt vill bokstavera på svenska :)   Hoppas Ni førstår enddå

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag har läst om det där jag också men jag tycker det låter väldigt konstigt. Jag har inte märkt någon skillnad i mättnad om jag äter uppvärmda potatisar eller nykokta. Om stärkelsen i en kallnad potatis skulle gå igenom kroppen som kostfiber så borde man ju inte inte kunna ha den som kolhydratkälla i blandkost men det har som sagt funkat som vilken potatis som helst.

 

Det var ju intressant att du provade som har diabetes. Det får väl ses som ett bevis för att det inte stämmer. Kanske jag ändå kan hitta forskning som säger att det är som dom påstår. Återkommer i så fall. Det är noe skummelt med det hele...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jomen.. du skall äta potatisen rå.. och svälja den hel.. annars så funkar det inte!

 

Det handlar altså om Amylopektin och våra enzymer har svårt att bryta ner dessa till glukos.

 

Men.. det löser man lätt genom att koka dem och sen tugga de, då har man dels lukrat upp strukturen och blandat det med saliv som innehåller amylaze.

 

Amylopektin är motsvarigheten hos växter till vårt glycogen.. det är altså en stabil lagringsform.

Link to comment
Share on other sites

Äta rå potatis......och svälja dem hela.... :lol:   Nä, det glömmer vi pr. omgående   :P .  BS var først normalt (5,9 och keton 1,9) efter 5 timmer.

 

Det var ett rent experiment....jag saknar inte potatis als. Men man vill ju gärna veta... B)  Nä, kvällsmaten  blir ren LCHF.

 

Tackar før svar. Må så bra!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Rätt så.. pröva vad du tål!

 

Tror det funkar liknande med morötter.. de blir hemskt söta efter kokning!

 

Men rårivna så lär rätt mycket passera rätt igenom.

 

Nackdelen med det är då att tarmbakterierna tar hand om amylopektinet och tackar för sig genom oväsen och gas.

 

Men det är rätt lite kolhydrater i en morot.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Alltså nu tyckte jag tråden spårade ur. Jag skulle verkligen vilja veta hur det är med det där påståendet om resistent stärkelse. Jag känner mig skeptiskt så det var väldigt intressant att få höra om ditt experiment Carl-August!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag tycker inte att tråden har spårat ur....førstår inte vad MKJ menar med det...

 

Hittade äntligen en mkt intressant artikel i Wiki: http://en.wikipedia.org/wiki/Resistant_starch

 

Där star mkt riktigt att kokt och sen kallnat potatis (och annat stærkelse) i stor grad blir omvandlat til resistent stærkelse. Sen många påståenden om flera olika hælsosamma effekter av resistent stærkelse. Också om positiva effekter på insulinresistens.

 

 

Tydligen har påståenden inte blivit bevisade och godtagna generelt. Øverst i artiklen står att "This article has been nominated to be checked for its neutrality"

 

Well, før min del visade mitt experiment at jag inte bør syssla med sånt.... Och det gør ingenting - jag saknar faktiskt inte als potatis, ris o.dyl. Men det kunne vara intressant i sosiala sammanhang; dær jag saknar att kunna æta mer av den serverade maten/inte sticka så mycket ut.... men det glømmer jag så bara....no problem :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 7 months later...

Om jag får bumpa en gammal tråd, finns mycket att läsa om det här på Richard Nikoley's blogg: http://freetheanimal.com/2013/11/resistant-american-comparison.html

 

Om jag får bumpa en gammal tråd, finns mycket att läsa om det här på Richard Nikoley's blogg: http://freetheanimal.com/2013/11/resistant-american-comparison.html

 

Tack Oinkbaamoo. Jag hittade också en intressant artikel av Mark Sisson. Mark rekommenderar potatismjöl som bästa källan till resistent stärkelse. Jag kommar att experimentera  med detta. För mig är det helt avgörande att jag inte får höjning i mitt blodsocker. Jag har provat kokta kalla potatisar, men det gav en oerhört stark höjning av BS.

 

http://www.marksdailyapple.com/resistant-starch-zinc-deficiency/#axzz2lIt5hhDJ

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Tack Oinkbaamoo. Jag hittade också en intressant artikel av Mark Sisson. Mark rekommenderar potatismjöl som bästa källan till resistent stärkelse. Jag kommar att experimentera  med detta. För mig är det helt avgörande att jag inte får höjning i mitt blodsocker. Jag har provat kokta kalla potatisar, men det gav en oerhört stark höjning av BS.

 

http://www.marksdailyapple.com/resistant-starch-zinc-deficiency/#axzz2lIt5hhDJ

Jag har bra glutenfria recept med potatismjöl men jag har trott att det var big no no för oss. Jätteintressant om det funkar utan blodsockerhöjning. (Inte för att vi äter kaffebröd särskilt ofta, men det är roligt att variera sej när vi har gäster)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Personligen är jag synnerligen övertygad om att rotsaker är mums för Måns under förutsättning att man inte har diabetes. Då hamnar saken i ett annat ljus och en smula självexperiment och försiktighet behövs. 

 

Om man ser till mänsklighetens historia så har vi garanterat stoppat i oss rotsaker i hyggliga mängder.  :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Jag har bra glutenfria recept med potatismjöl men jag har trott att det var big no no för oss. Jätteintressant om det funkar utan blodsockerhöjning. (Inte för att vi äter kaffebröd särskilt ofta, men det är roligt att variera sej när vi har gäster)

Nej, dina glutenfria recept med potatismjöl fungerar inte!

 

Det Nikoley så entusiastiskt propagerar för är att ta potatismjöl rått, okokt, t.ex. en matsked eller två i ett glas vatten. Effekten ska vara att gynna en god tarmflora, vilket ska ha många goda effekter på hälsan, bl.a. bättre insulinkänslighet. Andra trevliga effekter ska vara god nattsömn och regelbundna toalettvanor. Tråkig bieffekt - omfattande (!) gasproduktion.

 

(Jag kommer osökt att tänka på tråden 'räddad av en potatis' på KiF)

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Rent potatismjöl i kallt vatten ger inte _mig_ någon bs-höjning, verkar dämpa gryningseffekten, och hjälper mig att sova riktigt gott.

 

YMMV som vi säger på ren internetsvenska ;)

 

Det där är intressant! Har för mig att jag läste för några år sedan att man använde majzena (majsstärkelse) till detta men jag visste inte att det funkade med potatismjöl. Jag visste inte heller att det inte gav någon blodsockerhöjning. Det var ju blandkostare som provade majsstärkelse och jag undrar om det inte var så att det skulle ge ett tillskott av långsamma kolhydrater under natten för att kroppen inte skulle höja blodsockret med stresshormoner framåt småtimmarna.

 

Men blir det likadant när man går på LCHF? Klarar man sig inte på fettförbränning då? Åtminstone om man äter strikt så kommer det ju inte så mycket kolisar på dagen heller.

Link to comment
Share on other sites

Det där är intressant! Har för mig att jag läste för några år sedan att man använde majzena (majsstärkelse) till detta men jag visste inte att det funkade med potatismjöl. Jag visste inte heller att det inte gav någon blodsockerhöjning. Det var ju blandkostare som provade majsstärkelse och jag undrar om det inte var så att det skulle ge ett tillskott av långsamma kolhydrater under natten för att kroppen inte skulle höja blodsockret med stresshormoner framåt småtimmarna.

 

Men blir det likadant när man går på LCHF? Klarar man sig inte på fettförbränning då? Åtminstone om man äter strikt så kommer det ju inte så mycket kolisar på dagen heller.

Gryningseffekten med förhöjt blodsocker på morgonen är ett faktum för många, även på LCHF. JohanKarls erfarenheter av rent potatismjöl i vatten stämmer helt med de värden på fasteblodsocker som Steve Cooksey har publicerat från sitt själv-experiment på sin blog www.diabetes-warrior.net . Han är som sagt diabetiker typ 2 och äter sedan lång tid tillbaka en relativt strikt LCHF-diet. Hans matlagning påminner mycket om Tommy Runessons på Tommy tappar bloggen.

Link to comment
Share on other sites

Vet inte hur maizena står sig jmf potatismjöl när det gäller just resistent stärkelse. Kokt och välkyld potatis lär ju oxå innehålla RS, men tyvärr även en hem del lättsmält stärkelse.

 

För mig tycks gälla att strikt LCHF ger påtagligt gryningsfenomen - dämpas även av styrketräning, men det är lättare att slarva med.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Resistent stärkelse innebär att stärkelsen är svår för vår matsmälning att bryta ner.. och att det i stället bryts ner i colon av tarmbakterier.

 

Det i sin tur handlar oftast om att stärkelsen är så komplext sammansatt att vårt amylase bara kommer åt att bryta ner på ytan.

 

Sen så, RS är minst lika komplext som fibrer.. förekommer flera olika former.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Resistant_starch

Link to comment
Share on other sites

Resistent stärkelse innebär att stärkelsen är svår för vår matsmälning att bryta ner.. och att det i stället bryts ner i colon av tarmbakterier.

 

Det i sin tur handlar oftast om att stärkelsen är så komplext sammansatt att vårt amylase bara kommer åt att bryta ner på ytan.

 

Sen så, RS är minst lika komplext som fibrer.. förekommer flera olika former.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Resistant_starch

 

Långsamma kolhydrater med andra ord = lägre GI

Link to comment
Share on other sites

Jag är fortfarande nyfiken på detta. Potatismjöl innehåller 80,6 gram kolhydrater per 100 gram. Om nu en LCHF kan använda det utan att blodsockret stiger så måste dom ju vara väldigt långsamma. Om det vore så att kroppen inte tog upp dom så skulle dom ju inte hjälpa mot gryningsfenomenet.

Link to comment
Share on other sites

Kanske skulle ge det ett försök, är det vanligt potatismjöl som kan köpas billigt i vilken matbutik som helst vi pratar om? Och tar man ett par matskedar (ej tillagat) i vatten eller dylikt = 0 kolhydrater, eller har jag fått något om bakfoten?

Link to comment
Share on other sites

Kanske skulle ge det ett försök, är det vanligt potatismjöl som kan köpas billigt i vilken matbutik som helst vi pratar om? Och tar man ett par matskedar (ej tillagat) i vatten eller dylikt = 0 kolhydrater, eller har jag fått något om bakfoten?

 

Enligt Livsmedelsdatabasen är det över 80 gram kolhydrater. Jag skrev det exakta innehållet i en tråd om resistent idag men det kanske är två på gång?

Link to comment
Share on other sites

Enligt Livsmedelsdatabasen är det över 80 gram kolhydrater. Jag skrev det exakta innehållet i en tråd om resistent idag men det kanske är två på gång?

Jo, det såg jag men blev fundersam efter att ha läst detta: "Isolated RS—Like Bob's Red Mill Potato Starch (NOT to be confused with FLOUR)—has zero carbs if taken raw, because you don't digest it, your gut bugs do and if they don't, it passes right through." :)

http://freetheanimal.com/2013/12/resistant-primer-newbies.html

Link to comment
Share on other sites

Jo, det såg jag men blev fundersam efter att ha läst detta: "Isolated RS—Like Bob's Red Mill Potato Starch (NOT to be confused with FLOUR)—has zero carbs if taken raw, because you don't digest it, your gut bugs do and if they don't, it passes right through." :)

http://freetheanimal.com/2013/12/resistant-primer-newbies.html

 

Men vad skulle det vara för mening att äta det om man inte tar upp kolhydraterna alls?

Link to comment
Share on other sites

Du tar upp det som kortkedjiga fettsyror i colon!

 

Sen så.. om jag inte missar något så är det altså POfibrer och inte potatismjöl man skall äta!

 

Nä visst var det väl potatismjöl? Vad skulle po-fibrer göra för nytta för gryningsfenomenet?

 

Skulle kortkedjiga fettsyror vara något man inte får genom LCHF och som man får av potatismjöl? Låter konstigt.

Link to comment
Share on other sites

Nej, inte pofiber, potatismjöl. Några promille tas säkert upp som stärkelse i tunntarmen.

 

Nyttan med kuren om jag förstått saken rätt är att det är pre-biotika och hjälper till att gynna en bra tarmflora, bra tarmflora genererar butyrat (m.h.a. den resistenta stärkelsen som 'mat'), butyrat är bra för tarmhälsan. Bra tarmhälsa är bra för hela människan.

 

Varningens ord till den som tänker sig att pröva - det kan uppstå viss oönskad gasbildning, dock för det mesta doftlös :)

Link to comment
Share on other sites

Skulle kortkedjiga fettsyror vara något man inte får genom LCHF och som man får av potatismjöl? Låter konstigt.

Skillnaden är att det butyrat du äter tas upp redan i tunntarmen och når aldrig tjocktarmen, medan det butyrat som bildas från resistent stärkelse i tjocktarmen gör nytta där.

Link to comment
Share on other sites

Näe.. för att det skall vara glykemiskt skall det höja blodsockret.. omvandlas det till butyrat i colon så är det inte glykemiskt!

 

Menar du att alla kolhydraterna i potatismjöl omvandlas till butyrat? Var sker det i så fall någonstans? Om det sker i tunntarmen så kan man ju undra varför kolhydraterna inte tas upp där.

Link to comment
Share on other sites

Menar du att alla kolhydraterna i potatismjöl omvandlas till butyrat? Var sker det i så fall någonstans? Om det sker i tunntarmen så kan man ju undra varför kolhydraterna inte tas upp där.

Det är bakterier i grovtarmen (colon) som metaboliserar vissa osmältbara kolhydrater (fibrer) och ger oss kortkedjiga fettsyror som tas upp i vår ämnesomsättning.

I tunntarmen finns däremot normalt inte den typen av bakterier.

Link to comment
Share on other sites

Det är bakterier i grovtarmen (colon) som metaboliserar vissa osmältbara kolhydrater (fibrer) och ger oss kortkedjiga fettsyror som tas upp i vår ämnesomsättning.

I tunntarmen finns däremot normalt inte den typen av bakterier.

 

Men innehåller verkligen potatismjöl fibrer?

Link to comment
Share on other sites

Eftersom potatismjöl inte upphettas när man extraherar det från rå potatis så är stärkelsen i potatismjölet lika resistent som i rå potatis, dvs ca 80% av vikten utgörs av RS.

 

Det var förklaringen att resistent stärkelse är fibrer och att dom därför bryts ner till kortkedjiga fettsyror som jag undrade över.

 

Man kan ju kalla något för "tredje sortens kostfibrer" utan att det är fibrer. Det man syftar på är kanske att resistent stärkelse blir mat åt bakterierna i grovtarmen.

 

Det är ju inte speciellt mycket fibrer i potatismjöl.

Link to comment
Share on other sites

Det var förklaringen att resistent stärkelse är fibrer och att dom därför bryts ner till kortkedjiga fettsyror som jag undrade över.

 

Man kan ju kalla något för "tredje sortens kostfibrer" utan att det är fibrer. Det man syftar på är kanske att resistent stärkelse blir mat åt bakterierna i grovtarmen.

 

Det är ju inte speciellt mycket fibrer i potatismjöl.

Precis. Vilken del var det du inte förstod? Kostfiber avser oftast ännu längre stärkelsekedjor.

 

Potatismjöl är resistent mot nedbrytning i tunntarmen så länge det är rått - denna egenskap förloras vid upphettning (t.ex. när man bakar eller gör en redning), då omvandlas det till vanliga korta (lättsmälta) stärkelsekedjor.

 

Pofiber är det som blir kvar när man gjort potatismjöl, det är också bra till mycket, men det är inte det som avses i den aktuella diskussionen i den engelskspråkiga paleosfären.

Link to comment
Share on other sites

Precis. Vilken del var det du inte förstod? Kostfiber avser oftast ännu längre stärkelsekedjor.

 

Potatismjöl är resistent mot nedbrytning i tunntarmen så länge det är rått - denna egenskap förloras vid upphettning (t.ex. när man bakar eller gör en redning), då omvandlas det till vanliga korta (lättsmälta) stärkelsekedjor.

 

Pofiber är det som blir kvar när man gjort potatismjöl, det är också bra till mycket, men det är inte det som avses i den aktuella diskussionen i den engelskspråkiga paleosfären.

 

Kjells förklaring till varför resistent stärkelse bröts ner till kortkedjiga fettsyror var att den resistenta stärkelsen bestod av fibrer om jag förstod honom rätt.

 

Vad anser du?

Link to comment
Share on other sites

Som jag skrev - kostfiber och sträkelse har samma byggstenar, det är långa kedjor av enkla sockerarter, skillnaden är främst kedjornas längd, och i viss mån vilka sockerarter de är byggda av.

 

RS faller lite i gränslandet, för långa kedjor för att brytas ned (helt) i tunntarmen, men för korta för att riktigt platsa som fiber.

 

I tjocktarmen kan RS (och i viss mån lösliga kostfiber) brytas ned av bakterier.

Link to comment
Share on other sites

Som jag skrev - kostfiber och sträkelse har samma byggstenar, det är långa kedjor av enkla sockerarter, skillnaden är främst kedjornas längd, och i viss mån vilka sockerarter de är byggda av.

 

RS faller lite i gränslandet, för långa kedjor för att brytas ned (helt) i tunntarmen, men för korta för att riktigt platsa som fiber.

 

I tjocktarmen kan RS (och i viss mån lösliga kostfiber) brytas ned av bakterier.

 

För att räknas som fibrer måste dom väl också innehålla cellulosa eller vad som nu krävs för att få en fast konsistens. Potatismjöl är ju mer ren stärkelse.

 

När Paulun skrev om resistent stärkelse för en massa år sedan så skrev han att kokta kallnade potatisar innehöll mer resistent stärkelse än nykokta.

Link to comment
Share on other sites

Resistent stärkelse (eng. resistant starch) är stärkelse som i begränsad omfattning tas upp av kroppens mag-tarmsystem, det vill säga passerar kroppen på liknande sätt som kostfibrer. Stärkelse som bryts ner i tunntarmen och ger glukos kallas för icke-resistent stärkelse. Vissa livsmedel är naturligt rika på resistent stärkelse t.ex. fullkornsprodukter, omogna bananer, bönor och baljväxter, men förekommer även i kokt, kall potatis, ris och pasta. Naturlig resistent stärkelse avsedd som komplemet i bakning förekommer i form av Hi-maize (läs mer > Majsstärkelse).

http://www.dietkokboken.se/action/subProductCuisineGroup;jsessionid=9CCA1B2374CE37E0C326B91D320A5E4A?productGroupId4=15928

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...