Jump to content

Recommended Posts

Hej!

 

Det är så, för att göra en lång historia kort, att jag inte känner någon mättnadskänsla sedan några år tillbaka.

Bakomliggande orsaker tror jag kan vara att jag tränat hårt och ätit mycket i långa perioder för att 2-3 månader per år "deffat" för att få bort fettet och fram med musklerna. Detta har säkerligen slitit på kroppen och dess mättnadssignaler.

Men det är bara vad jag tror.

 

Jag äter lchf pga min IBS sedan 2 år tillbaka. Det kvittar dock om jag äter lchf eller ej. Jag blir inte mätt ändå.

Jag kan om jag vill äta hur mycket som helst. 10 000 kalorier/dag är inga problem. Alltså även om det är kolhydrater eller fett som tillbehör till proteinet.

 

Det här med att säga"oj, nu får jag inte ner en bit till" samtidigt som man skjuter bort tallriken finns inte i min värld. 

 

Jag har provat i ett halvår nu med det klassiska: Äta långsammare, minska på portionerna och att inte äta för fort. Men utan resultat. 

Jag har inte känt mig mätt sedan 26 augusti förra året. Då åt jag en Grandiosa Pan Pizza på 660 gram, 1 burk lohmanders bearnaise-sås, 1 tallrik pasta med 25 köttbullar, en banan och en jumbo-sallad med 1 paket bacon och lök. Detta avslutades med 3 kladdkakebitar med 2.5 dl grädde och en magnum mandel glass.

Lägg därtill 2 andra mål tidigare under dagen, (som var i normal storlek Lchf-style).

 

Ovan åt jag i ett experiment, för att se var min mättnadskänsla låg. Därav det tydliga innehållet i vad jag åt, då jag skrev ner det.

 

Ska tillägga att jag inte är överviktig. 181 cm lång, 75 kg. 

 

Jag har 3 frågor således:

Finns det någon som känner igen sig?

Finns det någon som vet om det går att göra något åt?

Finns det någon som har ett bra svar på varför jag har det så här?

 

Det är tröttsamt. Jag vill också bli mätt!

 

Tacksam för hjälp! 

 

/C

Link to comment
Share on other sites

Hur definierar du mätt?

 

För mig kommer mättnad en timme efter måltiden.. innan det så är jag nöjd.. och det är då mest något psykologiskt.. i kombination med en viss magfyllnad.

 

Efter ytterligare tid så är/förblir jag ohungrig.

 

Vrålhungrig blir jag sällan.. likaså blir jag sällan sugen.

 

Om du förknippar mätt med paltkoma så förstår jag själva orsaken!

 

Jag uppskattar inte paltkoma kan jag säga direkt.

Link to comment
Share on other sites

För mig finns det olika typer av mättnader.

 

En av dem är att inte vara hungrig efter måltiden, men samtidigt inte bukfylld med paltkoma. Lchf eller lågkolhydratskost överhuvudtaget är enligt mig bra för denna känsla.

 

Den mättnad jag syftar på i mitt inlägg är dock just det att inte orka äta upp det sista på tallriken. Det behöver inte betyda att man har paltkoma och magknip. Utan att man känner att man är mätt och inte vill ha mer mat. 

Hur definierar du mätt?

 

För mig kommer mättnad en timme efter måltiden.. innan det så är jag nöjd.. och det är då mest något psykologiskt.. i kombination med en viss magfyllnad.

 

Efter ytterligare tid så är/förblir jag ohungrig.

 

Vrålhungrig blir jag sällan.. likaså blir jag sällan sugen.

 

Om du förknippar mätt med paltkoma så förstår jag själva orsaken!

 

Jag uppskattar inte paltkoma kan jag säga direkt.

Link to comment
Share on other sites

Jomen om jag skulle gå efter magmättnad så skulle jag nog äta dubbelt så mycket som jag gör idag!

 

Mättnad/ohungrig/nöjdhet kommer för mig en bra stund efter måltiden.. från en halvtimme till några timmar efteråt då jag inte alls vill ha mer mat/inte ens tänker på det!

 

Utan jag har lärt mig vilken känsla som kommer av måltiden som övernstämmer med det som jag vill uppnå flera timmar efteråt.. dvs ohungrig och nöjd; full av energi!

 

Har dessutom insett att det ligger en hel del på det psykologiska planet.. har faktist lärt mig att laga en (1) måltid.. och inte för ett helt regemente!

 

Jag har inga som helst problem att lägga för mig och sen äta upp allt för att det finns.. så då tänker jag att jag kan alltid ta ett mellanmål om några timmar om jag skulle bli hungrig.. vilket jag sällan blir.

 

Det är hur som helst lättare att ställa om kroppen än knoppen.. man får träna upp sina ögonmått.. så att de överenstämmer med den känslan av nöjdhet och antalet måltider man planerat in.

 

På en semester kom jag på att det funkade allra bäst med två måltider om dagen.. som då i gengäld fick vara rejäla nog.

 

Först en rejäl frukost/brunch på hotellet, sen en rejäl middag sent på nästa hotell.. och inget däremellan förut kanske någon slät kopp kaffe!

  • Like 1
Link to comment
Share on other sites

Jag känner igen det där, att inte vara nöjd förrän man känner sig proppmätt. Det är ju ett inlärt beteende som jag för min del tror grundades redan i barndomen då man fick beröm om man mycket mat. Sen hängde det där i och det var liksom en bragd att kunna äta mycket mat. Speciellt pizza och tacos. Jag minns hur vi nästan tävlade om hur många välfyllda tacoskal vi kunde sätta i oss. Där var det ingen fråga om att känna efter när man var mätt, utan det var att man skulle klara av att bortse från mättnadskänslorna och fortsätta stoppa i sig.

 

Jag insåg att detta bidrog till att jag åt alldeles för mycket till middagen nu när jag skulle börja äta strikt LCHF. Jag åt dels lite för tidigt på dan och för mycket. Jag skar ner portionerna till kanske hälften och senarelade middagen och då mådde jag mycket bättre. Jag kände en behagligare mättnadskänsla och nu har jag börjat omtolka de känslor jag får efter maten och lär mig att känna mig nöjd med mindre mat.

Link to comment
Share on other sites

Jag har ingen botten och har aldrig haft. Däremot, med LCHF så kan jag känna mig ohungrig och nöjd. Jag har också deffat och förra veckan gjorde jag en minideff, vilket resulterade i 1,4 kg viktnedgång. Denna veckan tog kroppen åter kommandot och jag åt som en häst. Nu skiter jag i deff, men ska sluta helt med mejeriprodukter (inkl. smör). För mig så har periodisk fasta varit bra för då har jag en fast tidpunkt när jag ska börja äta och hungern blir inte lika irriterande. Ätfönstret tar också bort hypen med att äta eller hur jag nu ska förklara det.

Link to comment
Share on other sites

Detta är varför inte jag kan äta mig mätt. 

Det där ligger oftast på ett psykologisk plan.. lite tvärs emot anorexi.

 

Och boten är antagligen den samma.. dvs träning att äta lagoma måltider och lära känna sig nöjd med det.

Link to comment
Share on other sites

Du kanske har leptinbrist? Det går att få tillskott av detta hormon, tjata på dina läkare.

 

Eventuellt kan du prova med att äta väldigt olika från dag till dag. En dag massor med kolhydrater, en annan dag fasta, en tredje dag lchf, och så vidare. 

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...