Jump to content

Resistent stärkelse


Carl August Arge
 Share

Recommended Posts

en fråga,

 

när man läser om detta på engelska sajter så säger de att man ska käka 'potato starch' och inte 'potato flour'. Funkar det verkligen med potatismjöl?

Jag har något i bakhuvudet att om man maler hela potatisen så blir det potatismjöl, men man kan också utvinna ren stärkelse, och om man gör det med någon metod som inte värmer så förblir molekylerna tillräckligt långa för att inte tas upp i tunntarmen. Jag kan dock inte finna var jag såg detta, så det kanske är någon annan som kan bekräfta.

På mitt paket potatismjöl (från Lyckeby Culinar) står att det är "ren kolhydrat", och innehållsdeklarationen redovisar också kh som enda makronutrient (protein o fett <0,5g).

 

EDIT: Glömde skriva att jag nu genomlevt tredje natten med 1 msk potatismjöl i vatten - fortfarande märker jag inte av något.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

en fråga,

 

när man läser om detta på engelska sajter så säger de att man ska käka 'potato starch' och inte 'potato flour'. Funkar det verkligen med potatismjöl?

Svar ja. Enkel språkförbistring, vi har vad jag vet ingen motsvarighet till deras "potato flour". Det är ca 100% stärkelse i svenskt potatismjöl.
  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

 

EDIT: Glömde skriva att jag nu genomlevt tredje natten med 1 msk potatismjöl i vatten - fortfarande märker jag inte av något.

Det betyder att du inte heller märker några negativa effekter? Bra! :-) Det borde rimligen betyda att du redan har en bra tarmhälsa etc. Eller tänker jag fel?

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

This just in: http://authoritynutrition.com/resistant-starch-101/ Verkar som en vettig kortfattad lättläst introduktion. (borde fungera skapligt i google translate för dem som behöver hjälp med engelskan)

 

I kommentarerna kan man läsa att folk går upp i vikt av det, och att gynnsamma effekter kan dröja månader...  :rolleyes:

 

EDIT: Jag har gått upp i vikt (3-4 kg) sedan jag började med detta, men jag avvaktar ett tag till innan jag (eventuellt) lägger ner. Vikten har börjat vända neråt igen, och det har varit både jul och nyår med en massa onyttigheter så riktiga slutsatser är svåra att dra.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

"Soluble dietary fibers promote metabolic benefits on body weight and glucose control, but underlying mechanisms are poorly understood. Recent evidence indicates that intestinal gluconeogenesis (IGN) has beneficial effects on glucose and energy homeostasis. Here, we show that the short-chain fatty acids (SCFAs) propionate and butyrate, which are generated by fermentation of soluble fiber by the gut microbiota, activate IGN via complementary mechanisms. Butyrate activates IGN gene expression through a cAMP-dependent mechanism, while propionate, itself a substrate of IGN, activates IGN gene expression via a gut-brain neural circuit involving the fatty acid receptor FFAR3. The meta- bolic benefits on body weight and glucose control induced by SCFAs or dietary fiber in normal mice are absent in mice deficient for IGN, despite similar modifications in gut microbiota composition. Thus, the regulation of IGN is necessary for the metabolic benefits associated with SCFAs and soluble fiber."

 

http://download.cell.com/pdf/PIIS009286741301550X.pdf?intermediate=true

 

Här pratar dom om alla vattenlösliga fibrer, eller hur? Inte bara resistent stärkelse?

 

Så vad jag förstår säger dom: vattenlösliga fibrer -> bättre blodsockerkontroll och bättre metabolism.

 

Vattenlösliga fibrer fermenteras i magen och bildar korta fettsyror (propionate och butyrate). Dessa korta fettsyror aktiverar en process som heter IGN (intestinal gluconeogenesis) och det är denna process som har positiv effekt på blodsockernivån och energibalansen (metabolismen?).

Så vad är IGN? Samma som GN?

Link to comment
Share on other sites

När man pratar om glucogenesis i allmänhet menar man den som sker i levern (förekommer också i njurarna).
Intestine = tarm

Jo det är vattenlösliga fibrer i den här råttstudien. Och i det här fallet nog tunntarmen.
Men resultatet av RS i tjocktarmen blir samma korta fettsyror. Och eftersom effekten verkar bli samma är det inte orimligt att så sker även i tjocktarmen. Troligen inte undersökt...
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1753-4887.2005.tb00114.x/abstract

Link to comment
Share on other sites

När man pratar om glucogenesis i allmänhet menar man den som sker i levern (förekommer också i njurarna).

Intestine = tarm

 

Jo det är vattenlösliga fibrer i den här råttstudien. Och i det här fallet nog tunntarmen.

Men resultatet av RS i tjocktarmen blir samma korta fettsyror. Och eftersom effekten verkar bli samma är det inte orimligt att så sker även i tjocktarmen. Troligen inte undersökt...

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1753-4887.2005.tb00114.x/abstract

 

Det jag menar är att det inte behöver vara stärkelserika grönsaker för att detta ska fungera utan vilka grönsaker som helst, även de med lägre kolhydratinnehåll, för de som mest vill äta sådana. Dock inte spannmål!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jobbig engelska/medicinska.

Menar du att det hela är en desperat (eftersom få begriper att det går att äta vegolowcarb) vegogrej för att avfärda lowcarb som onödigt? I så fall är jag med.

Link to comment
Share on other sites

Ta och läs Dr. McDougalls bok "The Starch Solution" ist för att hålla på tjafsa runt med potatismjöl!  :P  ;)

Dieter som utesluter högraffinerade spannmål, socker samt omega-6-växtoljor ger naturligtvis väldiga fördelar, liksom denna som McDougall förespråkar. Man ska dock vara observant på att genen (AMY1) som sedan ett antal hundratusen år spridits i multipla kopior bland människor kan variera från en till femton, så att mängden amylas i saliven kan variera från knappt mätbar till 50% av salivens totala proteininnehåll!

Multipla kopior av AMY1 började säkert selekteras under den kanske en miljon år som vi värmt rotfrukter med eld, men sedan tagit riktig fart i och med jordbruket och spannmål i stor mängd.

Har man en eller få kopior av AMY1 är McDougalls starchy diet nog ingen hit, men omvänt har man 15 kan det säkert fungera ok. På hans hemsida skriver han att det enda supplement han rekommenderar är B12  ;)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

 

Jag har märkt att många på amerikanska forum är väldigt anti low-carb och för "safe starches". Jag tycker definitivt inte att low-carb är det rätta för alla men jag tror inte heller stärkelse rika grönsaker/spannmål är ett måste för alla (detsamma med frukt). Jag gissar att amerikanerna ofta inte ersätter kolhydrater med fett? Samtidigt tror jag att det är lätt att få en "fattig" lågkolhydratskost om man inte äter inälvsmat, äggula, fermenterade grönsaker osv (ni vet :P ).

 

Du får gärna sammanfatta argumentationen i dessa poster, de verkar mycket som inlägg i en pågående debatt.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag väntar forfarande på det slutgiltiga svaret, dels era egna resultat, dels vad man kommer fram till på olika smarta bloggar och sen oxå olika vetenskapliga publikationer!

 

Det jag läst hitintills verkar vara främst.. surheten i magtarmkanalen som är välgörande för magtarmhälsan och fauna och flora däri!

 

Våra tarmbakterier är viktiga det vet vi.. mår de inte bra så mår inte vi heller bra!

 

Sen så verkar det mest finnas musstudier på Butyrat.. och de visar sig vara välgörande på annat sätt, nämligen att de skiftar kroppens metabolism mot fettoxidation, bättre insulinkänslighet och lägre blodsocker.. till stora delar altså vad man uppnår på en lågkolhydratkost!

 

Sen så.. vad har de gett de små gnagarna som har så positiv effekt, jo butyrat från smör upp till 5% av energiintaget!  :o

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Man funderar på i sina slutsatser om att det är butyrat och andra SCFA som är det nyttiga när man tillför mer fibrer och resistent stärkelse.. Propionat har jag inte sett några studier på en så länge!

 

Vad man vet, så med en mer ursprunlig kost med digesterbara fiber och mer resistent stärkelserika grönsaker/rotfrukter så kan butyrat och andra SCFA bidra med mellan 5-10% av vårt energibehov!

 

Och.. butyrat, och antagligen andra SCFA lagras inte i fettväven.. de går mer eller mindre direkt till energiproduktion.. litta samma som med MCT!

 

Förädlingen av grönsaker går mot mindre fibrer!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag väntar forfarande på det slutgiltiga svaret, dels era egna resultat, dels vad man kommer fram till på olika smarta bloggar och sen oxå olika vetenskapliga publikationer!

 

Det jag läst hitintills verkar vara främst.. surheten i magtarmkanalen som är välgörande för magtarmhälsan och fauna och flora däri!

 

Våra tarmbakterier är viktiga det vet vi.. mår de inte bra så mår inte vi heller bra!

 

Sen så verkar det mest finnas musstudier på Butyrat.. och de visar sig vara välgörande på annat sätt, nämligen att de skiftar kroppens metabolism mot fettoxidation, bättre insulinkänslighet och lägre blodsocker.. till stora delar altså vad man uppnår på en lågkolhydratkost!

 

Sen så.. vad har de gett de små gnagarna som har så positiv effekt, jo butyrat från smör upp till 5% av energiintaget!  :o

Kolla in denna podcast där Chris Kresser intervjuar Jeff Leach som är inblandad i "The American Gut Project". Där diskuterar de bland annat hur tarmfloran påverkas av olika kostregimer. Leach själv verkar iaf väldigt övertygad om att fibrer i stora mängder och från olika källor är viktigt för god tarmhälsa.

 

 

Egentligen inget nytt som inte redan reflekteras i epidemiologin, men ändå intressant.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Kolla in denna podcast där Chris Kresser intervjuar Jeff Leach som är inblandad i "The American Gut Project". Där diskuterar de bland annat hur tarmfloran påverkas av olika kostregimer. Leach själv verkar iaf väldigt övertygad om att fibrer i stora mängder och från olika källor är viktigt för god tarmhälsa.

 

 

Egentligen inget nytt som inte redan reflekteras i epidemiologin, men ändå intressant.

 

Jag tror vi redan har diskuterat detta i början av tråden, eller så var det en annan tråd.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Mikael.. tror vi kan det där med fibrer.. och tröskavfall har hur som helst inget som helst välgörande för tarmhälsan.. däremot olika digesterbara fibrer och olika sorters resistent stärkelse!

 

Testa gärna jordärtskockor.. som i princip består av oligofruktos.. så får du i dig mer SCFA!

 

Tarmhälsan är en sak, nog så viktig.. vad olika sorters pollysakarider bidrar med till metabolismen är en annan.. minst lika viktig!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag har märkt att många på amerikanska forum är väldigt anti low-carb och för "safe starches". Jag tycker definitivt inte att low-carb är det rätta för alla men jag tror inte heller stärkelse rika grönsaker/spannmål är ett måste för alla (detsamma med frukt). Jag gissar att amerikanerna ofta inte ersätter kolhydrater med fett? Samtidigt tror jag att det är lätt att få en "fattig" lågkolhydratskost om man inte äter inälvsmat, äggula, fermenterade grönsaker osv (ni vet :P ).

 

Du får gärna sammanfatta argumentationen i dessa poster, de verkar mycket som inlägg i en pågående debatt.

Jo visst, det där kan man se som inlägg i en pågående diskussion mellan paleo och low carb...

Väldigt olycklig kan jag tycka och inget jag lägger mig i.

 

Men det här handlar inte om "safe starches". Safe starches är stärkelse som vi obehandlat eller obehandlat omvandlar till glukos... med början i munnen med amylas. Förmåga att hantera stärkelse (till glukos) varierar enormt beroende på dina gener... bl.a. AMY1

Det här handlar om stärkelse som snarare är av fibertyp och måste fermenteras för att vi ska kunna utnyttja någon näring ur dem.

Det är således både Low Carb och Paleo....

 

Vi vet att den här typen av fibrer har ett antal gynnsamma effekter rent erfarenhetsmässigt och vid test på människa.

Exempelvis:

Ökad insulinkänslighet (= mindre insulin behövs oavsett kost... även rent fett och protein insulinigent även om inte blodsocker höjs)

 - mindre insulin gör det lättare att gå ner i vikt vid övervikt

 - mindre insulin över tid minskar risken att bli insulinresistent då högt konstant insulin ger insulinresistens och typ-2

Bättre blodsockerkontroll med mindre svängningar för alla diabetiker (även typ-1 utan egen proinsulinproduktion i bukspottkörteln)

 - mindre snabba svängningar minskar också hungersvängningarna. Snabbt sjunkande blodsocker ger hunger oavsett från vilken

   nivå det sjunker från.

Långsammare upptag av övriga näringsämnen

m.m.

 

Man kan inte jämföra en musstudie med en människostudie gällande effekt av en hel kost. Däremot kan musstudier användas (som i det här fallet) för att få ledtrådar till mindre mekanismer... har man dom kan man gå vidare på människa då man vet vad man ska leta efter och mäta...

 

Om samma artikel i Cell:

http://www.sciencedaily.com/releases/2014/01/140114090822.htm

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

 Förmåga att hantera stärkelse (till glukos) varierar enormt beroende på dina gener... bl.a. AMY1

Detta är tydligen viktigt. Jag nämnde ovan i tråden att antalet AMY1-kopior som en människa har är med och bestämmer hur väl man hanterar ett högt intag av stärkelse; ju fler desto bättre.

Läste vidare och fann att det bland övriga primater finns ett stabilt antal kopior av AMY1 i varje art, men bland människor varierar det mellan 1-15 och 6 verkar vara genomsnittet. Troligen har högre antal börjat selekteras med början när våra förfäder lärde sig värma stärkelserik mat för att göra energin tillgänglig, det kan vara för uppåt 1 eller 2 miljoner år sedan beroende på vem man lyssnar på.

En studie publicerad 2012 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3327743/ fann, tvärt emot vad de förväntade, att ju färre AMY1-kopior man har, desto högre blodsocker får man efter kraftigt stärkelseintag, och vice versa. De hade trott att många AMY1 skulle göra att stärkelsen illa kvickt blev glukos. Tvärtom stimulerades med många kopior en mer avvägd (alltså större) insulinrespons.

Nu tänker jag personligen inte äta några större mängder stärkelse, så vad detta egentligen betyder spelar inte så stor roll, men det är intressant att följa utvecklingen i denna forskning. Det betyder definitivt att råd angående intag av stärkelse på populationsnivå är nonsens.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Detta är tydligen viktigt. Jag nämnde ovan i tråden att antalet AMY1-kopior som en människa har är med och bestämmer hur väl man hanterar ett högt intag av stärkelse; ju fler desto bättre.

Läste vidare och fann att det bland övriga primater finns ett stabilt antal kopior av AMY1 i varje art, men bland människor varierar det mellan 1-15 och 6 verkar vara genomsnittet. Troligen har högre antal börjat selekteras med början när våra förfäder lärde sig värma stärkelserik mat för att göra energin tillgänglig, det kan vara för uppåt 1 eller 2 miljoner år sedan beroende på vem man lyssnar på.

En studie publicerad 2012 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3327743/ fann, tvärt emot vad de förväntade, att ju färre AMY1-kopior man har, desto högre blodsocker får man efter kraftigt stärkelseintag, och vice versa. De hade trott att många AMY1 skulle göra att stärkelsen illa kvickt blev glukos. Tvärtom stimulerades med många kopior en mer avvägd (alltså större) insulinrespons.

Nu tänker jag personligen inte äta några större mängder stärkelse, så vad detta egentligen betyder spelar inte så stor roll, men det är intressant att följa utvecklingen i denna forskning. Det betyder definitivt att råd angående intag av stärkelse på populationsnivå är nonsens.

En och samma diet passar verkligen inte ALLA !

Självklart kan man tycka ...

Tyvärr är det en väldigt vanlig uppfattning hos både allmänhet och s.k. Experter ...

Gemensamma kostråd faller på sin egen orimlighet !

Det enda relativt säkra man bör trycka på är att ALLA bör bör undvika vissa saker ...

Ironin är att många av de födoämnena ingår i vad som rekommenderas för ALLA ... av myndigheterna !!!

 

http://www.bengreenfieldfitness.com/2014/01/how-to-figure-out-what-diet-is-right-for-you/

 
  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Hej!

 

Tänkte bara låta intresserade läsare veta att gammalt hederligt svenskt potatismjöl höjde åtminstone mitt blodsocker ganska dramatiskt. Landade nog på 7 mmol/l efter två matskeder vanligt potatismjöl utblandad i ett glas kallt vatten.

 

Jag provtuggade potatismjölet en bra stund (inte särskilt angenämnt) för att försäkra mig om att det inte skulle börja smaka sött när det blandades med min saliv. Vilket det inte gjorde. Men i magen händer alltså något annat, uppenbarligen.

 

Hälsningar,

Klas

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Hej!

 

Tänkte bara låta intresserade läsare veta att gammalt hederligt svenskt potatismjöl höjde åtminstone mitt blodsocker ganska dramatiskt. Landade nog på 7 mmol/l efter två matskeder vanligt potatismjöl utblandad i ett glas kallt vatten.

 

Jag provtuggade potatismjölet en bra stund (inte särskilt angenämnt) för att försäkra mig om att det inte skulle börja smaka sött när det blandades med min saliv. Vilket det inte gjorde. Men i magen händer alltså något annat, uppenbarligen.

 

Hälsningar,

Klas

Såhär fungerar det i princip.. resistent stärkelse då från potatis heter Amylose.. de är tätt packade.. så våra amylase ensymer har svårt att komma åta att spjälka dessa!

 

De kommer alltid att bryta ner en del som de kommer åt.. men rätt mycket förblir onedbrutet och bryts i stället ner i colon av bakterier.

 

Ju mer man tuggar det och bearbetar det, ju lättare är det att spjälka.. så det gäller fortfarande att äta sin potatis rå för bästa effekt och tugga så lite som möjligt.. det e väl här jag är lite skepisk mot just potatismjöl.. det är ju trots allt mekaniskt bearbetat!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jo visst, det där kan man se som inlägg i en pågående diskussion mellan paleo och low carb...

Väldigt olycklig kan jag tycka och inget jag lägger mig i.

 

Men det här handlar inte om "safe starches". Safe starches är stärkelse som vi obehandlat eller obehandlat omvandlar till glukos... med början i munnen med amylas. Förmåga att hantera stärkelse (till glukos) varierar enormt beroende på dina gener... bl.a. AMY1

 

Det här stämmer mer med min egen erfarenhet och från andras berättelser, att det varierar från person till person hur man kan hantera stärkelse. Jag gick ur en AIP facebook grupp nyligen för jag blev så trött på hur vissa personer predikade safe starches. Alla hälsoproblem berodde på safe starches, och det här är ett forum för personer med autoimmuna sjukdomar, så ALLA kommer att ha hälsoproblem.

Link to comment
Share on other sites

Vi vet att den här typen av fibrer har ett antal gynnsamma effekter rent erfarenhetsmässigt och vid test på människa.

Exempelvis:

Ökad insulinkänslighet (= mindre insulin behövs oavsett kost... även rent fett och protein insulinigent även om inte blodsocker höjs)

 - mindre insulin gör det lättare att gå ner i vikt vid övervikt

 - mindre insulin över tid minskar risken att bli insulinresistent då högt konstant insulin ger insulinresistens och typ-2

Bättre blodsockerkontroll med mindre svängningar för alla diabetiker (även typ-1 utan egen proinsulinproduktion i bukspottkörteln)

 - mindre snabba svängningar minskar också hungersvängningarna. Snabbt sjunkande blodsocker ger hunger oavsett från vilken

   nivå det sjunker från.

Långsammare upptag av övriga näringsämnen

m.m.

 

Man kan inte jämföra en musstudie med en människostudie gällande effekt av en hel kost. Däremot kan musstudier användas (som i det här fallet) för att få ledtrådar till mindre mekanismer... har man dom kan man gå vidare på människa då man vet vad man ska leta efter och mäta...

 

Om samma artikel i Cell:

http://www.sciencedaily.com/releases/2014/01/140114090822.htm

 

Det jag funderar på är om vi egentligen kan säga att detta gäller vissa typer av grönsaker, eller alla grönsaker? Den artikel som var länkade undersökte ju inte någon speciell grönsak...

 

Så vill man uppnå denna effekt, räcker det att öka mängden grönsaker? Eller ska man specifikt äta potatismjöl? Vad har man provat i de studier som har gjorts?

Link to comment
Share on other sites

Zepp så allt som är bearbetat är dåligt då ;-)

Det handlar om riven potatis som tvättats med vanligt vatten....

Näe.. allt bearbetat är inte dåligt.. tex mosat ägg!

 

Grejen är att jag var "tveksam" till mekaniskt bearbetad potatis.. då kan de ha mosat Amylose nystanen.. och då är det samma sak som att äta potatismos.. ur en LCHFsynvinkel!

Link to comment
Share on other sites

Det jag funderar på är om vi egentligen kan säga att detta gäller vissa typer av grönsaker, eller alla grönsaker? Den artikel som var länkade undersökte ju inte någon speciell grönsak...

 

Så vill man uppnå denna effekt, räcker det att öka mängden grönsaker? Eller ska man specifikt äta potatismjöl? Vad har man provat i de studier som har gjorts?

Mest studier finns på möss som fått butyrat från mejerier!

 

Och de uppvisar diverse hälsofördelar!

 

Dvs det handlar inte så mycket om resistent stärkelse som om vad det omvandlas till.. dvs fett!

 

Lite samma fördelar som med en lågkolhydratkost vad jag förstår?

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Ja vi vet ju fortfarande väldigt lite på människa då många stammar inte går att odla, bara främja.
Det vi kan studera är ju effekten på t.ex hormoner.

Men det som för bara 3-4 år sedan krävde en superdator för att sekvensiera
för Larry Smarr och 25-års CPU-tid


görs nu på postorder för 89 USD. Man kan tycka att någon borde testat förändring av biotan som resultat av potatismjöl :-)
På samma sätt som smarr testade effekten av antibiotika. Eller att Smarr upptäckte att han hade en variant av crohns trots att kolonoskopi inte hade visat nåt. http://ubiome.com/
Link to comment
Share on other sites

Någon som har kollat Paul Jaminets teorier om att obalans i tarmfloran i tjocktarmen kräver stärkelserik mat? Typ ris, potatis etc. Lyssnade lite på honom i ett podcast kring autoimmuna sjukdomar (Paul Jaminet, Terry Wahls och Sarah Ballantyne). Blev inte så imponerad...

Link to comment
Share on other sites

Detta är tydligen viktigt. Jag nämnde ovan i tråden att antalet AMY1-kopior som en människa har är med och bestämmer hur väl man hanterar ett högt intag av stärkelse; ju fler desto bättre.

Läste vidare och fann att det bland övriga primater finns ett stabilt antal kopior av AMY1 i varje art, men bland människor varierar det mellan 1-15 och 6 verkar vara genomsnittet. Troligen har högre antal börjat selekteras med början när våra förfäder lärde sig värma stärkelserik mat för att göra energin tillgänglig, det kan vara för uppåt 1 eller 2 miljoner år sedan beroende på vem man lyssnar på.

En studie publicerad 2012 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3327743/ fann, tvärt emot vad de förväntade, att ju färre AMY1-kopior man har, desto högre blodsocker får man efter kraftigt stärkelseintag, och vice versa. De hade trott att många AMY1 skulle göra att stärkelsen illa kvickt blev glukos. Tvärtom stimulerades med många kopior en mer avvägd (alltså större) insulinrespons.

Nu tänker jag personligen inte äta några större mängder stärkelse, så vad detta egentligen betyder spelar inte så stor roll, men det är intressant att följa utvecklingen i denna forskning. Det betyder definitivt att råd angående intag av stärkelse på populationsnivå är nonsens.

 

Både denisovamänniskor och neandertalare tycks ha haft det ursprungliga antalet AMY1, som schimpanser, nämligen 2 kopior. Så selekteringen av denna gen har skett efter separationen från de som blev neandertalare, sannolikt i samband med att anatomiskt moderna människor blev till för runt 200 000 år sedan.

 

Den här spanske jägaren/ samlaren som var på tapeten nyss hade 5 AMY1, en jägare/ samlare från Motala 6, en jägare/ samlare från Luxemburg 13 och en tidig jordbrukare från Stuttgart 16. Alla är inom normalt spann idag.

 

Antalet varierar kraftigt idag, så det tyder på att vi har lite olika förutsättningar att hantera stärkelse. Samtidigt finns  det ju fler gener som inverkar på den förmågan. Jag tycker också att det är intressant att som du säger ger fler kopior mer insulin. Om man skulle tro på det här insulinlarvet borde de ju bli fetare och sjukare istället för att hålla sig friska. Om man nu behöver spika fler spikar i kistan.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Skicka en normal-Inuit eller normal-Masaj till Kenya att äta normaltraditionell Kenyansk mat och han blir sjuk.

Skicka en normal-Kenyan till till Alaska och han fryser... Närå men att äta som En traditionell Masaj eller en traditionell Inuit och han blir sannolikt oxå sjuk...

Över många, många generationer i en miljö där det varit antingen 90% kött och fett eller 90% kolhydrater har naturligtvis de individer som klarat det bra gynnats och generna förts vidare. De med fel gener har inte överlevt helt enkelt över generationer...

Innuiten som kanske inte klarar att omvandla Karotenoider (från grönsaker) till A-vitamin (som bara finns i animalier) blir i förlängningen infertil... som ett exempel.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Dagens inuiter kom till Grönland för ca 1000 år sedan. De har ju en del anpassningar som gör att de tex tar upp kalcium bättre, och antagligen lätt får njursten av kalcium i "normala" mängder.

 

Men om man tror att 1000 år är tillräckligt för att bli perfekt anpassad till inuitkost, så bör man nog inte oroa sig för att man inte skulle tåla stärkelse. Vår befolkning har tillräckligt mycket gener från tidiga jordbrukare och västliga jägar-samlare, för att våra tusentals år med spannmålsbaserad kost skulle ha selekterat på människor som tål stora mängder stärkelse mycket väl. Om man har samiskt ursprung kan det vara en annan sak.

 

Snabbjäst industribröd, chips, pommes frites och hallonbåtar är dock en annan historia.

Link to comment
Share on other sites

Det känns som en försvarsmekanism att skylla sin övervikt och sviktande hälsa på att man skulle sakna gener för att hantera stärkelse, när det huvudsakliga skälet förmodligen är att man har tryckt i sig för mycket av både fett och socker under majoriteten av sitt liv.

 

 

 

Vad innebär dessa gener i praktiken förresten? Ifall de innebär att man lättare kan extrahera energi från stärkelse (tack vare mer enzymer i saliven) borde ju isf personer med stort antal AMY1-gener bli fetare av en stärkelserik kost, medan stärkelsen i större mängd passerar genom systemet oprocessad för folk med få AMY1. Eller tänker jag fel?

Link to comment
Share on other sites

Dagens inuiter kom till Grönland för ca 1000 år sedan. 

 

Varifrån kom de då? Kom de från något ställe där klimatet var annorlunda?

Enligt inuiternas egen historia så kom de till Grönland, från Kanada, omkring 2000 år fvt, alltså för drygt 4 000 år sedan. Men att en köldperiod (liten istid) på 3-400 talen ledde till hög dödlighet och utvandring, till Kanada, och att befolkningen sedan var liten fram till modern tid.

Du tänker nog på Europeer som kom till Grönland på 900-talet, dog ut på 1300-talet (liten istid) och sedan kom tillbaka igen. Dessa har inte blivit inuiter. 

Inuiterna kom ju också från Kanada där de bott i omkring 10 000 år. 

Till Kanada kom de från Sibirien .

 

Spannmålsbaserad kost är ju inte ens hundra år gammalt.

Link to comment
Share on other sites

Varifrån kom de då? Kom de från något ställe där klimatet var annorlunda?

Enligt inuiternas egen historia så kom de till Grönland, från Kanada, omkring 2000 år fvt, alltså för drygt 4 000 år sedan. Men att en köldperiod (liten istid) på 3-400 talen ledde till hög dödlighet och utvandring, till Kanada, och att befolkningen sedan var liten fram till modern tid.

Du tänker nog på Europeer som kom till Grönland på 900-talet, dog ut på 1300-talet (liten istid) och sedan kom tillbaka igen. Dessa har inte blivit inuiter. 

Inuiterna kom ju också från Kanada där de bott i omkring 10 000 år. 

Till Kanada kom de från Sibirien .

 

Spannmålsbaserad kost är ju inte ens hundra år gammalt.

De kom ju från Amerika/ nuvarande Kanada, ättlingar till Amerikas ursprungsbefolkning. De kan ju förstås ha bott i ganska nordliga klimat betydligt längre. Om man ska lita på Wikipedia så tycks de ha varit i nordliga klimat ytterligare nästan 1000 år.

 

http://en.wikipedia.org/wiki/Thule_Tradition

 

Det är riktigt att det bott kulturer där redan för 4000 år sedan, men de invandrade i en separat våg från Sibirien via Kanada, och är inte nära släkt med dagens inuiter.

http://www.nature.com/nature/journal/v463/n7282/full/nature08835.html

 

Att spannmålsbaserad kost skulle vara mindre än hundra år gammal tänker jag inte ens kommentera. Men nog har mycket förändrats i vår kost de senaste 100 åren.

Link to comment
Share on other sites

Det känns som en försvarsmekanism att skylla sin övervikt och sviktande hälsa på att man skulle sakna gener för att hantera stärkelse, när det huvudsakliga skälet förmodligen är att man har tryckt i sig för mycket av både fett och socker under majoriteten av sitt liv.

 

 

 

Vad innebär dessa gener i praktiken förresten? Ifall de innebär att man lättare kan extrahera energi från stärkelse (tack vare mer enzymer i saliven) borde ju isf personer med stort antal AMY1-gener bli fetare av en stärkelserik kost, medan stärkelsen i större mängd passerar genom systemet oprocessad för folk med få AMY1. Eller tänker jag fel?

Ju fler AMY1 man har desto kraftigare insulinrespons får man. Den är nyttig för att förhindra högt blodsocker, men å andra sidan borde det vara lättare att lägga på sig vikt.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...