Jump to content

Omställning - hur länge?


Hemul86
 Share

Recommended Posts

Hej! Jag är ny här och ville nog mest prata av mig och få kontakt och uppmuntran. 

Jag är på dag 3 med LCHF, och då jag ammar läste jag att man inte bör ligga under 50 g kolhydrater, så jag äter ganska liberalt.

Jag vill gå ned åtminstone 50 kg och har så länge jag kan minnas kämpat med ett extremt sockerberoende och även hetsätning. 

Jag undrar om det finns andra i liknande situation här som lyckats gå ned mycket i vikt med LCHF? Jag är 35 och börjar känna mig uppgiven, men tänkte att LCHF kanske kan hjälpa mig att bli av med sockersuget.

Dum som jag var bakade jag en chokladkaka enligt LCHF för att bjuda en vän på fika idag. Nu på kvällen tryckte jag i mig resten själv, suget efter något sött var så enormt starkt. Mår så dåligt över mig själv. Hur klarar ni andra av att hantera LCHF-snask? 

Och när går den vansinniga hungern i början över? De flesta recept är ju så energitäta så jag är rädd att äta för mycket och lägger in allt i Lifesum för att ha kontroll, men jag blir inte mätt. Och så slutade det med hetsätning ikväll. 

Läser om folk som bara behöver äta 2-3 mål om dagen på LCHF, och det vore så skönt att komma dit och inte behöva tänka så mycket på mat. 

Det blev en hel del text här, tack till er som orkar läsa. 💕

 

 

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

Om du bara har hållit på i tre dagar förstår jag att du har massor av funderingar. Men bra att du har kommit hit. Hade själv många funderingar i början på löjliga detaljer.

Nu några år senare på LCHF brukar jag ge rådet att ha en mer evolutionär inställning till mathållning. Ät för att leva, inte leva för att äta. Tänk på hur grottmänniskorna hade det, de hade inget dukat frukostbord, de hade inga processade livsmedel, de åt bra mat av rena lokala råvaror. Undrar om grottmänniskorna räknade kolhydrater när de ammade? 🙃

För mig har det hjälpt att läsa på och läsa på ännu mer, främst på Kostdoktorn/DietDoctor (var medlem ett par år), om vad som händer i kroppen och hur den reagerar när man äter olika saker. Det gav mig mycket motivation att hålla kvar vid riktig mat. Efter bara ett par veckor bestämde jag mig för att nolla spannmål och bakning (som en alkoholist måste nolla alkohol). Undviker även glutenfria- och ersättningsprodukter.

Jag förstår att det skulle vara skönt att bli av med en massa kilo, men försök ändå att inte lägga så mycket fokus på vågen. Det är vad du stoppar i munnen som är det viktiga och som kommer att ge dig bättre hälsa. Lågt och stabilt blodsocker vilket håller insulinpåslaget nere är det man bör sträva efter. 👍🏽

 

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Välkommen hit! Klart att du har många funderingar, men som iAnna föreslår, så läs på och läs på.. Kan rekommendera 4Health med Anna Sparre, hon har väldigt mycket material att lyssna på i sina poddar. Annas sida finns här under Bloggnytt.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Hej och välkommen!
Hakar på och tipsar om Anna Hallén. En del har svårt för hennes direkta (ADHD)stil men hon har mycket matnyttigt kring detta att hantera livet med mat. Tröstäta, fira-äta, uttråkningsäta, stressäta... Förresten borde jag kanske själv skriva en bok om det... :ph34r::D
Ta det lite lugnt nu, landa i ett annat sätt att tänka. Använd gärna menyerna på DietDoctor. Räkna inte. Eftersom du har en del övervikt behöver du inte vara så strikt initialt, rotfrukter (utom möjligen potatis och palsternacka) kan få vara med. Kål i alla former är jättebra. Om det går ett par veckor och du inte blir mätt, så titta på DDs information om protein och kanske öka det. Själv blir jag mätt på högfett men håller mig inte nöjd nån längre stund. Protein håller mig nöjd längre.
Testa på! Snart går det av sig självt! (Och strunta i baket, bjud på ostbricka med frökex om gästerna inte vill ha en slät kopp.)
Lycka till! :wub:

PS. Som tillägg till vågen så mät kroppen. När du, förr eller senare går in i en platå vad gäller vikten, kan ändå kroppen fortsätta forma om sig vilket kan hjälpa till med motivationen.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Och jag brukar alltid säga: är du hungrig, så ät! Bestäm inte i förväg vad som är rimligt, räkna inte kalorier. Det går över. (gör det inte det efter några månader får du överväga att ändra något). Ät bra saker. Kokta ägg och färdiga pannbiffar i kylen, t.ex. Du lär dig vad som håller dig nöjd. Du lär dig med tiden vad som är lagom portioner, och hur ofta du behöver äta. Men nu är det en övergångsperiod.

Kroppen är van vid en viss sorts mat. Nu ger du den en annan, som den behöver hantera annorlunda. Inte socker att använda direkt som energi, utan fett. Den måste ställa om sig.

Att inte äta tillräckligt, efter vad kroppen tror - ja, då blir det lätt hetsätning, och det är ofta fel saker. Vi klarar inte sådant med viljestyrka. Man ramlar i diket många gånger. Det man har ätit kan man inte påverka, bara det man är på väg att äta. (så resonera inte "nu har jag ätit xxx, då kan jag likagärna fortsätta och vräka i mig mer..."). Så upp igen på banan. Du ska äta så här, mer eller mindre, hela livet, så se till att njuta av det.

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Välkommet till forumet! En ögonöppnare för mig en gång i tiden var en trevlig äldre läkare som sa att en människa behöver 0 g socker och kolhydraterna är inte livsnödvändiga heller. Rekommendationer om 50 g kolhydrater kommer nog från ett håll som inte tittar på hur kroppen egentligen fungerar utan på vad som finns till salu i snabbköpet, utbudet, prisläget och inte behovet. 

När man ammar behöver man ge sitt barn näring i första hand. Det finns en hel del näring i underhudsfettet. Det är därför kvinnor ska ha generellt mer fett än vad männen har. Det fettet ska försörja både dig och barnet om det vill sig illa och du måste amma samt råkar ut för svält som en grottmänniska hade nog mer risk att hamna i en sådan situation. Jag tror att det är också därför som kvinnor utvecklar graviditetsdiabetes. Den hormonella omställningen vid graviditet gör att kroppen vill spara större delen av maten de äter. Det är naturligt och har sina rötter i överlevnad. Det gör det också svårare att gå ner i vikt vilket är inte så konstigt då både ditt liv och ditt barns liv är beroende av att ni har mat dvs fett. Andra djurs fett har ungefär samma funktion därför är det bra att äta det. Kolhydrater är fortfarande inte livsnödvändiga och det är dem som höjer insulinet mest (fettinlagring) och innehåller minst näring. Så om man vill lösa ekvationen med vikten och näringen så äter man övervägande kött, inälvsmat, djurfett, fisk, skaldjur men försöker se till att det är bra kvalité på maten. Jag skulle vilja påstå att en fettig köttbit från en svenskt uppfött ko eller får som har fått beta gräs och vara ute i naturen som man steker lätt i smör med salt på utgör en näringsrik måltid för en ammande kvinna när man tar bort politik och marknadsföring ur bilden.

  • Like 6
  • Boom 1
Link to comment
Share on other sites

Det som gjorde att jag klarade suget i början (som varade i ca 2 år ...) var att jag åt ofta enligt ett schema minst något varannan timme ibland varje timme, dvs det blev många mellanmål men då åt jag bara kokt ägg med smör (många ägg blev det) och ost (blev mycket ost), tillräckligt för att suget skulle försvinna eller inte uppkomma - det är nämligen väldigt effektivt att förekomma suget, dvs stoppa nåt i munnen ofta, innan suget. 

Jag har fortfarande sug efter bröd (10+ år senare) men klarar det idag utan mellanmål. Men det har tagit tid och tålamod och många ägg med smör och ost. 

Allt lycka till.

  • Like 6
Link to comment
Share on other sites

Tack så jättemycket för all hjälp, det uppskattar jag verkligen. Jag märker att jag har mycket mer att läsa på, vill så gärna att detta ska funka. Det första jag ska göra är att sluta räkna kalorier då, och bara gå på hungerkänslan. Detta med att förekomma hungern kanske inte är helt fel. Även att fika ost och frökex istället för chokladkaka då det tycks trigga hetsätningen väldigt. 

I övrigt är det nog en mental kamp att inte få äta socker mer, det nästan kliar i kroppen efter det nu, men det är väl bara att hålla ut. 

  • Like 4
Link to comment
Share on other sites

Hej, jag tror att du och jag är i liknande situation. Jag är 32 år och ammar mitt 8:e barn. Detta är inte min första resa med LCHF vilket kanske gör att jag kan ta detta med lite mera ro denna gång. Men jag är som du 30 kg + i extra kilon efter graviditeten och känner igen mig så i vad du skriver. 

Denna gång så har det gått lite lättare mentalt för att jag vet att jag går åt rätt håll bara av att jag har börjat. Kan säga direkt att det är annorlunda att äta LCHF när jag ammar kontra att inte göra det, och det jag vill säga är: var snäll med dig själv! 

Dvs , räkna inte för mycket ifall en frukt eller morot slinker in ,eller att du "fuskar" med något annat. Du ammar och jag fick en gång rådet av en läkare att inte köra för strikt när man gör det. 

Så länge huvud intaget är enligt LCHF och du äter enligt principen "är tills du är mätt" så kommer kroppen automatiskt att göra att du klarar att hålla dig längre och längre mellan måltiderna. Du kommer hitta vad som gör dig mätt och vilka maträtter som du kanske behöver äta en extra gång till efter för att hålla dig till nästa dag. 

Jag skulle dessutom hålla med vad någon annan skrev här, skippa alla ersättnings "fikor"/ produkter och acceptera att en period nu så klarar du inte att ta något "extra" i munnen förutom mat. 

Jag kunde vara ledsen och- gråta- av självömkan för att jag var "tvungen" att avstå godis m.m och när jag acceptera att det var ok att känna så, då gick det lättare att bara gå vidare. Och belöna mig i huvudet att jag var ett steg närmare att gå ner i vikt. 

 

Nu blev detta långt men det känns som att jag är i princip samma sits som du så jag följer gärna denna tråden och svarar så gott jag kan om det är något du undrar över. 

Lycka till, du har kommit långt bara genom att starta! 

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

On 2021-09-10 at 21:14, Sessan sade:

Hej, jag tror att du och jag är i liknande situation. Jag är 32 år och ammar mitt 8:e barn. Detta är inte min första resa med LCHF vilket kanske gör att jag kan ta detta med lite mera ro denna gång. Men jag är som du 30 kg + i extra kilon efter graviditeten och känner igen mig så i vad du skriver. 

Denna gång så har det gått lite lättare mentalt för att jag vet att jag går åt rätt håll bara av att jag har börjat. Kan säga direkt att det är annorlunda att äta LCHF när jag ammar kontra att inte göra det, och det jag vill säga är: var snäll med dig själv! 

Dvs , räkna inte för mycket ifall en frukt eller morot slinker in ,eller att du "fuskar" med något annat. Du ammar och jag fick en gång rådet av en läkare att inte köra för strikt när man gör det. 

Så länge huvud intaget är enligt LCHF och du äter enligt principen "är tills du är mätt" så kommer kroppen automatiskt att göra att du klarar att hålla dig längre och längre mellan måltiderna. Du kommer hitta vad som gör dig mätt och vilka maträtter som du kanske behöver äta en extra gång till efter för att hålla dig till nästa dag. 

Jag skulle dessutom hålla med vad någon annan skrev här, skippa alla ersättnings "fikor"/ produkter och acceptera att en period nu så klarar du inte att ta något "extra" i munnen förutom mat. 

Jag kunde vara ledsen och- gråta- av självömkan för att jag var "tvungen" att avstå godis m.m och när jag acceptera att det var ok att känna så, då gick det lättare att bara gå vidare. Och belöna mig i huvudet att jag var ett steg närmare att gå ner i vikt. 

 

Nu blev detta långt men det känns som att jag är i princip samma sits som du så jag följer gärna denna tråden och svarar så gott jag kan om det är något du undrar över. 

Lycka till, du har kommit långt bara genom att starta! 

Tack så jättemycket för ditt stöd. Helgen har gått dåligt då jag utöver lchf-måltider gick lös på vanligt fikabröd, suget blev extremt. Och jag misstänker att det beror på att jag åt för lite/ var för hungrig. Så ikväll ska jag förbereda måltider och mellanmål som är lätt att plocka fram med bebis på armen, så att jag inte får den panikhungern. 

Jag försökte i början av verkan undvika mellanmål just för att det blev "för mycket" kalorier enligt min app. Men inser att det är bättre med mellanmål än att dagen slutar i hetsätning. 

Åh, jag känner så väl igen mig i den självömkan, tanken på att inte få äta socker mer kan göra mig gråtfärdig. Och det känns så sorgligt att något som borde vara så enkelt som mat ska vara så svårt. Men som du säger är det kanske bra att acceptera att man får känna så, och sörja det.

  • Like 3
Link to comment
Share on other sites

1 timme sedan, Hemul86 sade:

tanken på att inte få äta socker mer

Eller också tänker man ”jag får visst äta socker. Fast just nu, just idag, väljer jag att äta annat…”

Vilket som nu känns enklast; vi är ju olika.

  • Like 5
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

On 2021-09-10 at 20:39, Hemul86 sade:

I övrigt är det nog en mental kamp att inte få äta socker mer

Absolut det är en kamp på många plan. Jag tänkte att den här infon kan hjälpa dig i kampen mot socker så här i influensa och speciellt corona tiden. Det kom upp ett minne på min FB sida här om veckan. Det handlade om en studie där man tittade på hur blodsockret påverkade de vita blodkropparna. Dessa blodkroppar är ett viktigt verktyg i kroppens immunförsvar som ska oskadliggöra virus etc. Högt blodsocker visade sig vara giftig för de vita blodkropparna och när det kom över ett visst värde så miste dessa sin förmåga att bekämpa virus. Det är just därför att man identifierade bland annat diabetiker som en riskgrupp att drabbas av Covid 19 eftersom deras kroppar kunde inte reglera blodsockret på rätt sätt. Men de kan fortfarande låta bli att äta kolhydrater och socker, eller hur? För min del är det solklart att jag vill ge min kropp bästa möjliga förutsättningar så att jag slipper hamna på sjukhus med andnöd eller andra komplikationer om jag låter virus föröka sig fritt i min kropp. Jag vill stödja mitt immunförsvar och inga godis, bullar eller pasta i världen är värda att riskera mitt liv för.  

  • Like 5
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Paste as plain text instead

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

 Share

×
×
  • Create New...