Jump to content

Resistent stärkelse


Carl August Arge

Recommended Posts

Det känns som en försvarsmekanism att skylla sin övervikt och sviktande hälsa på att man skulle sakna gener för att hantera stärkelse, när det huvudsakliga skälet förmodligen är att man har tryckt i sig för mycket av både fett och socker under majoriteten av sitt liv.

 

 

 

Vad innebär dessa gener i praktiken förresten? Ifall de innebär att man lättare kan extrahera energi från stärkelse (tack vare mer enzymer i saliven) borde ju isf personer med stort antal AMY1-gener bli fetare av en stärkelserik kost, medan stärkelsen i större mängd passerar genom systemet oprocessad för folk med få AMY1. Eller tänker jag fel?

Jag skyller inte på generna.. utan på föräldrarna!

 

Min far är rund om midjan och min mor har höga blodfetter.. vore helt klart bättre om man hade ärvt pengar.. i värsta fall skog på rot eller fastigheter! 

 

Amylase genen är väl bara en liten del av problemet.. troligen hänger den samman med en bättre förmåga generellt att hantera glukos?

 

Utan, barn till diabetiker har oftast en sämre första respons på blodsocker.. det tar längre tid för det att sjunka och de har lättare att lägga på sig.. handlar rätt ofta om kapaciteten för Inkretinhormoner.. som bara är en pusselbit i det stora pusslet.

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Ju fler AMY1 man har desto kraftigare insulinrespons får man. Den är nyttig för att förhindra högt blodsocker, men å andra sidan borde det vara lättare att lägga på sig vikt.

Ja, det borde ju det om de här insulinideerna skulle stämma.

 

Men om något verkar det vara tvärtom i verkligheten - att mer insulinsvar ger mindre viktuppgång.

http://press.endocrine.org/doi/abs/10.1210/jcem.80.5.7745002

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Bättre och mer adekvat insulinsvar ger mindre viktuppgång är nog den mest sannolika tesen!

 

Iomed att pulserande insulinutsödring gör ett lika bra jobb som ett mer konstant och högre.

 

För det är insulin som åstadkommer insulinresistensen!

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Här är en intressant video med antropologiforskaren Nathaniel Dominy om vår adaption till stärkelse.

 

Intressant. Jag tror förmågan att laga mat med eld möjliggjorde både en ökad konsumtion av rotfrukter och kött. Det han säger om att våra tänder inte är anpassade till att äta kött är inte helt korrekt; de anpassade för att äta lagat kött.

Link to comment
Share on other sites

Intressant. Jag tror förmågan att laga mat med eld möjliggjorde både en ökad konsumtion av rotfrukter och kött. Det han säger om att våra tänder inte är anpassade till att äta kött är inte helt korrekt; de anpassade för att äta lagat kött.

Vänta lite nu....alldeles för kort tid tror jag... att vi skulle anpassat oss till värmebehandlat kött känns så där....

Sen är väldigt värmebehandlat kött (hög värme)

något nytt tror jag. som allmänt ?

Link to comment
Share on other sites

Vänta lite nu....alldeles för kort tid tror jag... att vi skulle anpassat oss till värmebehandlat kött känns så där....

Sen är väldigt värmebehandlat kött (hög värme)

något nytt tror jag. som allmänt ?

Det är inte helt klarlagt när vi började laga mat med eld/glöd. Men hundratusentals år är det i alla fall, troligen kring en miljon. Det är väl så pass lång tid att en hel del anpassningar kunnat ske.

Link to comment
Share on other sites

Finns de som menar att det var just matlagningen som gjorde oss till människor.. och redan Australopithecus lär ha gjort upp eld.

 

"Lars Werdelin, intendent på Naturhistoriska Riksmuseet och specialist på faunan i Afrika under den tidsperiod när urmänniskorna framträdde, tror att det var först när våra förfäders hjärnor redan börjat öka i volym som en ändrad diet blev viktig.


–För cirka 2,5 miljoner år sedan ändrades klimatet i Afrika. Det blev torrare och då blev miljön mer savannlik. De urmänniskor, bland dem Lucy, som levt i skogsterräng, måste anpassa sig till en ny miljö med nya rovdjur, men även nya matresurser i form av rester från de stora rovdjurens byten. Ett sätt att klara av de nya problemen var att samarbeta i‑större grupper. Men för att samarbeta måste man kunna kommunicera, och kommunikation kräver mer hjärnverksamhet.

Men var det energität animalisk föda som låg bakom förändringen? Eller var det att maten lagades till vid eld och därigenom blev lättare att smälta och näringsrikare? Forskare har länge ansett att det var när våra förfäder började äta kött som de fick råd att utveckla en stor och energikrävande hjärna. Animalisk föda Lars Werdelin säger att man inte vet varför hjärnan började växa. Men när processen väl kommit igång påverkades den av olika faktorer, och bland dessa fanns en bättre och energirikare kost. Det blev en feedback – med större hjärnor blev urmänniskorna bättre på att hitta näringsrik mat, och så fortsatte processen mot allt intelligentare varelser."

 

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/matlagningen-satte-fart-pa-manniskans-evolution_856959.svd

 

Summa sumarurm.. anpassade för lagad mat.. nja.. snarae anpassade vi oss och uppfann matlagningen, dels för vårt dåliga garnityr dels för vår dåliga Amaylase produktion!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

  • 2 months later...

Den här gamla tråden blev ju plötsligt aktuell igen när svenska lchf-bloggare vaknade till som på en given signal. "Potatismjöl, vafalls? Bäst man hakar på!" Skönt exempel på gruppmentalitet, jag själv inräknad, jag skrev ju om mitt misslyckade experiment här för tre månader sedan när jag hade knarkat amerikanska bloggar och podcaster.

 

Jag har inte vågat prova potatismjöl sedan dess, får rysningar när jag tänker på hur jag mådde av det. Förmodligen är jag döende i galopperande giftiga magbakterier eftersom jag mådde så dåligt av potatismjöl, eller vad har ni, mina kloka vänner, för teorier?

 

Mitt eget experimenterande har senaste månaderna i stället riktat in sig på fermenterade grönsaker, har ätit rätt mycket opastöriserad eko-surkål och kimchi, utan att få några besvär. Fortsätter nog på den vägen tills vidare... Har dock misslyckats brutalt med att göra egen surkål, trots googlande och youtubande. Tips mottages tacksamt...

 

Hur har det gått för er andra som testade, har ni fortsatt med potatismjölet?

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Den här gamla tråden blev ju plötsligt aktuell igen när svenska lchf-bloggare vaknade till som på en given signal. "Potatismjöl, vafalls? Bäst man hakar på!" Skönt exempel på gruppmentalitet, jag själv inräknad, jag skrev ju om mitt misslyckade experiment här för tre månader sedan när jag hade knarkat amerikanska bloggar och podcaster.

 

Jag har inte vågat prova potatismjöl sedan dess, får rysningar när jag tänker på hur jag mådde av det. Förmodligen är jag döende i galopperande giftiga magbakterier eftersom jag mådde så dåligt av potatismjöl, eller vad har ni, mina kloka vänner, för teorier?

 

Mitt eget experimenterande har senaste månaderna i stället riktat in sig på fermenterade grönsaker, har ätit rätt mycket opastöriserad eko-surkål och kimchi, utan att få några besvär. Fortsätter nog på den vägen tills vidare... Har dock misslyckats brutalt med att göra egen surkål, trots googlande och youtubande. Tips mottages tacksamt...

 

Hur har det gått för er andra som testade, har ni fortsatt med potatismjölet?

Är inne på min tredje dag med potatismjöl, mycket små doser (1 tsk x2) jag har ju mycket känslig mage och hoppas att jag kan öka dosen så sakteliga. Det är mindre bubbligt idag i magen, så jag kör på med samma dos några dagar till, så får vi se om jag kan öka, eller som jag skrivit tidigare avsluta projektet på grund av för mycket störande ljud :P

Fermenterade grönsaker tål jag mycket dåligt, jag försöker att äta en matsked surkål per dag, men har insett att 40 års antibiotikakurer med mer eller mindre jämna mellanrum har ställt till det en hel del med min tarmflora, så det tar nog sin tid att få ordning på det hela...

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Syster, jag har också ätit rätt mycket antibiotika innan lchf, tror att det förstör immunförsvaret och magen mer än man tidigare har fattat. Det där med fekalietransplantation är nog egentligen genialiskt.

 

Johanna, visst provade du Natasha C McBs probiotika? Hur gick det? Har du fortsatt med den? Önskar att det var lättare att hitta opastöriserad, okryddad surkål, har du något tips på affär i Stockholm?

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Syster, jag har också ätit rätt mycket antibiotika innan lchf, tror att det förstör immunförsvaret och magen mer än man tidigare har fattat. Det där med fekalietransplantation är nog egentligen genialiskt.

 

Johanna, visst provade du Natasha C McBs probiotika? Hur gick det? Har du fortsatt med den? Önskar att det var lättare att hitta opastöriserad, okryddad surkål, har du något tips på affär i Stockholm?

 

Ja jag provade hennes probiotika (i ganska hög dos) och jag gillade den inte alls. Fick obalans i mineraler tror jag... men det var först vid höga doser. Min favorit är prescript assist som ska härma mer de magbakterier som finns hos ursprungsfolk. Kan köpas här: http://www.tarjarunfeldt.se/shop/product/prescript-assist-60-capsules?tm=startsida

 

Angående fermenterade grönsaker så köper jag tistelvinds (krav+opastöriserad). Kimchin och surkålen är goda tycker jag. Finns på lite större Coop affärer eller Ica Maxi. Man hittar dom i kyldisken vid grönsaksavdelningen.

 

Ica har en eco variant som är opastöriserad (folk har mailat och frågat). Innehåller dock citronsyra. 

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Den här gamla tråden blev ju plötsligt aktuell igen när svenska lchf-bloggare vaknade till som på en given signal. "Potatismjöl, vafalls? Bäst man hakar på!" Skönt exempel på gruppmentalitet, jag själv inräknad, jag skrev ju om mitt misslyckade experiment här för tre månader sedan när jag hade knarkat amerikanska bloggar och podcaster.

Jag har inte vågat prova potatismjöl sedan dess, får rysningar när jag tänker på hur jag mådde av det. Förmodligen är jag döende i galopperande giftiga magbakterier eftersom jag mådde så dåligt av potatismjöl, eller vad har ni, mina kloka vänner, för teorier?

Mitt eget experimenterande har senaste månaderna i stället riktat in sig på fermenterade grönsaker, har ätit rätt mycket opastöriserad eko-surkål och kimchi, utan att få några besvär. Fortsätter nog på den vägen tills vidare... Har dock misslyckats brutalt med att göra egen surkål, trots googlande och youtubande. Tips mottages tacksamt...

Hur har det gått för er andra som testade, har ni fortsatt med potatismjölet?

Beskriv hur du gjorde surkålen, så kanske jag kan ge dig tips.

Jag har misslyckats en gång, då jag hade för lite vätska i, och det kom syre ner i kålen.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Jag har plåtmage liksom hela min släkt och märker inte mycket av potatismjölet. Jag har blandat 2 msk i yoghurt några gånger. Lite lite småfisigt blir det men inte mer än så.

 

Surkål: Enklast är att göra en lag. Häll yoghurt eller fil i ett kaffefilter och spara vätskan som rinner av. Blanda den med lite salt och späd upp det hela till rätt volym med kokt kallt vatten så att all kål täcks. Detta tillvägagångssätt anses vara fusk bland förståsigpåarna men det funkar väldigt bra. Man slipper också stompa kålen. Sedan låter man det jäsa i rumstemperatur i några veckor.

 

På toppen lägger man ett helt kålblad och allra överst en lagom stor sten eller annan tyngd så att all kål hamnar under vattenlinjen. Det går bra att ta en sten i naturen och diska den i diskmaskinen.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Man kan fermentera alla möjliga olika grönsaker - och det är roligt! Saltvatten och en ren burk, grönsakerna skivade i mandolin, går fort och lätt. Det underlättas förstås av en bra matkällare. Jag äter fortfarande av de burkar jag gjorde i ordning i höstas. Kan särskilt rekommendera rödkål.

Karin Bojs bok är bra.

Potatismjöl tänker jag inte äta. Däremot potatis - min egen. Kall potatissallad borde innehålla resistent stärkelse. Perfekt till sommarsäsongen. Jag skrattade åt ordet hockeypizza!

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Syster, jag har också ätit rätt mycket antibiotika innan lchf, tror att det förstör immunförsvaret och magen mer än man tidigare har fattat. Det där med fekalietransplantation är nog egentligen genialiskt.

 

Johanna, visst provade du Natasha C McBs probiotika? Hur gick det? Har du fortsatt med den? Önskar att det var lättare att hitta opastöriserad, okryddad surkål, har du något tips på affär i Stockholm?

 

Mitt tips: gå ut och gräv lite i jorden med bara händerna. Sen går du in och lagar till en sallad och äter den, utan att tvätta händerna. Repetera regelbundet. Ett annat tips är att odla egna grönsaker och frukter och äta dessa, utan att skölja dem först. De som gillar rå potatis här på forumet kan när potatissäsongen infinner sig gå och plocka sig en egenodlad potatis, borsta av den lite, och äta upp den, som ett äpple ungefär.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Ja jag provade hennes probiotika (i ganska hög dos) och jag gillade den inte alls. Fick obalans i mineraler tror jag... men det var först vid höga doser. Min favorit är prescript assist som ska härma mer de magbakterier som finns hos ursprungsfolk. Kan köpas här: http://www.tarjarunfeldt.se/shop/product/prescript-assist-60-capsules?tm=startsida

 

Angående fermenterade grönsaker så köper jag tistelvinds (krav+opastöriserad). Kimchin och surkålen är goda tycker jag. Finns på lite större Coop affärer eller Ica Maxi. Man hittar dom i kyldisken vid grönsaksavdelningen.

 

Ica har en eco variant som är opastöriserad (folk har mailat och frågat). Innehåller dock citronsyra. 

Tack för tips! Intressant med probiotikan. Jag gillar också Tistelvinds produkter, dock måste jag åka lite längre för att hitta dem, mina närmsta affärer har dem inte. 

 

Beskriv hur du gjorde surkålen, så kanske jag kan ge dig tips.

Jag har misslyckats en gång, då jag hade för lite vätska i, och det kom syre ner i kålen.

Huvudet på spiken, för lite vätska. Jag rev vitkålen i matberedare, saltade, masserade, lade i burkar med en påse vatten överst som lock, men efter ett tag hade vätskan som vitkålen låg i liksom försvunnit? Förmodligen stirrade jag bort den, för jag var ständigt där och kikade och lyfte. Dumt.

 

Jag har plåtmage liksom hela min släkt och märker inte mycket av potatismjölet. Jag har blandat 2 msk i yoghurt några gånger. Lite lite småfisigt blir det men inte mer än så.

 

Surkål: Enklast är att göra en lag. Häll yoghurt eller fil i ett kaffefilter och spara vätskan som rinner av. Blanda den med lite salt och späd upp det hela till rätt volym med kokt kallt vatten så att all kål täcks. Detta tillvägagångssätt anses vara fusk bland förståsigpåarna men det funkar väldigt bra. Man slipper också stompa kålen. Sedan låter man det jäsa i rumstemperatur i några veckor.

 

På toppen lägger man ett helt kålblad och allra överst en lagom stor sten eller annan tyngd så att all kål hamnar under vattenlinjen. Det går bra att ta en sten i naturen och diska den i diskmaskinen.

Supertips! Tack, ska provas!

 

Man kan fermentera alla möjliga olika grönsaker - och det är roligt! Saltvatten och en ren burk, grönsakerna skivade i mandolin, går fort och lätt. Det underlättas förstås av en bra matkällare. Jag äter fortfarande av de burkar jag gjorde i ordning i höstas. Kan särskilt rekommendera rödkål.

Karin Bojs bok är bra.

Potatismjöl tänker jag inte äta. Däremot potatis - min egen. Kall potatissallad borde innehålla resistent stärkelse. Perfekt till sommarsäsongen. Jag skrattade åt ordet hockeypizza!

Fler supertips! Ska definitivt prova detta också! Och kolla in Karin Bojs bok.

 

Mitt tips: gå ut och gräv lite i jorden med bara händerna. Sen går du in och lagar till en sallad och äter den, utan att tvätta händerna. Repetera regelbundet. Ett annat tips är att odla egna grönsaker och frukter och äta dessa, utan att skölja dem först. De som gillar rå potatis här på forumet kan när potatissäsongen infinner sig gå och plocka sig en egenodlad potatis, borsta av den lite, och äta upp den, som ett äpple ungefär.

Det här låter helt logiskt! Naturliga bakterier från jorden passar mig som odlar. Ska sluta tvätta händerna så infernaliskt mycket...

 

Jag tror Annas tips plus fermenterade grönsaker är det bästa och det billigaste sättet att hjälpa tarmfloran. Både fermenterade och råa grönsaker hjälper tarmfloran, men är man väldigt känslig får man ta det försiktigt (små doser). 

Jag tror du har rätt, tänker absolut fortsätta på det fermenterade och naturliga spåret. Potatismjöl i all ära, men det här passar nog mig bättre...

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Nu har jag kollat upp vad Nickoley har haft för sig sedan jag slutade följa hans blogg. Han har gått över till GI! Precis den kost bestående av lågfett, bönor, linser, ris som jag mådde så dåligt på. Enda skillnaden är att han hoppar brödet och lägger till potatismjöl. Han är så kaxig! Får man problem med kosten så kommer dessa gå över... Potatis kan man gärna äta men "no added fats". Potatis utan smör är en ren styggelse, anser jag.

Jag sover bra och har mycket energi på en liberal lchf.

Nej, potatismjöl i vatten är inget för mig. Diabetes har jag inte. Och jag odlar min tarmflora på andra sätt.

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

 

 

Det här låter helt logiskt! Naturliga bakterier från jorden passar mig som odlar. Ska sluta tvätta händerna så infernaliskt mycket...

 

Jag tror du har rätt, tänker absolut fortsätta på det fermenterade och naturliga spåret. Potatismjöl i all ära, men det här passar nog mig bättre...

 

Och det är alldeles väldigt paleo också med lite naturlig smuts, några nyplockade löv och en uppgrävd rot man kan gå runt och tugga på. Potatismjöl känns inte alls särskilt paleo faktiskt även om det är inne just nu.

  • Like 2
Link to comment
Share on other sites

Intressant att bacteroides ställer om till att leva på vår tarm om de inte får stärkelse att leva på. Kanske något att tänka på för de som kör fakir. Minimalt med fiber och stärkelse lär ju utarma tarmfloran och lämna fältet fritt för den bästa överlevaren, bacteroides, på samma sätt som efter antibiotikakur.

 

Omväxling förnöjer! Som vanligt finns det inte en enda komponent som gör hela skillnaden. Potatismjöl är inte av ondo och kan säkert hjälpa till att boosta tarmfloran, men det bör intev ara den enda fibern man tillför. Personligen blir jag glad att läsa sånt här, fler anledningar att äta massa olika goda grönsaker och att variera kosten. Jag som odlar eget utan gifter tvättar inte mina egenproducerade grönsaker särskilt noga heller, så får jag i mig nyttiga bakterier den vägen också. Citatet nedan från heisenbug bloggen betyder matglädje för mig ;)

 

"In the end, it shouldn’t really matter how one single source of fiber affects one’s microbiome, because that’s not what your gut was built for — or at least shouldn’t be. Luckily, there is one great equalizer in all this: diversity. Plant diversity. Microbial diversity. A diverse intake of fermentable fiber that feeds a diverse population of bacteria."

  • Like 7
Link to comment
Share on other sites

I mitt fall handlar det om att dels är grönsakerna inte så skitiga = inte så mkt jord på dem. De har inte besprutats och inte hanterats av massa människor. Jag vet också att de inte är bevattnade med smutsigt vatten. Det gör att jag inte behöver tvätta dem lika mycket. Ffa på kål och andra bladgrönsaker finns nyttiga bakterier (de som sköter fermenteringen och tar över när man syrar) som jag inte har något emot att äta. Jordiga grönsaker äter jag inte, där tvättar jag av jorden. 

Vissa jordbakterier kan absolut ge problem, särskilt vid lagring och konservering. Alla är inte av ondo, men jag har för dålig koll för att ge några råd på den fronten. Återkommer om jag hinner fördjupa mig i ämnet :)

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

I den här tråden har jag läst flera gånger "tvättar inte grönsakerna så noga". Jag har alltid fått höra att det är precis det man ska göra, att jordbakterier inte är något bra alls? Är det någon som kan förklara för mig?

 

Alltsedan man upptäckte att bakterier fanns och att de orsakar sjukdomar och infektioner så har det varnats för bakterier. Det säljs bakteriedödande tvål, bakteriedödande hit och bakteriedödande dit. På senare tid (eller ja, hypoteserna har funnits länge) har man börjat inse att detta allmänna bakteriedödande inte alls är bra. Hygienhypotesen t ex hävdar att det är den överdrivna renligheten i västvärlden som har lett till att allergier och andra autoimmuna sjukdomar har blivit så vanliga. Vi har dessutom problematiken med resistens.

 

Bilden att bakterier är något alltigenom dåligt genomsyrar fortfarande samhället. Med jämna mellanrum får man läsa i nyheterna att olika livsmedel eller kranvattnet innehåller si och så många bakterier per gram och meningen är att man ska oja sig och bli rädd. I själva verket är vi (särskilt vår tarm) gjorda för att klara en miljö full av diverse bakterier och många är till och med viktiga för vår egen hälsa. Vissa bakterier är sjukdomsalstrande ja, utan tvekan, och man bör inte få in jord i djupa sår, det är helt korrekt. Små barn som bara äter bröstmjölk kan bli mycket sjuka om de får i sig listeria, som är vanligt förekommande i jord. Giftbildande bakterier kan finnas i viss mat, ja (t ex kyckling), och detta kan bli farligt om maten inte hanteras korrekt (t ex får stå framme länge).

 

Sammanfattningsvis behöver vår syn på bakterier bli mer nyanserad och för vanliga vuxna bör jordbakterier inte innebära någon risk utan tvärtom kan vi dra fördel av att berika vår tarmflora.

 

En spekulation: antagligen har en del av rädslan för "jord" att göra med att vi människor länge levt tätt inpå varandra i grupper. I primitiva samhällen där toaletten utgörs av närmsta skogsdunge tenderar omgivningen att vara full av mänskliga fekalier, och den typen av "jord" är naturligtvis inte bra, precis som det inte är bra att dricka bäckvattnet nedströms från en bosättning. Kretsloppen behöver ha några fler steg än så.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Igår blandade jag 3msk kockens/lyckeby potatismjöl i kallt vatten å drack.

Innan sänggåendet på fastande mage.

Bubblade lite i magen innan jag slocknade på kudden. Idag känns det bra.

 

Gjorde jag rätt?

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...